Meny
....
YimbyGBG lämnar yttrande om Södra Gårda
YimbyGBG lämnar idag in sitt yttrande över programförslaget för Södra Gårda. Vi är mycket kritiska till Stadsbyggnadskontorets förslag som innebär storskaliga rivningar i en genuint urban miljö. I vårt yttrande ingår ett alternativt förslag som löser det parkeringsbehov Svenska Mässan säger sig ha, samtidigt som den befintliga bebyggelsen tas tillvara, utvecklas och förtätas.
Tack till alla som följt med på stadsvandringar, bidragit med synpunkter, kommentarer och engagerat er på andra sätt. Tillsammans kan vi göra Göteborg ännu bättre!
Ladda ned Stadsbyggnadskontorets programförslag
Ladda ned YimbyGBG:s yttrande som pdf
Yttrande
YimbyGBG är positiva till en stadsutveckling av Södra Gårda. I det programförslag som presenterats har dock behovet av parkeringsplatser överordnats alla andra hänsyn på ett fullständigt oacceptabelt sätt. De ingrepp som förespråkas går rakt emot översiktsplanens intentioner och YimbyGBG ställer sig helt avvisande till det aktuella förslaget. För att visa på områdets urbana möjligheter har YimbyGBG tagit fram ett alternativt förslag, som tillgodoser parkeringsbehovet utan att riva befintlig bebyggelse.
Stadsbyggnadskontorets programförslag
Det aktuella progamförslaget ger en god beskrivning av stadsdelens urbana kvaliteter och de möjligheter som finns att förstärka Södra Gårdas karaktär av finmaskig blandstad. Programförslagets genomgång av befintlig bebyggelse visar tydligt att området uppfyller alla kriterier på tät, levande blandstad. Södra Gårda är enligt Stadsbyggnadskontorets ett utmärkt exempel på den sorts stadsmiljö som översiktsplanen föreskriver att Göteborg ska ta tillvara och bygga mer av.
I programförslaget sägs följande:
Den nu aktuella förändringen i stadsdelen Södra Gårda bör sträva efter att den historiska stadsmässigheten vårdas och förs vidare. I detta ingår kvartersstrukturen och det täta sambandet mellan bostäder och verksamheter som finns. Det vi i dag kallar ”blandad stadsdel”, men som egentligen är en stadsdel (en stad är per definition blandad, allt annat är område), finns redan etablerad. Att integrera mässverksamheten med de verksamheter och bostäder som finns är viktig utgångspunkt i detta arbete.
Man citerar också den fördjupade översiktsplanen för Södra Gårda och den nya översiktsplanen:
Under förslag till markanvändning anger planen att det överordnade målet med centrala Göteborg bör erbjuda en integrerad och mångsidig miljö. Området bidrar till mångsidigheten genom att dess särprägel förstärks och kompletteras med kvaliteter som saknas idag. /.../ Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden.
Det är därför ytterst förvånande att läsa Stadsbyggnadskontoret förslag, som innebär att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen från början av förra seklet - och den småskaliga mixen av billiga hyresrätter, småföretag, konstnärsateljéer och alternativa verksamheter - ska rivas och ersättas med parkeringsgarage. Dissonansen mellan översiktsplanens riktlinjer och liggande programförslag är synnerligen anmärkningsvärd.
Stadsbyggnadskontorets programförslag innebär att de två äldsta landshövdingekvarteren i Gårda (1926-1929) och ett stenhuskvarter samt Gårdaskolan (1901) och dess gymnastikhall (1922) rivs och ersätts med parkeringsgarage. Eventuellt kommer handel och kontorslokaler att inrymmas i parkeringsgaraget. Av de 156 landshövdingehus som fanns i området 1950 återstår idag endast 23 hus, varav 7 nu hotas av rivning. I den inventering byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molander gjorde för Stadsbyggnadskontoret för några år sedan beskrivs de aktuella landshövdingehusen:
De kvarvarande landshövdingehusen på Gårda utgör en enhetlig miljö, både genom sin placering utmed samma gata, liksom i fasadernas utformning och skick. Alla husen är klädda med locklistpanel och har tegelklädda tak. Hörntomterna är avskurna mot gatan vilket ger ett mjukt intryck åt gatuhörnen, särskilt tydligt vid den smala Fabriksgatan. Fasaderna är original, liksom portar och fönster. Kvarteret 31 har moderniserats interiört, medan de övriga kvarteren i princip är i originalskick både in och utvändigt.
Landshövdingehusen skapar ett viktigt blickfång vid södra infarten till Gårda, genom att de ramar in Fabriksgatan på båda sidor och ”fångar upp” besökaren genom sina avskurna hörn. Särskilt kvarteret 30 är väl exponerat, då inga hus föregår kvarteret i söder. Landshövdingehusens historiska koppling i Gårda, där de växte upp alldeles intill de många industrier som fanns i området, är tydlig då flera gamla industrilokaler fortfarande finns kvar i fastigheterna norr om husen. Detta visar tydligt det nära sambandet mellan arbete och bostad som en gång utmärkte ”Gårda fabriks- och arbetaresamhälle”.
YimbyGBG:s förslag
YimbyGBG:s alternativa förslag innebär att all befintlig bebyggelse bevaras (fig. 1-2). Istället anläggs ett parkeringshus i ca 5 våningar på den impedimentmark som finns mellan E6 och befintlig bebyggelse i kvarteren Gumsen, Lejonet och Cedern. Parkeringshuset byggs samman med det befintliga parkeringshuset i området. Denna bebyggelse fortsätter ut över ödetomten i den södra delen av kvarteret Lejonet, mot Fabriksgatan, där publika lokaler ordnas i gatuplanet (fig. 3). Sammanlagt ger detta ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Parkeringshuset fungerar samtidigt som bullerskydd för bostadskvarteren.
Befintlig gångbro över E6 ersätts med en gång- och cykelbro i Tritongatans förlängning, genom parkeringshuset. Mellan E6 och kvarteret Eken anläggs en "grön vägg", som bullerskydd och grönyta med klätterväxter.
På tomten mellan Focushuset och Örgrytevägen byggs ett hus i ca 6 våningar, med affärer och kontor i gatuplanet och parkering på våningarna ovanför (fig. 4). Detta ger ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Mölndalsån vidareutvecklas till ett urbant grönstråk med gång- och cykelbroar i tvärgatornas förlängningar för att minska barriäreffekterna.
Fig. 1: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse (vitt och grönt) - klicka för större bild
Fig. 2: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse - klicka för större bild
Fig. 3: YimbyGBG:s förslag till parkeringshus på Fabriksgatan med lokaler i gatuplan - klicka för större bild.
Fig. 4: YimbyGBG:s förslag till kontors- och parkeringshus framför Focushuset med lokaler i gatuplan - klicka för större bild
Med dessa förändringar torde det parkeringsbehov som Svenska Mässan säger sig ha vara tillgodosett, samtidigt som den levande blandstaden utmed Fabriksgatan bevaras och utvecklas. Det är naturligtvis avgörande att de föreslagna parkeringshusen får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning. Det finns goda exempel på urbant integrerade parkeringshus att hämta inspiration från (fig. 5).
Fig. 5: Park Plaza i Boston
YimbyGBG har i detta yttrande valt att presentera ett alternativ som löser parkeringsfrågan inom planområdet. Det finns även stora möjligheter att lösa parkeringsfrågan utanför planområdet. Vi vill dock samtidigt väcka frågan om det rimliga i att så kraftigt öka bilberoendet i ett område som är extremt välförsörjt med kollektivtrafik (inklusive järnvägsstation - Lisebergsstationen). Det är mycket tveksamt om ett tillskott på över 1000 parkeringsplatser kan sägas ligga i linje med kommunens översiktsplan och K2020. Men även om en sådan enorm satsning på biltrafik skulle anses nödvändig går det som sagt att genomföra utan rivning av befintlig bebyggelse, om man följer vårt alternativa förslag.
YimbyGBG rekommenderar i sammanhanget att man utreder förutsättningarna för ett resecentrum i anslutning till Lisebergsstationen (fig. 6). En sådan allokering skulle ytterligare förstärka evenemangsområdets kollektivtrafikförsörjning. För resor till Mässan och andra viktiga mål i södra innerstan som Chalmers och Sahlgrenska, är Liseberg en bättre bytespunkt än centralstationen. Spårvägen kan utnyttjas bättre än idag. Bilar är avsevärt mer ytkrävande än andra trafikslag och en minskning av biltrafikens andel av den totala trafiken, i enlighet med K2020, vore följaktligen önskvärd.
Fig. 6: Exempel på utformning av nytt resecentrum vid Lisebergsstationen - klicka för större bild
Det finns en stor social och ekonomisk potential i den befintliga bebyggelsen utmed Fabriksgatan. Som många urbanforskare (t.ex. Richard Florida) tydligt visat attraherar täta blandstadsmiljöer kreativa verksamheter i skärningspunkten mellan konst, kultur och företagande. Det går inte att i detalj planera fram sådana miljöer men det går att skapa förutsättningarna för ett kreativt och innovativt klimat genom att tillåta den dynamiska mixen av billiga hyresrätter, lokaler och alternativa verksamheter. Ett av få sådana områden i Göteborg har varit Andra Långgatan i Linnéstaden. Ska Göteborg kunna fortsätta utvecklas till en attraktiv storstad med spetskompetens inom konst, kultur och ekonomiskt entreprenörskap kan vi inte demolera de få urbana miljöer med kreativ potential vi har kvar. Tvärtom behöver vi ta tillvara de som finns och se till att de blir fler.
På Fabriksgatans västra sida finns redan Brew House. Det är ett kreativt center för ett 70-tal företag inom musik, film och media som stöds av Business Region Göteborg. Brew House har också en "inkubator" för nya innovativa företag. Södra Gårda har alltså fantastiska förutsättningar att bli en kreativ smältdegel av konst, kultur och företagande. Fabriksgatan kan med rätt planering bli ett nytt Andra Långgatan, en småskalig och experimentell mix av butiker, caféer, ateljéer och andra alternativa verksamheter. Möjligheterna till synergieffekter med Svensk Mässans mer storskaliga verksamhet är enorma. YimbyGBG rekommenderar starkt att man tar tillvara och utvecklar denna potential, istället för att utplåna den. Goda exempel finns i andra städer, till exempel området Norra Sorgenfri i Malmö. Det är också viktigt att de lägenheter som nu står tomma i planområdet hyrs ut med tidsbestämda kontrakt, som bostäder eller ateljéer, tills en detaljplan för området är beslutad. Den kommunala förvaltningen bör inte föregripa den demokratiska processen.
I framtiden kommer Gårda som helhet att behöva förtätas och få en tydligare koppling till den övriga stadsväven, förslagsvis genom att Valhallagatan utvecklas till ett tydligare stråk med mer urbana kvaliteter. Många av de exploateringar som gjorts i Gårda under senare decennier har varit renodlade kontors- eller bostadshus utan publika lokaler i gatuplanet. Det har haft en direkt negativ inverkan på stadslivet i området. Dessa exploateringar behöver ses över och i vissa fall kompletteringsbebyggas. Med klok och genomtänkt planering kommer detta område bli en stor tillgång för Göteborg.
Tack till alla som följt med på stadsvandringar, bidragit med synpunkter, kommentarer och engagerat er på andra sätt. Tillsammans kan vi göra Göteborg ännu bättre!
Ladda ned Stadsbyggnadskontorets programförslag
Ladda ned YimbyGBG:s yttrande som pdf
Yttrande
YimbyGBG är positiva till en stadsutveckling av Södra Gårda. I det programförslag som presenterats har dock behovet av parkeringsplatser överordnats alla andra hänsyn på ett fullständigt oacceptabelt sätt. De ingrepp som förespråkas går rakt emot översiktsplanens intentioner och YimbyGBG ställer sig helt avvisande till det aktuella förslaget. För att visa på områdets urbana möjligheter har YimbyGBG tagit fram ett alternativt förslag, som tillgodoser parkeringsbehovet utan att riva befintlig bebyggelse.
Stadsbyggnadskontorets programförslag
Det aktuella progamförslaget ger en god beskrivning av stadsdelens urbana kvaliteter och de möjligheter som finns att förstärka Södra Gårdas karaktär av finmaskig blandstad. Programförslagets genomgång av befintlig bebyggelse visar tydligt att området uppfyller alla kriterier på tät, levande blandstad. Södra Gårda är enligt Stadsbyggnadskontorets ett utmärkt exempel på den sorts stadsmiljö som översiktsplanen föreskriver att Göteborg ska ta tillvara och bygga mer av.
I programförslaget sägs följande:
Den nu aktuella förändringen i stadsdelen Södra Gårda bör sträva efter att den historiska stadsmässigheten vårdas och förs vidare. I detta ingår kvartersstrukturen och det täta sambandet mellan bostäder och verksamheter som finns. Det vi i dag kallar ”blandad stadsdel”, men som egentligen är en stadsdel (en stad är per definition blandad, allt annat är område), finns redan etablerad. Att integrera mässverksamheten med de verksamheter och bostäder som finns är viktig utgångspunkt i detta arbete.
Man citerar också den fördjupade översiktsplanen för Södra Gårda och den nya översiktsplanen:
Under förslag till markanvändning anger planen att det överordnade målet med centrala Göteborg bör erbjuda en integrerad och mångsidig miljö. Området bidrar till mångsidigheten genom att dess särprägel förstärks och kompletteras med kvaliteter som saknas idag. /.../ Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden.
Det är därför ytterst förvånande att läsa Stadsbyggnadskontoret förslag, som innebär att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen från början av förra seklet - och den småskaliga mixen av billiga hyresrätter, småföretag, konstnärsateljéer och alternativa verksamheter - ska rivas och ersättas med parkeringsgarage. Dissonansen mellan översiktsplanens riktlinjer och liggande programförslag är synnerligen anmärkningsvärd.
Stadsbyggnadskontorets programförslag innebär att de två äldsta landshövdingekvarteren i Gårda (1926-1929) och ett stenhuskvarter samt Gårdaskolan (1901) och dess gymnastikhall (1922) rivs och ersätts med parkeringsgarage. Eventuellt kommer handel och kontorslokaler att inrymmas i parkeringsgaraget. Av de 156 landshövdingehus som fanns i området 1950 återstår idag endast 23 hus, varav 7 nu hotas av rivning. I den inventering byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molander gjorde för Stadsbyggnadskontoret för några år sedan beskrivs de aktuella landshövdingehusen:
De kvarvarande landshövdingehusen på Gårda utgör en enhetlig miljö, både genom sin placering utmed samma gata, liksom i fasadernas utformning och skick. Alla husen är klädda med locklistpanel och har tegelklädda tak. Hörntomterna är avskurna mot gatan vilket ger ett mjukt intryck åt gatuhörnen, särskilt tydligt vid den smala Fabriksgatan. Fasaderna är original, liksom portar och fönster. Kvarteret 31 har moderniserats interiört, medan de övriga kvarteren i princip är i originalskick både in och utvändigt.
Landshövdingehusen skapar ett viktigt blickfång vid södra infarten till Gårda, genom att de ramar in Fabriksgatan på båda sidor och ”fångar upp” besökaren genom sina avskurna hörn. Särskilt kvarteret 30 är väl exponerat, då inga hus föregår kvarteret i söder. Landshövdingehusens historiska koppling i Gårda, där de växte upp alldeles intill de många industrier som fanns i området, är tydlig då flera gamla industrilokaler fortfarande finns kvar i fastigheterna norr om husen. Detta visar tydligt det nära sambandet mellan arbete och bostad som en gång utmärkte ”Gårda fabriks- och arbetaresamhälle”.
YimbyGBG:s förslag
YimbyGBG:s alternativa förslag innebär att all befintlig bebyggelse bevaras (fig. 1-2). Istället anläggs ett parkeringshus i ca 5 våningar på den impedimentmark som finns mellan E6 och befintlig bebyggelse i kvarteren Gumsen, Lejonet och Cedern. Parkeringshuset byggs samman med det befintliga parkeringshuset i området. Denna bebyggelse fortsätter ut över ödetomten i den södra delen av kvarteret Lejonet, mot Fabriksgatan, där publika lokaler ordnas i gatuplanet (fig. 3). Sammanlagt ger detta ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Parkeringshuset fungerar samtidigt som bullerskydd för bostadskvarteren.
Befintlig gångbro över E6 ersätts med en gång- och cykelbro i Tritongatans förlängning, genom parkeringshuset. Mellan E6 och kvarteret Eken anläggs en "grön vägg", som bullerskydd och grönyta med klätterväxter.
På tomten mellan Focushuset och Örgrytevägen byggs ett hus i ca 6 våningar, med affärer och kontor i gatuplanet och parkering på våningarna ovanför (fig. 4). Detta ger ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Mölndalsån vidareutvecklas till ett urbant grönstråk med gång- och cykelbroar i tvärgatornas förlängningar för att minska barriäreffekterna.
Fig. 1: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse (vitt och grönt) - klicka för större bild
Fig. 2: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse - klicka för större bild
Fig. 3: YimbyGBG:s förslag till parkeringshus på Fabriksgatan med lokaler i gatuplan - klicka för större bild.
Fig. 4: YimbyGBG:s förslag till kontors- och parkeringshus framför Focushuset med lokaler i gatuplan - klicka för större bild
Med dessa förändringar torde det parkeringsbehov som Svenska Mässan säger sig ha vara tillgodosett, samtidigt som den levande blandstaden utmed Fabriksgatan bevaras och utvecklas. Det är naturligtvis avgörande att de föreslagna parkeringshusen får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning. Det finns goda exempel på urbant integrerade parkeringshus att hämta inspiration från (fig. 5).
Fig. 5: Park Plaza i Boston
YimbyGBG har i detta yttrande valt att presentera ett alternativ som löser parkeringsfrågan inom planområdet. Det finns även stora möjligheter att lösa parkeringsfrågan utanför planområdet. Vi vill dock samtidigt väcka frågan om det rimliga i att så kraftigt öka bilberoendet i ett område som är extremt välförsörjt med kollektivtrafik (inklusive järnvägsstation - Lisebergsstationen). Det är mycket tveksamt om ett tillskott på över 1000 parkeringsplatser kan sägas ligga i linje med kommunens översiktsplan och K2020. Men även om en sådan enorm satsning på biltrafik skulle anses nödvändig går det som sagt att genomföra utan rivning av befintlig bebyggelse, om man följer vårt alternativa förslag.
YimbyGBG rekommenderar i sammanhanget att man utreder förutsättningarna för ett resecentrum i anslutning till Lisebergsstationen (fig. 6). En sådan allokering skulle ytterligare förstärka evenemangsområdets kollektivtrafikförsörjning. För resor till Mässan och andra viktiga mål i södra innerstan som Chalmers och Sahlgrenska, är Liseberg en bättre bytespunkt än centralstationen. Spårvägen kan utnyttjas bättre än idag. Bilar är avsevärt mer ytkrävande än andra trafikslag och en minskning av biltrafikens andel av den totala trafiken, i enlighet med K2020, vore följaktligen önskvärd.
Fig. 6: Exempel på utformning av nytt resecentrum vid Lisebergsstationen - klicka för större bild
Det finns en stor social och ekonomisk potential i den befintliga bebyggelsen utmed Fabriksgatan. Som många urbanforskare (t.ex. Richard Florida) tydligt visat attraherar täta blandstadsmiljöer kreativa verksamheter i skärningspunkten mellan konst, kultur och företagande. Det går inte att i detalj planera fram sådana miljöer men det går att skapa förutsättningarna för ett kreativt och innovativt klimat genom att tillåta den dynamiska mixen av billiga hyresrätter, lokaler och alternativa verksamheter. Ett av få sådana områden i Göteborg har varit Andra Långgatan i Linnéstaden. Ska Göteborg kunna fortsätta utvecklas till en attraktiv storstad med spetskompetens inom konst, kultur och ekonomiskt entreprenörskap kan vi inte demolera de få urbana miljöer med kreativ potential vi har kvar. Tvärtom behöver vi ta tillvara de som finns och se till att de blir fler.
På Fabriksgatans västra sida finns redan Brew House. Det är ett kreativt center för ett 70-tal företag inom musik, film och media som stöds av Business Region Göteborg. Brew House har också en "inkubator" för nya innovativa företag. Södra Gårda har alltså fantastiska förutsättningar att bli en kreativ smältdegel av konst, kultur och företagande. Fabriksgatan kan med rätt planering bli ett nytt Andra Långgatan, en småskalig och experimentell mix av butiker, caféer, ateljéer och andra alternativa verksamheter. Möjligheterna till synergieffekter med Svensk Mässans mer storskaliga verksamhet är enorma. YimbyGBG rekommenderar starkt att man tar tillvara och utvecklar denna potential, istället för att utplåna den. Goda exempel finns i andra städer, till exempel området Norra Sorgenfri i Malmö. Det är också viktigt att de lägenheter som nu står tomma i planområdet hyrs ut med tidsbestämda kontrakt, som bostäder eller ateljéer, tills en detaljplan för området är beslutad. Den kommunala förvaltningen bör inte föregripa den demokratiska processen.
I framtiden kommer Gårda som helhet att behöva förtätas och få en tydligare koppling till den övriga stadsväven, förslagsvis genom att Valhallagatan utvecklas till ett tydligare stråk med mer urbana kvaliteter. Många av de exploateringar som gjorts i Gårda under senare decennier har varit renodlade kontors- eller bostadshus utan publika lokaler i gatuplanet. Det har haft en direkt negativ inverkan på stadslivet i området. Dessa exploateringar behöver ses över och i vissa fall kompletteringsbebyggas. Med klok och genomtänkt planering kommer detta område bli en stor tillgång för Göteborg.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, södra gårda, gårda, parkering, trafik, K2020, kultur
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, södra gårda, gårda, parkering, trafik, K2020, kultur
På andra YIMBY-sidor
Yimbyträff II
I solsken och i lagom kylig decemberluft samlades inte mindre än sexton yimbyiter för yimbyträff nummer två i söndags. Det var dags för stadsvandring i Södra Gårda, med anledning av det nya planförslaget för området. Vi utgick från Lisebergsstationen och gick längs Fabriksgatan.
Två av de fyra kvarter som ska ersättas med parkeringsgarage längs Fabriksgatan
Foto: Jesper H
Vi fick en guidad tur på en innergård mittemot det aktuella området av Olles bror som bor där och trivs utmärkt.
Olles bror beskriver området
Foto: Jesper H
Det är det sista helt slutna landshövdingehuskvarteret i Gårda. Där fick vi bland annat reda på att hyresgästerna har haft en form av rivningskontrakt ända sedan sextiotalet. Om detaljplaneförslaget går igenom och de andra husen rivs kommer detta att vara ett av de sista äldre kvarteren i Gårda.
Det andra kvarteret vi tittade på var ett av de som är tänkta att ersättas med parkeringsgarage.
Gård
Foto: Jesper H
Det var betydligt mer slitet, då ingen renoverat det på decennier. Även standarden är ett snäpp lägre, med toalett i trapphuset och dusch i källaren. Det var lite som att kliva rakt in i Birros sextiotalsvärld i Upp till kamp. De gamla Gårdakvarteren var förresten inspelningsplats för några scener ur nämnda serie, dock var E6:an i TV-serien utbytt mot Göteborgs hamn.
Trapphus
Foto: Jesper H
Trapphus
Foto: Jesper H
Gatumiljö
Foto: Daniel S
Gård
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Vandringen fortsatte i skuggan av motorvägen via diverse parkeringsplatser och parkeringshus till Gårdaskolan, där vi reflekterade över tanken att det 107:åriga huset och gymnastikhallen från 20-talet snart kan offras för att bli bussparkering. Idag håller ett flertal olika verksamheter till i lokalerna.
Gårdaskolan
Foto: Jesper H
Gymnastikhallen
Foto: Jesper H
Längs den för området mycket värdefulla men barriärsskapande Mölndalsån fortsatte sedan vår söndagspromenad. Här diskuterades att det kunde förtätas och snyggas upp. Även nya broar skulle kunna åka tillströmningen av människor till Gårda och kontakten med centrala stan skulle förbättras.
Åvägen
Foto: Daniel S
Mölndalsån med nya, högre och betydligt snyggare Opalen i bakgrunden
Foto: Daniel S
YimbyGBG på Åvägen
Foto: Daniel S
Alternativ till den föreslagna planen, som innebär att 105 lägenheter och ett antal lokaler rivs och ersätts med i huvudsak parkeringsgarage, diskuterades livligt under vandringen. Det handlade framför allt om att hitta alternativa lokaliseringar för de ca 650 p-platser som försvinner när Svenska Mässan bygger om parkeringsplan i Focushuset till mässhallar. En idé utgick från att parkeringen mittemot Valhallabadet skulle kunna bli parkeringshus, men nackdelen är att det skulle leda in mycket trafik långt in i området.
Parkering mittemot Valhallabadet
Foto: Daniel S
Ett populärt förslag var att bebygga tomten framför Focushuset med en högre byggnad som, utöver parkering, även skulle kunna innehålla kontor och lokaler i gatuplanet, vilket avsevärt skulle förbättra stadsmiljön i området. Även Lisebergs parkering på andra sidan gatan borde utan problem kunna exploateras ytterligare.
Lisebergsgaraget kan byggas på och stadsmiljön förbättras
Foto: Daniel S
Vi avslutade vandringen i det sk. Nimaihuset, beläget i ett av de rivningshotade kvarteren. Nimaihuset drivs av en grupp krishna-troende. Vi välkomnades varmt av några medlemmar och visades runt i de mysiga lokalerna och fick höra om deras verksamhet och erfarenheter av Gårda. De bjöd på rikligt med halava (mannagrynspudding) och grädde i det vackra "himmelsrummet" uppe i taket.
Nimaihuset
Foto: Jesper H
Himmelsrummet
Foto: Jesper H
Möteslokal i källaren
Foto: Jesper H
De trivdes bra trots den låga standarden (jämfört med Indien var det lyxigt fick vi veta...) och ville gärna vara kvar. Inte minst eftersom de inte har råd att hyra dyra lokaler. Att stor prisvariation är en fundamental del av ett fungerande stadsliv är ju ingen hemlighet för den som läst sin Jane Jacobs. Det är en förutsättning för att småskaliga och icke-kommersiella verksamheter ska ha en chans att finnas till.
Ett stort tack till alla som trotsade kylan och bidrog till en häftig upplevelse. Nu fortsätter diskussionerna om Södra Gårda i arbetsgruppen på forumet - den 13 januari ska vi ha ett förslag klart!
Två av de fyra kvarter som ska ersättas med parkeringsgarage längs Fabriksgatan
Foto: Jesper H
Vi fick en guidad tur på en innergård mittemot det aktuella området av Olles bror som bor där och trivs utmärkt.
Olles bror beskriver området
Foto: Jesper H
Det är det sista helt slutna landshövdingehuskvarteret i Gårda. Där fick vi bland annat reda på att hyresgästerna har haft en form av rivningskontrakt ända sedan sextiotalet. Om detaljplaneförslaget går igenom och de andra husen rivs kommer detta att vara ett av de sista äldre kvarteren i Gårda.
Det andra kvarteret vi tittade på var ett av de som är tänkta att ersättas med parkeringsgarage.
Gård
Foto: Jesper H
Det var betydligt mer slitet, då ingen renoverat det på decennier. Även standarden är ett snäpp lägre, med toalett i trapphuset och dusch i källaren. Det var lite som att kliva rakt in i Birros sextiotalsvärld i Upp till kamp. De gamla Gårdakvarteren var förresten inspelningsplats för några scener ur nämnda serie, dock var E6:an i TV-serien utbytt mot Göteborgs hamn.
Trapphus
Foto: Jesper H
Trapphus
Foto: Jesper H
Gatumiljö
Foto: Daniel S
Gård
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Port
Foto: Daniel S
Vandringen fortsatte i skuggan av motorvägen via diverse parkeringsplatser och parkeringshus till Gårdaskolan, där vi reflekterade över tanken att det 107:åriga huset och gymnastikhallen från 20-talet snart kan offras för att bli bussparkering. Idag håller ett flertal olika verksamheter till i lokalerna.
Gårdaskolan
Foto: Jesper H
Gymnastikhallen
Foto: Jesper H
Längs den för området mycket värdefulla men barriärsskapande Mölndalsån fortsatte sedan vår söndagspromenad. Här diskuterades att det kunde förtätas och snyggas upp. Även nya broar skulle kunna åka tillströmningen av människor till Gårda och kontakten med centrala stan skulle förbättras.
Åvägen
Foto: Daniel S
Mölndalsån med nya, högre och betydligt snyggare Opalen i bakgrunden
Foto: Daniel S
YimbyGBG på Åvägen
Foto: Daniel S
Alternativ till den föreslagna planen, som innebär att 105 lägenheter och ett antal lokaler rivs och ersätts med i huvudsak parkeringsgarage, diskuterades livligt under vandringen. Det handlade framför allt om att hitta alternativa lokaliseringar för de ca 650 p-platser som försvinner när Svenska Mässan bygger om parkeringsplan i Focushuset till mässhallar. En idé utgick från att parkeringen mittemot Valhallabadet skulle kunna bli parkeringshus, men nackdelen är att det skulle leda in mycket trafik långt in i området.
Parkering mittemot Valhallabadet
Foto: Daniel S
Ett populärt förslag var att bebygga tomten framför Focushuset med en högre byggnad som, utöver parkering, även skulle kunna innehålla kontor och lokaler i gatuplanet, vilket avsevärt skulle förbättra stadsmiljön i området. Även Lisebergs parkering på andra sidan gatan borde utan problem kunna exploateras ytterligare.
Lisebergsgaraget kan byggas på och stadsmiljön förbättras
Foto: Daniel S
Vi avslutade vandringen i det sk. Nimaihuset, beläget i ett av de rivningshotade kvarteren. Nimaihuset drivs av en grupp krishna-troende. Vi välkomnades varmt av några medlemmar och visades runt i de mysiga lokalerna och fick höra om deras verksamhet och erfarenheter av Gårda. De bjöd på rikligt med halava (mannagrynspudding) och grädde i det vackra "himmelsrummet" uppe i taket.
Nimaihuset
Foto: Jesper H
Himmelsrummet
Foto: Jesper H
Möteslokal i källaren
Foto: Jesper H
De trivdes bra trots den låga standarden (jämfört med Indien var det lyxigt fick vi veta...) och ville gärna vara kvar. Inte minst eftersom de inte har råd att hyra dyra lokaler. Att stor prisvariation är en fundamental del av ett fungerande stadsliv är ju ingen hemlighet för den som läst sin Jane Jacobs. Det är en förutsättning för att småskaliga och icke-kommersiella verksamheter ska ha en chans att finnas till.
Ett stort tack till alla som trotsade kylan och bidrog till en häftig upplevelse. Nu fortsätter diskussionerna om Södra Gårda i arbetsgruppen på forumet - den 13 januari ska vi ha ett förslag klart!
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, södra gårda, rivning, bostad, bostadsbrist, parkering, bilism, klimat
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, södra gårda, rivning, bostad, bostadsbrist, parkering, bilism, klimat
Nybyggen i Göteborg 6: Högsbogatan
Så slutligen har det sjätte inlägget i denna serie kommit till. Nästan ända sedan den femte, som berörde den mörka sidan av Frölunda Kulturhus (för vilka White nu säger sig delvis tänkt om), har jag vetat vad jag skall skriva om. Att det tagit så lång tid beror delvis på lathet, men också på att jag känt ett behov att ta lite egna bilder och också komma fram till vad jag egentligen tycker om detta projekt i Högsbo.
Bevarad hundtoalett på Högsbogatan
Anledningen till mitt intresse handlar delvis om att jag ofta cyklar förbi. platsen för nybygget. Jag var dock inte medveten om detta när jag började läsa detaljplanen. I den framhävdes nämligen hur viktigt ett grönområde var för de närboende. Det var kanske inte riktigt det intrycket jag fått när jag cyklat förbi. Låt mig börja att lite översiktligt förklara platsen för de som inte är bekanta med denna avkrok i Göteborg.
Det före detta grönområdet vid Högsbogatan
Mellan två broar för Högsboleden och spåret mellan Marklandsgatan och Axel Dahlströms torg går Högsbogatan (som sedan fortsätter upp för en brant backe förbi Högsbo kyrka och Axel Dahlströms torg åt ena hållet, bort mot Kungsladugårdsgatan förbi limpor på gräsmattor och villor åt det andra). På den ena sidan av Högsbogatan ligger Skäpplandsgatan med sex stycken höga skivhus utplacerade mellan vägar och spårvägar i ett landskap av parkeringsplatser, menlösa gräsmattor och buskbeväxta bergsknallar; ett typexempel på hur Hus i Park i realiteten ofta blir Hus på Parkering, i alla fall om exploateringsgraden skall vara i närheten av den traditionella kvartersstaden (se tidigare inlägg om exploateringstal). Dessa hus är den nordliga utposten för ett stadsrum som följer Dag hammarsköldsleden ner mot Järnbrottsmotet och hela Frölunda. Allt är förstås effektivt separerat med hjälp av natur- eller trafikområden vilket effektivt försvårar rörelse inom och mellan områden. Vi talar alltså typisk förort, nära nog antitesen till en levande och sammanhängande stadsmiljö.
Hus på parkeringsplats - Skäpplandsgatans 60-talshus
På andra sidan om Högsbogatan fanns en skogsbeklädd backe som sträckte sig upp mot några öppna storgårdar. Det är denna som ansågs som viktig för närområdet. Jag passerar oftast förbi platsen på förmiddagen och vid den tidpunkten har den framförallt fungerat som hundtoalett (hundägare; dessa hjältar som med sina jyckar brukar alla de grönområden som ingen annan ser någon nytta med). Dessutom kunde den ge känslan att man befann sig i en skog. I alla fall om man agerade trafikfarligt och stirrade åt ena sidan samtidigt som man kisade med ögonen samtidigt som man visslande fösökte härma fågelljud. På många sätt kan man säga att detta skogsparti fungerade som en modern motsvarighet till en Potemkinkuliss, kanske framförallt för de boende i skivhusen på andra sidan. Till skillnad från 1700-talet är det dock i den moderna världen staden som skall döljas bakom orörd natur och inte vice versa (här finns det möjlighet för långa uttlägg om människans förhållande till naturen, men inlägget är redan alldeles för långt).
Detaljområde från norr
Min första reaktion när jag fick reda på vad som kommer byggas på platsen så agerade jag instinktivt med suck och stön. Ordet punkthus dök nämligen upp. och på bilden sågs smått kubistiska skapelser ovanför en stor parkeringsyta. Men med tiden var jag tvungen att revidera mina åsikter till det bättre, förslaget försöker förvisso hålla sig inom vad man kan förvänta sig att stöta på i en gammal grannskapsenhet på väg att bli miljonprogram. Men samtidigt följer också vissa förbättringar med i detaljplanen. Enkelt uttryck är Högsbogatan på en del punkter ett fall framåt.
Hur ofta ser man så färgglada fjärilar i Högsbo?
Sex punkthus bestående av två olika kroppar, sammanbundna av trapphuset, på 8 och 9 våningar skall ge totalt 193 lägenheter. Hälften av husen har Riksbyggen som byggherre och kommer således att bli bostadsrätter, mellan den andra hälften tillfaller Wallenstam och kommer att bli hyresrätter (båda bolagens sidor innehåller som vanligt en förväntad andel eufemismer och halvsanningar - i Riksbyggens fall kan man la nästan få intrycker att husen ligger i Slottskogen). Att blanda hyres- och bostadsrätter är som bekant den del av blandstad som även Göteborgs politiker har lyckats införliva i sin föreställningsvärld.
Från början - när SBK hittat platsen i sin inventering av ytor lämpliga för kompletteringsbyggnader - föreslogs sju lamellhus sedvanligt lite käckt på snedden med tillhörande avståndstagande från gatan (som således i realiteten är en väg). Men dessa långa huskroppar ansågs otypiska för Högsbo (ingen tittade tydligen tvärs över gatan) och dessutom skulle det blockera vyn av den del av den gröna Potemkinkulissen som kommer att finnas kvar. Således lyftes lammellhusen på höjdled och blev punkhus i park (snarare i grönområde; det finns inga riktiga parker i Högsbo). Tämligen väntat och inte precis vad jag hade hoppats på, men det verkar ha fått några oväntade positiva effekter med sig.
Detaljområde från söder
För det första kommer nästan alla parkeringsplatser att grävas ner och placeras under mark (117 parkeringar under mark och 24 på förgården för besökare; klarar normen precis) med två infarter ett halvt våningsplan ovan gatuplan. I realiteten är de framtida punkthusen uppstickare från ett nedgrävt parkeringshus(1000 kr/månad enligt Riksbyggen). Således slipper vi undan den vedervärdigt tråkiga parkeringsytan på andra sidan. Troligen delvis för att det inte finns utrymme för så stora parkeringsplatser i den bitvis branta backen. Marken ovanför parkeringsplatserna kommer istället bli bostadsgårdar som genom att sticka upp en bit från gatuplan kommer att få en mer halvprivat prägel än vad som annat kan vara vanligt runt punkthus.
Berg sprängs bort för parkeringsgrotta. Uppe ligger återvändsgränden Silvermyntsgatan med indignerad bostadsrättsförening
För det andra kommer husen faktiskt att ge något till gaturummet. Husen kommer att bli tydligt förankrade till Högsbogatan och även om det i första hand kommer att bli bostäder kan det i framtiden bli möjligt att göra om bostäder i entréplan till kontor eller butiker i framtiden. Högsbogatan är till skillnad från vad som brukar vara gaturum i en förort inte en återvändsgränd utan sammanbinder Axel Dahlströms torg med Kungsladugård. Genomfartstrafiken kan betecknas som måttlig med 2700 bilar ÅMVD (årsmedelvardagsdygn) i, för det mesta, 50 km/h. Detta kommer att stiga något med fler boende. det är inte för många för att det skall gå att bo där, men samtidigt inte så få att det inte skulle finnas möjlighet att i framtiden etablera verksamheter på gatuplan. Om man sedan byggde lägre bebyggelse mot gatuplan på andra sidan, på den befintliga parkeringsplatsen så har man faktiskt skapat något som börjar likna ett stadsrum. Jämför till exempel med närliggande Högsboleden med 20000 bilar i 70 km/h. Gatuplan kommer samtidigt att rustas upp och ges en separat cykelbana (något jag i och för sig inte tycker behövs). Genom att förankra husen mot gatan kan på sikt rörligheten i området underlättas.
Lokalt näringsliv - en pizzeria och en frisör i huset till höger. Gräsmattor kring lameller från 40- eller 50-tal Detaljområdet bortom bro i fjärran.
För det tredje är det bra för den närliggande verksamheten vid till exempel Axel Dahlströms torg att få lite fler närboende som måhända till och med orkar gå upp för den sega backen och ge lite fler kunder även där. Det finns även en del andra verksamheter som biter sig fast i det separerade landskapet. Precis som till exempel Guldheden har invånarantalet i Högsbo halverats sedan dess glansdagar och att dessa skall kunna försörja närservicen med kunder samtidigt som bilburna köpcentrum lockar är förstås en svår ekvation. Förtätning är nödvändig för att upprätthålla ens befintlig service i många av stadens förorter (SDN är också mycket nöjda med detta i sin remiss till detaljplanen).
Som en del av planen kommer även ett mindre hus med 56 studentlägenheter som byggdes 2002 med ett tillfälligt bygglov permanenteras. För detta föreslås dock antalet parkeringsplatser höjas från nuvarande fyra till sex (0,1 per studentlägenhet). Jag är storsint nog att jag kan bjuda på detta bidrag till massbilism.
Studentbilism lovas stiga med femtio procent!
Totalt är det alltså inte så värst illa som jag trodde från början. Det är inte precis en plats jag kommer att flytta till frivilligt. Men samtidigt förbättras möjligheterna i Högsbo en smula och vem vet vad som kan göras när de där skivhusen på andra sidan ramlar ihop. Om inget annat kunde de också få ett parkeringshus så att en del av ytan direkt mot Högsbogatan från öster kunde bebyggas och ge ett komplett stadsrum och kanske även tillskänka Skäpplandsgatan en vettig park - fast det är la långt i framtiden. Totalt sett är det förstås mycket bättre att förädla marken framför en Potemkinkuliss, som faktiskt inte försvinner helt än att någon stackars åker i Kållered skall behöva förstöras.
Tidigare delar i serien Nybyggen i Göteborg:
1: Örebrogatan
2: Älvegårdsvägen
3: Oktanten
4: Varmfrontsgatan
5: Frölunda Kulturhus mörka sida
Bevarad hundtoalett på Högsbogatan
Anledningen till mitt intresse handlar delvis om att jag ofta cyklar förbi. platsen för nybygget. Jag var dock inte medveten om detta när jag började läsa detaljplanen. I den framhävdes nämligen hur viktigt ett grönområde var för de närboende. Det var kanske inte riktigt det intrycket jag fått när jag cyklat förbi. Låt mig börja att lite översiktligt förklara platsen för de som inte är bekanta med denna avkrok i Göteborg.
Det före detta grönområdet vid Högsbogatan
Mellan två broar för Högsboleden och spåret mellan Marklandsgatan och Axel Dahlströms torg går Högsbogatan (som sedan fortsätter upp för en brant backe förbi Högsbo kyrka och Axel Dahlströms torg åt ena hållet, bort mot Kungsladugårdsgatan förbi limpor på gräsmattor och villor åt det andra). På den ena sidan av Högsbogatan ligger Skäpplandsgatan med sex stycken höga skivhus utplacerade mellan vägar och spårvägar i ett landskap av parkeringsplatser, menlösa gräsmattor och buskbeväxta bergsknallar; ett typexempel på hur Hus i Park i realiteten ofta blir Hus på Parkering, i alla fall om exploateringsgraden skall vara i närheten av den traditionella kvartersstaden (se tidigare inlägg om exploateringstal). Dessa hus är den nordliga utposten för ett stadsrum som följer Dag hammarsköldsleden ner mot Järnbrottsmotet och hela Frölunda. Allt är förstås effektivt separerat med hjälp av natur- eller trafikområden vilket effektivt försvårar rörelse inom och mellan områden. Vi talar alltså typisk förort, nära nog antitesen till en levande och sammanhängande stadsmiljö.
Hus på parkeringsplats - Skäpplandsgatans 60-talshus
På andra sidan om Högsbogatan fanns en skogsbeklädd backe som sträckte sig upp mot några öppna storgårdar. Det är denna som ansågs som viktig för närområdet. Jag passerar oftast förbi platsen på förmiddagen och vid den tidpunkten har den framförallt fungerat som hundtoalett (hundägare; dessa hjältar som med sina jyckar brukar alla de grönområden som ingen annan ser någon nytta med). Dessutom kunde den ge känslan att man befann sig i en skog. I alla fall om man agerade trafikfarligt och stirrade åt ena sidan samtidigt som man kisade med ögonen samtidigt som man visslande fösökte härma fågelljud. På många sätt kan man säga att detta skogsparti fungerade som en modern motsvarighet till en Potemkinkuliss, kanske framförallt för de boende i skivhusen på andra sidan. Till skillnad från 1700-talet är det dock i den moderna världen staden som skall döljas bakom orörd natur och inte vice versa (här finns det möjlighet för långa uttlägg om människans förhållande till naturen, men inlägget är redan alldeles för långt).
Detaljområde från norr
Min första reaktion när jag fick reda på vad som kommer byggas på platsen så agerade jag instinktivt med suck och stön. Ordet punkthus dök nämligen upp. och på bilden sågs smått kubistiska skapelser ovanför en stor parkeringsyta. Men med tiden var jag tvungen att revidera mina åsikter till det bättre, förslaget försöker förvisso hålla sig inom vad man kan förvänta sig att stöta på i en gammal grannskapsenhet på väg att bli miljonprogram. Men samtidigt följer också vissa förbättringar med i detaljplanen. Enkelt uttryck är Högsbogatan på en del punkter ett fall framåt.
Hur ofta ser man så färgglada fjärilar i Högsbo?
Sex punkthus bestående av två olika kroppar, sammanbundna av trapphuset, på 8 och 9 våningar skall ge totalt 193 lägenheter. Hälften av husen har Riksbyggen som byggherre och kommer således att bli bostadsrätter, mellan den andra hälften tillfaller Wallenstam och kommer att bli hyresrätter (båda bolagens sidor innehåller som vanligt en förväntad andel eufemismer och halvsanningar - i Riksbyggens fall kan man la nästan få intrycker att husen ligger i Slottskogen). Att blanda hyres- och bostadsrätter är som bekant den del av blandstad som även Göteborgs politiker har lyckats införliva i sin föreställningsvärld.
Från början - när SBK hittat platsen i sin inventering av ytor lämpliga för kompletteringsbyggnader - föreslogs sju lamellhus sedvanligt lite käckt på snedden med tillhörande avståndstagande från gatan (som således i realiteten är en väg). Men dessa långa huskroppar ansågs otypiska för Högsbo (ingen tittade tydligen tvärs över gatan) och dessutom skulle det blockera vyn av den del av den gröna Potemkinkulissen som kommer att finnas kvar. Således lyftes lammellhusen på höjdled och blev punkhus i park (snarare i grönområde; det finns inga riktiga parker i Högsbo). Tämligen väntat och inte precis vad jag hade hoppats på, men det verkar ha fått några oväntade positiva effekter med sig.
Detaljområde från söder
För det första kommer nästan alla parkeringsplatser att grävas ner och placeras under mark (117 parkeringar under mark och 24 på förgården för besökare; klarar normen precis) med två infarter ett halvt våningsplan ovan gatuplan. I realiteten är de framtida punkthusen uppstickare från ett nedgrävt parkeringshus(1000 kr/månad enligt Riksbyggen). Således slipper vi undan den vedervärdigt tråkiga parkeringsytan på andra sidan. Troligen delvis för att det inte finns utrymme för så stora parkeringsplatser i den bitvis branta backen. Marken ovanför parkeringsplatserna kommer istället bli bostadsgårdar som genom att sticka upp en bit från gatuplan kommer att få en mer halvprivat prägel än vad som annat kan vara vanligt runt punkthus.
Berg sprängs bort för parkeringsgrotta. Uppe ligger återvändsgränden Silvermyntsgatan med indignerad bostadsrättsförening
För det andra kommer husen faktiskt att ge något till gaturummet. Husen kommer att bli tydligt förankrade till Högsbogatan och även om det i första hand kommer att bli bostäder kan det i framtiden bli möjligt att göra om bostäder i entréplan till kontor eller butiker i framtiden. Högsbogatan är till skillnad från vad som brukar vara gaturum i en förort inte en återvändsgränd utan sammanbinder Axel Dahlströms torg med Kungsladugård. Genomfartstrafiken kan betecknas som måttlig med 2700 bilar ÅMVD (årsmedelvardagsdygn) i, för det mesta, 50 km/h. Detta kommer att stiga något med fler boende. det är inte för många för att det skall gå att bo där, men samtidigt inte så få att det inte skulle finnas möjlighet att i framtiden etablera verksamheter på gatuplan. Om man sedan byggde lägre bebyggelse mot gatuplan på andra sidan, på den befintliga parkeringsplatsen så har man faktiskt skapat något som börjar likna ett stadsrum. Jämför till exempel med närliggande Högsboleden med 20000 bilar i 70 km/h. Gatuplan kommer samtidigt att rustas upp och ges en separat cykelbana (något jag i och för sig inte tycker behövs). Genom att förankra husen mot gatan kan på sikt rörligheten i området underlättas.
Lokalt näringsliv - en pizzeria och en frisör i huset till höger. Gräsmattor kring lameller från 40- eller 50-tal Detaljområdet bortom bro i fjärran.
För det tredje är det bra för den närliggande verksamheten vid till exempel Axel Dahlströms torg att få lite fler närboende som måhända till och med orkar gå upp för den sega backen och ge lite fler kunder även där. Det finns även en del andra verksamheter som biter sig fast i det separerade landskapet. Precis som till exempel Guldheden har invånarantalet i Högsbo halverats sedan dess glansdagar och att dessa skall kunna försörja närservicen med kunder samtidigt som bilburna köpcentrum lockar är förstås en svår ekvation. Förtätning är nödvändig för att upprätthålla ens befintlig service i många av stadens förorter (SDN är också mycket nöjda med detta i sin remiss till detaljplanen).
Som en del av planen kommer även ett mindre hus med 56 studentlägenheter som byggdes 2002 med ett tillfälligt bygglov permanenteras. För detta föreslås dock antalet parkeringsplatser höjas från nuvarande fyra till sex (0,1 per studentlägenhet). Jag är storsint nog att jag kan bjuda på detta bidrag till massbilism.
Studentbilism lovas stiga med femtio procent!
Totalt är det alltså inte så värst illa som jag trodde från början. Det är inte precis en plats jag kommer att flytta till frivilligt. Men samtidigt förbättras möjligheterna i Högsbo en smula och vem vet vad som kan göras när de där skivhusen på andra sidan ramlar ihop. Om inget annat kunde de också få ett parkeringshus så att en del av ytan direkt mot Högsbogatan från öster kunde bebyggas och ge ett komplett stadsrum och kanske även tillskänka Skäpplandsgatan en vettig park - fast det är la långt i framtiden. Totalt sett är det förstås mycket bättre att förädla marken framför en Potemkinkuliss, som faktiskt inte försvinner helt än att någon stackars åker i Kållered skall behöva förstöras.
Tidigare delar i serien Nybyggen i Göteborg:
1: Örebrogatan
2: Älvegårdsvägen
3: Oktanten
4: Varmfrontsgatan
5: Frölunda Kulturhus mörka sida
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, högsbo, blandstad, förtätning, grönområde, parkering, bilism
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, högsbo, blandstad, förtätning, grönområde, parkering, bilism
Stadsvandring i Södra Gårda
På söndag 7 december kl 13 är det dags för stadsvandring med YimbyGBG igen. Vi kommer att samlas utanför Lisebergs station och sedan promenera runt i området, samla intryck och diskutera. Vi har också blivit lovade en titt in på innergården i ett av de få kvarvarande landshövdingehusen. Vårt främsta fokus är den detaljplan som är ute på samråd just nu, där det bland annat föreslås att en stor del av den äldre bebyggelsen ska ersättas med parkeringsgarage. YimbyGBG har tillsatt en arbetsgrupp för att lämna yttrande över detaljplanen och förhoppningsvis komma med bättre idéer om hur området kan utvecklas. Alla medlemmar i YimbyGBG är välkomna att delta i det arbetet - länk till arbetsgruppen för Södra Gårda.
Läs mer om det aktuella programmet för Södra Gårda.
Vi ses på söndag!
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, södra gårda, yimby, yimbygbg, stadsvandring, blandstad, parkering, p-plats, svenska mässan
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, södra gårda, yimby, yimbygbg, stadsvandring, blandstad, parkering, p-plats, svenska mässan
Göteborg behöver fler p-platser!
Göteborg är i stort behov av centrala p-platser för cyklar. GP rapporterar idag om cykelkaoset i staden och de olika förslag som finns om hur situationen ska förbättras. Ur GP:
"Vänsterpartisterna Mats Pilhem och Jörgen Fagerlund motionerade i våras om "klimattaxa" på färjorna över Göta älv, Älvsnabben och Älvsnabbare.
Klimattaxa betyder i klartext gratisresor. Dessutom vill de se betydligt bättre utrymmen för cyklar på älvfärjorna.
- Vi vill se Älvsnabben och Älvsnabbare som broar över älven, inte som båtar, säger Mats Pilhem. Och på broar är det i allmänhet inga avgifter.
Han anser att Göta älvbron och Älvsborgsbron inte är lämpade för cykling och att Marieholmsbron ligger för avsides för de flesta som cyklar.
- Det kommer att ta flera år innan gång- och cykelbron över älven står klar, innan dess är färjorna perfekta för cyklisterna, säger han.
Biljettintäkterna på färjorna är åtta miljoner kronor per år, kostnaderna är 32 Mkr/år.
- De flesta betalar ändå sina resor eftersom de åker kollektivt före eller efter älvöverfarten, intäktsminskningen blir inte stor.
- Dessutom är de förlorade intäkterna en bagatell i jämfört med vad en ny älvtunnel för bilisterna eller den nya gång- och cykelbron kommer att kosta.
Trafiknämnden beslöt i går att föreslå att motionen avslås men att trafikkontoret får i uppdrag att utreda hur cykeltransporterna över älven kan underlättas och om nya färjor kan använda mindre miljöstörande bränslen.
- Vi är inte negativa till att underlätta för cyklisterna, säger Gunnel Garvars på trafikkontoret. Men de nuvarande färjorna kan inte ta fler cyklar än de gör i dag, det är redan för många och därför är det olämpligt att nu locka fler cyklister.
Garvars vill utreda ökad cykelkapacitet och sneglar på Amsterdam.
-Där har man kostnadsfria älvskyttlar som fungerar utomordentligt väl. Med samma typ av färja kan vi kanske ordna fria färjeresor även i Göteborg.
Trafiknämnden beslöt i går att också utreda hur man skapar fler uppställningsplatser för cyklister vid centralstationen. Trots att det blivit fler cykel-p-platser de senaste åren är det ofta fullt i cykelställen och cyklisterna parkerar sina cyklar lite överallt kring centralstationen.
- Vi behöver tillsammans med andra kommunala förvaltningar, Banverket och Jernhusen utreda hur vi på bästa sätt skapar bra utrymmen för parkerade cyklar kring centralen, säger Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef på trafikkontoret.
För närvarande finns 800 parkeringsplatser för cyklar i området. Vid resecentrum i Lund finns 3 000, varav 780 bevakade, och i Malmö 2 000.
- Vi behöver fler och snyggare platser och vi behöver skapa ordning i reda i dagens kaos, säger Wihlborg.
Utredningen skall vara klar till cykelsäsongen år 2010."
Cykelparkering i Amsterdam
"Vänsterpartisterna Mats Pilhem och Jörgen Fagerlund motionerade i våras om "klimattaxa" på färjorna över Göta älv, Älvsnabben och Älvsnabbare.
Klimattaxa betyder i klartext gratisresor. Dessutom vill de se betydligt bättre utrymmen för cyklar på älvfärjorna.
- Vi vill se Älvsnabben och Älvsnabbare som broar över älven, inte som båtar, säger Mats Pilhem. Och på broar är det i allmänhet inga avgifter.
Han anser att Göta älvbron och Älvsborgsbron inte är lämpade för cykling och att Marieholmsbron ligger för avsides för de flesta som cyklar.
- Det kommer att ta flera år innan gång- och cykelbron över älven står klar, innan dess är färjorna perfekta för cyklisterna, säger han.
Biljettintäkterna på färjorna är åtta miljoner kronor per år, kostnaderna är 32 Mkr/år.
- De flesta betalar ändå sina resor eftersom de åker kollektivt före eller efter älvöverfarten, intäktsminskningen blir inte stor.
- Dessutom är de förlorade intäkterna en bagatell i jämfört med vad en ny älvtunnel för bilisterna eller den nya gång- och cykelbron kommer att kosta.
Trafiknämnden beslöt i går att föreslå att motionen avslås men att trafikkontoret får i uppdrag att utreda hur cykeltransporterna över älven kan underlättas och om nya färjor kan använda mindre miljöstörande bränslen.
- Vi är inte negativa till att underlätta för cyklisterna, säger Gunnel Garvars på trafikkontoret. Men de nuvarande färjorna kan inte ta fler cyklar än de gör i dag, det är redan för många och därför är det olämpligt att nu locka fler cyklister.
Garvars vill utreda ökad cykelkapacitet och sneglar på Amsterdam.
-Där har man kostnadsfria älvskyttlar som fungerar utomordentligt väl. Med samma typ av färja kan vi kanske ordna fria färjeresor även i Göteborg.
Trafiknämnden beslöt i går att också utreda hur man skapar fler uppställningsplatser för cyklister vid centralstationen. Trots att det blivit fler cykel-p-platser de senaste åren är det ofta fullt i cykelställen och cyklisterna parkerar sina cyklar lite överallt kring centralstationen.
- Vi behöver tillsammans med andra kommunala förvaltningar, Banverket och Jernhusen utreda hur vi på bästa sätt skapar bra utrymmen för parkerade cyklar kring centralen, säger Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef på trafikkontoret.
För närvarande finns 800 parkeringsplatser för cyklar i området. Vid resecentrum i Lund finns 3 000, varav 780 bevakade, och i Malmö 2 000.
- Vi behöver fler och snyggare platser och vi behöver skapa ordning i reda i dagens kaos, säger Wihlborg.
Utredningen skall vara klar till cykelsäsongen år 2010."
Cykelparkering i Amsterdam
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, cykel, infrastruktur, cykling, parkering, klimat, miljö
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, cykel, infrastruktur, cykling, parkering, klimat, miljö
Framtidsplaner för Södra Gårda
I dagarna har Göteborgs Stad släppt planen för Södra Gårda. YimbyGBG har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett yttrande före 13 januari, följ länken för att vara med och bidra med idéer.
Vad som för inte allt för länge sedan var en tätbefolkad arbetarstadsdel (13000 invånare på 1940-talet) med industrier såsom kafferosterier, bryggerier, textilfabriker och metallverkstäder längst med transportleden Mölndalsån. Så många att området under 1800-talet kallades för Göteborgs Ruhr-område. Med bilismen förlorade området sin konkurrensfördel och blev också ett direkt offer för den nya tidens utveckling genom E6:ans dragning.
Numera kommer angreppen från ett annat håll: den stora draken Svenska Mässan. I och med den nya planen kommer endast ett kvarter kvarstå av den äldre Landshövdingehusbebyggelsen (med rivningskontrakt från 1965, där min bror råkar bo) och den gamla tiden kommer snart endast att leva kvar när sånger ekar mellan huskropparna vid Harry Hjörners plats innan avmarsch mot Preppens läktare.
Planens inledande rader handlar om att bevara kvartersstrukturen och blandandet av funktioner. Vi får la se hur det blir med den saken. Själva bakgrunden och syften med den nya planen är att beredda plats för mer utställningsutrymme i Focus-huset och sprida ut fler parkeringsplatser upp norrut längst E6:an.
Bostadshusen i de södra kvarteren ersätts av p-hus och eventuellt butiker och kontor. Verksamheterna söder om Tomtegatan ersätts med p-hus och Gårdaskolans kvarter ersätts av bussuppställning och eventuellt kontor. Dessa förändringar bedöms sammanlagt medföra att de sociala aktiviteterna kommer att vara livaktiga trots att bostäder utgår. En bidragande orsak till en ökat social aktivitet kommer etableringen av mässhallar i Focushuset och dess förbindelse med övrig mässverksamhet väster om ån att vara. Ett allsidigt utbud av olika användningssätt i området bidra till en god stadskvalitet som även bedöms som positivt för trygghet och säkerhet.
Texten ovan är planens förhoppningar. Men för att kunna uppfylla önskemålen i den nya översiktsplanen ställs de inför flera utmaningar i skapandet av detaljplanen:
...södra Gårda [är] idag en stadsdel – med ett varierat innehåll av bostäder och verksamheter, tätt blandade. Södra Gårda uppfyller alltså de krav och önskemål som vi i dag har på en centralt belägen stadsdel i Göteborg som de kommer till uttryck bl a i kommunens översiktsplaner. En etablering av utställningslokaler för Svenska Mässan i Focus-huset kommer inte att innebära att Södra Gårda blir ett område. De konsekvenser denna etablering för med sig i form av nybyggnad av P-hus öster om Fabriksgatan som ersättning för bostäderna och verksamhetslokalerna som nu finns innebär inte heller att södra Gårda blir ett område. En tendens mot detta undviks om denna nybebyggelse kan innehålla ett antal m2 kommersiella lokaler. Ett scenario: Focus-huset innehåller utställningslokaler för Svenska Mässan sammanbyggt med en vacker förbindelse över Mölndalsån. Attraktiva parkeringsmöjligheter i vackert gestaltade P-hus finns öster om Fabriksgatan.
I ett sådant scenario kommer södra Gårda att få en helt annan roll som en betydande entrépunkt för hela det sk Evenemangsområdet. Att södra Gårda då är en attraktiv och vacker stadsdel som lever hela dygnet är av vital betydelse inte enbart för Evenemangsområdet utan för hela sydöstra centrala Göteborg. Det finns självfallet en kritisk gräns för när södra Gårda upphör att vara en stadsdel och istället blir ett område. Var denna gräns går är svårt att ange. Vi vill i detta program väcka denna för södra Gårda och för sydöstra Göteborg väsentliga fråga.
Tyvärr är jag rädd för att den kritiska gränsen redan är nådd och kanske även passerad. för stadsdelen. Det tycks svårt att genom en vacker övergång över Mölndalsån för mässans besökare och nya kontorslokaler kan rädda södra Gårda som stadsdel. Kontorsarbetare var la de som skulle göra Lindholmen Science Park till en tummelplats dygnet runt, eller hur var det? Även om det står något om det på dess hemsida, tänker jag mer på kontorsmiljön i Office Space...
Jag säger inte att Svenska Mässan skall stoppas för att rädda några nedgångna gamla kvarter (de är förstås nedgångna av delvis just den anledningen). Stora aktörer får alltid sin vilja igenom, förr eller senare. Den stora utmaningen är hur det skall uppstå nya blandstadsdelar för människor och småföretag som kompenserar för dem som försvinner. I skuggan av en söndagspromenad väntar jag fortfarande på en tillfredsställande lösning på den utmaningen.
Vad som för inte allt för länge sedan var en tätbefolkad arbetarstadsdel (13000 invånare på 1940-talet) med industrier såsom kafferosterier, bryggerier, textilfabriker och metallverkstäder längst med transportleden Mölndalsån. Så många att området under 1800-talet kallades för Göteborgs Ruhr-område. Med bilismen förlorade området sin konkurrensfördel och blev också ett direkt offer för den nya tidens utveckling genom E6:ans dragning.
Numera kommer angreppen från ett annat håll: den stora draken Svenska Mässan. I och med den nya planen kommer endast ett kvarter kvarstå av den äldre Landshövdingehusbebyggelsen (med rivningskontrakt från 1965, där min bror råkar bo) och den gamla tiden kommer snart endast att leva kvar när sånger ekar mellan huskropparna vid Harry Hjörners plats innan avmarsch mot Preppens läktare.
Planens inledande rader handlar om att bevara kvartersstrukturen och blandandet av funktioner. Vi får la se hur det blir med den saken. Själva bakgrunden och syften med den nya planen är att beredda plats för mer utställningsutrymme i Focus-huset och sprida ut fler parkeringsplatser upp norrut längst E6:an.
Bostadshusen i de södra kvarteren ersätts av p-hus och eventuellt butiker och kontor. Verksamheterna söder om Tomtegatan ersätts med p-hus och Gårdaskolans kvarter ersätts av bussuppställning och eventuellt kontor. Dessa förändringar bedöms sammanlagt medföra att de sociala aktiviteterna kommer att vara livaktiga trots att bostäder utgår. En bidragande orsak till en ökat social aktivitet kommer etableringen av mässhallar i Focushuset och dess förbindelse med övrig mässverksamhet väster om ån att vara. Ett allsidigt utbud av olika användningssätt i området bidra till en god stadskvalitet som även bedöms som positivt för trygghet och säkerhet.
Texten ovan är planens förhoppningar. Men för att kunna uppfylla önskemålen i den nya översiktsplanen ställs de inför flera utmaningar i skapandet av detaljplanen:
...södra Gårda [är] idag en stadsdel – med ett varierat innehåll av bostäder och verksamheter, tätt blandade. Södra Gårda uppfyller alltså de krav och önskemål som vi i dag har på en centralt belägen stadsdel i Göteborg som de kommer till uttryck bl a i kommunens översiktsplaner. En etablering av utställningslokaler för Svenska Mässan i Focus-huset kommer inte att innebära att Södra Gårda blir ett område. De konsekvenser denna etablering för med sig i form av nybyggnad av P-hus öster om Fabriksgatan som ersättning för bostäderna och verksamhetslokalerna som nu finns innebär inte heller att södra Gårda blir ett område. En tendens mot detta undviks om denna nybebyggelse kan innehålla ett antal m2 kommersiella lokaler. Ett scenario: Focus-huset innehåller utställningslokaler för Svenska Mässan sammanbyggt med en vacker förbindelse över Mölndalsån. Attraktiva parkeringsmöjligheter i vackert gestaltade P-hus finns öster om Fabriksgatan.
I ett sådant scenario kommer södra Gårda att få en helt annan roll som en betydande entrépunkt för hela det sk Evenemangsområdet. Att södra Gårda då är en attraktiv och vacker stadsdel som lever hela dygnet är av vital betydelse inte enbart för Evenemangsområdet utan för hela sydöstra centrala Göteborg. Det finns självfallet en kritisk gräns för när södra Gårda upphör att vara en stadsdel och istället blir ett område. Var denna gräns går är svårt att ange. Vi vill i detta program väcka denna för södra Gårda och för sydöstra Göteborg väsentliga fråga.
Tyvärr är jag rädd för att den kritiska gränsen redan är nådd och kanske även passerad. för stadsdelen. Det tycks svårt att genom en vacker övergång över Mölndalsån för mässans besökare och nya kontorslokaler kan rädda södra Gårda som stadsdel. Kontorsarbetare var la de som skulle göra Lindholmen Science Park till en tummelplats dygnet runt, eller hur var det? Även om det står något om det på dess hemsida, tänker jag mer på kontorsmiljön i Office Space...
Jag säger inte att Svenska Mässan skall stoppas för att rädda några nedgångna gamla kvarter (de är förstås nedgångna av delvis just den anledningen). Stora aktörer får alltid sin vilja igenom, förr eller senare. Den stora utmaningen är hur det skall uppstå nya blandstadsdelar för människor och småföretag som kompenserar för dem som försvinner. I skuggan av en söndagspromenad väntar jag fortfarande på en tillfredsställande lösning på den utmaningen.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, kulturhistoria, rivning, svenska mässan, parkeringshus, parkering
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, kulturhistoria, rivning, svenska mässan, parkeringshus, parkering
P för p-platser
GP rapporterar att p-platser för de boende är en bristvara i centrala staden. Den främsta anledningen som anges är att miljöbilarna blivit tio gånger fler. Enligt de nya reglerna kommer miljöbilstillstånd bara att ges till boende i Göteborg och bara gälla i det område där bilisten är bosatt. Men det tar upp till tre år för de gamla tillstånden att löpa ut, så tills dess blir det trångt. Den nya parkeringspolicyn som är på gång siktar också mot att frigöra p-platser inne i staden för kortare besöksparkering, vilket förstås är viktigt för handeln inne i staden. Ur GP: "En del av förslaget till policyn handlar om boendeparkeringen på gatorna i centrala Göteborg och föreslår att boendekort ska bli dyrare. Tanken är att bilisterna på så vis ska förmås flytta parkeringen från gatan till p-hus. I nuläget finns inga planer på fler boendeplatser trots trängseln. Annelie Hultén ger inget rakt svar på frågan om huruvida dagens situation medboendeparkeringar är rimlig. Hon hänvisar till att socialdemokraternas trafikgrupp först ska ta ställning till förslaget. - Men Göteborg har en begränsad yta och man måste fundera på om den inte borde användas till annat än bilar, säger Anneli Hulthén."
Det är bara att instämma med Hulthén, p-platser är nog inte den bästa användningen av den begränsade och dyrbara marken inne i staden. Gör man ett aktivt val och bosätter sig mitt i smeten kanske man samtidigt ska ta sig en funderare på om man verkligen behöver ta med sig bilen in i staden. Det är faktiskt fascinerande att läsa intervjuerna i tidningen med frustrerade bilägare, som letar i upp till en timme (!) efter p-plats varje dag. Vore det inte smartare att lägga den timmen på något annat? Man lever bara en gång, är det inte lite onödigt att lägga en en stor del av livet på att frustrerat åka runt och leta p-plats?
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, bil, p-plats, parkering, miljö, klimat, hulthén
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, bil, p-plats, parkering, miljö, klimat, hulthén
Centrala Älvstaden och bilarna
Planerna för det framtida Göteborg börjar nu sakta ta form, det gigantiska stadsutvecklingsområdet mitt i stan har nu fått ett namn: Centrala Älvstaden. Området är fyra gånger så stort som 1600-tals staden innanför Vallgraven och kopplar samman Frihamnen, Backaplan, Ringön och Gullbergsvass. På sikt kommer bostäder för 30.000 människor och 40.000 arbetsplatser att byggas här. I GP intervjuas stadsbyggnadschef Barbro Sundström: "Vi vill samla oss kring en vision om dessa centrala delar av Göteborg, och försöka komma fram till vilket uttryck denna tätare stad ska ha och vad som är Göteborg i framtiden. Genom att lyfta blicken till ett större område ska vi undvika att bygga bort möjligheter som vi kanske inte ser om vi är alltför närsynta."
Man hade hellre hört Sundström prata om strategier än visioner, riktiga slott är inte lika vackra som luftslott men mer användbara. Men det är ändå glädjande att Stadsbyggnadskontoret är inne på den täta blandstadslinjen. Tänk om det här varit i slutet av 60-talet, hur hade planerna sett ut då?
Läs också:
Hisingsstad
Älvstranden utvecklas
Förslaget på ny parkeringspolicy för Göteborg har nu kommit. Inriktningen är färre p-platser för bilpendlare och boende i centrala lägen, vilket ska uppnås genom att antalet p-platser hålls oförändrat medan man ökar antalet bostäder och arbetsplatser.
Ur GP:
"I områden där kollektivtrafiken redan är bra eller i nybyggda områden som får bra kollektivtrafik (Skeppsbron, Backaplan/Kvillebäcken, Frihamnen, Gullbergsvass med flera) kan p-platserna därför bli färre eller dyrare. Där kollektivtrafiken är sämre kan det med samma resonemang vara befogat med fler och billigare p-platser, enligt förslaget. Boendeparkeringen på gatorna i de centralare stadsdelarna föreslås flyttas över till nya p-anläggningar och därmed är det ”inte självklart” att bilen kommer att kunna parkeras alldeles i närheten av bostaden. Boendeparkeringen i dessa nya anläggningar – helst underjordiska – blir också dyrare. Förutom att prioritera bilburna butikskunder, hantverkare och varuleveranser är ett syfte ett skapa plats för nya kollektiv- och cykelstråk."
Artikeln diskuterar också omläggningen av parkeringen i Haga, där man ersatte gatuparkering med p-hus. Ur rent urban synvinkel är väl gatuparkering i många fall att föredra framför stora parkeringsgarage men fördelen är naturligtvis att man får plats för nya gång- och cykellösningar när bilarna försvinner från gatan. Den 29 september tar Trafiknämnden ställning till förslaget.
Läs också:
Marknadshyra på p-platser?
Pendelparkeringens pris
Allt fler hyr bil
Trafikplaneraren Harald Lundström kombinerar dessa två frågor på debattsidan med ännu en vision. Denna gång om Gullbergsvass. Lundström vill att den framtida stadsdelen blir helt bilfri:
"Götaleden skulle kunna sänkas på ytterligare en sträcka österut fram mot Gullbergsmotet, för att möjliggöra förbindelser mellan Gullbergsvass och älven samt de kvarter som finns längs Gullbergs strandgata. Med direktinfarter från leden till underjordiska garage och lastgator kan försörjningen till området klaras. De bilar som får köra in där måste tillhöra en miljövänlig bilpool eller vara distributionsfordon som har tillstånd att köra i miljözonen. Samnyttjande av distributionsfordon förutsätts. Ovan mark blir det en levande och trevlig miljö utan biltrafik. Stadsdelen ska vara komplett med service, arbetsplatser, bostäder och rekreationsytor för att ytterligare minska miljöbelastningen genom minskat behov av att förflytta sig."
Om Lundström med distrubutionsfordon även menar taxi och hyrbilar låter det som ett mycket intressant förslag. Om inte annat möjliggör frånvaron av p-platser ett mycket högre exploateringstal. Lundströms förslag ställer dock mycket höga krav på integrering av övrig trafik, spårvagn, cykel etc. Det är svårt att komma på ett enda försök att skapa en helt bilfri stadsdel som inte resulterat i trist sovstad. En hög genomströmning av människor är nödvändig för att ett område ska ha ett tillräckligt underlag för olika verksamheter. Det har tyvärr få trafikplanerare insett.
I Mölnlycke har man ett litet annorlunda problem enligt GP:s nätupplaga:
"- De har ju byggt en massa nya bostäder där uppe, så det blir fler och fler bilar, säger Elisabeth Wahlberg.
Trafikstockningen uppstår då eleverna på Hulebäcksgymnasiet kommer med tåg och buss strax innan åtta på morgonen. När de strömmar över övergångsstället på Benarebyvägen får bilarna stanna, och mycket snabbt bildas det långa köer. Härrydas trafikchef, Björn Sundén, är väl medveten om problemet. Han oroas både över den dåliga framkomligheten och över bristande säkerhet.
- När folk blir stressade kopplas det in en trafiksäkerhetsrisk också. Långsiktigt måste vi hitta en annan lösning, säger han.
Själv är han övertygad att lösningen ligger i att låta strömmen av gångtrafikanter gå någon annanstans än över Benarebyvägen. Men hur det ska gå till, det vet han inte i dag.
- Det är detta vi tittar på nu, men fotgängare är en grupp som ogärna tar omvägar. Om vi hade haft en enkel lösning så hade vi genomfört den, säger han.
Att spärra av trappan som leder tågresenärerna ner mot övergångsstället tror han inte på.
- Då börjar folk gå andra sträckor i stället och då kan man få nya risker. Vi vill till exempel inte ha någon som går på bussterminalen, säger han."
Ja, det är ju uppenbart vad problemet är här - för många gångtrafikanter. Tänk om de kunde ta bilen istället för att envisas med att åka kollektivt och promenera...
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, älvstranden, älvstaden, miljö, klimat, bil, parkering, trafik
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, älvstranden, älvstaden, miljö, klimat, bil, parkering, trafik
Följ oss
Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY GÖTEBORG
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.
Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!
Yimby Göteborg på Twitter
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö
Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö
Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
