Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Krönika: Bilen i staden

Denna text har tidigare publicerats på Joakim Haglund:s egen blogg



Vad är egentligen en stad? Det är en bebyggelsemassa med i huvudsak privata och kommersiella funktioner sammanbundna av en kontinuerlig följd av offentliga rum – gatorna. Ibland vidgar sig gatorna till torg och platser, ibland omfamnar de bevuxna mellanrum som vi kallar parker. Verksamheter öppnar sig mot gatan och blir en del av den. Gatan är det enskilt viktigaste elementet i stadsutformningen.

Gatan är rummet som stadens liv levs i. Byggnadernas fasader är gatans tapeter. Gatan är ett rum för rörelse och trafik, men även ett rum för vistelse och möten, handel och uteserveringar, och något som vi släpper in i våra privata rum när vi öppnar fönstret eller balkongdörren. I över femtio år har gatans betydelse för staden omsorgsfullt kartlagts och beskrivits av personer som Jane Jacobs, Jan Gehl och en osinlig rad andra arkitekter, forskare och författare. Gatan är verkligen stadens essens.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Alla har rätt till Husby

Journalisten Per Wirtén mfl skriver idag om planerna på att förändra Husby i DN.  Författarna är starkt kritiska och talar sig varma för fortsatt trafikseparering. Det ger anledning till några reflektioner, även för en göteborgare. Samma diskussion har förekommit även här när man velat förbättra trafikplaneringen i miljonprogramsområden som Tynnered, Hammarkullen och Bergsjön.



Trafikseparering i Husby


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Erosion av städer eller utgallring av bilar

Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
Hans vision av höghus i en park översätts i verkligheten till höghus bland parkeringsplatser. Och ändå räcker parkeringsplatserna aldrig till.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Trängselskatt då och nu

I dagens krönika ger Daniel Bergqvist sin syn på trängselskatten som snart införs i Göteborg.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Y-länken - nu med förslag till trafikering!

När olika järnvägsprojekt presenteras så är det klokt att visa hur de är tänkta att kunna trafikeras. Det görs inte alltid. Många gånger är infrastrukturbyggare fullt uppe i konstruktioner och annat och ibland kanske man glömmer hur anläggningen är tänkt att trafikeras när den väl är färdig.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Dag Hammarskjölds Boulevard

Som GP rapporterar idag så tog Byggnadsnämnden igår det oerhört glädjande beslutet att utreda möjligheterna att omvandla nuvarande Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard, kantad av levande blandstadskvarter. Att det går motorväg rakt in till Linnéplatsen är ett arv från den gamla, galna SCAFT-eran.



State of the Art stadsplanering anno 1968...

Att fortsätta Linnégatan söderut känns alltså som en tidsenlig och fullständigt självklar idé. Det är miljöpartisten Emmali Jansson som lanserat detta brilljanta koncept och nu lyckats driva igenom förslaget i nämnden. Emmali, som ofta syns här på Yimby, visar ur viktigt det är att våra politker är proaktiva och tar initiativ för att förverkliga översiktplanens visioner.

Här är yrkandet i sin helhet:

Ända sedan översiktsplanen 1993 har norra Högsbo industriområde pekats ut som möjligt utvecklingsområde till blandstad. De strategier vi har för utbyggnaden av staden är att framför allt bebygga redan anspråkstagen mark i centrala och halvcentrala lägen. Då Högsbo industriområde genomgår en förändring där det blir färre och färre störande industrier ser vi att det finns en god potential till att påbörja ett stadsutvecklingsprojekt här.

För att knyta ihop stadens delar med varandra, menar vi att även Dag Hammarskjölsleden bör inkorporeras i detta arbete. Det har redan tidigare funnits en förstudie från 2001 om hur Högsbo industriområde kan införlivas i staden samt om att göra om Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard med breda trottoarer, allé och ett urbant stadsliv. Genom utbyggd kollektivtrafik och pendelparkeringar i närheten av Järnbrottsmotet, ligger denna stadsutveckling i linje med planerna för K2020. Genom en omvandling av Dag Hammarskjöldsleden kan kanske även ny bebyggelse uppföras precis väster om leden.

Vi yrkar
Att byggnadsnämnden ger Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att sammanställa planeringsförutsättningar för hur Dag Hammarskjöldsleden kan göras om till en stadsboulevard samt hur områden på bägge sidor, främst den östra, kan utvecklas till blandstad.


Från Yimbys sida applåderar vi naturligtvis detta. Inriktningen stämmer helt överens med det yttrande vi skrev om förslaget till program för Fässbergsdalen efter vår stadsvandring på cykel.

Idag tar staden ganska abrubt slut vid Linnégatan. Att kunna förlänga staden utmed Dag Hammarskjöldsleden, förlåt Dag Hammarskjölds Boulevard, öppnar fantastiska möjligheter till stadsutveckling ner mot Högsbo, Sisjön och Frölunda.

Det här ska bli mycket spännande att följa. Tack Emmali!



Dag Hammarskjöldsleden i framtiden...?

Göteborg - broar och mellanrum

Yimby är engagerade i frågan om fler broförbindelser och frågan diskuteras också livligt på vårt forum. Den 10 november anordnade Centrum För Byggnadskultur en debatt om broarnas roll i Göteborg. Inledningstalade gjorde arkitekten Erik Linn. Hans mycket initierade och kloka anförande finns att läsa på hemsidan www.linnstudio.se.

Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera texten:



Älvsborgsbron utgör sedan 1966 stadens port mot väster

Göteborg har idag fyra fasta förbindelser mellan Hisingen och fastlandsdelen av kommunen, från Älvsborgsbron i väster till Angeredsbron i norr. Dessutom finns järnvägsbron vid Marieholm, som dock i mycket begränsad omfattning är tillgänglig för den breda allmänheten.

Hisingen utgör ungefär 40 procent av kommunens landareal, men endast 27 procent av befolkningen bor där. Detta visar att ön rimligtvis har mer att erbjuda, bara det blir enklare att ta sig över älven.


Göteborgs centrum med 1910 års karta infälld

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Allt färre barn cyklar eller går till skolan



Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige går rekordbra, anser myndigheterna själva. Enligt den officiella statistiken omkom 358 personer i vägtrafikolyckor 2009 [1]. För att hitta så lågt antal dödade i vägtrafiken som 2009 måste man gå tillbaka till 1940-talet.

Men det finns en baksida, och det är att allt färre barn går och cyklar till skolan. Enligt undersökningar från Väg- och Transportforskningsinstitutet VTI [2] har antalet barn som cyklar till skolan halverats sedan 1988. I början av 80-talet var det 94 procent av 7-9-åriga barn som fick gå ensamma till skolan. År 2000 hade siffran sjunkit till 77 procent, enligt en artikel i Svenska Dagbladet [3]. Sju av tio tolvåringar i Stockholm får inte vara ute själva när det är mörkt, vilket under vintermånaderna innebär en stor begränsning.



Skolbarnen blir bättre på hjälm men sämre på cykling

Det är lockande att tro att detta trots allt är bra för barnens säkerhet, men inte ens det behöver stämma. Om man kör barnen till skolan i bil så utsätter man egentligen barnen för mer fara. Det säger Samuel Sköldö, polisinspektör på trafikenheten i Stockholms län till DN [4]. Anledningen är att det kommer många stressade bilister till skolan på samma gång. Enligt en undersökning bland Sveriges rektorer är det föräldrarna som utgör största trafikfaran utanför skolorna [5].

Varför har det blivit såhär? Det är svårt att ge entydiga svar, men tre faktorer spelar troligen in. En är att vi vuxna prioriterat bilism framför barnens rörelsefrihet. En annan är att säkerhetspropagandan fungerat lite för bra, och gett en överdriven bild av hur farligt det egentligen är att gå och cykla till skolan. En tredje är att vuxna inte litar på varandra och tror att någon ska röva bort ens barn. Alla tre faktorer förtjänar att diskuteras, men jag vill uppehålla mig vid säkerhetspropagandan.

Som framgår av VTIs studier och av figuren ovan så har har skolbarnen blivit bättre på cykelhjälm men sämre på cykling. I Sverige är det lag på cykelhjälm för barn upp till 15.

Det finns en föreställning om att de mindre barnen är särskilt utsatta för huvudskador då barns huvuden är större i förhållande till resten av kroppen än vuxnas huvuden.






Men erfarenheten från Nederländerna, där få bär hjälm, stödjer inte det antagandet. Det säger Theo Zeegers, säkerhetskunnig på Fietsersbond, det nederländska cykelfrämjandet. Barn i åldern 5-9 får inte markant fler huvudskador vid cykling än äldre barn, se figur.

Visserligen cyklar äldre barn mer än barn i åldern 5-9 och därför kan de yngre barnen ha en större risk räknat per kilometer. Men vill man spara så många huvudskador som möjligt per krona, så är det främst de äldre barnen och inte de yngre som ska ha hjälm (om man nu antar att hjälmar utgör ett effektivt skydd och om man bortser från riskkompensation). Att fokusera på de yngre barnen är därför en känslomässig reaktion och inte ett rationellt ställningstagande.

Figuren visar också att de flesta huvudskador bland cyklister som uppsöker vård är lindriga (röda linjen överst). Bara en mindre del behöver läggas in på sjukhuset (blåa linjen underst).

Ett problem med all skyddsutrustning är att man invaggas i en falsk säkerhet och tar större risker. En kanadensisk studie från 2006 [6] visade att barn i åldern 7-12 med skyddsutrustning, även cykelhjälm, tog större risker än barn utan säkerhetsutrustning. En annan studie från 2002 [7] visade att även föräldrarna tillät barnen att ta större risker när barnen hade skyddsutrustning.

Men det finns också andra typer av riskkompensation, till exempel att man väljer att skjutsa barnen till skolan i bil, och då får man trafikproblemen utanför skolan istället (se ovan).

En intressant sak i sammanhanget är att ingen egentligen vet hur många cyklister som får bestående men av sina huvudskador i Sverige. Det finns uppgifter på hjärnskakning (det går två miljoner cyklade kilometer på varje hjärnskakning [8]), men hjärnskakningar ger sällan några bestående men. Det hindrade inte Vägverket från att bedriva missvisande säkerhetspropaganda.

Vad vi vet är däremot att när fler cyklister bär hjälm så minskar inte huvudskadorna. Inte mer än för fotgängare i alla fall. Det skriver Dorothy Robinson i marsnumret av British Medical Journal [9]. Forskning från Norge visar samma uteblivna effekt i vårt grannland [10].



I samband med hjälmlagen i Victoria startades kampanjer mot fortkörning och rattfylleri [9] Dessutom är det idag farligare att inte cykla än att cykla [11]. Den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer i åldersgrupperna 45-64 och 65-74 är hjärt- kärlsjukdomar [12]. Dessa förebyggs av att sluta röka och få daglig motion, t ex genom att cykla till jobbet. 30 000 människor Sverige drabbas stroke (hjärnblödning) varje år, något som också förebyggs genom daglig motion.

Källor:

[1] Trafikanalys: Historiskt låga dödstal i vägtrafiken 2009

[2] VTI: Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2009

[3] Svenska Dagbladet: Att leka ute har blivit för farligt

[4] DN: "Sluta skjutsa barnen till skolan"

[5] DN: Föräldrar som lämnar barn vid skola utgör stor trafikfara

[6] Understanding children's injury-risk behavior: Wearing safety gear can lead to increased risk taking Results indicated that children went more quickly and behaved more recklessly when wearing safety gear than when not wearing gear, providing evidence of risk compensation.

[7] Influence of safety gear on parental perceptions of injury risk and tolerance for children's risk taking Results confirmed risk compensation operated under all seven play situations, resulting in parents reporting they would allow significantly greater risk taking by their children under safety gear than non-safety gear conditions.

[8] Det cyklas två miljarder kilometer om året i Sverige enligt VTI, Tema Cykel - skadade cyklister. Analys baserad på sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA tabell 1. 1100 inläggningar för hjärnskakning och 168 för skallfraktur per år enligt VTI, Trafikskador 1998-2005 enligt patientstatistik, tabell 12a. 15-20% av cyklisterna bar hjälm under den undersökta perioden 1998-2005 enligt VTI (jfr not 2).

[9] British Medical Journal March 2006: No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets. Artikeln kostar pengar och är upphovsrättskyddad, men samma innehåll finns i Dorothy Robinsons artikel Head Injuries and Helmet Laws in Australia and New Zealand (PDF). Se även Cycle helmets - an overview.

[10] Forskning.no: Ikke færre ulykker med hjelm samt Samferdsel: Syklistersom bruker både hjelm og annet utstyr: Råest og farligst.

[11]   Dødelighed associeret med fysisk aktivitet i fritiden, på arbejdet, sport og cykling til arbejde. Ugeskrift for Læger, 2002. The men and women who rode a bicycle to work had a 39% lower risk of mortality after multivariate adjustment including leisure time physical activity.

[12] Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2004
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.