Ert Göteborg eller Vårt Göteborg?

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för bostäder och verksamheter vid Brogatan (Kv Röda Bryggan) inom stadsdelen Pustervik. Planens ambitioner är att möjliggöra en upprustning av hela kvarteret Röda Bryggan för att skapa en fungerande blandstad genom att tillskapa ca 130 nya bostäder och ytor för verksamheter i bottenvåningen. De östra delarna av bebyggelsen i kvarteret planeras byggas på och de västra delarna planeras helt rivas och ersättas. Detta har gett upphov till en namninsamling mot planerna. Vi ger främst vårt stöd till förslaget men framför förstås några förbättringsförslag.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Skiss på stadsbyggnadskontorets förslag.

I mitten på december lämnade vi in vårt yttrande över Programplanen för Skanstorget. Vi lyfte då fram att för bland annat bostadsbristen och stadslivet behövdes fler bostäder och lokaler snarare än den stora vindpinade ödeyta som planerats. Vi höjde också ett varningens finger för den dåliga ekonomin i projektet med ett gigantiskt underjordiskt parkeringsgarage i två våningar med endast 40 bostäder ovanpå. Nu kommer ett fint tjänsteutlåtande från fastighetskontoret som i princip ger oss stöd på varenda punkt.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Efter över 230 år som äng och odlingsmark, 50 år som salutorg med en Saluhall som till slut inte bar sig och över 50 år som parkeringsplats är det hög tid att igen fundera på hur den yta som idag benämns Skanstorget bäst kan tillgodose våra behov. Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över programplanen för Skanstorget. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast på tisdag, den 16:e december.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över detaljplanen för Västlänkens Station Haga. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdagen den 25:e november.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

GP har idag ett stort reportage om framtiden för Gullbergsvass. Det är ett mycket intressant och avslöjande reportage. När man läser intervjuerna blir det väldigt tydligt att det finns mycket olika sätt att förhålla sig till Göteborgs stadsutveckling på.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Göteborg är en gles stad full av öde ytor som man som stadsbyggnadsfreak gärna skulle vilja göra något bättre av. Vi har ju tidigare skrivit om öde centrala platser som skulle må bra av en förtätning. Mindre platser som Skanstorget och parkeringen vid Hagabion och större områden som hela norra Masthugget, Heden med mera. För att inte tala om Centrala Älvstaden, men det är ju en annan historia.

Det finns en annan sån här plats som man gärna skulle vilja åtgärda, enligt kartan heter det Pusterviksplatsen. Åker man spårvagnen mot Järntorget så blickar man ut och ser den vackra Feskekyrkan. Men ögonen mår trots denna karamell illa då man samtidigt måste stå ut med de bakomliggande groteska huskropparna. Ibland vill man rädda Fiskekyrkan, ta den med sig och placera på en vackrare plats. Men det går ju inte, eller? I alla fall så passerar man ju även parkeringsplatsen på andra sidan Rosenlundskanalen, närmast spårvagnen alltså. Där ligger även en märklig bensinstation med märkliga små tak. Jag brukar anstränga mig och tänka att det kanske är vackert, men det är svårt. Men varför är inte platsen bebyggd? Det vore väl på sin plats att göra. Sätt igång och bygg!



Tom tomt.


Bebyggt! Haga har fått kvarter vid kanalen och en bro dessutom.


Minns ni förresten förslaget om att bygga ut Vasastaden med en extra årsring som kom för ett par år sedan? Det projektet var väl inte så dumt. Skulle nog bli svårt att få igenom dock då det betyder att man skulle bebygga parkmiljö. Visserligen inte en parkmiljö som används i jättestor utsträckning, men ändå. Landets kanske grönaste stad skriker ju av någon anledning alltid efter mer grönska. Men här vid Rosenlund är det ju ingen park, utan asfalt, så det borde väl vara lättare.

Den omtyckta stadsdelen Haga är ju mysig och allt. Men det är ju egentligen bara huvudgatan Haga nygata som är befolkad, man saknar genomströmning åt andra hållet, mot Rosenlund till. Alltså behövs en bro och det behövs bebyggelse. Det kan ju låta motsägelsefullt men i en stad är bebyggelse ingen barriär, det är däremot tomma ytor. Att passera över Heden skulle inte kännas lika långt om Heden var bebyggt och man gick längs gator. Eller?

Sen räcker det ju inte att bebygga Pustervikskajen för hur lockande är egentligen Rosenlund i dagsläget? Det är ett annat svidande skrapsår i centrala stan som vi bör se över. Även här finns ju ytor att förädla. Kajstråken här har ju potential som heter duga.

Mellan Vasastan och Linné ligger Haga, en liten charmig stadsdel med anor från 1600-talet. I likhet med andra arbetarstadsdelar i Göteborg försökte de styrande under stora delar av 1900-talet att jämna den med marken. Pampiga Arbetareföreningen vid Järntorget försvann redan på 1950-talet.




Arbetareföreningen före/efter

Fler före/efter-bilder från Haga finns att beskåda här.

Till skillnad från många andra arbetarstadsdelar på kommunens saneringslista så förintades dock inte Haga totalt. De komplicerade ägarförhållandena och ett starkt motstånd från de boende gjorde att Haga red ut de värsta rivningsstormarna. Den grundläggande stadsstrukturen och ett antal hus bevarades.



Hagas historia uppmärksammades i början av året med en nypremiär för filmen "Haga lever!" och en utställning på Stadsmuseet där även kampen för att rädda kvarteret Oktanten och husen i Södra Gårda skildrades.

Den legendariska TV-serien Albert och Herbert utspelar sig i det gamla Haga, närmare bestämt på Skolgatan 15. Serien spelades in under slutet av 1970-talet när kampen om Haga var som mest intensiv.






Idag ser Skolgatan 15 lite annorlunda ut...

De gamla invånarna försvann i stor utsträckning när stadsdelen renoverades på 1980-talet. Idag är Haga ett mycket attraktivt bostadsområde och gentrifieringen har tagit fart trots det stora antalet hyresrätter, där allmännyttan äger nästan 80% av bostäderna. Medelinkomsten ligger numera runt 280.000 kr, vilket är 36.000 kr över kommunsnittet. Den enda gata som bevarats något sånär intakt är Haga Nygata, som har blivit ett uppskattat stråk för flanörer och turister med många caféer och butiker.



Förra året gav Länsstyrelsen ut en intressant bok som heter "Varför revs inte hela Haga?", där beskriver några av de aktiva under kampåren på 1970-talet bakgrunden till dagens Haga. Det är en oerhört spännande bok som finns att ladda ned gratis.

Där kan man bland annat läsa om den utredning som gjordes 1938, där ärkefunktionalisten Uno Åhrén gav några olika förslag på vad man borde göra med Haga. Alla förslag innebar naturligtvis att all befintlig bebyggelse (förutom biblioteket) revs och ersattes av monofunktionell bostadsbebyggelse, men det förslag som han själv förordade bröt dessutom med den gamla gatustrukturen i området.

Hade Åhrén själv fått bestämma så hade Haga sett ut såhär idag:



Såhär ser det ut i 3D om man lägger det över dagens Haga:





Uno Åhréns förslag på 12-våningshus i park - originalritning och 3D-modell

Nu blev det inte så, vilket man väl får vara glad för. Åhrén och de andra tidiga funktionalisterna hade inte möjlighet att riva i den utsträckning de ville, men de krattade manegen i stora delar av staden genom att se till att det infördes förbud mot att renovera och bygga till. På det viset förföll sakta stora områden i Göteborg.

Trettio år senare var tiden mogen för den stadsförstörelse som Åhrén med flera apterat. Haga skulle dock, mot alla odds, klara sig någorlunda genom de hårda åren. Trots att de flesta av lokalerna försvann i och med 1980-talets sanering så finns fortfarande, genom Haga Nygata, en länk mellan Vasastan och Linné. Ur ett urbant perspektiv är det oerhört viktigt, vilket vi påpekat tidigare här på Yimby.

Naturligtvis kunde man ha önskat att fler gator hade sluppit förvandlas till rena bostadsgator, i vissa fall utan ens entréer mot gatan. Landsvägsgatan är kanske det tydligaste exemplet på en gata som har förutsättningar för betydligt fler publika lokaler i gatuplan.



Landsvägsgatan (notera hur man försökt skapa vertikalitet med färgsättning)

Det är oerhört svårt, både byggnadstekniskt och ekonomiskt, att få in lokalyta i efterhand. Därför är det viktigt att man inte på förhand omöjliggör lokaletableringar för all framtid när man bygger nytt, vilket exemplet Kvillebäcken har aktualiserat. Som författarna till "Varför revs inte hela Haga?" påpekar så har dock förståelsen för urbana sammanhang ökat på senare år:



Kommunala GöteborgsLokaler, som ingår i koncernen Framtiden, är numera en viktig aktör i Haga och förvaltar 8600 kvm lokalyta i stadsdelen, som räknas som ett av GöteborgsLokalers "torg". GL tar också ett allt tydligare grepp om utformningen och marknadsföringen av Haga, vilket väl inte är odelat positivt.

Man har börjat sätta upp kartskyltar över något man kallar "Shoppingstråket Linné & Haga" och även lanserat en ny logo och slogan för stadsdelen på stilenlig svengelska: "Haga - cosy shopping & fika since 1648". Man undrar vad Albert hade sagt om det.



En annan viktig aktör och stor arbetsgivare är universitetet, som ockuperar ett antal kvarter längs Sprängkullsgatan. Här finns stor potential till publik verksamhet i bottenvåningarna (det gäller för övrigt även Handelshögskolan mittemot).



Sprängkullsgatan

Tyvärr har universitetet inte tagit chansen att lösa upp gränserna mot den omgivande staden. I likhet med andra stora hierarkiska organisationer föredrar man att vara självförsörjande. Istället för levande gatumiljöer med en mångfald av verksamheter blir det därför slutna bottenvåningar och oinspirerande "kantiner" av Sodexo-typ, i det här fallet Café Sprängkullen.



Café Sprängkullen

Tänk om universitetet istället vågade tänka lite mer basarstruktur, öppnade bottenvåningarna och släppte in externa hyresgäster. Det man förlorade i adminstrativ överblick skulle man vinna i attraktivitet och synergieffekter.

Det finns som synes en del att förbättra även i en så pass "färdig" och välfungerande stadsdel som Haga. Hagas historia är långt ifrån slut.