Meny
....
Valenkät 2010
Idag publicerar Yimby Göteborg sin valenkät. Vi ställde sex avgörande frågor om stadens utveckling. Det här var svaren som vi fick:
1.Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite och för dyrt. Hur tycker ni att vi ska åtgärda bostadsbristen i Göteborg?
2. Göteborg är en delad stad. De socioekonomiska skillnaderna mellan nordost och sydväst är enorma. Hur tycker ni att vi ska minska den ekonomiska och etniska segregationen?
3. Kommunen har en parkeringsnorm som kräver ett visst antal p-platser vid nybyggen. Tycker ni att en miniminivå av bilparkering ska vara ett krav för bygglov och ska den miniminivån ligga över genomsnittligt bilinnehav i området?
4. Göteborg är en växande storstad. Biltrafiken har ökat mycket kraftigt sedan början av 1960-talet medan kollektivtrafikresandet nästan stått still. Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?
5. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad
betyder begreppet "blandstad" för er?
6. Hur tycker ni att vi ska stärka Göteborgs attraktivitet och självförtroende?
1.Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite och för dyrt. Hur tycker ni att vi ska åtgärda bostadsbristen i Göteborg?
“
Centerpartiet:
Börja bygg tätare och högre på platser där det går. Frihamnen är ett klockrent exempel på en centrumnära plats som är helt öde. Det handlar också om att tillhandahålla mark till byggföretagen. Vi satsar i vår budget 10 miljoner på att snabba upp handläggningstiderna och öka medborgarnas inflytande tidigt i processerna för att minska överklagandena. Men i slutändan handlar det inte bara om bostäder, det handlar om husbyggande där man ska kunna bo, arbeta, handla, roa sig m.m. Vi behöver förändra tankemönstren från siffror i antal bostäder till hur vi bygger en stad som fungerar hela dygnet.
”
Centerpartiet:Börja bygg tätare och högre på platser där det går. Frihamnen är ett klockrent exempel på en centrumnära plats som är helt öde. Det handlar också om att tillhandahålla mark till byggföretagen. Vi satsar i vår budget 10 miljoner på att snabba upp handläggningstiderna och öka medborgarnas inflytande tidigt i processerna för att minska överklagandena. Men i slutändan handlar det inte bara om bostäder, det handlar om husbyggande där man ska kunna bo, arbeta, handla, roa sig m.m. Vi behöver förändra tankemönstren från siffror i antal bostäder till hur vi bygger en stad som fungerar hela dygnet.
“
Folkpartiet:
Vi kan bygga ytsnålare. Nya idéer som flexibelt byggande tex "flexibostäder" containers som man flytta för alla åldrar men exklusivt för yngre. Bygg bostäder på våra torg och bygg fler våningar ovanpå tex våra affärer som är låga som tex Kyrkbytorget. det behöver inte vara samma standard överallt. Se till att byggplaner som idag görs i detalj på Stadsbyggnadskontoret mycket mer kanutföras och betalas av exploatören. Då ökar tempot på planeringen avsevärt och friställer resurser till programarbete m.m. Byggandet kan påbörjas tidigare eftersom det inte finns den broms som det finns idag i kapacitet.
Riv inte bra billiga och fungerande bostäder som i tex Gårda. Var varsam med renoveringar så vi inte upprepar de lyxsaneringar som gjordes på 70 -80 talet med påföljd att många fick flytta eftersom de inte hade råd att bo kvar. Många av landshövdingehusen revs. Det försvann mellan 10.000 - 15.000 små lägenheter. Det måste naturligtvis byggas mycket nytt då vi får flyttkedjor som är bra och att vi får en omflyttning i beståndet. Det måste byggas många fler bostäder av olika slag. Hyresrätter - bostadsrätter- ägarlägenheter - egnahem (villor). Allt behöver byggas för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen. Vi måste bygga både för fattig och för rik.
”
Folkpartiet: Vi kan bygga ytsnålare. Nya idéer som flexibelt byggande tex "flexibostäder" containers som man flytta för alla åldrar men exklusivt för yngre. Bygg bostäder på våra torg och bygg fler våningar ovanpå tex våra affärer som är låga som tex Kyrkbytorget. det behöver inte vara samma standard överallt. Se till att byggplaner som idag görs i detalj på Stadsbyggnadskontoret mycket mer kanutföras och betalas av exploatören. Då ökar tempot på planeringen avsevärt och friställer resurser till programarbete m.m. Byggandet kan påbörjas tidigare eftersom det inte finns den broms som det finns idag i kapacitet.
Riv inte bra billiga och fungerande bostäder som i tex Gårda. Var varsam med renoveringar så vi inte upprepar de lyxsaneringar som gjordes på 70 -80 talet med påföljd att många fick flytta eftersom de inte hade råd att bo kvar. Många av landshövdingehusen revs. Det försvann mellan 10.000 - 15.000 små lägenheter. Det måste naturligtvis byggas mycket nytt då vi får flyttkedjor som är bra och att vi får en omflyttning i beståndet. Det måste byggas många fler bostäder av olika slag. Hyresrätter - bostadsrätter- ägarlägenheter - egnahem (villor). Allt behöver byggas för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen. Vi måste bygga både för fattig och för rik.
“
Kristdemokraterna:
Bygg- och fastighetsbranschen måste bygga bostäder som folk har råd att bo i. Här har kommunen som dominerande markägare en nyckelroll. Mer mark till rimliga priser ska ges till fler bolag så att konkurrensen stimuleras. Byggbranschen måste skärpa sig just när det gäller produktionskostnaderna. Dessa är väldigt höga i Sverige jämfört med andra länder.
”
Kristdemokraterna: Bygg- och fastighetsbranschen måste bygga bostäder som folk har råd att bo i. Här har kommunen som dominerande markägare en nyckelroll. Mer mark till rimliga priser ska ges till fler bolag så att konkurrensen stimuleras. Byggbranschen måste skärpa sig just när det gäller produktionskostnaderna. Dessa är väldigt höga i Sverige jämfört med andra länder.
“
Miljöpartiet:
Vi vill bygga 2000 nya bostäder varje år och då främst hyresrätter i områden där sådana är sällsynta och på redan exploaterad mark. Bostadsbristen är inte bara en brist på bostäder utan har även en ekonomisk grund, det finns ett stort utbud för den som har råd och en fast inkomst. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om problemet inte till stor del beror på brist på arbete. För att lösa bostadsbristen för de som inte får banklån vill vi bygga fler hyresrätter. Men det är fortfarande ett problem att nybyggda lägenheter är dyra, även hyresrätter.
”
Miljöpartiet: Vi vill bygga 2000 nya bostäder varje år och då främst hyresrätter i områden där sådana är sällsynta och på redan exploaterad mark. Bostadsbristen är inte bara en brist på bostäder utan har även en ekonomisk grund, det finns ett stort utbud för den som har råd och en fast inkomst. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om problemet inte till stor del beror på brist på arbete. För att lösa bostadsbristen för de som inte får banklån vill vi bygga fler hyresrätter. Men det är fortfarande ett problem att nybyggda lägenheter är dyra, även hyresrätter.
“
Moderaterna:
Göteborg växer och efterfrågan på bostäder är stor. Därför måste nybyggandet ökas kraftigt och snabbt. För att stimulera till ett ökat nybyggande krävs förändringar. Viktiga sådana är att byråkratin minskas inom plan- och byggprocessen. Planberedskapen ska ökas så att fler planer och bygglov tas fram. Det ska byggas resurssnålt och samtidigt miljöanpassat där miljöhänsyn och byggande ska gå hand i hand. Kommunen ska stödja, inte detaljstyra, de som vill bygga nytt, oavsett om det gäller företag eller enskilda. Den kommunala marktilldelningen måste öka där marken med fördel säljs i mindre områden för att öka konkurrensen och nå fler intressenter. Alla byggföretags intressen, stora som små, ska behandlas på samma sätt.
Nybyggandet i Göteborg ska grunda sig på variation och mångfald. God service, lättillgänglig information samt mindre byråkrati ska prägla kommunens hantering av mark- och byggärenden. Det krävs en ökad omsättning på tomtkön. Vi vill erbjuda och fördela minst 500 tomter per år. Vårt mål är att tillgodose behovet av fler bostäder och arbetsplatser i Göteborg genom att minska byråkratin i byggprocessen och ge alla byggföretags intressen - stora som små - samt enskilda, större möjligheter att utveckla staden.
”
Moderaterna: Göteborg växer och efterfrågan på bostäder är stor. Därför måste nybyggandet ökas kraftigt och snabbt. För att stimulera till ett ökat nybyggande krävs förändringar. Viktiga sådana är att byråkratin minskas inom plan- och byggprocessen. Planberedskapen ska ökas så att fler planer och bygglov tas fram. Det ska byggas resurssnålt och samtidigt miljöanpassat där miljöhänsyn och byggande ska gå hand i hand. Kommunen ska stödja, inte detaljstyra, de som vill bygga nytt, oavsett om det gäller företag eller enskilda. Den kommunala marktilldelningen måste öka där marken med fördel säljs i mindre områden för att öka konkurrensen och nå fler intressenter. Alla byggföretags intressen, stora som små, ska behandlas på samma sätt.
Nybyggandet i Göteborg ska grunda sig på variation och mångfald. God service, lättillgänglig information samt mindre byråkrati ska prägla kommunens hantering av mark- och byggärenden. Det krävs en ökad omsättning på tomtkön. Vi vill erbjuda och fördela minst 500 tomter per år. Vårt mål är att tillgodose behovet av fler bostäder och arbetsplatser i Göteborg genom att minska byråkratin i byggprocessen och ge alla byggföretags intressen - stora som små - samt enskilda, större möjligheter att utveckla staden.
“
Socialdemokraterna:
(S) har avgivit vallöfte om minst 10000 nya bostäder under nästa mandatperiod. För att nå detta måste de allmännyttiga och de privata bostadsföretagen öka tempot i produktionen, likväl som fler detaljplaner måste tas fram. Vi behöver dock en rödgrön regering för att återinföra investeringsstöden för byggande av små billiga hyresrätter.
”
Socialdemokraterna: (S) har avgivit vallöfte om minst 10000 nya bostäder under nästa mandatperiod. För att nå detta måste de allmännyttiga och de privata bostadsföretagen öka tempot i produktionen, likväl som fler detaljplaner måste tas fram. Vi behöver dock en rödgrön regering för att återinföra investeringsstöden för byggande av små billiga hyresrätter.
“
Vänsterpartiet:
Vi vill bygga minst 3000 bostäder per år varav minst 1000 lägenheter i de kommunala bostadsbolagen. Vi har en rödgrön överenskommelse centralt om investeringsstöd som gör det möjligt att bygga billiga och klimatsmarta hyresrätter.
”
Vänsterpartiet: Vi vill bygga minst 3000 bostäder per år varav minst 1000 lägenheter i de kommunala bostadsbolagen. Vi har en rödgrön överenskommelse centralt om investeringsstöd som gör det möjligt att bygga billiga och klimatsmarta hyresrätter.
2. Göteborg är en delad stad. De socioekonomiska skillnaderna mellan nordost och sydväst är enorma. Hur tycker ni att vi ska minska den ekonomiska och etniska segregationen?
“
Centerpartiet:
Mycket handlar om arbete och att människor först och främst ska få en inkomst. Men sedan kommer det som kanske berör YIMBY mer. För att människor inte ska ta sin inkomst och flytta krävs ett Göteborg där olika hus byggs med blandade upplåtelseformer och med varierad standard, så att det går att byta upp sig inom sitt eget område för att få behålla sin bekantskapskrets, skapa förebilder och i förlängningen skapa kapital som kan omsättas lokalt. Det behövs också byggas socialt för att ge möjligheter till möten i det lokala.
”
Centerpartiet: Mycket handlar om arbete och att människor först och främst ska få en inkomst. Men sedan kommer det som kanske berör YIMBY mer. För att människor inte ska ta sin inkomst och flytta krävs ett Göteborg där olika hus byggs med blandade upplåtelseformer och med varierad standard, så att det går att byta upp sig inom sitt eget område för att få behålla sin bekantskapskrets, skapa förebilder och i förlängningen skapa kapital som kan omsättas lokalt. Det behövs också byggas socialt för att ge möjligheter till möten i det lokala.
“
Folkpartiet
Ett sätt är att se till så att det finns alla olika boendeformer och prisbilder i varje stadsdel. Det måste finnas möjlighet att göra boendekarriär i sin egen stadsdel. Det skulle minska utflyttningen från de nordöstra stadsdelarna när man fått bättre ställt. Vi måste se till att det finns möjligheter att kunna bygga tex egnahem i nordost i mycket större utsträckning än idag. Det måste komma igång ett stort egnahemsbyggande och gärna med stor del av självbyggeri för att få ned kostnaderna. Om vi inte lyckats att höja statusen på dessa områden och ser till att det finns billiga centrala lägenheter också kommer skillnaden inte bara bestå utan öka i en takt vi inte kan föreställa oss. Det räcker inte bara med olika åtgärder hela tiden. Vi behöver en långsiktig planering av bostäder och arbete så att självkänslan återvänder hos många i de områden som idag har de största problemen.
”
FolkpartietEtt sätt är att se till så att det finns alla olika boendeformer och prisbilder i varje stadsdel. Det måste finnas möjlighet att göra boendekarriär i sin egen stadsdel. Det skulle minska utflyttningen från de nordöstra stadsdelarna när man fått bättre ställt. Vi måste se till att det finns möjligheter att kunna bygga tex egnahem i nordost i mycket större utsträckning än idag. Det måste komma igång ett stort egnahemsbyggande och gärna med stor del av självbyggeri för att få ned kostnaderna. Om vi inte lyckats att höja statusen på dessa områden och ser till att det finns billiga centrala lägenheter också kommer skillnaden inte bara bestå utan öka i en takt vi inte kan föreställa oss. Det räcker inte bara med olika åtgärder hela tiden. Vi behöver en långsiktig planering av bostäder och arbete så att självkänslan återvänder hos många i de områden som idag har de största problemen.
“
Kristdemokraterna:
Kärnfrågan är sysselsättning. Om vi inte får fler personer i nordost i arbete kommer vi aldrig lyckas med integrationsarbetet. Med arbete kommer egenmakt, känslan av att vara behövd, gemenskap och språk.
”
Kristdemokraterna: Kärnfrågan är sysselsättning. Om vi inte får fler personer i nordost i arbete kommer vi aldrig lyckas med integrationsarbetet. Med arbete kommer egenmakt, känslan av att vara behövd, gemenskap och språk.
“
Miljöpartiet:
Vi vill bygga så det finns blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar. Men detta räcker på sikt inte eftersom de fattiga alltid hamnar utanför. Många av den nuvarande regeringens åtgärder har främjat de som redan har. Prioriteringen att hålla nere räntan leder till stigande bostadspriser vilket är positivt för de som äger en bostad, i synnerhet en riktigt dyr bostad. Borttagande av fastighetsskatten gynnade samma grupp, men vad man sällan pratar om är att detta är negativt för de som vill skaffa en ny bostad. Vi vill istället göra andra prioriteringar där nya gröna jobb skapas och fler arbeten inom de mjuka sektorerna. Arbetsgivaravgiften är exempel på hur man straffskattar arbeten vilket leder till att företagen hellre investerar i ny teknik. Ofta är det arbeten som inte kräver en kvalificerad arbetskraft som går förlorade på detta sätt och det är samtidigt just de yrkena som det är brist på.
”
Miljöpartiet: Vi vill bygga så det finns blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar. Men detta räcker på sikt inte eftersom de fattiga alltid hamnar utanför. Många av den nuvarande regeringens åtgärder har främjat de som redan har. Prioriteringen att hålla nere räntan leder till stigande bostadspriser vilket är positivt för de som äger en bostad, i synnerhet en riktigt dyr bostad. Borttagande av fastighetsskatten gynnade samma grupp, men vad man sällan pratar om är att detta är negativt för de som vill skaffa en ny bostad. Vi vill istället göra andra prioriteringar där nya gröna jobb skapas och fler arbeten inom de mjuka sektorerna. Arbetsgivaravgiften är exempel på hur man straffskattar arbeten vilket leder till att företagen hellre investerar i ny teknik. Ofta är det arbeten som inte kräver en kvalificerad arbetskraft som går förlorade på detta sätt och det är samtidigt just de yrkena som det är brist på.
“
Moderaterna:
Det största problemet är fattigdom och socioekonomisk segregation. Sydväst blir inte bättre för att fler fattiga flyttar dit. Nordost blir däremot bättre om de som har ett jobb och en stadig inkomst väljer att stanna kvar. Då måste vi inrikta satsningarna i de stadsdelar där utanförskapet är som störst och arbetsintensiteten som lägst. Det vill vi bland annat göra genom att införa så kallade nystartszoner, det vill säga möjlighet för företag upp till en viss storlek att få skattelättnader i form av reducerade skatter och arbetsgivaravgifter i områden med hög arbetslöshet när de etablerar verksamhet och anställer från området. Vi vill också genomföra stadsspecifika insatser riktade mot unga. Vi vill att Göteborg ska satsa 20 mkr för att ge vägledning och praktikplatser till unga.
Dessutom behöver trångboddheten brytas och det ska bli större möjlighet att göra boendekarriär i området. Det innebär att vi vill göra det möjligt att bygga 3 000 nya egna hem i områden med stor andel hyreslägenheter under de kommande fyra åren. Vi vill också göra det möjligt att disponera om lägenheter i allmännyttans bestånd, exempelvis slå ihop för att göra stora lägenheter för stora familjer för att på så vis minska trångboddheten.
Samtidigt måste det tas fram en upprustningsplan över lägenheterna i miljonprogramsområdet som ägs av allmännyttan. För att motverka otryggheten och brottsligheten i utsatta områden vill vi teckna centrala samverkansavtal mellan kommun, polis och andra viktiga samhällsaktörer. Det skulle innebära en samordning av polisens och stadens resurser för att effektivisera arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Göteborg. Prioriteringen ska ligga på insatser mot ungdomsproblem, våld och droger. Inom ramen för samverkansavtalet bör också inrymmas hur dialogsamtal mellan kommun, polis och boende kan utformas. Det bör ske i enlighet med den så kallade Manchester-modeller, även kallat “neighbourhood policing”.
En tredje komponent är nolltolerans mot klotter och skadegörelse. När det trasiga fönstret repareras så snart det gått sönder krossas färre fönster, skadegörelsen minskar och tryggheten ökar. Vi vill införa en 24-timmarsregel mot klotter och skadegörelse i Göteborg, där allt klotter ska saneras och skadegörelsen åtgärdas inom ett dygn från det att det anmäls till stadens servicenummer.
”
Moderaterna: Det största problemet är fattigdom och socioekonomisk segregation. Sydväst blir inte bättre för att fler fattiga flyttar dit. Nordost blir däremot bättre om de som har ett jobb och en stadig inkomst väljer att stanna kvar. Då måste vi inrikta satsningarna i de stadsdelar där utanförskapet är som störst och arbetsintensiteten som lägst. Det vill vi bland annat göra genom att införa så kallade nystartszoner, det vill säga möjlighet för företag upp till en viss storlek att få skattelättnader i form av reducerade skatter och arbetsgivaravgifter i områden med hög arbetslöshet när de etablerar verksamhet och anställer från området. Vi vill också genomföra stadsspecifika insatser riktade mot unga. Vi vill att Göteborg ska satsa 20 mkr för att ge vägledning och praktikplatser till unga.
Dessutom behöver trångboddheten brytas och det ska bli större möjlighet att göra boendekarriär i området. Det innebär att vi vill göra det möjligt att bygga 3 000 nya egna hem i områden med stor andel hyreslägenheter under de kommande fyra åren. Vi vill också göra det möjligt att disponera om lägenheter i allmännyttans bestånd, exempelvis slå ihop för att göra stora lägenheter för stora familjer för att på så vis minska trångboddheten.
Samtidigt måste det tas fram en upprustningsplan över lägenheterna i miljonprogramsområdet som ägs av allmännyttan. För att motverka otryggheten och brottsligheten i utsatta områden vill vi teckna centrala samverkansavtal mellan kommun, polis och andra viktiga samhällsaktörer. Det skulle innebära en samordning av polisens och stadens resurser för att effektivisera arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Göteborg. Prioriteringen ska ligga på insatser mot ungdomsproblem, våld och droger. Inom ramen för samverkansavtalet bör också inrymmas hur dialogsamtal mellan kommun, polis och boende kan utformas. Det bör ske i enlighet med den så kallade Manchester-modeller, även kallat “neighbourhood policing”.
En tredje komponent är nolltolerans mot klotter och skadegörelse. När det trasiga fönstret repareras så snart det gått sönder krossas färre fönster, skadegörelsen minskar och tryggheten ökar. Vi vill införa en 24-timmarsregel mot klotter och skadegörelse i Göteborg, där allt klotter ska saneras och skadegörelsen åtgärdas inom ett dygn från det att det anmäls till stadens servicenummer.
“
Socialdemokraterna:
Detta är en komplicerad fråga. För att motverka segregationen måste vi jobba på många olika plan. För det första måste vi fortsätta med att diversifiera uåpplåtelseformerna i de olika stadsdelarna. Kort sammanfattat: Mer hyresrätter i Askim och Centrum samt mer självägda bostäder i nordost. Men vi måste också satsa hårdare på skolorna i de utsatta områdena för att höja deras resultat och status. Vi vill införa ett integrationsråd med representanter från näringsliv, kommun och universitet som ska ha till uppgift att presentera förslag till kommunen på åtgärder.
”
Socialdemokraterna: Detta är en komplicerad fråga. För att motverka segregationen måste vi jobba på många olika plan. För det första måste vi fortsätta med att diversifiera uåpplåtelseformerna i de olika stadsdelarna. Kort sammanfattat: Mer hyresrätter i Askim och Centrum samt mer självägda bostäder i nordost. Men vi måste också satsa hårdare på skolorna i de utsatta områdena för att höja deras resultat och status. Vi vill införa ett integrationsråd med representanter från näringsliv, kommun och universitet som ska ha till uppgift att presentera förslag till kommunen på åtgärder.
“
Vänsterpartiet:
Vi måste vända blicken mot de största problemområdena, de mest segregrade stadsdelarna, som Örgryte, Torslanda, Askim och Älvsborg. Det mest karaktäristiska med segregationen i Göteborgsområdet är koncentrationen av småhus. I få städer i Europa har småhusägarna lika många småhusägare som grannar. Nästan alla andra städer är mer blandade. Villaområdena är betydligt mer ensidiga än miljonprogramsområdena. Därför kan i princip enbart hyresrätter komma på tal när det byggs nytt i överklassområdena.
”
Vänsterpartiet: Vi måste vända blicken mot de största problemområdena, de mest segregrade stadsdelarna, som Örgryte, Torslanda, Askim och Älvsborg. Det mest karaktäristiska med segregationen i Göteborgsområdet är koncentrationen av småhus. I få städer i Europa har småhusägarna lika många småhusägare som grannar. Nästan alla andra städer är mer blandade. Villaområdena är betydligt mer ensidiga än miljonprogramsområdena. Därför kan i princip enbart hyresrätter komma på tal när det byggs nytt i överklassområdena.
3. Kommunen har en parkeringsnorm som kräver ett visst antal p-platser vid nybyggen. Tycker ni att en miniminivå av bilparkering ska vara ett krav för bygglov och ska den miniminivån ligga över genomsnittligt bilinnehav i området?
“
Centerpartiet:
Parkeringsnormen ska anpassas till det förväntade behovet där det byggs. Att ha en fast parkeringsnorm är stelbent och omodernt. Helst av allt skulle det vara upp till byggare och kunder att bestämma.
”
Centerpartiet: Parkeringsnormen ska anpassas till det förväntade behovet där det byggs. Att ha en fast parkeringsnorm är stelbent och omodernt. Helst av allt skulle det vara upp till byggare och kunder att bestämma.
“
Folkpartiet:
Vi vill inte att bilarnas ska stå på gatan om det inte är nödvändigt. Vi vet också att det är väldigt dyrt med att bygga parkeringsplatser under de nybyggda husen. Vi förordar att man bygger ett antal centrala parkeringshus som tex under Heden, Schillerska, Skanstorget. När man bygger nytt ska det ingå parkeringsplatser i centrala lägen. Samtidigt utgår man från något nytt och den som flyttar in vet om det finns parkering eller ej och inrättar sig efter det.
”
Folkpartiet: Vi vill inte att bilarnas ska stå på gatan om det inte är nödvändigt. Vi vet också att det är väldigt dyrt med att bygga parkeringsplatser under de nybyggda husen. Vi förordar att man bygger ett antal centrala parkeringshus som tex under Heden, Schillerska, Skanstorget. När man bygger nytt ska det ingå parkeringsplatser i centrala lägen. Samtidigt utgår man från något nytt och den som flyttar in vet om det finns parkering eller ej och inrättar sig efter det.
“
Kristdemokraterna:
Vi ska ha en flexibel parkeringspolitik i Göteborg som leder till att resmålet Göteborg inte hamnar på efterkälken samt att Göteborgarna ska ha rimliga avstånd mellan parkeringsplats och bostad.
”
Kristdemokraterna: Vi ska ha en flexibel parkeringspolitik i Göteborg som leder till att resmålet Göteborg inte hamnar på efterkälken samt att Göteborgarna ska ha rimliga avstånd mellan parkeringsplats och bostad.
“
Miljöpartiet:
I den nya parkeringspolicyn har vi fått in att det ska kunna gå att bygga bostäder utan privata parkeringar. Vi menar att göteborgaren inte har ett behov av parkeringsplatser utan ett behov av kommunikationer och detta kan lösas på många sätt bl.a. med god kollektivtrafik.
”
Miljöpartiet: I den nya parkeringspolicyn har vi fått in att det ska kunna gå att bygga bostäder utan privata parkeringar. Vi menar att göteborgaren inte har ett behov av parkeringsplatser utan ett behov av kommunikationer och detta kan lösas på många sätt bl.a. med god kollektivtrafik.
“
Moderaterna:
Vi vill inte att det ska bli färre parkeringsplatser i Göteborg. Däremot får de gärna ligga under mark, exempelvis i parkeringsgarage under Heden och Kungstorget. Vi tror på parkeringsplatsernas betydelse för handeln och turismens skull. När det gäller nybyggen så vill vi öka flexibiliteten och få igång byggandet av fler bostäder. En idé kan då vara att sätta en maxgräns per lägenhet istället för en minimigräns. Det skulle innebära att byggarna själva kan avgöra om och hur många parkeringsplatser som de vill bygga till varje lägenhet. Sannolikt skulle det innebära att utbudet på parkeringsplatser kan möta den faktiska efterfrågan.
”
Moderaterna: Vi vill inte att det ska bli färre parkeringsplatser i Göteborg. Däremot får de gärna ligga under mark, exempelvis i parkeringsgarage under Heden och Kungstorget. Vi tror på parkeringsplatsernas betydelse för handeln och turismens skull. När det gäller nybyggen så vill vi öka flexibiliteten och få igång byggandet av fler bostäder. En idé kan då vara att sätta en maxgräns per lägenhet istället för en minimigräns. Det skulle innebära att byggarna själva kan avgöra om och hur många parkeringsplatser som de vill bygga till varje lägenhet. Sannolikt skulle det innebära att utbudet på parkeringsplatser kan möta den faktiska efterfrågan.
“
Socialdemokraterna:
Parkeringstalen bör reflektera den ambition som vi har långsiktigt med de olika trafikformerna vid nybyggnation. Det kan dels innebära att vi lyfter bort bilparkering till förmån för parkeringshus i områdets ytterkant, men det kan också vara att vi tar hänsyn till närhet till kollektivtrafikpunkter och gör en bedömning av enkelhet att välja buss eller spårvagn. Viktigt är också att lyfta fram parkeringsnorm och förvaringsplats för cyklar vid nybygge.
”
Socialdemokraterna: Parkeringstalen bör reflektera den ambition som vi har långsiktigt med de olika trafikformerna vid nybyggnation. Det kan dels innebära att vi lyfter bort bilparkering till förmån för parkeringshus i områdets ytterkant, men det kan också vara att vi tar hänsyn till närhet till kollektivtrafikpunkter och gör en bedömning av enkelhet att välja buss eller spårvagn. Viktigt är också att lyfta fram parkeringsnorm och förvaringsplats för cyklar vid nybygge.
“
Vänsterpartiet:
Nej. Vi vill ha en maximinivå i stället. Det skall inte vara tillåtet att bygga fler parkeringar än denna norm snarare än som i dag att det är tvingande att bygga minst ett antal parkeringar per bostad. I centrala stan och kollektivtrafiknära lägen skall parkeringsnormen vara riktigt låg. I många fall är det rimligt att bara upplåta parkeringsplats åt bilpooler och handikapparkeringar. Vi vill att så många parkeringar som möjligt skall förläggas under markytan.
”
Vänsterpartiet: Nej. Vi vill ha en maximinivå i stället. Det skall inte vara tillåtet att bygga fler parkeringar än denna norm snarare än som i dag att det är tvingande att bygga minst ett antal parkeringar per bostad. I centrala stan och kollektivtrafiknära lägen skall parkeringsnormen vara riktigt låg. I många fall är det rimligt att bara upplåta parkeringsplats åt bilpooler och handikapparkeringar. Vi vill att så många parkeringar som möjligt skall förläggas under markytan.
4. Göteborg är en växande storstad. Biltrafiken har ökat mycket kraftigt sedan början av 1960-talet medan kollektivtrafikresandet nästan stått still. Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?
“
Centerpartiet:
De kollektiva färdsätten bör uppmuntras ytterligare. Det är dags att dra de nya spårvagnslinjerna som diskuterats. Fler samåkningskörfält gör att en del bussfiler kan nyttjas bättre. Dessutom är det viktigt att skapa goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik i hela staden. Många cykelbanor slutar i ingenting och skyltningen är bristfällig. När det gäller biltrafiken är grundinställningen att vi inte ska ha så mycket bilar i centrala Göteborg. Men det är viktigt att tänka på hur vi bygger, på vissa håll kan ett gångfartsområde (gårdsgata) istället för gågata faktiskt vara trygghetsskapande genom att öka rörligheten, framförallt nattetid.
”
Centerpartiet: De kollektiva färdsätten bör uppmuntras ytterligare. Det är dags att dra de nya spårvagnslinjerna som diskuterats. Fler samåkningskörfält gör att en del bussfiler kan nyttjas bättre. Dessutom är det viktigt att skapa goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik i hela staden. Många cykelbanor slutar i ingenting och skyltningen är bristfällig. När det gäller biltrafiken är grundinställningen att vi inte ska ha så mycket bilar i centrala Göteborg. Men det är viktigt att tänka på hur vi bygger, på vissa håll kan ett gångfartsområde (gårdsgata) istället för gågata faktiskt vara trygghetsskapande genom att öka rörligheten, framförallt nattetid.
“
Folkpartiet:
Kollektivtrafiken måste öka mycket på biltrafikens bekostnad särskilt i centrala lägen. Kollektivtrafiken ska vara bekväm och med god turtäthet för att få folk att ställa bilen. Det är nödvändigt för att Göteborg ska utvecklas att kollektivtrafiken får en avsevärt större andel av trafikarbetet än idag. Se på Stockholm och Malmö som har nästan dubbelt så stor andel av trafiken som är kollektiv än Göteborg.
”
Folkpartiet: Kollektivtrafiken måste öka mycket på biltrafikens bekostnad särskilt i centrala lägen. Kollektivtrafiken ska vara bekväm och med god turtäthet för att få folk att ställa bilen. Det är nödvändigt för att Göteborg ska utvecklas att kollektivtrafiken får en avsevärt större andel av trafikarbetet än idag. Se på Stockholm och Malmö som har nästan dubbelt så stor andel av trafiken som är kollektiv än Göteborg.
“
Kristdemokraterna:
Vår målsättning är att kollektivtrafiken ska ta ”marknadsandelar” från biltrafiken. Fler behöver välja kollektivtrafiken än vad som sker idag. Pendlingsresorna till och från Göteborg svarar för en stor den stor del av biltrafiken. Kan vi förmå dessa att välja kollektivtrafiken är det ett lyft. Byggandet av Västlänken är ett steg på vägen. Vidare måste kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Sist men inte minst kommer genomförandet av trängselavgifterna leda fler till kollektivtrafiken än tidigare.
”
Kristdemokraterna: Vår målsättning är att kollektivtrafiken ska ta ”marknadsandelar” från biltrafiken. Fler behöver välja kollektivtrafiken än vad som sker idag. Pendlingsresorna till och från Göteborg svarar för en stor den stor del av biltrafiken. Kan vi förmå dessa att välja kollektivtrafiken är det ett lyft. Byggandet av Västlänken är ett steg på vägen. Vidare måste kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Sist men inte minst kommer genomförandet av trängselavgifterna leda fler till kollektivtrafiken än tidigare.
“
Miljöpartiet:
Det ska inte bli fler bilar. All trafik som tillkommer och helst ännu mer ske med kollektivtrafik, till detta vill vi se ett ökat cyklande och gående. Lyckas detta frigörs samtidigt stora ytor centralt för bostadsbyggande vilket i sig kan minska transportbehovet.
”
Miljöpartiet: Det ska inte bli fler bilar. All trafik som tillkommer och helst ännu mer ske med kollektivtrafik, till detta vill vi se ett ökat cyklande och gående. Lyckas detta frigörs samtidigt stora ytor centralt för bostadsbyggande vilket i sig kan minska transportbehovet.
“
Moderaterna:
Biltrafiken i centrum har gått ner stadigt sedan 1970-talet. Samtidigt har bilresandet i stort sett ökat mycket mer än kollektivtrafikresandet de senaste 40 åren, även om vi kan se ett trendbrott de senaste åren. Vi står bakom K2020 och tycker att det är ett viktigt mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Vi har en alldeles för låg resandeandel idag, i jämförelse med exempelvis Stockholm. Västlänken och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken är viktiga för att nå målet. Samtidigt behöver Göteborg förtätas så att resenärsunderlaget ökar. Vi är dock övertygade om att bilen fortfarande kommer att vara ett viktigt redskap för många människor att få vardagen att gå ihop och det ska vi ta i beaktande när vi utvecklar Göteborg.
”
Moderaterna: Biltrafiken i centrum har gått ner stadigt sedan 1970-talet. Samtidigt har bilresandet i stort sett ökat mycket mer än kollektivtrafikresandet de senaste 40 åren, även om vi kan se ett trendbrott de senaste åren. Vi står bakom K2020 och tycker att det är ett viktigt mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Vi har en alldeles för låg resandeandel idag, i jämförelse med exempelvis Stockholm. Västlänken och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken är viktiga för att nå målet. Samtidigt behöver Göteborg förtätas så att resenärsunderlaget ökar. Vi är dock övertygade om att bilen fortfarande kommer att vara ett viktigt redskap för många människor att få vardagen att gå ihop och det ska vi ta i beaktande när vi utvecklar Göteborg.
“
Socialdemokraterna:
Målet ligger fast på 40 procent av resandet ska ske med kollektivtrafik 2025. För att detta ska ske så börjar vi redan 2013 med en kraftig ökning av busstrafiken och bussframkomligheten. Västsvenska infrastrukturpaketet med bland annat västlänken och trängselskatterna kommer att ytterligare skapa incitament till kollektivtrafikanvändande. Ny spårvagnslinje mellan Lilla torget och Järntorget ligger också i planen.
”
Socialdemokraterna: Målet ligger fast på 40 procent av resandet ska ske med kollektivtrafik 2025. För att detta ska ske så börjar vi redan 2013 med en kraftig ökning av busstrafiken och bussframkomligheten. Västsvenska infrastrukturpaketet med bland annat västlänken och trängselskatterna kommer att ytterligare skapa incitament till kollektivtrafikanvändande. Ny spårvagnslinje mellan Lilla torget och Järntorget ligger också i planen.
“
Vänsterpartiet:
Vi var som enda parti motståndare till kollektivtrafikprogrammet K2020 eftersom det innebär en planering för ökad biltrafik. I stället för en ambitionsnivå på 40 procent resor med kollektivtrafik föreslog Vänsterpartiet 50 procent och att K2020 skall syfta till att minska biltrafiken. Vi vill se en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och att man redan nästa år börjar projektera för spårvagn till Backa.
”
Vänsterpartiet: Vi var som enda parti motståndare till kollektivtrafikprogrammet K2020 eftersom det innebär en planering för ökad biltrafik. I stället för en ambitionsnivå på 40 procent resor med kollektivtrafik föreslog Vänsterpartiet 50 procent och att K2020 skall syfta till att minska biltrafiken. Vi vill se en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och att man redan nästa år börjar projektera för spårvagn till Backa.
5. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad
betyder begreppet "blandstad" för er?
“
Centerpartiet:
Det handlar om en kombination av funktionell, social och estetisk blandning. D.v.s. att det ska finnas byggnader med olika syften (bostäder, lokaler, kontor, nöje m.m.), för olika människor (från olika inkomstgrupper och med olika bakgrund, vilket gör att olika upplåtelseformer behövs) och de ska få se olika ut utseendemässigt (höga, arkitektoriskt, materialmässigt m.m.). För att det ska bli en blandstad krävs det att alla dessa tre samspelar inom ett begränsat område, det räcker inte att det finns det i enklaver på olika platser i staden. Det hela måste integreras och samspela för att uppnå begreppet blandstad.
”
Centerpartiet: Det handlar om en kombination av funktionell, social och estetisk blandning. D.v.s. att det ska finnas byggnader med olika syften (bostäder, lokaler, kontor, nöje m.m.), för olika människor (från olika inkomstgrupper och med olika bakgrund, vilket gör att olika upplåtelseformer behövs) och de ska få se olika ut utseendemässigt (höga, arkitektoriskt, materialmässigt m.m.). För att det ska bli en blandstad krävs det att alla dessa tre samspelar inom ett begränsat område, det räcker inte att det finns det i enklaver på olika platser i staden. Det hela måste integreras och samspela för att uppnå begreppet blandstad.
“
Folkpartiet:
För Fp är blandstaden en stad där alla kan bo oavsett plånbokens storlek och där det finns arbetsplatser som är passande för stadsmiljön. Blandstaden är den hållbara staden som kan visa upp en blandning av olika bondeformer, olika miljöer och olika människor. Vem du än är är och var du än kommer ifrån är du välkommen i Folkpartiets Göteborg. Blandstaden kan också förutom blandningen på olika människor var blandat mellan boende och verksamheter. Det kan också göra staden mer kreativ och levande. För att blandstaden ska fungera ordentligt måste människor mötas i sitt närområde. Därför måste staden utformas så att det finn naturlig mötesplatser där man vill träffas . Först då uppnår vi den reala blandstaden.
”
Folkpartiet: För Fp är blandstaden en stad där alla kan bo oavsett plånbokens storlek och där det finns arbetsplatser som är passande för stadsmiljön. Blandstaden är den hållbara staden som kan visa upp en blandning av olika bondeformer, olika miljöer och olika människor. Vem du än är är och var du än kommer ifrån är du välkommen i Folkpartiets Göteborg. Blandstaden kan också förutom blandningen på olika människor var blandat mellan boende och verksamheter. Det kan också göra staden mer kreativ och levande. För att blandstaden ska fungera ordentligt måste människor mötas i sitt närområde. Därför måste staden utformas så att det finn naturlig mötesplatser där man vill träffas . Först då uppnår vi den reala blandstaden.
“
Kristdemokraterna:
En bra balans mellan olika upplåtelseformer samt mellan arbetsplatser och bostäder i olika delar av stan.
”
Kristdemokraterna: En bra balans mellan olika upplåtelseformer samt mellan arbetsplatser och bostäder i olika delar av stan.
“
Miljöpartiet:
Att vi vill ha arbetsplatser, bostadsområden tillsammans med handel och kultur/nöjen/fritidsaktiviteter i områdena. Tung industri bör dock vara serparerat för sig.
”
Miljöpartiet: Att vi vill ha arbetsplatser, bostadsområden tillsammans med handel och kultur/nöjen/fritidsaktiviteter i områdena. Tung industri bör dock vara serparerat för sig.
“
Moderaterna:
Vi vill att Göteborg ska innehålla ett brett utbud av energisnåla bostäder med olika upplåtelseformer och prisbild i samtliga stadsdelar. Detta innefattar hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och egnahem. Göteborg ska vara en öppen stad där stadsmiljön inbjuder till spännande möten på olika platser. Staden ska ha en levande och aktiv stadsmiljö dygnet runt.
”
Moderaterna: Vi vill att Göteborg ska innehålla ett brett utbud av energisnåla bostäder med olika upplåtelseformer och prisbild i samtliga stadsdelar. Detta innefattar hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och egnahem. Göteborg ska vara en öppen stad där stadsmiljön inbjuder till spännande möten på olika platser. Staden ska ha en levande och aktiv stadsmiljö dygnet runt.
“
Socialdemokraterna:
Blandstad innebär för oss att vi skapar en hållbar stad. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Det är en stad där vi har balans mellan olika bostadstyper, upplåtelseformer och inte minst en god mix mellan bostad, affärs och kontorslokaler. En stad där människor möts bor och arbetar. En stad där liv och rörelse ingår som ett naturligt inslag under hela dagen. Blandstaden är också ett uttryck för att vi inte ska bygga enhetliga arkitektoniska "block" utan att få in olika tankar och uttryck i stadsrummet likväl som bygga en stad för hela vår demografi.
”
Socialdemokraterna: Blandstad innebär för oss att vi skapar en hållbar stad. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Det är en stad där vi har balans mellan olika bostadstyper, upplåtelseformer och inte minst en god mix mellan bostad, affärs och kontorslokaler. En stad där människor möts bor och arbetar. En stad där liv och rörelse ingår som ett naturligt inslag under hela dagen. Blandstaden är också ett uttryck för att vi inte ska bygga enhetliga arkitektoniska "block" utan att få in olika tankar och uttryck i stadsrummet likväl som bygga en stad för hela vår demografi.
“
Vänsterpartiet:
Att det finns olika typer av bostädet och olika upplåtelseformer i alla områden med närhet till affärer, service och arbetsplatser.
”
Vänsterpartiet: Att det finns olika typer av bostädet och olika upplåtelseformer i alla områden med närhet till affärer, service och arbetsplatser.
6. Hur tycker ni att vi ska stärka Göteborgs attraktivitet och självförtroende?
“
Centerpartiet:
Det finns så oerhört mycket att lyfta. För självförtroendet måste vi ha fler saker att vara stolta över. Fler människor behöver arbete för att ha en egen inkomst, Göteborg ska vara möjligheternas stad. Men det behövs också saker som ger gemensamt självförtroende och stolthet. Något som gör Göteborg unikt, precis som operahuset i Sydney eller Frihetsgudinnan i New York, här har Frihamnen potential att bygga något oöverträffat i. Om göteborgarna utstrålar stolthet och självförtroende kommer hela vår stads attraktivitet att öka. Fler människor vill besöka oss och flytta hit. Då krävs det givetvis att det finns någonstans att bo, men de lösningarna har vi ju redan presenterat ovan.
”
Centerpartiet: Det finns så oerhört mycket att lyfta. För självförtroendet måste vi ha fler saker att vara stolta över. Fler människor behöver arbete för att ha en egen inkomst, Göteborg ska vara möjligheternas stad. Men det behövs också saker som ger gemensamt självförtroende och stolthet. Något som gör Göteborg unikt, precis som operahuset i Sydney eller Frihetsgudinnan i New York, här har Frihamnen potential att bygga något oöverträffat i. Om göteborgarna utstrålar stolthet och självförtroende kommer hela vår stads attraktivitet att öka. Fler människor vill besöka oss och flytta hit. Då krävs det givetvis att det finns någonstans att bo, men de lösningarna har vi ju redan presenterat ovan.
“
Folkpartiet:
Genom att var lite kaxiga och visa på det vi är bra på. Vi har visat att vi är bra på evenemang. Då ska vi vara stolta över det. Vi ska bygga bort bostadsbristen för alla. För vår attraktivitet utåt måste det finnas bostäder om vi ska få folk som vill komma hit och jobba. Det måste finnas bostäder för studenter så att de vill komma hit och studera. Det måste finnas bostäder för alla de göteborgare som idag inte har någon bostad annars flyttar de till någon annan stad. Naturligtvis måste det finnas bra skolor bra dagis och en bra kollektivtrafik. Utöver detta så måste stadens ledning var lyhörd mot sina medborgare samt mot omvärlden för att suga upp de strömningar som finns på ett tidigt stadium innan tåget har gått och vagnarna står kvar på perrongen. Vi ska vara en storstad med dess möjligheter men ha kvar den lilla stadens charm.
”
Folkpartiet: Genom att var lite kaxiga och visa på det vi är bra på. Vi har visat att vi är bra på evenemang. Då ska vi vara stolta över det. Vi ska bygga bort bostadsbristen för alla. För vår attraktivitet utåt måste det finnas bostäder om vi ska få folk som vill komma hit och jobba. Det måste finnas bostäder för studenter så att de vill komma hit och studera. Det måste finnas bostäder för alla de göteborgare som idag inte har någon bostad annars flyttar de till någon annan stad. Naturligtvis måste det finnas bra skolor bra dagis och en bra kollektivtrafik. Utöver detta så måste stadens ledning var lyhörd mot sina medborgare samt mot omvärlden för att suga upp de strömningar som finns på ett tidigt stadium innan tåget har gått och vagnarna står kvar på perrongen. Vi ska vara en storstad med dess möjligheter men ha kvar den lilla stadens charm.
“
Kristdemokraterna:
Göteborg måste utvecklas som kunskapstad och skall ligga på framkant när det gäller socialt och ekologiskt hållbar stadsutveckling. Det nyligen startade MISTRA-centret är ett steg i rätt riktning på en sådan utveckling.
”
Kristdemokraterna: Göteborg måste utvecklas som kunskapstad och skall ligga på framkant när det gäller socialt och ekologiskt hållbar stadsutveckling. Det nyligen startade MISTRA-centret är ett steg i rätt riktning på en sådan utveckling.
“
Miljöpartiet:
För det första ska vi sluta förstöra det fina områden som finns. Sedan vill vi försköna staden genom att förnya gamla industriområden, parkeringsplatser mm med bostäder grönområden och mötesplatser. Bilparkeringarna bör minska och de som ska finnas kvar bör ner under jord. Markytan är för värdefull för att ödslas bort.
”
Miljöpartiet: För det första ska vi sluta förstöra det fina områden som finns. Sedan vill vi försköna staden genom att förnya gamla industriområden, parkeringsplatser mm med bostäder grönområden och mötesplatser. Bilparkeringarna bör minska och de som ska finnas kvar bör ner under jord. Markytan är för värdefull för att ödslas bort.
“
Moderaterna:
De infrastrukturinvesteringar som nu står för dörren innebär en historisk satsning på Göteborgsregionen. Det kommer förstora arbetsmarknadsregionen. När fler väljer att flytta hit, studera, bo eller arbeta i Göteborg, kommer underlaget för kultur, nöje, restauranger och handel att öka. Vi kommer att få ett enormt uppsving, som kommer att stärka varumärket Göteborg. Vi har hamnat på efterkälken i förhållande till Malmö och Stockholm och det är hög tid att vi tar igen det försprånget. Samtidigt måste vi ha en fungerande välfärd, skola, trygghet och integration. Vi kan inte bara putsa på ytan och hålla innerstaden ren. Om Göteborgs attraktivitet och självförtroende ska öka måste vi ta ett rejält helhetsgrepp – ett Göteborgslyft.
”
Moderaterna: De infrastrukturinvesteringar som nu står för dörren innebär en historisk satsning på Göteborgsregionen. Det kommer förstora arbetsmarknadsregionen. När fler väljer att flytta hit, studera, bo eller arbeta i Göteborg, kommer underlaget för kultur, nöje, restauranger och handel att öka. Vi kommer att få ett enormt uppsving, som kommer att stärka varumärket Göteborg. Vi har hamnat på efterkälken i förhållande till Malmö och Stockholm och det är hög tid att vi tar igen det försprånget. Samtidigt måste vi ha en fungerande välfärd, skola, trygghet och integration. Vi kan inte bara putsa på ytan och hålla innerstaden ren. Om Göteborgs attraktivitet och självförtroende ska öka måste vi ta ett rejält helhetsgrepp – ett Göteborgslyft.
“
Socialdemokraterna:
Vi tror att Göteborgs och göteborgarnas självförtroende är gott. Under de närmaste tiotalet år så kommer staden att omstöpas med utbyggnad enligt infrastrukturpaketets intentioner likväl som byggande av den centrala älvstaden. Detta kommer att vara en mycket spännande tid i stadens historia med stark expansion. Vi tror att det därför är viktigt att föra dessa diskussioner dels för att visa vad som är på gång likväl för att få in fler personer tidigt i diskussionen om stadens gestaltning.
”
Socialdemokraterna: Vi tror att Göteborgs och göteborgarnas självförtroende är gott. Under de närmaste tiotalet år så kommer staden att omstöpas med utbyggnad enligt infrastrukturpaketets intentioner likväl som byggande av den centrala älvstaden. Detta kommer att vara en mycket spännande tid i stadens historia med stark expansion. Vi tror att det därför är viktigt att föra dessa diskussioner dels för att visa vad som är på gång likväl för att få in fler personer tidigt i diskussionen om stadens gestaltning.
“
Vänsterpartiet: Genom att göra Staden mer jämlik och jämställd. Genom att komma tillrätta med de problemtyngda överklassområdena och ha en stadsplanering som även tar hänsyn till barns och kvinnors behov och synpunkter. Med en offensiv arbetsmarknadspolitik, ökad kvallité i välfärden och offentliga investeringar skapar vi jobb till fler.
”
Vänsterpartiet: Genom att göra Staden mer jämlik och jämställd. Genom att komma tillrätta med de problemtyngda överklassområdena och ha en stadsplanering som även tar hänsyn till barns och kvinnors behov och synpunkter. Med en offensiv arbetsmarknadspolitik, ökad kvallité i välfärden och offentliga investeringar skapar vi jobb till fler.Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, val, val 2010, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, vänsterpartiet
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, val, val 2010, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, vänsterpartiet
På andra YIMBY-sidor
Valrörelse i rörelse II
I dagens GT-intervju med moderaternas ledare i Göteborg, Jan Hallberg, höjs bostadsmålet avsevärt. Hallberg vill bygga 12.000 nya lägenheter under nästa mandatperiod och på toppen av det se till att det byggs 3.000 nya egnahemsbostäder. Det handlar alltså totalt om 15.000 nya bostäder i Göteborg under fyra år, dvs. 3.750 bostäder/år.
Länsstyrelsens rapport om bostadsmarknaden som kom nyligen - och som vi skrivit om tidigare - visar att länets befolkning förväntas öka med ca 8300 personer årligen. Göteborg beräknas stå för hälften av dessa. Följer man nyckeltalen för bostadsbehov betyder det att Göteborg behöver ett tillskott av ca 2500-3000 bostäder per år.
Om Moderaternas ambitiösa bostadsmål blir verklighet kommer man alltså att för första gången på länge att kunna minska bostadsbristen.
Nu väntar vi förstås på de rödgrönas motdrag. Det är väldigt roligt att alla partier, både till höger och vänster, förstår att bostadsbristen är en helt avgörande politisk fråga.
Länsstyrelsens rapport om bostadsmarknaden som kom nyligen - och som vi skrivit om tidigare - visar att länets befolkning förväntas öka med ca 8300 personer årligen. Göteborg beräknas stå för hälften av dessa. Följer man nyckeltalen för bostadsbehov betyder det att Göteborg behöver ett tillskott av ca 2500-3000 bostäder per år.
Om Moderaternas ambitiösa bostadsmål blir verklighet kommer man alltså att för första gången på länge att kunna minska bostadsbristen.
Nu väntar vi förstås på de rödgrönas motdrag. Det är väldigt roligt att alla partier, både till höger och vänster, förstår att bostadsbristen är en helt avgörande politisk fråga.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, bostad, bostadsbrist, jan hallberg, val, val 2010, moderaterna
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, bostad, bostadsbrist, jan hallberg, val, val 2010, moderaterna
Krönika: Rapport från Byggnadsnämnden
Joakim Olinder är ledamot i Byggnadsnämnden för Moderaterna och skriver ofta och klokt om stadsplanering på sin blogg. Joakim är en av dem som drivit på för att rädda Kinesiska muren, vilket man nu verkar ha lyckats med. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera ett inlägg från gårdagen som innehåller en intressant rapport från Byggnadsnämnden.
Dagens byggnadsnämnd hade en del saker att bjuda på, nedan kommer ett litet urval av ärenden jag valt att kommentera.
I inledningen av sammanträdet blev vi informerade om att vår tidigare stadsbyggnadsdirektör som nyligen gick i pension skulle anställas av kommunstyrelsen för projektet Centrala Älvstaden. Vad som var ytterst märkligt var att byggnadsnämnden ska betala kostnaderna för denna anställning.
Jag tycker det är ett väldigt konstigt förfarande där stadsbyggnadsdirektören går i pension och ska lämna, får pension från nämnden och sen tar anställning av en annan del av staden som hemställer om lön från byggnadsnämnden. Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga och beslut kommer på nästa sammanträde.
Ärende 13 idag rörde Familjebostäders bygglov i Majorna på hörntomten Allmänna vägen – Kommendörsgatan. Jag var inför dagens sammanträde väldigt skeptisk till förslaget från familjebostäder. Under sammanträdet fick vi dock en genomgång av ärendet och hur tankarna var och jag vände fullständigt i frågan när jag märkte vilken tid och engagemang som lagts ned i frågan för att skapa en stadsmiljö som bygger på den gamla bebyggelsen men ur ett nytt och modernt perspektiv.
Vad som inte så tydligt framkommer på bilderna i handlingarna är att de nya huskropparnas fasader i den övre delen kommer att brytas så de får en lutning som ska samspela med den brytning de befintliga sadeltaken gör, om än inte lika kraftig. Likaså har man arbetat med gestaltningen av socklarna som kommer markeras genom de bokaler som planeras. Slutligen har man även arbetat med fasadmaterialet för att få en modern tappning av de befintliga landshövdingehusens beklädnad.
Sammantaget tycker jag att Familjebostäder tillsammans med Stadsbyggnadskontoret har arbetat väldigt bra med frågan och självklart är det trist att många känner att det varit en sluten process. Som det ser ut så ryms ansökan inom detaljplan och då finns egentligen inga möjligheter att stoppa bygglovet. Därför menade man att ett grannhörande skulle inneburit ett vilseledande av människor som inte äger frågan. Jag tycker att man borde informerat mer vad som var i görningen men det finns som sagt inga krav på det men man ska försöka arbeta bättre med informationen framöver i projektet.
Södra Gårda blev idag bordlagt… Förvånade?
Ärende 26 rörde Skeppsbron där den stora frågan blivit bevarandet av Kinesiska muren. Positivt från dagens sammanträde är att alla partier utom S tydligt visade att man har för avsikt att bevara denna gamla byggnad och värna en varierad stadsmiljö för framtiden. Idag blev det en återremiss för att se på olika alternativ hur Kinesiska muren kan räddas och när den är klar tror jag även att S kan följa med. Det är alltid bra om vi är en enig nämnd i dessa stora frågor så det inte går troll i dem som i fallet med Södra Gårda.
Ärende 29 som gäller bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden blev bordlagt. Här riskerar vi att få ytterligare en långkörare. Jag tycker god hänsyn har tagits till riksintresset och att det är ett ypperligt läge för förtätning så vi kan hoppas att vi får ett avgörande inom kort så vi kan tillskapa fler centrala bostäder.
Slutligen hade vi en del diskussioner kring Programmet för Slottskogen som nu ska ut på remiss. Där tycker jag det var lite problematiskt att man pekat ut specifika platser för eventuella kolonistugor, odlingslotter etc. Jag tycker det är det vi vill få ut av samrådet, kan de finnas i området och i så fall var. Nu kommer man istället reta upp sig på platsen och inte se andra möjligheter. Denna fråga lär leva ett tag framöver…
Länk till föredragningslistan, Aktuella plan och byggprojekt
Dagens byggnadsnämnd hade en del saker att bjuda på, nedan kommer ett litet urval av ärenden jag valt att kommentera.
I inledningen av sammanträdet blev vi informerade om att vår tidigare stadsbyggnadsdirektör som nyligen gick i pension skulle anställas av kommunstyrelsen för projektet Centrala Älvstaden. Vad som var ytterst märkligt var att byggnadsnämnden ska betala kostnaderna för denna anställning.
Jag tycker det är ett väldigt konstigt förfarande där stadsbyggnadsdirektören går i pension och ska lämna, får pension från nämnden och sen tar anställning av en annan del av staden som hemställer om lön från byggnadsnämnden. Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga och beslut kommer på nästa sammanträde.
Ärende 13 idag rörde Familjebostäders bygglov i Majorna på hörntomten Allmänna vägen – Kommendörsgatan. Jag var inför dagens sammanträde väldigt skeptisk till förslaget från familjebostäder. Under sammanträdet fick vi dock en genomgång av ärendet och hur tankarna var och jag vände fullständigt i frågan när jag märkte vilken tid och engagemang som lagts ned i frågan för att skapa en stadsmiljö som bygger på den gamla bebyggelsen men ur ett nytt och modernt perspektiv.
Vad som inte så tydligt framkommer på bilderna i handlingarna är att de nya huskropparnas fasader i den övre delen kommer att brytas så de får en lutning som ska samspela med den brytning de befintliga sadeltaken gör, om än inte lika kraftig. Likaså har man arbetat med gestaltningen av socklarna som kommer markeras genom de bokaler som planeras. Slutligen har man även arbetat med fasadmaterialet för att få en modern tappning av de befintliga landshövdingehusens beklädnad.
Sammantaget tycker jag att Familjebostäder tillsammans med Stadsbyggnadskontoret har arbetat väldigt bra med frågan och självklart är det trist att många känner att det varit en sluten process. Som det ser ut så ryms ansökan inom detaljplan och då finns egentligen inga möjligheter att stoppa bygglovet. Därför menade man att ett grannhörande skulle inneburit ett vilseledande av människor som inte äger frågan. Jag tycker att man borde informerat mer vad som var i görningen men det finns som sagt inga krav på det men man ska försöka arbeta bättre med informationen framöver i projektet.
Södra Gårda blev idag bordlagt… Förvånade?
Ärende 26 rörde Skeppsbron där den stora frågan blivit bevarandet av Kinesiska muren. Positivt från dagens sammanträde är att alla partier utom S tydligt visade att man har för avsikt att bevara denna gamla byggnad och värna en varierad stadsmiljö för framtiden. Idag blev det en återremiss för att se på olika alternativ hur Kinesiska muren kan räddas och när den är klar tror jag även att S kan följa med. Det är alltid bra om vi är en enig nämnd i dessa stora frågor så det inte går troll i dem som i fallet med Södra Gårda.
Ärende 29 som gäller bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden blev bordlagt. Här riskerar vi att få ytterligare en långkörare. Jag tycker god hänsyn har tagits till riksintresset och att det är ett ypperligt läge för förtätning så vi kan hoppas att vi får ett avgörande inom kort så vi kan tillskapa fler centrala bostäder.
Slutligen hade vi en del diskussioner kring Programmet för Slottskogen som nu ska ut på remiss. Där tycker jag det var lite problematiskt att man pekat ut specifika platser för eventuella kolonistugor, odlingslotter etc. Jag tycker det är det vi vill få ut av samrådet, kan de finnas i området och i så fall var. Nu kommer man istället reta upp sig på platsen och inte se andra möjligheter. Denna fråga lär leva ett tag framöver…
Länk till föredragningslistan, Aktuella plan och byggprojekt
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, olinder, moderaterna
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, olinder, moderaterna
Gårdas framtid
Imorgon kl 10 på Köpmansgatan 20 så är det dags igen för Byggnadsnämnden att diskutera Gårdas framtid. Antingen väljer man att skicka ut SBK:s demoleringsförslag på samråd eller eller så utgår man istället från Yimbys konstruktiva utvecklingsförslag och bygger levande, blandad stad (eller så bordlägger man frågan till efter valet...).
Vi vill förstås att man väljer det konstruktiva alternativet. Ett efter ett har partierna i Byggnadsnämnden tagit avstånd från demoleringsförslaget och istället ställt sig bakom en blandstadsutveckling i Gårda. Det är mycket glädjande. Nu är det bara Socialdemokraterna som aktivt är emot en blandstadsutveckling.
Den stora frågan är hur Moderaterna väljer att rösta. Eftersom V,MP,KD och FP tagit ställning för blandstadsalternativet är Moderaterna vågmästare. Vi får hoppas att de väljer rätt. Kontakta gärna era politiker och berätta hur ni vill att Gårda ska utvecklas.
För att underlätta för ledamöterna i Byggnadsnämnden har Yimbys trafikplaneringsavdelning tagit fram detaljerade planritningar över vårt alternativa förslag för parkeringshus längs med E6. Som vi visar kan man i ett 5-vånings p-hus få plats med 32 bussplatser och 851 p-platser. Lägger man till en takvåning kan man t.o.m. få in mer än 1000 p-platser.
Klicka på den här länken för att titta på planritningarna
Yimbys förslag innebär samtidigt att en barriär skapas mot E6, som stoppar buller, förbättrar luftkvaliteten och skyddar mot farliga godstransporter - samtidigt som man bevarar den unika, kulturhistoriska miljön runt Fabriksgatan.
Varför inte välja det bästa förslaget?
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, gårda, bil, parkering, mässan, socialdemokraterna, moderaterna
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, gårda, bil, parkering, mässan, socialdemokraterna, moderaterna
Priset för Gårda
Enligt obekräftade uppgifter så säger nu även Vänsterpartiet nej till rivning av den äldre bebyggelsen utmed Östra Fabriksgatan. Det betyder i så fall att alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna tagit tydlig ställning mot förslaget. Det är alltså bara en ohelig allians mellan S och M som kan få igenom en rivning.
Rimligen är det inte så viktigt för Socialdemokraterna att riva Gårda att man vill gå emot sina rödgröna kompisar och vädja om hjälp av ärkefienderna Moderaterna. Det finns inte heller någon anledning för Moderaterna att gå emot sina allianskompisar och hjälpa sina ärkefiender Socialdemokraterna att demolera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Allt detta i en stenhård valrörelse.
Båda partierna har mest att vinna på att besinna sig, välja en ny väg för Gårdas utveckling och ta emot folkets jubel.
Ni som vill hjälpa Socialdemokraterna och Moderaterna att fatta rätt beslut på tisdag, kontakta era folkvalda:
S och M i Byggnadsnämnden:
Kontaktuppgifterna är hämtade från kommunens hemsida
Mats Arnsmar (S) Ordförande
Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 55
Mobil 0761-195 004
mats.arnsmar@stadshuset.goteborg.se
Susanna Haby (M)
Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 40
susanna.haby@stadshuset.goteborg.se
Lena Malm (S)
Tfn: 031-63 08 90
Mobil: 0709-70 83 36
lena.malm@lundby.goteborg.se
Carl Otto Lange (M)
Tfn: 031-778 35 00
Ersättare
Mattias Jonsson (S)
Mobil: 0705-46 44 49
mattias.jonsson@ifmetall.se
Joakim Olinder (M)
Mobil: 0707-12 25 93
joakim.olinder@kommunfullmaktige.goteborg.se
Martha Elinoff (S)
Mobil: 0708-144 438
martha.elinoff@yahoo.se
Emilie Lotterberg (M)
Mobil: 0705-90 70 30
emilie.lotterberg@telia.com
Rimligen är det inte så viktigt för Socialdemokraterna att riva Gårda att man vill gå emot sina rödgröna kompisar och vädja om hjälp av ärkefienderna Moderaterna. Det finns inte heller någon anledning för Moderaterna att gå emot sina allianskompisar och hjälpa sina ärkefiender Socialdemokraterna att demolera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Allt detta i en stenhård valrörelse.
Båda partierna har mest att vinna på att besinna sig, välja en ny väg för Gårdas utveckling och ta emot folkets jubel.
Ni som vill hjälpa Socialdemokraterna och Moderaterna att fatta rätt beslut på tisdag, kontakta era folkvalda:
S och M i Byggnadsnämnden:
Kontaktuppgifterna är hämtade från kommunens hemsida
Mats Arnsmar (S) Ordförande
Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 55
Mobil 0761-195 004
mats.arnsmar@stadshuset.goteborg.se
Susanna Haby (M)
Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 40
susanna.haby@stadshuset.goteborg.se
Lena Malm (S)
Tfn: 031-63 08 90
Mobil: 0709-70 83 36
lena.malm@lundby.goteborg.se
Carl Otto Lange (M)
Tfn: 031-778 35 00
Ersättare
Mattias Jonsson (S)
Mobil: 0705-46 44 49
mattias.jonsson@ifmetall.se
Joakim Olinder (M)
Mobil: 0707-12 25 93
joakim.olinder@kommunfullmaktige.goteborg.se
Martha Elinoff (S)
Mobil: 0708-144 438
martha.elinoff@yahoo.se
Emilie Lotterberg (M)
Mobil: 0705-90 70 30
emilie.lotterberg@telia.com
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, socialdemokraterna, moderaterna, blandstad
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, gårda, socialdemokraterna, moderaterna, blandstad
Lånecyklar i Göteborg?
Lånecyklar i Stockholm
Johnny Bröndt (M), vice ordförande i Västtrafik skriver idag på GP Debatt att Västtrafik borde ta initiativ till ett lånecykelsystem liknande det i Stockholm:
“
Det pågår mycket arbete för att öka kollektivtrafikens marknadsandel i Göteborg och Västra Götaland. För att uppnå detta kan man göra på flera sätt. Det viktigaste sättet är att Västtrafik erbjuder en produkt som gör att många tycker att det är naturligt att åka mer med oss och låta bilen stå. Detta kräver lyhördhet för kundernas behov, innovativt tänkande och ibland oväntade grepp.
En sådan innovativ tanke är att kombinera kollektivtrafik och cyklar. Västtrafik har under året fattat beslut som gör det möjligt att ta med sin cykel på våra tåg, detta räcker dock inte. Vi måste kunna erbjuda cykeln som ett naturligt komplement till våra resor.
”
En sådan innovativ tanke är att kombinera kollektivtrafik och cyklar. Västtrafik har under året fattat beslut som gör det möjligt att ta med sin cykel på våra tåg, detta räcker dock inte. Vi måste kunna erbjuda cykeln som ett naturligt komplement till våra resor.
Huruvida Västtrafik är rätt organisation att styra upp ett sådant system kan man ha olika uppfattningar om, men själva idén som sådan är utmärkt. Lånecykelsystemet i Stockholm har varit en stor framgång och göteborgare borde vara minst lika kapabla att hantera ett sådant arrangemang som våra vänner 08-orna. Ett pålitligt och smidigt lånecykelnät över staden skulle innebära mindre trängsel, bättre luft och skulle göra det ännu mer attraktivt att bo i stan utan bil, vilket i sin tur skapar större utrymme för stadsmässig förtätning.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, lånecyklar, cyklar, stockholm, moderaterna, västtrafik
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, lånecyklar, cyklar, stockholm, moderaterna, västtrafik
Byggnadsnämndens svar
För fem veckor sedan skickade YimbyGBG ett antal frågor till Byggnadsnämndens ordinarie ledamöter. Vi ville veta vad de själva trodde var anledningen till att översiktsplanens ambitioner att bygga blandstad inte förverkligas. Det var svårare än jag trodde att få svar från våra folkvalda. Efter flera påstötningar har vi dock fått en viss respons.
Vänsterpartiets Margot Perlitz Ottosson svarade själv. De socialdemokratiska ledamöterna Anneli Hulthén, Mats Arnsmar och Lena Malm valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Johan Carlsson. Allianspartiernas ledamöter Susanna Haby (m), Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp) och Martin Hellström (kd) valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Eva Ternert Nordin. Miljöpartiets ledamot Martin Joneskär avstod från att svara på våra frågor.
Det är beklagligt att våra folkvalda, med något undantag, visar ett sådant klent intresse för en levande dialog med medborgarna. Vad det kan bero på är svårt att säga. En särskild eloge dock till Margot Perlitz Ottosson, hennes engagemang i den demokratiska processen och i stadsplaneringsfrågor är ett föredöme för övriga nämndsledamöter.
Bakgrund
Visionen om den täta blandstaden råder det politisk konsensus om. Alla partier har ställt sig bakom förslaget till ny översiktsplan för Göteborg som på ett mycket tydligt sätt slår fast stadsplaneringens utgångspunkter. Den centrala staden ska förtätas och den sk. mellanstaden ska kompletteringsbebyggas med en blandning av funktioner och en bebyggelsestruktur som möjliggör verkligt stadsliv. Det är naturligt eftersom de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelarna med den täta blandstaden är uppenbara och har ett tydligt vetenskapligt stöd. Även många myndigheter, som tex. Banverket, Vägverket och Boverket, har tagit ställning för den täta blandstaden som stadsplaneringsmodell. Trots detta enorma politiska, vetenskapliga och administrativa stöd byggs det fortfarande nästan uteslutande monofunktionella, glesa och bilberoende bostadsenklaver och köpcentrum. Detaljplaner som knappast kan sägas leva upp till översiktsplanens blandstadsvision godkänns trots detta av Byggnadsnämnden. Vi skulle därför vilja ha svar på följande frågor:
1. Bristen på konkurrens och de stora byggbolagens oligopol har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Nja, det kanske ligger något i det. Det skulle antagligen bli bättre resultat om vi hade fler små byggföretag. Men den stora anledningen är att det saknas förståelse och kunskap i beslutskedjan.
Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi delar inte fullt ut åsikten att det inte finns variation i byggandet i vår stad. Självklart kan man önska mer, men idag har vi i Göteborg en rad olika aktörer på byggmarknaden. Till skillnad från andra större städer har vi också en stark allmännytta i Göteborg, vilket gör att vi fortfarande (trots de borgligas avskaffande av bostadssubventioner) bygger hyresrätter i centrala lägen i Göteborg. Vår vision är att bygga de upplåtelseformer som saknas i olika stadsdelar, detta jobbar vi varje dag för att genomföra.
Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Ja, för att uppnå större variation av bebyggelsen inte bara med blandning av verksamheter och bostäder utan också med varierad gestaltning behövs fler aktörer på marknaden. Kommunen kan (och bör) i sin marktilldelningspolitik öka spridningen och konkurrens mellan byggbolag och andra aktörer. Fler mindre byggherrar måste få större möjligheter att erhålla anvisningar till den kommunala marken.
Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.
2. Avsaknaden av en stadsarkitekt, som är stark nog att driva igenom översiktsplanens ambitioner i detaljplanerna, har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Ja, det håller jag med om. Jag tycker vi ska ha en stadsarkitekt eller ett skönhetsråd. Kanske både och. Det finns god arkitektkunskap på Stadsbyggnadskontoret men de estetiska värdena och helhetstänkandet har inte stöd i de politiska besluten. För mig är det obegripligt att man kan riva Friggagatan eller föreslå nya byggnader på byggnadsminnet Skansen Kronan. Att bygga två torn på Posthusets gård är också obegripligt. Vi har en stark lagstiftning och vi har fullmäktigebeslut som resulterat i två tjocka böcker med beskrivningar på vilka miljöer som ska bevaras. Ändå gör vi tvärtom. Jag ser ingen motsättning i att bygga vackert och funktionellt och hållbart och ekonomiskt. En god arkitektur är en estetisk organistion. För mig handlar det om att ha respekt för arkitektens kunskap på samma sätt som jag har respekt för byggnadsingenjörernas kunskap och alla andras fackkunskaper. Stadsbyggnad är gestaltning av politiska ideer och då krävs en särskild kunskap.
Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi tycker att det är politiken som skall driva utvecklingen av staden, detta är en demokratisk princip. Vi har en rad bra kompetenser på stadsbyggnadskontoret som beaktar olika intressen i stadens byggande. Att det skulle behövas en person som själv drev detta arbete ser vi som ganska ensidigt och personfixerat.
Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): På Stadsbyggnadskontoret har man tillsatt ett "Forum för stadsbyggnad" med äldre välrenommerade arkitekter som har till uppgift att se över hela staden och att ge stöd och hjälp och råd till kolleger och ansvariga chefer. Uppgifter som brukligen tillkommer en stadsarkitekt. Till sin hjälp kommer de också att kunna knyta en grupp externa experter. Det kan finnas fördelar med att tillsätta den funktion som en stadsarkitekt har, men det måste understrykas att beslutanderätten inte följer med stadsarkitekten. Besluten kommer även fortsättningsvis att fattas av byggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige oavsett om en stadsarkitekt tillsätts eller inte. Bortsett ifrån det finns det naturligtvis både fördelar och nackdelar med en stadsarkitekt. Till fördelarna kan påpekas att en stadsarkitekt med en tydligt tilldelad roll kan bidra med flera bedömningsgrunder och starka argument vilket antagligen kan leda till högre kvalitéer i beslutsprocessen.
Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.
3. Överklagandeprocessen och andra juridiska hinder har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Nej det håller jag inte med om. Tvärtom tycker jag att Länsstyrelsen skulle överklaga kommunens beslut oftare när de gäller påverkan på riksintressen när inte kommnen förstår. När det gäller enskilda överklagande så kan det möjligen försena processen men det kan knappast påverka om kommunens ambitioner att bygga blandstad följs upp.
Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Just nu ligger det drygt en årsproduktion av bostäder överklagat i Göteborg (ca 2100 bostäder), självklart är detta en stor nackdel för alla de som söker bostad i vår stad. Det finns otaliga exempel på när en enskild individ överklagat ett stort antal bostäder och det tagit lång tid att utreda om personen i fråga är sakägare. Överklagande processen är dyr, ineffektiv och tillväxthämmande. Låt alla ha möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, vill man sedan gå vidare bör samma regler gälla som i civilrättsliga mål, då skulle vi kunna minska de överklagningar som sker utan saklig grund.
Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Detta är en lagstiftningsfråga. Tyvärr styr vi från kommunen inte över den. Den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen arbetade under många år med olika utredningar som bara ledde till det runda arkivet. Alliansregeringen driver nu flera utrednings- och lagförändringsarbeten inom regeringskansliet, varav några redan är ute på remiss. Vi hoppas att Alliansregeringens arbete blir mer kraftfullt och explicit än vad tidigare socialdemokratiska styren orkat med. I Göteborgs remissvar framförde vi att en överklagandeinstans efter länsstyrelsen kan vara tillräcklig, vilket skulle korta tiderna avsevärt. Om man tidigt i planprocessen involverar lokalbefolkningen ger det oftast en ökad förståelse och acceptans för olika byggprojekt i närområdet, det leder till färre prövningar.
Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.
4. Vad anser du själv är de främsta anledningarna till att blandstadsvisionen inte förverkligas?
Margot Perlitz Ottosson (v): Malmö som har en stadsarkitekt har också en regel som säger att alla hus i centrala staden som byggs ska ha verksamhetslokaler i bottenplanet. Det är ju ett försök i rätt riktning. Det skrivs in i detaljplanen att bottenvåningen ska byggas med högre takhöjd än vad som behövs för bostadshus för att göra det möjligt att inreda som restaurang t ex. Bo 01 byggdes så.
Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Visst utvecklas en blandstadsvision, det finns en rad exempel på byggnation i nordost som visar att vi bygger en blandstad. Även upplåtelseformerna i centrala stan varieras i nybyggnation. Problemet är att bygga hyresrätter i bland annat Askim. Detta beror främst på att Göteborg stad inte äger mycket byggbar mark i den delen av kommunen, vilket gör att vi inte har rådighet i området. Men vi jobbar ständigt med att försöka få till hyresrätter även i dessa stadsdelar.
Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Att ändra eller bygga en stad tar tid. Vi håller inte riktigt med om påstående att blandstaden inte byggs. Enligt vår uppfattning byggs det ganska blandat. Det kunde naturligtvis vara mer blandning. Som vi skrev ovan är en väsentligt bredare mix av byggentreprenörer, byggherrar och arkitekter en nödvändighet om vi ska lyckas blanda ännu mer.
Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.
5. Kan du nämna en detaljplan, som du varit med om att godkänna, som du tycker lever upp till blandstadsvisionerna i översiktsplanen?
Margot Perlitz Ottosson (v): Norra Älvstranden skulle byggas som en blandstad och lite finns det väl kvar men jag tror att det blivit bättre om vi hade haft en stadsarkitekt.
Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Aktuellast är alla planer som just nu jobbas fram i Biskopsgården. Planen för Frölunda torg. hela omvandlingen av Torslanda, där det tidigare inte fanns några lägenheter. Blandningen av upplåtelseformer runt Sannegårdshamnen. Och inom en snar framtid kommer arbetet med ett helt nytt område i Kärra starta. Utöver detta självklart mycket, mycket mer.
Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Det vore inte rättvist att bara peka ut en detaljplan. Man måste se till helheten för att kunna bedöma stans utveckling. Men alla detaljplaner bidrar med sin del till det stora pusslet som över tid förändrar och utvecklar staden. Det tar tid och det måste få ta tid, så länge det inte blir ett totalt stopp. Små steg i en ständig utvecklingsström där mixen, variationen och mångfalden i sig själva är garanterna för en sund utveckling. Så gott som alla detaljplaner innehåller målkonflikter, särskilt i centrala stan. Alla detaljplaner i sig själva är därför inte heller direkt kopplade till blandstadsutvecklingen. Det finns även andra aspekter att ta hänsyn till än blandstaden, vilket för övrigt översiktsplanen lyfter fram, i den gamla och den nya.
Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.
- - - - -
Det är intressant att jämföra svaren i vår enkät. Socialdemokraterna och Alliansen verkar vara överens om att man lever upp till den blandstadsvision som finns i översiktsplanen, att man inte behöver en stadsarkitekt och att överklagandeprocessen måste kortas ner. Det finns uppenbarligen en bred samsyn i stadsplaneringsfrågorna. Att detaljplanerna inte följer översiktsplanen är enligt Alliansen tydligen inget problem eftersom de förmodas komplettera varandra i ett "pussel". Problemet är naturligtvis att blandstaden omöjligen kan uppnås genom att två monofunktionella detaljplaneområden läggs bredvis varandra. För Socialdemokraterna verkar "blandstad" framför allt betyda att man blandar hyresrätter och bostadsrätter. En skillnad är också att Alliansen ser ökad konkurrens på byggsidan som en avgörande fråga för att möjliggöra mer blandstad. Vänsterpartiet verkar i huvudsak se tillsättandet av en stadsarkitekt som lösningen på bristerna i stadsbyggandet.
Vänsterpartiets Margot Perlitz Ottosson svarade själv. De socialdemokratiska ledamöterna Anneli Hulthén, Mats Arnsmar och Lena Malm valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Johan Carlsson. Allianspartiernas ledamöter Susanna Haby (m), Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp) och Martin Hellström (kd) valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Eva Ternert Nordin. Miljöpartiets ledamot Martin Joneskär avstod från att svara på våra frågor.
Det är beklagligt att våra folkvalda, med något undantag, visar ett sådant klent intresse för en levande dialog med medborgarna. Vad det kan bero på är svårt att säga. En särskild eloge dock till Margot Perlitz Ottosson, hennes engagemang i den demokratiska processen och i stadsplaneringsfrågor är ett föredöme för övriga nämndsledamöter.
Bakgrund
Visionen om den täta blandstaden råder det politisk konsensus om. Alla partier har ställt sig bakom förslaget till ny översiktsplan för Göteborg som på ett mycket tydligt sätt slår fast stadsplaneringens utgångspunkter. Den centrala staden ska förtätas och den sk. mellanstaden ska kompletteringsbebyggas med en blandning av funktioner och en bebyggelsestruktur som möjliggör verkligt stadsliv. Det är naturligt eftersom de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelarna med den täta blandstaden är uppenbara och har ett tydligt vetenskapligt stöd. Även många myndigheter, som tex. Banverket, Vägverket och Boverket, har tagit ställning för den täta blandstaden som stadsplaneringsmodell. Trots detta enorma politiska, vetenskapliga och administrativa stöd byggs det fortfarande nästan uteslutande monofunktionella, glesa och bilberoende bostadsenklaver och köpcentrum. Detaljplaner som knappast kan sägas leva upp till översiktsplanens blandstadsvision godkänns trots detta av Byggnadsnämnden. Vi skulle därför vilja ha svar på följande frågor:
1. Bristen på konkurrens och de stora byggbolagens oligopol har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Nja, det kanske ligger något i det. Det skulle antagligen bli bättre resultat om vi hade fler små byggföretag. Men den stora anledningen är att det saknas förståelse och kunskap i beslutskedjan. Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi delar inte fullt ut åsikten att det inte finns variation i byggandet i vår stad. Självklart kan man önska mer, men idag har vi i Göteborg en rad olika aktörer på byggmarknaden. Till skillnad från andra större städer har vi också en stark allmännytta i Göteborg, vilket gör att vi fortfarande (trots de borgligas avskaffande av bostadssubventioner) bygger hyresrätter i centrala lägen i Göteborg. Vår vision är att bygga de upplåtelseformer som saknas i olika stadsdelar, detta jobbar vi varje dag för att genomföra.Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Ja, för att uppnå större variation av bebyggelsen inte bara med blandning av verksamheter och bostäder utan också med varierad gestaltning behövs fler aktörer på marknaden. Kommunen kan (och bör) i sin marktilldelningspolitik öka spridningen och konkurrens mellan byggbolag och andra aktörer. Fler mindre byggherrar måste få större möjligheter att erhålla anvisningar till den kommunala marken.Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.2. Avsaknaden av en stadsarkitekt, som är stark nog att driva igenom översiktsplanens ambitioner i detaljplanerna, har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Ja, det håller jag med om. Jag tycker vi ska ha en stadsarkitekt eller ett skönhetsråd. Kanske både och. Det finns god arkitektkunskap på Stadsbyggnadskontoret men de estetiska värdena och helhetstänkandet har inte stöd i de politiska besluten. För mig är det obegripligt att man kan riva Friggagatan eller föreslå nya byggnader på byggnadsminnet Skansen Kronan. Att bygga två torn på Posthusets gård är också obegripligt. Vi har en stark lagstiftning och vi har fullmäktigebeslut som resulterat i två tjocka böcker med beskrivningar på vilka miljöer som ska bevaras. Ändå gör vi tvärtom. Jag ser ingen motsättning i att bygga vackert och funktionellt och hållbart och ekonomiskt. En god arkitektur är en estetisk organistion. För mig handlar det om att ha respekt för arkitektens kunskap på samma sätt som jag har respekt för byggnadsingenjörernas kunskap och alla andras fackkunskaper. Stadsbyggnad är gestaltning av politiska ideer och då krävs en särskild kunskap.Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi tycker att det är politiken som skall driva utvecklingen av staden, detta är en demokratisk princip. Vi har en rad bra kompetenser på stadsbyggnadskontoret som beaktar olika intressen i stadens byggande. Att det skulle behövas en person som själv drev detta arbete ser vi som ganska ensidigt och personfixerat.Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): På Stadsbyggnadskontoret har man tillsatt ett "Forum för stadsbyggnad" med äldre välrenommerade arkitekter som har till uppgift att se över hela staden och att ge stöd och hjälp och råd till kolleger och ansvariga chefer. Uppgifter som brukligen tillkommer en stadsarkitekt. Till sin hjälp kommer de också att kunna knyta en grupp externa experter. Det kan finnas fördelar med att tillsätta den funktion som en stadsarkitekt har, men det måste understrykas att beslutanderätten inte följer med stadsarkitekten. Besluten kommer även fortsättningsvis att fattas av byggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige oavsett om en stadsarkitekt tillsätts eller inte. Bortsett ifrån det finns det naturligtvis både fördelar och nackdelar med en stadsarkitekt. Till fördelarna kan påpekas att en stadsarkitekt med en tydligt tilldelad roll kan bidra med flera bedömningsgrunder och starka argument vilket antagligen kan leda till högre kvalitéer i beslutsprocessen.Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.3. Överklagandeprocessen och andra juridiska hinder har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?
Margot Perlitz Ottosson (v): Nej det håller jag inte med om. Tvärtom tycker jag att Länsstyrelsen skulle överklaga kommunens beslut oftare när de gäller påverkan på riksintressen när inte kommnen förstår. När det gäller enskilda överklagande så kan det möjligen försena processen men det kan knappast påverka om kommunens ambitioner att bygga blandstad följs upp.Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Just nu ligger det drygt en årsproduktion av bostäder överklagat i Göteborg (ca 2100 bostäder), självklart är detta en stor nackdel för alla de som söker bostad i vår stad. Det finns otaliga exempel på när en enskild individ överklagat ett stort antal bostäder och det tagit lång tid att utreda om personen i fråga är sakägare. Överklagande processen är dyr, ineffektiv och tillväxthämmande. Låt alla ha möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, vill man sedan gå vidare bör samma regler gälla som i civilrättsliga mål, då skulle vi kunna minska de överklagningar som sker utan saklig grund.Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Detta är en lagstiftningsfråga. Tyvärr styr vi från kommunen inte över den. Den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen arbetade under många år med olika utredningar som bara ledde till det runda arkivet. Alliansregeringen driver nu flera utrednings- och lagförändringsarbeten inom regeringskansliet, varav några redan är ute på remiss. Vi hoppas att Alliansregeringens arbete blir mer kraftfullt och explicit än vad tidigare socialdemokratiska styren orkat med. I Göteborgs remissvar framförde vi att en överklagandeinstans efter länsstyrelsen kan vara tillräcklig, vilket skulle korta tiderna avsevärt. Om man tidigt i planprocessen involverar lokalbefolkningen ger det oftast en ökad förståelse och acceptans för olika byggprojekt i närområdet, det leder till färre prövningar.Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.4. Vad anser du själv är de främsta anledningarna till att blandstadsvisionen inte förverkligas?
Margot Perlitz Ottosson (v): Malmö som har en stadsarkitekt har också en regel som säger att alla hus i centrala staden som byggs ska ha verksamhetslokaler i bottenplanet. Det är ju ett försök i rätt riktning. Det skrivs in i detaljplanen att bottenvåningen ska byggas med högre takhöjd än vad som behövs för bostadshus för att göra det möjligt att inreda som restaurang t ex. Bo 01 byggdes så.Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Visst utvecklas en blandstadsvision, det finns en rad exempel på byggnation i nordost som visar att vi bygger en blandstad. Även upplåtelseformerna i centrala stan varieras i nybyggnation. Problemet är att bygga hyresrätter i bland annat Askim. Detta beror främst på att Göteborg stad inte äger mycket byggbar mark i den delen av kommunen, vilket gör att vi inte har rådighet i området. Men vi jobbar ständigt med att försöka få till hyresrätter även i dessa stadsdelar.Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Att ändra eller bygga en stad tar tid. Vi håller inte riktigt med om påstående att blandstaden inte byggs. Enligt vår uppfattning byggs det ganska blandat. Det kunde naturligtvis vara mer blandning. Som vi skrev ovan är en väsentligt bredare mix av byggentreprenörer, byggherrar och arkitekter en nödvändighet om vi ska lyckas blanda ännu mer.Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.5. Kan du nämna en detaljplan, som du varit med om att godkänna, som du tycker lever upp till blandstadsvisionerna i översiktsplanen?
Margot Perlitz Ottosson (v): Norra Älvstranden skulle byggas som en blandstad och lite finns det väl kvar men jag tror att det blivit bättre om vi hade haft en stadsarkitekt.Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Aktuellast är alla planer som just nu jobbas fram i Biskopsgården. Planen för Frölunda torg. hela omvandlingen av Torslanda, där det tidigare inte fanns några lägenheter. Blandningen av upplåtelseformer runt Sannegårdshamnen. Och inom en snar framtid kommer arbetet med ett helt nytt område i Kärra starta. Utöver detta självklart mycket, mycket mer.Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Det vore inte rättvist att bara peka ut en detaljplan. Man måste se till helheten för att kunna bedöma stans utveckling. Men alla detaljplaner bidrar med sin del till det stora pusslet som över tid förändrar och utvecklar staden. Det tar tid och det måste få ta tid, så länge det inte blir ett totalt stopp. Små steg i en ständig utvecklingsström där mixen, variationen och mångfalden i sig själva är garanterna för en sund utveckling. Så gott som alla detaljplaner innehåller målkonflikter, särskilt i centrala stan. Alla detaljplaner i sig själva är därför inte heller direkt kopplade till blandstadsutvecklingen. Det finns även andra aspekter att ta hänsyn till än blandstaden, vilket för övrigt översiktsplanen lyfter fram, i den gamla och den nya.Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.- - - - -
Det är intressant att jämföra svaren i vår enkät. Socialdemokraterna och Alliansen verkar vara överens om att man lever upp till den blandstadsvision som finns i översiktsplanen, att man inte behöver en stadsarkitekt och att överklagandeprocessen måste kortas ner. Det finns uppenbarligen en bred samsyn i stadsplaneringsfrågorna. Att detaljplanerna inte följer översiktsplanen är enligt Alliansen tydligen inget problem eftersom de förmodas komplettera varandra i ett "pussel". Problemet är naturligtvis att blandstaden omöjligen kan uppnås genom att två monofunktionella detaljplaneområden läggs bredvis varandra. För Socialdemokraterna verkar "blandstad" framför allt betyda att man blandar hyresrätter och bostadsrätter. En skillnad är också att Alliansen ser ökad konkurrens på byggsidan som en avgörande fråga för att möjliggöra mer blandstad. Vänsterpartiet verkar i huvudsak se tillsättandet av en stadsarkitekt som lösningen på bristerna i stadsbyggandet.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, byggnadsnämnden, anneli hulthen, susanna haby, socialdemokraterna, moderaterna, alliansen, miljöpartiet, vänsterpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, martin hellström, margot perlitz ottosson, martin joneskär, ann catrine fogelgren, lena malm, carl otto lange, mats arnsmar
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, byggnadsnämnden, anneli hulthen, susanna haby, socialdemokraterna, moderaterna, alliansen, miljöpartiet, vänsterpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, martin hellström, margot perlitz ottosson, martin joneskär, ann catrine fogelgren, lena malm, carl otto lange, mats arnsmar
Gôrgoa nyheter
Alla göteborgare har nu anledning att glädjas. Enligt GP har finansminister Borg lovat att det kommer konkreta infrastruktursatsningar i höstens proposition. Det blir åtminstone en ny älvförbindelse och en tågbana till hamnen i Göteborg.
"De är jätteviktiga och har stort samhällsekonomiskt värde, säger finansminister Anders Borg. Borg sade vid sitt ekonomiska seminarium i Visby att det är tre regioner där regeringen kommer att satsa pengar på väg och järnväg i höstbudgeten. Förutom Göteborg och Västra Götaland gäller det Skåne och Stockholmsregionen. - Samhällsekonomiska analyser skall spela en viktig roll vid prioriteringen, säger Borg."
Detta besked är oerhört välkommet, inte minst efter de många märkliga turer som varit och som vi skrivit om här: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8. Nu får vi bara hoppas att detta löfte hålls och gärna utökas. Det finns många stora infrastruktursatsningar som behöver göras i Göteborg.
Friggaskandalen fortsätter rulla i GT. Men denna gång med en positiv vändning. Ett glatt gäng, bestående av sakägare, har nu börjat samla in namnunderskrifter för bygget på Friggagatan - rena rama yimby-aktivismen alltså. Deras förhoppning är att den ensamma nimbyit som fortsatt överklaga ska ta intryck och ge upp sin rättshaveristiska gerillakamp. Vi hoppas förstås att man lyckas undvika grannfejder och sura miner. Med lite god vilja går nog detta att lösa på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi tar det la på det goa götebosska sättet och tjötar om det. Det ska la gå att knö in lite hus enna? Vi har skrivit om Friggagatan tidigare, här och här.
Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, infrastruktur, anders borg, moderaterna, almedalen, tåg, gp, gt, friggagatan, nimby, yimby
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, infrastruktur, anders borg, moderaterna, almedalen, tåg, gp, gt, friggagatan, nimby, yimby
Följ oss
Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY GÖTEBORG
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.
Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!
Yimby Göteborg på Twitter
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö
Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö
Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
