De senaste veckorna har det förts diskussioner på flera håll, och även här på Yimby GBG (bland annat här och här, angående parkeringar i stan och parkeringsnormen. Jag ska försöka mig på en liten summering av vad som sagts hittills och även föra in lite egna reflektioner.
För det första: Varför behöver Yimby över huvud taget bry sig om hur många parkeringsplatser som finns i stan, och var de är placerade? Jo, dels av det uppenbara skälet att parkeringsplatser - särskilt markparkeringar - tar upp värdefull yta där man kunde ha byggt bostäder, verksamhetslokaler och arbetsplatser och/eller skapat rekreationsytor och mötesplatser.
Men också av det kanske något mindre uppenbara skälet att om man i detaljplaner tvingar exploatörer att bygga ett minsta antal parkeringsplatser så kommer det locka till sig fler bilägare och uppmuntra till mer biltrafik. Det driver även upp kostnaderna för att bygga, något som man åtminstone delvis kan komma att tvingas kompensera genom att höja priset på bostäder och lokaler.
Biltrafik är kanske inte alltid av ondo, åtminstone inte upp till en viss gräns. I viss mängd är biltrafiken kanske tvärtom nödvändig och i vissa avseenden och situationer kanske till och med önskvärd. En stad helt utan biltrafik är i nuläget mycket svår att föreställa sig. Dessutom är bilen ett fantastiskt verktyg som innebär stora vinster både för samhället och individen – om den används i rätt utsträckning.
Men samtidigt är en viss begränsning av biltrafiken i staden nödvändig av ekonomiska, ekologiska, hälsorelaterade och stadsbyggnadsmässiga skäl. Om man vill bygga mer av den täta kvartersstad (stad är per definition blandad) som Yimby förespråkar, måste man begränsa antalet bilparkeringar. Det finns även politiska målsättningar om ett kraftigt ökat kollektivtrafikåkande i Göteborg. Självklart är tillgången på (eller kravet på minsta antal) parkeringsplatser ett styrmedel som kan användas för att påverka möjligheterna att uppnå dessa mål.
En detaljplan där Yimby har yttrat sig om parkeringsnormen är den för Skeppsbron. Detta planområde ligger mitt i centrum och ska enligt målsättningen bli en fortsättning av innerstaden och gå i hållbarhetens tecken. Eftersom detta planområde kanske är det mest centrala av de som är aktuella just nu, kan vi använda det som utgångspunkt för vår diskussion om parkeringsnormen i innerstaden. Här nedan följer lite siffror som vi har grävt fram under våra diskussioner.
I SDN Centrum var bilinnehavet per bostad år 2008 ca 47% (antalet bilar/antalet bostäder). Då räknar vi med bilar ägda av personliga företag och juridiska personer. Siffran är en approximation, men borde ligga ganska nära verkligheten (för att se hur vi tagit fram siffran, följ denna tråd.
I planen för Skeppsbron har man beräknat ett ökat parkeringsplatsbehov på 0,5-0,7 bilpl/lgh och föreslår således en parkeringsnorm på 0,5-0,7. I denna siffra antar vi att besöksparkeringar ingår. Om Kinesiska muren rivs och man sätter normen på 0,7 så skulle det då i princip innebära att så länge inte besöksparkeringarna utgör mer än 0,2 per bostad så räknar man med att ha fler bilar per bostad i Skeppsbron än i nuvarande Centrum.
Erik Sandblom summerar i en tråd kostnaderna för att bygga och tillhandahålla parkeringsplatser:
Vi har även noterat att Nordstan har 10% färre p-platser än Frölunda Torg men 60% högre omsättning. Möjligtvis skäl till att ifrågasätta huruvida handeln verkligen är beroende av en hög p-norm.
Göteborgs parkeringspolicy säger att Göteborgs innerstad bör bibehålla nuvarande antal bilplatser, medan befolkningen väntas öka. Det borde alltså innebära i snitt ungefär 0,0 nya bilparkeringsplatser per nybyggd bostad.
Mark Isitt skriver i sin läsvärda artikelserie i GP att det enligt Hans Magnusson finns ca 1200 markparkeringsplatser innanför Vallgraven.
På Streetblogs skriver man i en artikelserie (här, här och här) intressant om hur New Yorks parkeringsnorm bromsar en utveckling mot mer kollektivtrafikåkande och en tätare och mer hållbar stad. Här skriver man bland annat om en intressant studie som visat att eftersom man i New York vill förtäta nära kollektivtrafikförbindelser (precis som i Göteborg), så bidrar en parkeringsnorm till att områden nära kollektivförbindelserna får högre koncentration - platser per landyta - av bilparkeringar. Detta även om parkeringsnormen är lägre (till exempel 40%) i dessa områden än i övriga, eftersom att man också bygger tätare (fler bostäder) där.
Så, med ovanstående siffror i åtanke, kanske det inte känns helt klockrent att detaljplaner för områden i innerstan tvingar exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad. Planområdet Skeppsbron skulle i och för sig få ca 250 bilplatser färre än i dagsläget, eftersom P-arken föreslås flyttas.
Men faktum kvarstår att man ändå skulle tvinga exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad i absoluta centrum av en stad som enligt målsättningarna ska sträva efter att begränsa biltrafiken, dubbla andelen resor med kollektivtrafik, vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar, vara mer integrerad och ha mer karaktär av tät kvartersstad.
Skulle man inte ha ännu högre (det vill säga, i fråga om antalet bilplatser, lägre) målsättningar då? Kanske bör man inte tvinga exploatörerna att uppfylla en viss minimikvot av parkeringsplatser, utan istället låta dem själva avgöra behovet och lönsamheten av antalet platser? Skulle det kanske rent av vara mer lämpligt att sätta en maximigräns på antalet bilplatser i vissa områden, med stadsbyggandets, invånarnas hälsas och miljöns bästa i åtanke?
Dyk gärna in i diskussionen i någon av trådarna och tyck till!
Yimby Göteborg om: stadsplanering, arkitektur, göteborg, parkering, bil, bilism, p-plats, p-norm, klimat, hälsa, miljö, skeppsbron
Bloggar om: stadsplanering, arkitektur, göteborg, parkering, bil, bilism, p-plats, p-norm, klimat, hälsa, miljö, skeppsbron
Som vi skrev om i torsdags är Kinesiska muren hotat av rivning och byggnadsnämnden tar upp frågan imorgon tisdag klockan 10. Stadsbyggnadskontoret och fastighetsägaren Älvtranden Utveckling AB vill riva huset i och med att man förnyar och bygger upp det nya Skeppsbron. De flesta göteborgare verkar dock inte hålla med. Nu finns även en facebookgrupp för att rädda huset.
Vi tar kraftigt avstånd från att riva kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bara själva byggnaden i sig är skäl nog att bevara, men det är egentligen inte den stora anledningen till att vilja bevara. Det är staden som drabbas mest och stadsmiljön blir lidande i framtiden ifall man river byggnaden. Det är ändå en del av Göteborgs innerstad vi pratar om här. De få gamla resterna av hamnkvarteren längs vår innerhamns kajer måste tas om hand med respekt. Man kan inte bara säga att det är för dyrt, komplicerat, försvårar för parkeringsgarage eller vad det än kan vara för något och sedan acceptera det rakt av. I så fall skulle väl hela Venedig falla som en porös spettekaka. Visst, det kanske kostar lite mer pengar att bevara men man lär vinna desto mer. Man kan väl ta intäkter från pariserhjulet eller något om det kniper.
I och med Kinesiska murenhuset har vi en rätt välkänd äldre byggnad (1914) med lite speciell karaktär. Något man borde se som en tillgång i ett område där det mesta är bortskövlat sedan länge. Kinesiska muren är inget problem, det är en möjlighet. Bara att putsa glasögonen och öppna ögonen. Här kan man ju faktiskt äta kakan, ha den kvar och lite därtill!
Landets äldsta kinarestaurang.
Den goda staden är inte en stad som byggs, rivs och byggs upp igen. Vi drabbas ju inte direkt av danska krigsangrepp längre, vi borde då inte krossa vår egen stad i fredstid. Den bästa av städer byggs på hela tiden, där äldre byggnader renoveras och lever gott sida vid sida med nyare byggnader. Man ska behandla sin stad som sina nära och kära, vårda och stötta in i den sista av dagar.
Jag hoppas att man ska kunna promenera på det nya Skeppsbron och känna av att Göteborg inte byggdes 2014 utan har en lång och synlig historia. I den känslan är Kinesiska murenhuset en viktig pusselbit. Sedan om trottoaren blir ett par meter nedanför resten av staden eller om allting lutar likt tornet i Pisa, vad gör det egentligen? Det blir ju en historia i sig, det är sådant som gör staden speciell. Vad vore Pisa utan sitt lilla torn. Varför inte göra hela kvarteret Redaren (där Kinesiska murenhuset ligger) till ett udda och speciellt kvarter, något som det talas om bland göteborgare och besökare. Kvarteret är förresten redan speciellt, då vår stads store son Evert Axel Taube föddes här. Varför inte bygga upp hans födelsehus i vår tid? Ganska kul förresten att grannbyggnaden många år senare har fått smeknamnet Kinesiska muren med tanke på Taubelåten med samma namn. Bara en sådan sak!
Apotekarhuset i hörnet av Nordstan ger karaktär åt hela stadsmiljön.
Det är lite med Kinesiska muren som med Apotekarehuset i Nordstaden. Förutom likheter rent utseendemässigt så är båda resten av något större. Det vackra Apotekarhuset är en av få rester av det gamla östra Nordstaden men det ger idag käraktär åt hela stadsmiljön runt den delen av Brunnsparken/Drottningtorget. Likaså kan Kinesiska murenhuset och Merkurhuset (som förhoppningsvis inte är lika hotat) tillsammans med en intressant ny bebyggelse göra Skeppsbron till en estetiskt lockande stadsmiljö.
Se nu till att rädda Skeppsbron från att bli ännu ett saneringsoffer i vår kära stad. Nu har vi ju chansen att bygga riktig stad i centrala stan, vilket är fantastiskt roligt. Låt inget rivningsdamm skapa smolk i bägaren!
Glöm inte bort vår stadsvandring på älven ikväll, där vi bland annat kommer att passera Skeppsbron. Samling prick kl 18.00 vid Rosenlunds färjeläge. Vandringen är som vanligt gratis men eftersom vi kommer att åka färja (älvsnabben) så kan det tillkomma avgifter från Västtrafik. Kom i tid, färjan lägger ut 18.06.
Yimby Göteborg om: yimby, göteborg, kinesiska muren, skeppsbron, älvstranden, stadsplanering, arkitektur, taube
Bloggar om: yimby, göteborg, kinesiska muren, skeppsbron, älvstranden, stadsplanering, arkitektur, taube
Yimby Göteborg om: yimby, göteborg, arkitektur, stadsvandring, göta älv, skeppsbron, frihamnen, esperantoplatsen, norra masthugget
Bloggar om: yimby, göteborg, arkitektur, stadsvandring, göta älv, skeppsbron, frihamnen, esperantoplatsen, norra masthugget
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, kinesiska muren, skeppsbron, blandstad
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, kinesiska muren, skeppsbron, blandstad
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, skeppsbron
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, skeppsbron
Yimby Göteborg om: yimbytv, skeppsbron, göteborg, samråd, stadsbyggnad, arkitektur, södra älvstranden
Bloggar om: yimbytv, skeppsbron, göteborg, samråd, stadsbyggnad, arkitektur, södra älvstranden
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, skeppsbron, älvstranden
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, skeppsbron, älvstranden
Yimby Göteborg om: göteborg, skeppsbron, gp, buller, kvarter, blandstad, sbk, älvstranden
Bloggar om: göteborg, skeppsbron, gp, buller, kvarter, blandstad, sbk, älvstranden
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.
Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!