Vad är social hållbarhet?

Idag har GP ett söndagsreportage om stadsutvecklingen fram till Göteborg 2021 och där Yimbys Johannes Hulter bland annat lyfter behovet av en gammadags stadsplan med kvarter. Samtidigt skriver jag på GP debatt under rubriken "Jubileumsparken riskerar att bli en gökunge" om vad som behövs för en hållbar stadsutveckling i Frihamnen. Här följer en text med samma innehåll men som är lite mer utvecklande och som är illustrerad med bilder.

Till Göteborgs 400-årsfirande år 2021 har Göteborg & Co spånat fram en räcka av jubileumsförslag för oss göteborgare. Vi hittar förslag på allt från jubileumsodlingslotter på Göta älvbron till jubileumsparaplyautomater. Ett av dessa förslag är att inrätta en jubileumspark i Frihamnen. En park låter oproblematiskt, man planterar lite träd och buskar, man lägger ut jord och sår en gräsmatta, man sätter upp några gungor. Men det finns ett stort problem med parkmark i just Frihamnen. På grund av extremt dåliga grundläggningsförhållanden kommer parken snarare att bli världens dyraste jubileumspark. Och någon finansiell lösning kom inte med förslaget. Hur ska vi göteborgare betala vad den kostar? För att betala – och det ordentligt – kommer vi att få göra på ett eller annat sätt.

Flyga på flamingor? Det är kanske billigare för kommunen att dela ut lite roliga jubileumspiller. (Güller Güllers förslag från RiverCity-workshopen inom projekt Centrala Älvstaden.)

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

För snart ett år sedan ordnade Sveriges Arkitekter ett seminarium på temat "Hur bygger vi hållbara städer?". Deltog gjorde bl.a. Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer och Moa Tunström, kulturgeograf och blandstadskritiker. Det blev ett intressant samtal. Mycket nöje!



Lyssna också på samtalet mellan Per Wirtén, författare och blandstadskritiker, och Peter Elmlund, nyurbanist och projektledare vid Urban City Research, i P1:s kulturprogram Nya Vågen från 14 september - klicka här!

Igår publicerade dessutom GP två stycken debattartiklar med stadsplaneringstema. Ronny Reinholdsson, f.d. stadsarkitekt (hoppade av 1988), kritiserade Göteborgs stadsplanering för att vara odemokratisk och Kjell Björkqvist (fp), vice ordf. i Fastighetsnämnden, tyckte att det var dags att sätta ned foten och bygga en socialt hållbar stad.

Sist av allt, nyheter från landsorten:
Stockolms nya stadsbyggnadsborgarråd, yimby-medlemmen Regina Kevius intervjuas i SvD. Här kan ni se henne tillsammans med Anders Gardebring i lokal-tv:

GP har idag intervjuer med mig, Anders Svensson och Helene Odenjung om bloggande. Jag berättade om YimbyGBG och vårt arbete för att förbättra stadsbyggandet i Göteborg.

Men vi är förstås inte de enda som tycker att Göteborg behöver bättre stadsplanering. Ofta får man höra att problemet är att det saknas visioner. Men visioner finns det gott om. En utmärkt vision finns i den nya översiktsplanen för Göteborg. Den innehåller modiga och smarta idéer om hur staden ska utvecklas. Det är en vision för Göteborgs stadsbyggande som har ett brett politiskt och vetenskapligt stöd.

De allra flesta har nämligen insett att vi måste sluta bygga gles och trist bilstad. Vi måste sluta planera utspridda och segregerade bostadsområden. Istället ska vi bygga den täta och levande, gång- och cykelvänliga blandstaden. Riktiga stadskvarter med en blandning av både människor och funktioner.

Genom att förtäta och knyta samman förorterna och innerstaden ska vi minska bilberoendet, bevara natur och jordbruksmark på landsbygden och integrera olika sociala grupper. Genom att bygga den täta blandstaden ska vi bygga det socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara samhället.

Göteborg saknar alltså inte en vision för stadsbyggandet, tvärtom. Vi har en alldeles strålande vision. Så innan vi börjar fantisera ihop ännu mer grandiosa visioner, borde vi kanske förverkliga den vision vi har. Det kommer nämligen inte att ske av sig självt.

Det finns starka ekonomiska, juridiska och administrativa hinder för det stadsbyggande som den nya översiktsplanen förespråkar. Vinstintressen, lagar och regler, rutiner och inrotade föreställningar ligger i vägen. Därför behövs det tydliga och konkreta strategier. Vilka reformer är nödvändiga för att göra det möjligt att bygga tät blandstad? Vi behöver politiker, planerare, journalister och många andra som försöker hitta svaren på det.

Det är inget fel i fantasiprojekt, gnäll om hur dåligt allt är eller abstrakta diskussioner om vikten av mer diskussioner. Men det kommer inte att ge oss bättre stadsplanering. Vad vi verkligen behöver är konkreta strategier för att lösa stadsbyggandets praktiska problem. Det tolvstegsprogram GP:s Mark Isitt presenterade i höstas var föredömligt i sin tydlighet. Det hade kunnat bli en utmärkt plattform för ett fortsatt konstruktivt samtal, om någon annan hade vågat vara lika konkret. Men diskussionen om Göteborgs stadsplanering har gått i stå. Trots tappra försök från lokala medier att få igång ett levande samtal om stadens utveckling händer föga.

Det finns olika anledningar till detta. Utöver det krampaktiga mantrat om "visioner" och rädslan för att vara konkret är det också ett beklagligt faktum att många nyckelpersoner vägrar delta i debatten. Att människor på viktiga uppdrag i vår stad väljer ängslig tystnad framför engagerad debatt är lika förvånande som det är olyckligt för det politiska samtalet. Att ha en diskussion med någon som inte vill diskutera är svårt.

Det är lätt att skylla på andra, men varje medborgare har ett personligt ansvar för hur vår stad utvecklas. Vi är många som borde tagit det ansvaret långt tidigare, men det har varit svårt då det saknats forum för samtal om stadsplanering. Det är därför YimbyGBG startats, ett politiskt och ekonomiskt oberoende nätverk för bättre stadsbyggande.

En del av oss i YimbyGBG arbetar professionellt med stadsplanering, andra gör det inte. Det som förenar oss är att vi vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Utgångspunkten för vårt arbete är att genom positiv feedback, konstruktiv kritik och konkreta förslag hjälpa våra politiker och planerare att bygga den stad som översiktsplanen föreskriver. Den socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara staden - den täta blandstaden.



Tät blandstad



Gles bilstad

Med utgångspunkt i kommunens nya översiktsplan kan diskussionen om Göteborgs stadsplanering få fast mark under fötterna. "Den goda staden" kan nämligen se ut lite hur som helst beroende på vem man frågar men vill man åstadkomma tät och levande blandstad kan man inte bygga hur som helst. Den förutsätter en finmaskig mix av arbete, bostäder och handel, arkitektonisk variation, social blandning och en hög genomströmning av människor.

Det är en vision med mätbara mål. Det vi behöver göra när vi planerar nya stadsområden eller förtätar befintliga stadsdelar är alltså att utgå från vad det konkreta resultatet blir. Som nu senast i Södra Gårda, där man vill riva tät blandstad för att bygga parkeringsgarage. Vi måste börja fråga oss vilken fysisk struktur som skapar den önskvärda sociala, funktionella och arkitektoniska blandningen.

Svaret på den frågan är inte anonyma punkt- och lamellhus som saknar lokaler i bottenvåningen, med låg prisvariation och bristande rumslig koppling med omgivningen. Trots det är det precis så vi har byggt de senaste decennierna. Hittills har vi bara konstaterat och beklagat detta faktum. Nu är det dags att vi ändrar på det!

Häng med!



Delar av YimbyGBG på stadsvandring

Sveriges Arkitekter har gett ut en politisk handbok för stadsbyggnad. Författare är arkitekten och professorn i tillämpad samhällsplanering Erland Ullstad, som tidigare varit stadsarkitekt i Växjö. Skriften, som heter "Hållbar stadsutveckling" är ett försök att initiera en mer konstruktiv och konkret stadsplaneringsdiskussion i Sverige. Den riktar sig speciellt till politiker men kan med fördel läsas av alla som är intresserade av stadsbyggnadsfrågor.

Ullstad ger inte bara en tydlig och klarsynt beskrivning av dagens problem, utan har också handfasta råd på vad som bör göras. Särskilt vikten av en planering på stadsnivå, alltså någon sorts "stadsplan", efterlyses. Bokens budskap sammanfattas i tretton punkter under rubriken "Staden är nyckeln till hållbarhet":

1. Vi behöver en stadspolitik.

2. Vi behöver politiker som är engagerade och tydliga i sin syn på stadsbyggandet.

3. Staden måste tillåtas vara komplex och mångfunktionell.

4. Hållbarhet är inte något slutresultat utan snarare en inriktning av det ständigt pågående bygget av staden.

5. Den hållbara staden måste byggas tät.

6. Kommunerna måste ta ansvaret för planeringen av stadens gemensamma utrymmen.

7. Kommunerna måste planera för variation av funktioner och verksamheter.

8. Vi måste bygga och förvalta mycket resurssnålare än vi gör idag.

9. Samplanering behövs över kommungränserna.

10. Hållbar stadsutveckling ökar kraven på strategisk planering.

11. Hållbart stadsbyggande kräver samverkande strategier tvärs över revir och etablerad praxis.

12. Nya planformer måste utvecklas.

13. Stadsarkitekt- och plankontoren måste stärkas.

Sammanfattningsvis är denna bok ett kraftfullt erkännande av den verklighetsbeskrivning och det perspektiv som Yimby-nätverket propagerar. Att vårt synsätt får ett sådant övertygande och officiellt stöd av Sveriges Arkitekter är naturligtvis oerhört glädjande. Förhoppningsvis når det radikala budskapet i "Hållbar stadsutveckling" också ut till praktiskt verksamma arkitekter, planerare och politiker. Skriften kan beställas gratis här: http://www.arkitekt.se/s34795