Den olösliga ekvationen i Hammarkullen

 

Det planeras fler gångfartsgator i Göteborg, vilket är bra. Gångfartsområden, eller gårdsgator som de kallades tidigare, regleras av Trafikförordningens 8 kapitel. Enkelt uttryckt är det en gågata som tillåter annan trafik fast på de gåendes villkor (gånghastighet, väjningsplikt). Göteborg har legat långt framme med denna gatutyp och har förmodligen flest gångfartsområden i Sverige, kända exempel är Haga Nygata och Magasinsgatan.

Gångfartsgatan är ett sätt att återuppfinna stadsgatan, som den såg ut innan massbilismen och funktionalismens separeringsparadigm. Holland var ett föregångsland, på 70-talet började man inrätta speciella trafikintegrerade zoner, så kallade Woonerf. Idag pågår utbygganden av trafikintegrerade gator i många länder, ett vanligt begrepp i sammanhanget är Shared Space.  Erfarenheterna är mycket goda. Säkerheten ökar och gatorna blir mer populära, vilket inte minst fastighetsägarna märker. Det är därför vanligt med samfinansiering mellan kommun och fastighetsägare när man genomför omläggningar

Gångfartsgator blandas ofta ihop med gågator, vilket är synd eftersom de bygger på helt olika planeringsideologier. Gågatan är ett utpräglat funktionalistiskt koncept med separering som bärande idé. Som Per Lundin visar i sin redan klassiska "Bilsamhället" (KTH 2008) var gågatan ett led i att förvandla innerstaden till bilberoende galleria.

En intressant studie från Chalmers om gångfartsområden, som också inkluderar en historisk återblick, finns att ladda ner här.

Ur GP:

"Det blir fler gator på gåendes villkor, genom ett nytt avtal mellan kommunen och fastighetsägarna. De närmaste åren kommer fler gator att bli gångfartsgator, det långa krångliga ordet för det som tidigare hette gårdsgator. Gångfart är den hastighet gående strosar i. Fordon får köra, men endast i de gåendes takt. All parkering försvinner. – Vad bra, säger Rebecka Simonsson när hon får höra om trafikplanerna.

– Jag har flera gånger tänkt på hur trångt här är på Kyrkogatan. Jag går på trottoaren, men man måste nästa väja för bilarna. Här är verkligen krångligt att gå. Ingen borde få köra bil här, bara cykla, säger hon. Trånga Kyrkogatan med minimala trottoarer är i dag fylld av parkerade bilar. Nästa år blir den gångfartsgata, så som dagens Magasinsgatan, Vallgatan, Drottninggatan och Södra Larmgatan bakom Gustaviskolan.

– Avtalet för gatorna är unikt. Det handlar om 60 miljoner kronor och det löper på fem sex år, säger Marianne Sörling, på Innerstaden Göteborg AB ägt av fastighetsägarna, kommunen och 356 medlemmar i Köpmannaförbundet. Det nya avtalet belastar fastigheten, även om den skulle byta ägare. Tidigare avtal har inte blivit av på grund av ojämna lägen mellan kommun och fastighetsägare. – När kommunen hade pengar, saknade fastighetsägarna. Och när fastighetsägarna hade pengar, ja då saknade kommunen. Det var alltid tvärtom, säger Marianne Sörling. Enligt avtalet bidrar fastighetsägarna med 25 miljoner kronor till upprustning av gatorna, medan kommunen står för 30 miljoner. Det betyder att drygt 80 procent av fastighetsägarna deltar och att endast fem sex stycken är utanför.

Kostnaderna fördelas per fasadmeter och beroende på gatans bredd. Lägsta priset, 5 574 kronor/fasadmeter, hamnar på Drottninggatan mellan Östra Hamngatan och Östra Larmgatan. Högsta priset betalar butikerna på Kungsgatan med 13 865 kronor/fasadmeter. – Kungsgatan är vår paradgata. Den kommer att få en finare beläggning med dyrare material. Vi provrullar alltid med rullatorer och rullstolar innan vi bestämmer oss. Vi jobbar mycket med tillgängligheten för handikappade, säger Marianne Sörling, som planerar en databas där tillgängligheten redovisas i detalj.

Även Domkyrkoplan kommer att snyggas upp, genom att buskagen försvinner och ersätts med låga växter och blommor. Här betalar Svenska kyrkan, kommunen och fastighetsägarna 1,5 miljon kronor vardera. – Står man utanför Domkyrkan ska det vara fri sikt till Korsgatan, Kungsgatan och Kyrkogatan, lovar Marianne Sörling. I övrigt leder avtalet till en centralisering med två sorters papperskorgar, gemensam gatubelysning samt en uppfräschad julbelysning. Avsikten är också att det ska bli en i stället för tre städentreprenörer i området."