Regeringens 22-punktersprogram och stadsbyggandet i Göteborg

SCB har just släppt siffrorna för byggandet uder kvartal 1 (2016). Vi tittar på de lite längre trenderna och gör några korta analyser. Positivt är att bostadsbyggandet ökar i Göteborg till allt högre nivåer och negativt är att Göteborg ändå inte gör det lika bra som Malmö och Stockholm.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Vi har tidigare rapporterat om att bostadsbyggandet i Göteborg inte direkt går på högvarv. Nu går vi vidare och tittar på möjliga orsaker och åtgärder för att lägga i en högre växel. Hur får vi stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling och byggherrarna att börja leverera mer stad och med högre kvalitet?

Frihamnen är fortfarande öde.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Vi har nu kommit till tredje och sista delen av YimbyGBG:s sommar-reprisering av SVT-produktionen "Arkitekter berättar" från 1976

Arkitekter berättar III - Att se in i framtiden. I det avslutande programmet föröker sig serien göra någon slags nutidsanalys och även börja titta framåt. Mot en framtid som alltså är vår nutid.

Programmet tas i stort upp av Leif Reinius och Sune Lindströms resomenang om hur de planerat in stadsmässighet i diverse olika förorter under efterkrigstiden. Grundtanken har i princip varit att skapa en stor befolkningstäthet och ett utbud av service vid tunnelbanehållplatsen för att sedan gradvis gå mot mindre bebyggelse i utkanterna.

Tanken är inte ny men blev populär under 1960-talet, tydligen som någon motreaktion mot 1940-talets nya områden som ansågs vara vare sig stad eller land. Sune Lindström berättar om hans Täby Centrum som i stort är att jämföra med Frölunda Torg. En lösning som han tycks finna komma nära idealbilden av den täta staden där så många som möjligheten får ynnesten att bo så nära centrumets service som möjligt.

Lite intressantare blir det, inte minst för göteborgare, när programmet går vidare mot Angered och i första hand Gårdsten, som 1976 var tämligen övergivet. En involverad arkitekt, Rune Falk, sitter och beklagar sig lite vagt över något diffust problem som han ser med stora planerade förstäder av Angereds sort.

Efter en tid får även en person som är anställd av Fritidsbyrån för att skapa verksamheter och kontakter mellan hyresgäster, Kajsa Wallin, komma till tals. Hon riktar en hård kritik mot expertväldet, hur lite de egentligen lyssnas på hyresgästerna och att Angered, som skall efterlikna en stad, egentligen saknar stadsmässighet och mötesplatser - det är helt enkelt en sovstad präglad av segregation och där det egentligen inte finns någon anledning att röra sig i området. Rune Falk ser lite obekväm ut och säger att de behöver hitta en väg ut.

Avslutningsvis blickar så programmet framåt. I en tid med bostadsöverskott vände sig byggbolagen och planerare i nådens år 1976 mot att i allt högre usträckning bygga småhus i städernas utkanter. I programmet ställer de frågan om detta löser några problem och om byggbolag och arkitekter lärt sig något?

Programmet ger oss aldrig något svar på denna således retoriska fråga. Istället kan vi nu 33 år senare konstatera att småhus och liknande fortsätter att bre ut sig i ytterområderna. Samtidigt lär det inte finns så värst många lediga lägenheter i Gårdsten.


Tidigare avsnitt:
Arkitekter berättar I - Vad gör egentligen en arkitekt?
Arkitekter berättar II - Goda bostäder fostra goda medborgare

YimbyGBG fortsätter sin sommarserie med över tre decennier gammal skåpmat från Sveriges television (för ni betalar väl tv-licens?).

Arkitekter berättar II - Goda bostäder fostra goda medborgare. Vi tittare får följa med hur arkitektens roll förändrats i takt med samhället. I början av förra seklet var landet i stor utsträckning fortfarande ett ruralt jordbrukarsamhälle men under de följande 75 åren omvandlades samhället till en urban industristat.

Från att i första hand ritat offentliga byggnader och bostäder åt en välbeställd överklass fick arkitekten allt större inflytande på bostadsbyggandet. Tidens tankar och ideér omvandlade stadsplanering till samhällsplanering. Vi får titta på några tidiga mönsterbostäder för mellankrigstidens arbetare och några tidiga funkisområden, bland annat punkthusets födelse och nya maskiner för era husa.

Notera även den inledande klämkäcka journalfilmen vars omvandlingspositiva syn på Stockholm står i stark kontrast mot den verklighet som råder för våra vänner i YimbySTHLM.



Tidigare avsnitt:
Arkitekter Berättar I - Vad gör egentligen en arkitekt?