Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Parkeringssituation Göteborg



De senaste veckorna har det förts diskussioner på flera håll, och även här på Yimby GBG (bland annat här och här, angående parkeringar i stan och parkeringsnormen. Jag ska försöka mig på en liten summering av vad som sagts hittills och även föra in lite egna reflektioner.

För det första: Varför behöver Yimby över huvud taget bry sig om hur många parkeringsplatser som finns i stan, och var de är placerade? Jo, dels av det uppenbara skälet att parkeringsplatser - särskilt markparkeringar - tar upp värdefull yta där man kunde ha byggt bostäder, verksamhetslokaler och arbetsplatser och/eller skapat rekreationsytor och mötesplatser.

Men också av det kanske något mindre uppenbara skälet att om man i detaljplaner tvingar exploatörer att bygga ett minsta antal parkeringsplatser så kommer det locka till sig fler bilägare och uppmuntra till mer biltrafik. Det driver även upp kostnaderna för att bygga, något som man åtminstone delvis kan komma att tvingas kompensera genom att höja priset på bostäder och lokaler.

Biltrafik är kanske inte alltid av ondo, åtminstone inte upp till en viss gräns. I viss mängd är biltrafiken kanske tvärtom nödvändig och i vissa avseenden och situationer kanske till och med önskvärd. En stad helt utan biltrafik är i nuläget mycket svår att föreställa sig. Dessutom är bilen ett fantastiskt verktyg som innebär stora vinster både för samhället och individen – om den används i rätt utsträckning.

Men samtidigt är en viss begränsning av biltrafiken i staden nödvändig av ekonomiska, ekologiska, hälsorelaterade och stadsbyggnadsmässiga skäl. Om man vill bygga mer av den täta kvartersstad (stad är per definition blandad) som Yimby förespråkar, måste man begränsa antalet bilparkeringar. Det finns även politiska målsättningar om ett kraftigt ökat kollektivtrafikåkande i Göteborg. Självklart är tillgången på (eller kravet på minsta antal) parkeringsplatser ett styrmedel som kan användas för att påverka möjligheterna att uppnå dessa mål.

En detaljplan där Yimby har yttrat sig om parkeringsnormen är den för Skeppsbron. Detta planområde ligger mitt i centrum och ska enligt målsättningen bli en fortsättning av innerstaden och gå i hållbarhetens tecken. Eftersom detta planområde kanske är det mest centrala av de som är aktuella just nu, kan vi använda det som utgångspunkt för vår diskussion om parkeringsnormen i innerstaden. Här nedan följer lite siffror som vi har grävt fram under våra diskussioner.

I SDN Centrum var bilinnehavet per bostad år 2008 ca 47% (antalet bilar/antalet bostäder). Då räknar vi med bilar ägda av personliga företag och juridiska personer. Siffran är en approximation, men borde ligga ganska nära verkligheten (för att se hur vi tagit fram siffran, följ denna tråd.

I planen för Skeppsbron har man beräknat ett ökat parkeringsplatsbehov på 0,5-0,7 bilpl/lgh och föreslår således en parkeringsnorm på 0,5-0,7. I denna siffra antar vi att besöksparkeringar ingår. Om Kinesiska muren rivs och man sätter normen på 0,7 så skulle det då i princip innebära att så länge inte besöksparkeringarna utgör mer än 0,2 per bostad så räknar man med att ha fler bilar per bostad i Skeppsbron än i nuvarande Centrum.

Erik Sandblom summerar i en tråd kostnaderna för att bygga och tillhandahålla parkeringsplatser:

Enligt Malmö Stads parkeringspolicy uppgår totalkostnaden för en p-plats till 700 kr/månad för markparkering, inklusive markpris, ränta, avskrivning och driftskostnader. För p-hus och garage kostar det 1500-4500 kr per plats och månad. Stockholms markkontor uppskattar att en garageplats under huset kan kosta 200 000 - 400 000 kr att bygga.

Vi har även noterat att Nordstan har 10% färre p-platser än Frölunda Torg men 60% högre omsättning. Möjligtvis skäl till att ifrågasätta huruvida handeln verkligen är beroende av en hög p-norm.

Göteborgs parkeringspolicy säger att Göteborgs innerstad bör bibehålla nuvarande antal bilplatser, medan befolkningen väntas öka. Det borde alltså innebära i snitt ungefär 0,0 nya bilparkeringsplatser per nybyggd bostad.

Mark Isitt skriver i sin läsvärda artikelserie i GP att det enligt Hans Magnusson finns ca 1200 markparkeringsplatser innanför Vallgraven.

På Streetblogs skriver man i en artikelserie (här, här och här) intressant om hur New Yorks parkeringsnorm bromsar en utveckling mot mer kollektivtrafikåkande och en tätare och mer hållbar stad. Här skriver man bland annat om en intressant studie som visat att eftersom man i New York vill förtäta nära kollektivtrafikförbindelser (precis som i Göteborg), så bidrar en parkeringsnorm till att områden nära kollektivförbindelserna får högre koncentration - platser per landyta - av bilparkeringar. Detta även om parkeringsnormen är lägre (till exempel 40%) i dessa områden än i övriga, eftersom att man också bygger tätare (fler bostäder) där.

Så, med ovanstående siffror i åtanke, kanske det inte känns helt klockrent att detaljplaner för områden i innerstan tvingar exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad. Planområdet Skeppsbron skulle i och för sig få ca 250 bilplatser färre än i dagsläget, eftersom P-arken föreslås flyttas.

Men faktum kvarstår att man ändå skulle tvinga exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad i absoluta centrum av en stad som enligt målsättningarna ska sträva efter att begränsa biltrafiken, dubbla andelen resor med kollektivtrafik, vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar, vara mer integrerad och ha mer karaktär av tät kvartersstad.

Skulle man inte ha ännu högre (det vill säga, i fråga om antalet bilplatser, lägre) målsättningar då? Kanske bör man inte tvinga exploatörerna att uppfylla en viss minimikvot av parkeringsplatser, utan istället låta dem själva avgöra behovet och lönsamheten av antalet platser? Skulle det kanske rent av vara mer lämpligt att sätta en maximigräns på antalet bilplatser i vissa områden, med stadsbyggandets, invånarnas hälsas och miljöns bästa i åtanke?

Dyk gärna in i diskussionen i någon av trådarna och tyck till!

Rädda Kinesiska muren!


Som vi skrev om i torsdags är Kinesiska muren hotat av rivning och byggnadsnämnden tar upp frågan imorgon tisdag klockan 10. Stadsbyggnadskontoret och fastighetsägaren Älvtranden Utveckling AB vill riva huset i och med att man förnyar och bygger upp det nya Skeppsbron. De flesta göteborgare verkar dock inte hålla med. Nu finns även en facebookgrupp för att rädda huset.

Vi tar kraftigt avstånd från att riva kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bara själva byggnaden i sig är skäl nog att bevara, men det är egentligen inte den stora anledningen till att vilja bevara. Det är staden som drabbas mest och stadsmiljön blir lidande i framtiden ifall man river byggnaden. Det är ändå en del av Göteborgs innerstad vi pratar om här. De få gamla resterna av hamnkvarteren längs vår innerhamns kajer måste tas om hand med respekt. Man kan inte bara säga att det är för dyrt, komplicerat, försvårar för parkeringsgarage eller vad det än kan vara för något och sedan acceptera det rakt av. I så fall skulle väl hela Venedig falla som en porös spettekaka. Visst, det kanske kostar lite mer pengar att bevara men man lär vinna desto mer. Man kan väl ta intäkter från pariserhjulet eller något om det kniper.

I och med Kinesiska murenhuset har vi en rätt välkänd äldre byggnad (1914) med lite speciell karaktär. Något man borde se som en tillgång i ett område där det mesta är bortskövlat sedan länge. Kinesiska muren är inget problem, det är en möjlighet. Bara att putsa glasögonen och öppna ögonen. Här kan man ju faktiskt äta kakan, ha den kvar och lite därtill! 







Landets äldsta kinarestaurang.


Den goda staden är inte en stad som byggs, rivs och byggs upp igen. Vi drabbas ju inte direkt av danska krigsangrepp längre, vi borde då inte krossa vår egen stad i fredstid. Den bästa av städer byggs på hela tiden, där äldre byggnader renoveras och lever gott sida vid sida med nyare byggnader. Man ska behandla sin stad som sina nära och kära, vårda och stötta in i den sista av dagar.

Jag hoppas att man ska kunna promenera på det nya Skeppsbron och känna av att Göteborg inte byggdes 2014 utan har en lång och synlig historia. I den känslan är Kinesiska murenhuset en viktig pusselbit. Sedan om trottoaren blir ett par meter nedanför resten av staden eller om allting lutar likt tornet i Pisa, vad gör det egentligen? Det blir ju en historia i sig, det är sådant som gör staden speciell. Vad vore Pisa utan sitt lilla torn. Varför inte göra hela kvarteret Redaren (där Kinesiska murenhuset ligger) till ett udda och speciellt kvarter, något som det talas om bland göteborgare och besökare. Kvarteret är förresten redan speciellt, då vår stads store son Evert Axel Taube föddes här. Varför inte bygga upp hans födelsehus i vår tid? Ganska kul förresten att grannbyggnaden många år senare har fått smeknamnet Kinesiska muren med tanke på Taubelåten med samma namn. Bara en sådan sak!



Apotekarhuset i hörnet av Nordstan ger karaktär åt hela stadsmiljön.


Det är lite med Kinesiska muren som med Apotekarehuset i Nordstaden. Förutom likheter rent utseendemässigt så är båda resten av något större. Det vackra Apotekarhuset är en av få rester av det gamla östra Nordstaden men det ger idag käraktär åt hela stadsmiljön runt den delen av Brunnsparken/Drottningtorget. Likaså kan Kinesiska murenhuset och Merkurhuset (som förhoppningsvis inte är lika hotat) tillsammans med en intressant ny bebyggelse göra Skeppsbron till en estetiskt lockande stadsmiljö.


Se nu till att rädda Skeppsbron från att bli ännu ett saneringsoffer i vår kära stad. Nu har vi ju chansen att bygga riktig stad i centrala stan, vilket är fantastiskt roligt. Låt inget rivningsdamm skapa smolk i bägaren!



Glöm inte bort vår stadsvandring på älven ikväll,
där vi bland annat kommer att passera Skeppsbron. Samling prick kl 18.00 vid Rosenlunds färjeläge. Vandringen är som vanligt gratis men eftersom vi kommer att åka färja (älvsnabben) så kan det tillkomma avgifter från Västtrafik. Kom i tid, färjan lägger ut 18.06.

Stadsvandring på älven


Här skall staden ligga!

Kära yimbyiter! Nu är det äntligen vår tur att gå på vatten. På måndag är det nämligen dags för en ny stadsvandring, denna gång med vår stora vattenådra Göta älv i centrum. Längs med våra kajer finns mängder av nutida och framtida möjligheter att titta närmare på. Lindholmen, Sannegården, Frihamnen, Norra Masthugget, Skeppsbron med Kinesiska muren, Esperantoplatsen och så vidare.


Vi samlas nu på måndag den 3 maj prick klockan 18.00 vid Rosenlunds färjeläge. Idén är att ta oss runt älven på ungefär detta småkrångliga sätt: 


Båt från Rosenlund (18.06) via Lindholmen, Slottsberget, Eriksberg, Klippan och tillbaka via Eriksberg och avstigning vid Slottsberget. Vid Slottsberget är det slut på bensträckning och sköna fåtöljer för där promenerar vi till fots vidare genom Sannegården och det gamla och nya Lindholmen. Vid Lindholmen fortsätter vi med färja via Rosenlund och stiger av vid Lilla bommen. Därifrån promenerar vi längs kajerna vid Södra älvstranden och Skeppsbron för att slutligen landa på Esperantoplatsen/Järntorget. Då kan vi nog vara förtjänta av en kopp kaffe någonstans. 


OBS! Se till att komma i tid eftersom färjan avgår redan 18.06. Hur lång tid vandringen kan ta är omöjligt att säga, men räkna med ca två timmar mer eller mindre. Bara att droppa av om man blir sjösjuk! 


Väl mött!

Älvstranden Avveckling?

Stadsbyggnadskontorets förslag att riva Kinesiska Muren på Skeppsbron har väckt starka känslor på Älvstranden utvecklings blogg. Det ståtliga huset från 1915 ligger många göteborgare varmt om hjärtat. Det har precis startat en facebookgrupp för att rädda huset. Den 4 maj tar Byggnadsnämnden beslut i frågan.



Kinesiska muren lever farligt

En bidragande orsak till rivningsivern är att Kinesiska Murens ägare (till skillnad från Merkurhusets ägare) inte vill bevara sitt hus. Vem som är ägare? Ett kommunalt bolag som börjar på Ä...

I vårt yttrande över förslaget för Skeppsbron skrev vi följande om Kinesiska Muren:

I området finns två byggnader som ur kulturhistoriskt perspektiv är särskilt värdefulla, Merkurhuset och Kinesiska muren. Hur länge dessa byggnader kan stå är en öppen fråga. Den enda fördelen med att riva dem i samband med att man bygger resten av Skeppsbron skulle vara eventuella samordningsvinster för exploatören och att det enorma parkeringsgarage som förbereds under marken kan bli ännu större.

Det kan dock knappast anses som tillräckliga skäl för att skynda på en rivning av dessa unika byggnader. De nackdelar som en rivning av dessa byggnader skulle innebära i form av förlorat kulturhistoriskt värde och arkitektonisk variation är oerhört mycket större. YimbyGBG anser därför att detaljplanen tydligt borde ange att dessa byggnader inte ska rivas, utan istället bevaras och utvecklas.


Det här är viktigt att hålla i minnet. Det är fortfarande vanligt att tänka i svartvita modernistiska banor när man diskuterar stadsutveckling - antingen river man eller så bevarar man för evigt. Det är nu eller aldrig. Men det är en falsk motsättning. En levande blandstad förutsätter gradvis förändring.



Stadsutveckling a la Kvillebäcken - totalsanering

Istället för att på modernistiskt vis totalsanera (dvs. utplåna allt), som man t.ex. gjort i Kvillebäcken, och sedan smälla upp en hel stadsdel på en gång, så bör man låta staden kontinuerligt förändras och förnyas organiskt. Att låta äldre byggnader som Kinesiska Muren vara kvar ett tag till medan man bygger runtomkring gör det förstås mer komplicerat att bygga, det blir fler faktorer att ta hänsyn till och lite svårare att få allt rätvinkligt och plant. Men det är ju precis det som ger staden liv och karaktär.

Det här vet förstås Stadsbyggnadskontoret. Ja, de skriver det till och med i detaljplanen:

Merkurhuset och Kinesiska muren är två av Skeppsbrons äldsta byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde och en historisk förankring som kan berika den nya stadsmiljön. Ett bevarande ger en variation i området, och gör att stadsdelen kan växa fram under en längre tid. När husen i en framtid ersätts av nya kan även dessa bidra till mångfalden i området då de byggs vid en annan tidpunkt än de som nu planeras.

Byggnaderna utgör de enda kvarvarande historiska resterna som tillsammans kan gestalta minnet och förståelsen av Skeppsbrons äldre historia på ett någorlunda övertygande sätt i det nya stads- och vattenlandskapet. Som enskilda arkitektoniska gestalter av hög kvalitet berättar de om rederinäringen och en intressant arkitekturhistoria, tillsammans bildar de dessutom en stark arkitektonisk enhet som återspeglar det äldre stadsbyggnadssammanhanget.


Så varför envisas man trots detta med totalsanering? Svaret är enkelt och kommer en bit ned i detaljplanen:

Garage under kvarteren får sämre kapacitet och kan inte kopplas samman med det planerade gemensamma garaget under kajen så länge husen står kvar. Det är tveksamt om källarplan under de nya byggnaderna i dessa kvarter överhuvudtaget kan utnyttjas till garage.




Planerat garage under Skeppsbron

Man vill ha upp antalet p-platser per hushåll helt enkelt. River man Kinesiska Muren så kan tvåvåningsgaraget under mark bli ännu lite större och man kan öka från 0,5 upp mot 0,7 i p-norm. Uppenbarligen tror man inte att de framtida boende kommer att klara sig med en behovstäckning på 50%, trots att färre än 25% av hushållen i centrum faktiskt har bil.

Det hela är extra ironiskt eftersom Byggnadsnämnden nu på tisdag efter ett stort antal bordläggningar - och mycket om och men - kommer att bestämma sig för att inte riva landshövdingehusen i Gårda för att ge plats åt parkeringsgarage. Nu finns alltså risken att de på samma möte istället beslutar att riva Kinesiska Muren för att ge plats åt parkeringsgarage.

Några reaktioner från Älvstrandens blogg:

Helt fruktansvärt, det borde inte få gå till såhär... Har vi inte förstört staden tillräckligt? Att riva Kinensiska Muren är vansinnigt. Ibland blir man väldigt ledsen. Vi har misskött och vi fortsätter att missköta en stad med som har en fantastisk potential. Att skylla på nivåskillnader är ju bara löjligt, det finns absolut inga problem att ordna det...
Marc 2010-04-23


Som jag förstår är det Älvstranden Utveckling AB som är ägare till huset och driver processen att för att få riva det. Man borde kanske döpa om namnet på företaget till Älvstranden Avveckling AB för med detta beslut lyckas de verkligen avvekla den potential skeppbron har.
Marc 2010-04-26


Jag tycker att det som sagt är talande att man benämner t. ex. funkishusen i Johanneberg som en så viktig kulturskatt att man inte ens kan bygga ett hus i närheten för att det då skulle inkräkta på stadsbilden. Men Kinesiska Muren är då till skillnad från de kulturellt värdefulla funkishusen inte alls värt att bevara, för tydligen är det inte en lika viktig del av Göteborgs historia som modernismen. Vad har ni för agenda, på riktigt?
wsh 2010-04-27


Skeppsbron har stor potential som område och det är det vi vill utveckla. Kinesiska muren som ett objekt kan realistiskt användas för kontor men vi vill ha en mer levande stadsdel än så. Därför redovisar förslaget ett kvarter med bostäder och bottenvåningar med offentligt innehåll.

Hälsningar
Martin
Martin Blixt 2010-04-27


Personer utan varken förståelse eller känsla fattar dessa beslut. Allt från byggkranar från 60-talet till sterila funkiskvarter som ger en känsla av förort K-märks. Men det lilla extra, de få gamla vackra byggnader vi har, dessa vill ni istället riva?
JL 2010-04-27


Martin - din förklaring är verkligen underlig. Menar du att det skulle vara omöjligt att använda Kinesiska Muren till bostäder? Det förstår jag inte, varför skulle det vara så? Jag ser ett fint hus med karaktär som ni vill riva, helt emot allt förnuft. Givetvis skall Kinesiska Muren bevaras och integreras med nya byggnader, så en gårdsmiljö kan skapas. Göteborg behöver sina gamla byggnder, vi har redan rivit allt för många.
Hanna J 2010-04-27


Hej
Svårigheten med ett bevarande av Kinesiska muren är flera och därför innehåller förslaget en utveckling av ett stadskvarter som kan innehålla fler bostäder och en bottenvåning med offentliga lokaler. Huset ligger nära Rosenlundsverket och avsaknaden av den slutna kvartersstrukturen medför en klart sämre boendekvalité bl.a. i bullerhänseende.

Husets djup och form gör det svårt att få effektiva lägenhetslösningar vilket skulle göra dem stora och exklusiva. Grundläggninsproblemen är stora och huset har stora sättningar idag. Kinesiska muren går naturligtvis att bevara men då vi sett till en helhetslösning ser vi att andra alternativ är bättre då vi får in fler bostäder med bättre kvaliter och en rimligare kostnad i en attraktiv del av staden.

Kulturhistoria är viktigt och förslaget innehåller även historia i form av livet längs kajen, stenpirens nyttjande för båttrafik, Merkurhuset, befintlig bebyggelse utefter Stora Badhusgatan mm.

Hälsningar
Martin
Martin Blixt 2010-04-28


Jag tycker naturligtvis att det är bra att det byggs, och jag tycker förslaget för Skeppsbron i helhet är bättre än man kunde förväntat sig, även om det är tråkigt att det bantats ner på grund av överklaganden. Det jag inte förstår är prioriteringarna man gör vad gäller kulturhistoria och äldre byggnader. Det förefaller inte rimligt att man som sagt säger att Gasklockan, eller förortsbebyggelse och funkisbebyggelse från 60-talet, anses vara så viktigt att man inte ens kan bygga ett nytt hus i närheten - medan man inte verkar anse att det finns tillräckligt värde i att bevara ett hus som Kinesiska Muren, som de allra flesta verkar anse vara av stort kulturhistoriskt värde - och inte bara de gamla arkitekter som ritat huset (som jag misstänker är fallet med tidigare nämnda så kallade viktiga kulturhistoria).

När man avstår från att exploatera områden på grund av att man anser att den kulturhistoriskt viktiga stadsbilden runt omkring skulle skadas - som i Johanneberg - så är ju även det en ekonomisk förlust. Precis som det skulle finnas en ekonomisk kostnad i att bevara Kinesiska Muren. Men här används alltså kulturvärdet som ett försvar mot att förändra stadsbilden - och jag tror inte att det är speciellt folkligt förankrat att de andra områdena är så värdefulla, stödet finns väl snarare bland de som redan bor i området och de arkitekter som sympatiserar med området.

Det är så tråkigt när kulturhistoria används som en dålig ursäkt för att inte bygga nytt, men att kulturhistorian väger fjäderlätt när det handlar om att riva gamla byggnader. Men det är klart, det är ju kanske mer motiverande för de som bor i området att klaga när det ska byggas nåt nytt som skymmer deras fina utsikt, och mindre motiverande när det handlar om befintlig bebyggelse som ändå redan skymmer utsikten.

Visst skulle det innebära en ekonomisk investering i att bevara Kinesiska Muren, men samtidigt skulle ju området vinna mycket kulturhistoriskt värde om man på något sätt lyckades hitta en användning och vågade ta de kostnaderna. Och om inte annat - sluta använda kulturhustoria som skydd för särskilda egenintressen i andra situationer när det passar!
wsh 2010-04-28


Ni har hanterat detta ärende på ett väldigt dåligt sätt. Ni har försökt att mörklägga ert beslut och inte lagt upp information om detta på varken denna blogg eller på sidan i övrigt. Givetvis skapar man inte ett mer attraktivt område genom att ta bort en av de två kulturmässigt intressanta byggnaderna som finns i området. Nej, detta har verkligen inte hanterats på ett bra sätt.
Erik Andersson 2010-04-28


Skulle ni kunna presentera 1 fall där det varit lyckat att riva ett hus från denna tidsera för att skapa förutsättningar för ett bättre område? Var det inte precis detta argument man presenterade när man förstörde halva stan för några decennier sedan?

Vill också lyfta fram wsh:s kommentar som föredömlig. Ni skyddar allt från funkishus till gasklockor och vattentorn. Börja istället med att skydda det som är tilltalande, på Skeppsbron är Kinesiska Muren ett utmärkt exempel.
Ferdy 2010-04-28

YimbyGBG lämnar yttrande om Skeppsbron

Idag skickar YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Skeppsbron. Tack till alla som deltog på forumet. Det har redan blivit en del debatt kring projektet, som kantats av mycket rabalder. Som helhet är planen för Skeppsbron fantastiskt bra. För första gången på mycket, mycket, mycket länge tänker man nu bygga riktiga, levande stadskvarter. Några uppenbara skönhetsfläckar finns. De har vi påtalat i vårt yttrande.

Så nu kommer naturligtvis SBK att åtgärda dessa brister och se till att Skeppsbron tar sig hela vägen från vision till verklighet - utan att urvattnas på vägen. Klarar SBK, politikerna, byggbolagen och alla vi andra av att förverkliga detta så har vi inlett ett nytt kapitel i Göteborgs stadsutveckling.

Grattis Göteborg!

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för Skeppsbron. Det finns väldigt många glädjande aspekter av denna plan som är värda att lyfta fram. För det första är det oerhört viktigt att man nu, i detta centrala läge, för en gångs skull vågar bygga konsekvent stadsmässigt.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YimbyTV - Skeppsbrons samråd

Nu slår vi upp portarna till YimbyTV!
Vi har bevakat torsdagens sopplunch/presentation av nya Skeppsbron som anordnades på Älvrummet. Medverkade gjorde Birgitta Lööf, planchef på Stadsbyggnadskontoret och Martin Blixt från Älvstranden Utveckling AB.







Vill även passa på att tipsa om kvällens informations- och samrådsmöte på Älvrummet kl 18-20. Gå dit och gör din röst hörd! 

Kompletta samrådshandlingar kan man läsa här.


Skeppsbron drar igång



Skeppsbroprojektet
ser ut att bli en formidabel succé, trots en svajig start med den skandalomsusade "medborgardialogen". Samrådet har inletts och det arrangeras massor med aktiviteter i anslutning till detta. Imorgon den 8 oktober t.ex. kan intresserade få höra mer om planerna i Älvrummet då Älvstranden Utveckling bjuder på soppa och presenterar förslaget.

Ett besök på Älvstranden Utvecklings sida om projektet rekommenderas varmt. Här finns en interaktiv karta över området, informationsfilmer mm. För Göteborgs urbanister, ett hårt prövat släkte, är det en njutning att ta del av planhandlingarna.

Att höghuset inte får bli högre (som Miljöpartiet ville), att framtiden för Kinesiska Muren och Merkurhuset fortfarande är oklar, att man föreslår bullerhål i kvarteren och att det planeras för upp till 1000 p-platser i källargarage är förvisso smolk i glädjebägaren. Men det finns fortfarande tid att fixa till de missarna.

Planarkitekterna och de andra inblandade har hursomhelst gjort ett fantastiskt arbete. Om ambitionsnivån bibehålls och planerna förverkligas kommer det att sättas en ny och högre nivå för stadsplanering i den här stan.

Förhoppningsvis blir stadsutvecklingen på Skeppsbron vägledande för kommande projekt på båda sidor älven. Det är så här det ska göras. Måndagen den 12 oktober är det samrådsmöte i Älvrummet - gå dit och lovebomba!

YimbyGBG har förstås redan satt igång sitt samråd...

Skeppsbron presenteras



Nu har Byggnadsnämnden tagit beslut att ställa ut detaljplanen för Skeppsbron. Av det som hittills läckt ut om planen låter det mesta bra. Riktiga stadskvarter med lokaler i gatuplan och täta gaturum skapar förutsättningar för en urban sammanlänkning av Rosenlund/Järntorget och resten av centrum utmed vattnet. Den lite spralliga idén om utomhusbad, som GP lyfter fram som huvudnyhet, är väl trevlig men känns samtidigt som en perifer fråga för stadsutvecklingen  i området.

Ett mycket positivt inslag är att man (av illustrationerna att döma) eftersträvar fler och mindre fastigheter per kvarter. Ett kvarter fyllt med många mindre fastigheter ger möjligheter till en helt annan variation, inte bara visuellt, än om man släpper ner ett enda stort kvartersblock.

Förslaget att riva Kinesiska muren och eventuellt också Merkurhuset får ses som olycksfall i arbetet. Den borgerliga oppositionen har naturligtvis rätt i att utgångspunkten för förändringsarbetet på Skeppsbron måste vara att bevara dessa byggnader. Blandningen av gammalt och nytt är det som ger en stad karaktär, det bidrar dessutom till en ökad prisvariation i området.

Hur länge dessa byggnader kan stå kvar är en öppen fråga. Det enda som talar för att "passa på" att riva dem när man bygger nya Skeppsbron är att exploatören eventuellt kan göra vissa samordningsvinster genom att riva dem nu istället för om 5, 10 eller 50 år. Det måste dock sägas väga lätt gentemot kulturhistoriska och urbana hänsyn. Det är dags för stadsplaneringen att lämna totalsaneringstänkandet. Att snabbt smälla upp ett "färdigt" område är ingen smart strategi. Låt staden växa och utvecklas organiskt istället.

Några andra underligheter skämmer också den föreslagna planen. Dels är det ytterst märkligt att man lägger sig på en så låg nivå som 16 våningar för det föreslagna höghuset. Det är alltså en våning mindre än Otterhall som byggdes för 80 år sedan. Det är onekligen en trist utvecklingskurva för Göteborg. Miljöpartiet ska dock ha beröm för sina tappra försök att få upp våningsantalet.

Men det verkligt besynnerliga med den föreslagna bebyggelsen ser man när man tittar på GP:s lilla informationsfilm. Någon på Erséus arkitekter har tagit sig för att karva ut stora hål i husen mot älven (tänk Parkrand i Amsterdam). Ja, kära läsare, vi bevittnar ett nytt kapitel i den långdragna berättelsen "1000 och ett sätt att trasa sönder ett kvarter".

Varför gör man då så här? Ja, den ytliga förklaringen är förstås att man vill ge så många lägenheter som möjligt utsikt över älven. På det viset åstadkommer man tre viktiga saker, man får färre lägenheter, man höjer priset på de lägenheter som blir kvar och man får en jämnare prisnivå.

Detta kan möjligtvis (men inte säkert) vara ekonomiskt rationellt för exploatören men det är definitivt inte rationellt ur ett samhällsperspektiv. Vi vill ju ha fler lägenheter, lägre priser och en större prisvariation - inte minst för att få lite mer social blandning.

Hade man tänkt sig något sorts folkliv på strandpromenaden efter klockan 18 så är det inte heller så smart att öppna upp bullerhål i fasaden.

Som tur är finns det gott om tid för SBK och våra politiker i Byggnadsnämnden att fixa till dessa skönhetsfläckar. Vi på YimbyGBG lovar hursomhelst att hjälpa till med råd och dåd. För med några smärre förändringar i planen kan det här bli alldeles utmärkt! :)
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
1 November 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen