Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Attraktiv stad är ingen slump - utan ett val

Extra! På tisdag 18/2 hålls flera arrangemang för den stadsbyggnadsintresserade i Göteborg:

Under parollen "Finns det plats för kultur i nya Kvillebäcken?" anordnar Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH) en kvartersvandring. Samling vid Lantmätaregatan 5  klockan 18:00. Vandringen förväntas hålla på i ungefär en timme.

Senare på kvällen hålls Pecha Kucha på Park Lane. För Yimby Göteborgs räkning kommer Olof Antonson att tala om stadsbyggande. Det drar igång vid 20:20, men insläpp börjar redan vid 19:30. Gratis inträde.


Flygfoto över dagens Olivedal

Vad är det som gör att vissa stadsdelar sprudlar av liv och rörelse medan andra tycks ha sjunkit ner i en djup törnrosa-dvala? Den frågan är på många sätt Yimby's kärna. Jag kommer ihåg när jag var på min första stadsvandring, nummer 23 som nätverket arrangerade. I fokus stod ett förslag från arkitektkontoret Inobi för Guldhedsgatan. Med oss hade vi Fredrik Rosenhall, en av kontorets arkitekter. Något av det första Rosenhall sa när vi stod vid Kapellplatsen var "Här slutar innerstaden". Gränsen är knivskarp. Nedanför finns stadsliv och rörelse under dygnets alla timmar. Ovanför är det nästan helt öde. Det handlar inte bara om tätheten. Jag fick lära mig att man kan se skillnader på hur lätt eller svårt det är att få lönsamhet i serviceverksamhet även om man korrigerar för kundunderlaget. Själva strukturen har en enorm inverkan.

Strukturer uppstår inte av en slump utan är naturligtvis planerade. Om målet är att uppnå en attraktiv stadsmiljö, vilket till exempel är en viktig målsättning i Göteborgs Översiktsplan, finns bra och dåliga strukturer. För att illustrera detta tänker jag studera en av Göteborgs mest stadsmässiga och attraktiva stadsdelar: Olivedal. 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stora Torp och det offentliga rummet



Planen för Stora Torp, där Synvillan tidigare låg, har nu valsat färdigt i planprocessen. Byggstart är planerad till hösten 2014. Yimby har skrivit om projektet flera gånger tidigare och lämnade också in ett yttrande 2009.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Ny vända för Stora Torp

Det är kanske inte en rykande färsk nyhet, men detaljplanen för Stora Torp kommer återigen att ställas ut efter att det förekommit felaktiga förfaranden i processen. Det är bäst att låta stadsbyggnadskontoret själva komma till tals:

Stadsbyggnadskontoret har beslutat att göra om delar av hanteringen av ärendet med detaljplanen för Stora Torp. Anledningen är att ärendet inte hanterats korrekt. Den konsult som stadsbyggnadskontoret anlitat har, i ett senare skede, även tagit uppdrag för planbeställaren trots avtal och interna riktlinjer.

För stadsbyggnadskontoret är det av yttersta vikt att säkerställa en korrekt myndighetsutövning. Stadsbyggnadskontoret kommer därför att göra om planprocessen från den tidpunkt då plankonsulten även började arbeta för planbeställaren, det vill säga efter genomfört plansamråd som ägde rum 14 november till den 15 december 2009.

För att säkerställa objektiviteten i samrådsredogörelsen kommer en ny sammanställning och prövning av de synpunkter som då kom in att göras. Därefter kommer också en ny utställning äga rum, med tillfälle att lämna synpunkter.




Såhär tänkte man sig att det skulle se ut - naturskönt och nära stan. Inte i stan eller en del av stan, uppenbarligen.

Man kommer även att återigen göra en sammanställning och prövning av de åsikter som kom in under den förra utställningen. Yimby skrev under den utställningen ett yttrande om detaljplanen, där vi bland annat skrev:

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.




Blandstad i praktiken i Göteborg. Med tillsats av människor.

Vi hade en hel del synpunkter på innehållet i detaljplanen, och föreslog bland mycket annat följande förändring:

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbätta planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen. Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas.


Den gången fick vi inte mycket gensvar från stadsbyggnadskontoret, utan detaljplanen påstods följa de mer eller mindre dunkla målsättningarna väl (kvartersstad ansågs tydligen inte ta hänsyn till den omgivande miljöns karaktär - ja, förutom "kvarteret" som finns i detaljplanen då). Men den här gången kanske det blir annorlunda? Det är även fritt fram att skicka in nya synpunkter på förslaget, så ta chansen! Skicka in dina åsikter till stadsbyggnadskontoret och var med och påverka!

Anpassning till historien och anpassning till nutiden

Man ser och hör det så ofta när man studerar detaljplaner eller diskuterar med politiker och tjänstemän om stadsutveckling: Den nya bebyggelsen måste visa hänsyn till kulturhistoriska värden och den omgivande bebyggelsen. I realiteten brukar det innebära att husen - på grund av behovet av anpassning till omgivande stadsbild och struktur, tydligen - måste ha bra siktlinjer, bra solvinklar, bra parkeringsmöjligheter och mycket luftighet. Resultatet är oftast således hus-i-park, lamellhus, radhus och nyfunkis.

Det tycks egentligen inte spela någon större roll hur omgivningen ser ut. Glesa lamell- eller punkthus tycks vara bäst anpassat till i princip all slags omgivande struktur. Det räcker att ta en titt på aktuella eller antagna detaljplaner för att konstatera detta. Eller också kanske det är lamell- eller punkthusens fasadbeläggning som anpassas till omgivningen och områdets historia, att det är däri anpassningen ligger. Kanske tycker man att funkis är den gyllene medelvägen. I närheten av en tät kvartersbebyggelse är det en önskvärd anpassning neråt i skala, mot lägre exploateringsgrad och luftigare bebyggelse. Och i glesa områden är det en önskvärd anpassning i motsatt riktning, mot en något högre exploateringsgrad.

Titta bara på de två exemplen Stora Torp och Bjurslättsplan. I Stora Torp går man emot översiktsplanen som anger mellanstad, och lägger ut några radhus samt ett "kvarter". Detta anses ta hänsyn till områdets karaktär - en karaktär som tydligen omöjliggör tätare, funktionsblandad kvartersstruktur med anknytning till gatorna. Ja, förutom det monofunktionella "kvarter" som man tagit med, då. Förvisso utgör ju dessa radhus en högre bebyggelsetäthet än vad som skulle finnas utan att någonting alls byggdes, så man kanske anser att man därigenom även lyckats anpassa efter översiktsplanen som ju anger förtätning.

I planen för Bjurslättsplan har man också ansett sig tvungna att anpassa till omgivande bebyggelse, som ju består av lite allt möjligt, även om man då går emot översiktsplanen. I närområdet finns lamellhus, villor, kvartersstad och punkthus. Planområdet ligger också väldigt nära Östra Kvillebäcken och det nya Backaplan, som ju kommer utgöra en förlängning av Göteborgs innersta centrum i framtiden. Det ligger också ett grönområde i planområdet som man vill bevara i största möjliga mån. Man kan alltså tycka att det vore läge att bygga tätt på den befintliga parkeringen och därmed anpassa sig efter den kvartersstad som finns i närheten - och som det kommer finnas betydligt mer av i närheten inom en snar framtid - och samtidigt spara parken. Men nej. Anpassning måste ske i form av punkthus (hus-i-park) även denna gång.

Man kan göra listan med exempel väldigt lång. Punkthus och lamellhus tycks ha en otrolig förmåga att visa hänsyn till all slags omkringliggande miljö. Men måste det verkligen vara så? Om nybyggda punkthus anses "tala" eller "samspela" med äldre kvartersbebyggelse i så många fall, varför kan inte ny kvartersbebyggelse någonsin få "tala" eller "samspela" med äldre punkthus eller funkisbebyggelse?

Och en kanske mer fundamental fråga: Om det visar sig att äldre bebyggelsestrukturer i många fall inte är bra anpassade till de problem och utmaningar vi har idag, varför ska vi då anpassa den nya staden till strukturer som inte löser de problem och utmaningar vi har, i nuläget? Varför ska man cementeras i en struktur som inte är anpassad efter dagens behov? Göteborgs stadsutveckling prägalas ju bland annat av utmaningar som gleshet, stora avstånd, dåliga lufthalter, hög efterfrågan på stadsmässig bebyggelse i förhållande till tillgången på sådan, och funktionell såväl som social segregering. Är verkligen funkisbebyggelsen så väl anpassad till dessa behov och utmaningar?

Stora Torp presenteras



Planen för Stora Torp
har nu kommit ut på utställning. Yimby Göteborg lämnade in ett yttrande där vi ställde oss positiva till en förtätning men riktade mycket kritik mot förslaget att bygga en bostadsenklav avskild med bullermurar, istället för den blandstad som ÖP föreskriver för området. Det var inte bara vi som var kritiska utan många vädrade också sin frustration på Älvstranden Utvecklings blogg.

Det är därför med stor förväntan man läser utställningsförslaget. Vilka smarta förändringar har man gjort för att skapa ett mer levande, stadsmässigt område i linje med ÖP:s ambitioner? Vi fick inget direkt svar, utan SBK gav ett gemensamt svar till alla de synpunkter som kommit in. Man refererade dock en del av vårt yttrande:


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stora Torp väcker känslor

Älvstranden Utveckling har som bekant en blogg där man kan diskutera Göteborgs stadsutveckling. Vi rekommenderar verkligen ett besök. Nu senast väckte ett inlägg om planerna för Stora Torp het debatt. Älvstranden Utvecklings planer på en bilberoende bostadsenklav på platsen för gamla Synvillan verkar inte falla i god jord.

Som tur är så har ju Yimby skrivit ett yttrande med förslag på förbättringar av planen som vi har mejlat till Byggnadsnämndens ledamöter. Vi har redan fått svar från Miljöpartiet att de delar många av våra tankar om planen. Förhoppningsvis följer fler partier efter. Vi ser fram emot en reviderad plan för Stora Torp.

Här nedan kan ni läsa en klok kommentar om Stora Torp från signaturen "Anna":

När jag tittar på det man planerar att bygga i Stora Torp blir min upplevelse att bygger man det där upphör den delen av staden att vara en del av vårt Göteborg, det gemensamma som tillhör oss alla som bor i Göteborg. För när man bygger enbart bostäder, och dessutom kringgärdar dem med (buller)plank blir min upplevelse att man signalerar "detta tillhör bara oss som köpt bostad här, obehöriga äga ej tillträde". Längre upp på Delsjövägen, vid Munkebäckstorget, har staden en helt annan karaktär med kvartersstad och affärer/andra verksamheter i bottenvåningarna. När jag rör mig i de kvarteren känner jag att även om jag inte bor just där så är det en del av min stad Göteborg, och jag är välkommen att finnas där, promenera, cykla, titta på hus och folkliv. När man visar upp det man tänkt bygga i Stora Torp undrar jag också varför man överhuvud taget vill ha in synpunkter från allmänheten. För om man tänker sig att bygga så blir ju området ändå en angelägenhet enbart för dem som planerar att bosätta sig där.

Jag kan bara inte förstå varför man här väljer att göra en ren bostadsenklav av så central och värdefull mark som Stora Torp. Att bygga något sådant en bit utanför stan kan väl vara okej. Personligen tycker jag det verkar tråkigt, men bygger man så mer perifert påverkar det ju inte så många fler än de som väljer att bosätta sig där. Men bostadsenklav i Stora Torp, nej det känns så sorligt. Varför vill man inte utveckla Göteborg _som stad_? Skapa fler levande stadsmiljöer. Det är ju sådant som gör staden intressant och attraktiv. Tror ni att man lockar hit människor med en förkrymt stadskärna och sedan bara funktionsseparerad stad med bostadsenklav efter bostadsenklav? Jag har läst Yimbys förslag för Stora Torp och jag håller med om det mesta som står där.

Att man sedan börjar prata om att man fått in intresseanmälningar för att bo i Stora Torp "så så dåligt kan det ju inte vara", ja det får mig att undra vad det är fråga om. Klart att det finns folk som vill bo i det Stora Torp ni skissar på! För det första gör ju bostadsbristen att det mesta går att kränga i Göteborg. Men även för den enskilde kan det ju förefalla vara ett guldläge med ett radhus eller en lägenhet i Stora Torp. Vilket guldläge - nära till Delsjön och när till centrum. Men är det alltså det som central mark ska användas till i Göteborg? Nej, det tycker faktiskt inte jag. Det kan vara bra för den enskilde med ett radhus i Stora Torp, men för alla andra göteborgare än de som får bostad där är det ett stort nerköp eftersom man använder värdefull mark till att bygga en bostadsenklav för några få, ett område som alla vi andra ska hålla oss borta från.

Yttrande över Stora Torp

Igår lämnade Yimby in sitt yttrande över föreslagen detaljplan för Stora Torp. Det finns mycket som kan bli bättre i detta förslag från Älvstranden Utveckling. Att använda central och attraktiv mark till isolerade och bilberoende bostadsenklaver är oförsvarbart utifrån översiktsplanens beskrivning av målen för denna del av Göteborg (den s.k. "Mellanstaden"). Detta förslag visar att Älvstranden Utveckling är duktiga på att bygga exklusiva bostadsenklaver, men det visste vi ju redan. Det ökar dock knappast förtroendet för Älvstranden Utvecklings förmåga till klimatsmart blandstadsbyggande.



Aktuellt förslag från luften




Aktuellt förslag från Delsjövägen - barnen leker mellan bullermur och vägren

Förhoppningsvis tar man till sig våra synpunkter i utvecklingen av området. Yttrandet kommer också att skickas till alla ledamöter i Byggnadsnämnden personligen, så att de får tillfälle att reflektera över hur översiktplanen bäst kan förvaltas i den konkreta stadsplaneringen.

Läs aktuellt förslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.

Översiktsplanens riktlinjer

Det berörda området kategoriseras i den nya översiktsplanen som "Mellanstad". Nedan är ÖP:s egen sammanfattning om framtida planering i dessa delar av Göteborg:
1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

Handlingarna och den faktiska planen förhåller sig nästan inte till några av de ovan refererade punkterna. På några punkter tycks detaljplanen till och med gå stick i stäv med översiktsplanen utan att detta förklaras eller problematiseras. Istället förhåller sig planer och gestaltningsprogram till befintlig bebyggelse och gamla regler och normer.

Genom att endast förhålla sig till och i så hög grad anpassa sig till det befintliga utan att relatera detta till det nya innebär det i praktiken till att äldre planer och ideal realiseras. Planen föreslår i praktiken en bostadsenklav av funktionalistisk typ som inte går i linje med den rådande ambitionen att skapa blandstad i Göteborg.

Överhuvudtaget finner vi flera brister i hur det subjektiva blandas med det objektiva på ett sådant sätt att planen ges illusion av objektivitet. Att stadsplanering inbegriper värderingar är i sig inget problem men när dessa inte tydliggörs och problematiseras samt i realiteten leder till planering som går emot översiktsplanens uttalade värderingar är detta beklagligt. Man frågar sig vad funktionen med en översiktsplan är när denna inte har några synbara återverkningar på detaljplanerna.

En central aspekt av detta i detaljplanen för Stora Torp är relationen till Delsjövägen, där påståendet att den "upplevs som grön och vidsträckt" används för att legitimera fasthållande vid förlegade SCAFT-principer i närområdets trafikplanering utan att på något sätt försöka komma tillrätta med de problem för stadsmiljön som denna slags funktions- och trafikseparerande planering innebär. Dessutom, med tanke på den direkta närheten till populära Delsjön, är det tämligen tveksamt om ytterligare grönytor är vad området behöver. Speciellt då gräsmattor kring Delsjövägen inte kan förväntas användas för rekreation utan endast ger fri sikt till bilister med högre hastigheter, buller, försämrad markexploatering och tomma ytor som följd.

YimbyGBG:s förslag till ändringar
Vi föreslår istället att planen ändras så att Delsjövägen blir en resurs istället för ett problem. Trafikmängden på vägen leder till buller i området men med tanke på att denna minskat under flera år och med tanke på avståndet till Brunnsparken finns det möjligheter att göra undantag från bullernormerna genom att säkerställa en tyst sida, vilket också påpekas i handlingarna.

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbätta planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen. Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas.

Det slutna kvarteret bör flyttas närmare både Delsjövägen och lokalgatan. Om man placerar ut byggnader i direkt anslutning till Delsjövägen skapas ett smalare gaturum, vilket sänker tempot och därmed bullernivån. Byggnaderna tjänstgör då som bullerskydd för området innanför och är samtidigt ett mycket mer effektivt sätt än att med hjälp av gräsvallar, placerade långt från den bulleralstrande källan, endast öka avståndet mellan bostadsenklaven och kollektivtrafikhållplatsen.

Bebyggelsen närmast vägen bör i första hand innehålla andra funktioner än bostäder i gatuplanet. Detta av flera skäl: För det första innebär närheten till vägen att åtminstone de nedre våningarna troligen är mer lämpade för andra funktioner än bostäder.

För det andra är trafiken på Delsjövägen inte något problem för andra verksamheter utan en tillgång. Att synas från bil-, cykel- och spårväg innebär att andra än de som bor i lokalernas direkta närheten kan se och få tillgång till dessa verksamheter. Detta skapar definitivt bättre förutsättningar för olika verksamheter än att, vilket planen lite löst antyder, placera verksamheter inne i bostadsenklaven. Verksamheter som med största sannolikhet skulle få mycket svårt att nå utanför enklaven.

För det tredje kommer en sådan lösning närmare blandstadsidealet. Oavsett om byggnaderna närmast vägen innehåller både bostäder och verksamheter eller endast verksamheter leder en sådan planering till en en rumsligt integrering av flera funktioner.

För det fjärde innebär en sådan lösning bättre förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik genom att boende och anställda använder samma hållplats men i olika riktningar.

För det femte ger detta ett stadsrum nära hållplatsen som kan hjälpa till att ge ökad trygghet. Att som i handlingarna skriva att det planerade området får "befolkning dygnet runt" genom att människor bor där och detta leder till trygghet är att allt för lättvindigt negligera den rumsliga planeringens betydelse för människors upplevda trygghet och mångåriga erfarenheter från liknande bostadsenklaver där ensligt placerade hållplatser knappast upplevts som en fördel.

För det sjätte öppnar en sådan princip upp för framtida exploatering norrut längs Delsjövägen, vilket skulle binda ihop områdena Skår, Bö, Munkebäck och Kålltorp samt även skapa fler större och mindre, lättillgängliga, trygga och icke bullerstörda, stadsparker mellan husen.

För det sjunde öppnar en exploatering nära Delsjövägen upp för att detta nya området integreras naturligt med befintlig bebyggelse och Bö affärscentrum på andra sidan spårvägen vilket är attraktivt både för de boende och gamla och nya affärsidkare där.



Idéskiss till alternativ gruppering av bebyggelsen för att öka blandstadskvaliteter

Vi är medvetna om att rådande efterfrågan på marknaden och dess struktur kan göra det problematiskt att planera in bostäder och andra verksamheter i samma detaljplan. Som en alternativ lösning om ett simultant genomförande inte är möjligt är att planera för framtiden. Genom att i förväg planera in tomter närmast vägen men tills vidare lämna dem tomma skulle i en sådan situation ha ett antal fördelar.

Dels skulle det innebära att detaljplanen framstår mindre som ett beställningsjobb och mer som planering utifrån samhällets behov samt innebära en mer dynamisk planering som relaterar den aktuella detaljplanen med översiktsplanens vision. Dels skulle en sådan tydlig markering om framtida planer för markanvändning underlätta framtida exploatering och dra ner på antalet överklaganden och förseningar i planeringsprocessen.

Stora Torp marknadsförs som ett "miljömedvetet" och "klimatsnällt" boende med gång- och cykelavstånd till centrum. Det är därför märkligt att man väljer att bygga ett stort parkeringsgarage under hela området. I programhandlingen från 2007 sägs att: "Det är i dagens Göteborg, med ökande biltrafik och ökande utsläpp av avgaser till följd, viktigt att inte planera in för många parkeringsplatser."

I de aktuella planhandlingarna kan man dock se att parkeringsnormen har ökats från 0,52 år 2007 till 0,77 idag. 77% av hushållen förväntas alltså äga bil, trots att endast 36% befintliga hushåll i Örgryte äger bil. Det är anmärkningsvärt att man valt denna överkapacitet. Varje p-plats i källargarage ökar dessutom byggkostnaderna med flera hundratusentals kronor. Det är kostnader som hamnar hos slutkunden vilket i sin tur sannolikt leder till minskad social blandning i området.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
1 November 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen