Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Vad ville man bygga 2023?

Enligt kriterierna för vår genomgång var det 5 detaljplaner som gick ut på samråd 2023 (klicka för att förstora).

 

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning av de detaljplaner som gick ut på samråd under föregående år. På så vis kan vi få större klarhet bland annat i var det skall byggas frammöver, hur många bostäder det rör sig om, vilken typ av struktur bebyggelsen inordnas i, huruvida planerna bidrar till funktionsblandning eller en mer sammanläkt stad.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder (det finns dock vissa gränsfall), enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och sedan stadsbyggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför blir detta lite av ett lackmustest på vad stadsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Reflektioner kring Backaplan efter en stadsvandring med Socialdemokraterna

 

Tisdagen den 30/5 bjöd Socialdemokraternas områdeskrets i Backa in till en stadsvandring runt Backaplancentrala Hisingen, vars befintliga karaktär av bilcentrerad handelsplats håller på att fullständigt omstöpas till en tät innerstadsmiljö. Om man får tro visionsdokumenten så handlar det på sikt om 20.000 boende och lika många arbetstillfällen. Det rör sig med andra ord om en oerhörd förändring!

Som guide på vandringen hade Backakretsen fått med tidigare samordnaren för Yimby Göteborg, Johannes Hulter, numera socialdemokratiskt kommunalråd samt ordförande i byggnadsnämnden. När något sådant dyker upp i flödet får man väl gärna passa på, och lägga eventuella politiska trätoämnen åt sidan, i synnerhet när väderprognosen var god och det dessutom låg på vägen hem från jobbet för egen del.

 

 

Och medan människorna gick där förvandlades också de kända kvarteren, blev främmande. Ty: staden växer och växlar ständigt, så mycket blir nytt, så mycket försvinner. Innan vi ännu märkt det går vi i en annan stad, har vi hunnit förvandlas till främlingar. 

 

– Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad

 

De omfattande framtidsplanerna ledde för mig ofrånkomligen även till en spaning efter den tid som flytt. Det är på något sätt lite vemodigt att Backaplan, en av de absoluta konstanterna i tillvaron, kommer att ändras så drastiskt. Å andra sidan skall det bli spännande att följa denna process, och se en stadsmiljö växa fram som bättre korresponderar med det centrala läget.

 

Kompletterande yimbyvandringar i närområdet:
2009: Backaplan
2010: Centrala Hisingen

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Program för utveckling av Backaplan (del 2- struktur och stråk)

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. I stora drag ser det mycket lovande ut men det saknas tydliga och konkreta beskrivningar av hur området ska kopplas till omgivningen.

I denna andra del av genomgången av programmet tittar vi på hur placeringen av handel och verksamheter gjorts, samt hur förslaget kopplar ihop området med omgivningen. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste stråken konkretiseras.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Program för utveckling av Backaplan (del 1- stadsbyggnadskvaliteter och UN-habitat)

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. Programmet pekar ut riktningen för hur Backaplan ska omvandlas från handels- och industriområde till blandstad med 7 000 bostäder och en fördubbling av handelsytan. Antalet bostäder trycks genomgående ner i programmet med hänvisning till olika faktorer.

I denna första del av analysen av programmet tittar vi på förslaget, dess stadsbyggnadskvaliteter och hur det förhåller sig mot UN-habitat och nyckeltal för verksamheter från Stockholms stad. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste antalet bostäder öka.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg eller med andra ord den första delen i omdaningen av Backaplan. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 31:a januari.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Var är stråken i Älvstaden?

Vi lyfter blicken och försöker se helheten i Centralenområdet, Frihamnen och Backaplan. Hur hänger planerna hop? Hänger de ihop? Finns det starka huvudstråk som kopplar områdena till varandra och till omgivningen? Det finns uppenbara svagheter och därför presenteras också förslag på hur stråken borde identifieras och utformas.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg. Tyvärr riskerar planen att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. Yimby Göteborg avstyrker därför planen och föreslår att mer småskaliga lösningar för biltrafiken utreds. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 26:e april.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YimbyGBG på födelsedagskalas

I år firar arkitektkontoret Semrén & Månsson fyrtio år. Som en del av sitt firande bjöds jag, som representant för YimbyGBG, till en heldag och en paneldebatt kring stadsplaneringsfrågor.

Förmiddagen påbörjades med en frukost på Avalons takterass som följdes av en busstur till taket på Centralposthuset och högsta våningen i Porslinsfabriken.


Göteborgs takåsar sett från Avalons tak
(att bilderna i ett av mina inlägg inte är dåliga beror på att dessa tagits av Semrén & Månssons tillfällige hovfotograf Johan Lund)
.

På plats presenterade representanter från Stadsbyggnadskontoret de utvecklingsprojekt som fanns i blickfånget från dessa högt placerade platser. Två av dessa områden är inte att betrakta som nyheter för den trogne Yimbymedlemmen eller -besökaren. Såväl Backaplan som Skeppsbron har tagits upp till debatt flera gånger.

Däremot kan det tredje området som togs upp bli ett intressant ämne för framtida diskussioner. Som påtalats tidigare har kommunen nu börjat titta närmare på de alternativ som finns för att innan 2020 ersätta gamla Göta Älvbron. Som åhörare var det intressant att få reda på att i arbetet för den nya förbindelsen kommer det även att finnas med tankar på hur denna förbindelse över älven skall förbindas med resten av staden, genom Gullbergsvass och ner mot Stampen. I detta avseende är det inte "bara" ett trafikplaneringsprojekt utan även ett stadsplaneringsprojekt. Om några veckor kommer frågan gå ut på samråd och det kommer att bli intressant.


Den baksida på Centralposthuset som eventuellt kanske skall bli platsen för en tillbyggnad. En tillbyggnad som stör siktlinjer och god smak enligt vissa.

På eftermiddagen deltog jag som representant för YimbyGBG i en paneldebatt på HDK. Övriga deltagare var Semrén & Månssons VD Magnus Månsson, sociologen Catharina Thörn, kanske mest känd i stadsplaneringsfrågor för sitt deltagande i (bristande) Dialog Södra Älvstranden och den mångsidiga arkitekten och professorn vid KTH, Anders Wilhemson.

Det är givetvis omöjligt att sammanfatta en paneldebatt. Ett mötesform som innebär utsvävningar åt både det ena och andra håller som i skriven form bara framstår som förvirrande och ostrukturerat (vilket det i och för sig emellanåt kan vara). Jag skall dock försöka ge en sammanfattning av min poäng och i viss mån försöka ta med övriga deltagares åsikter (om ni och eventuella åhörare är inne och läser är det givetvis trevligt om ni fyller på med saker ni tycker jag missat. Jag kan trots allt bara tala för mig själv).

Titeln för debatten var "Vem styr planprocessen?". En på många sätt viktig fråga men också en omöjlig sådan. Varje gång jag talat med någon part i processen har dessa alltid uppfattning att någon annan part är de som sitter inne med makten.

Magnus Månsson, som betalade kalaset och därför fick tala först, kan processen från idé till färdig byggnad förbättas avsevärt genom att minska antalet personen i varje steg och att det är allt för många personer som egentligen gör samma sak. Vad jag framförde var alla de parter som har makten att säga nej i processen och att antalet möjliga nej, eller i alla fall i den utsträckning denna makt används, behöver minska för att göra processen mer effektiv.

Från en annan synvinkel angrep Catharina Thörn frågan genom att hon ifrågasätter vilka frågor som tas upp och inte tas upp i stadsplaneringsdebatten. Hon menar att den politiska dimensionen måste lyftas fram då sociala effekter av stadsplaneringen ytterst sällan tas upp.


Den där Porslinsfabriken.

Som en följd av detta kom en hel del att handla om demokratifrågor. Anders Wilhemson påpekade dock att det i mångt och mycket inte är fråga om demokrati utan är en äganderättsfråga. Hur mycket makt skall det allmänna och andra ägare ha över planprocessen?

Med den moderna tiden följde en stark tilltro till möjligheterna att planera och strukturera tillvaron rationellt. Detta är inte något som är begränsat till frågor kring stadsplanering. I realiteten har dock förmågan, att i offentlig regi, lägga tillvaron till rätta varit tämligen begränsad.

Planprocessen skall ta mängder av olika aspekter i beaktande. Aspekter som var för sig ofta är förståeliga - vägen till helvetet är kantad av goda avsikter - men sammanlagt ställer väldigt stora krav på en detaljplan och den offentliga byråkratin. Att då SBK eller motsvarande inte har förmågan att snabbt och rationellt väga samman alla dessa aspekter till en objektiv helhet är knappast något som bör förvåna. Detaljplanen är så liten och så detaljerad att det så att säga inte går att se staden för alla hus.

För att klara av kraven koncentrerar sig byråkratin på tekniska frågor som p-normer och solvinklar och lämnar mer svårdefinierade och politiskt laddade aspekter därhän. Med rätta kan sådana aspekter lämnas till den politiska nämnden. Nämnden består i sin tur av i första hand fritidspolitiker som befinner sig i underläge gentemot byråkraternas tekniska genomgångar som de måste utgå ifrån i sitt beslut och sociala och andra mindre teknokratiska aspekter hamnar mellan stolarna (utom det estetiska som alla tycks ha en åsikt om).


Det finns en hel del ytor att bebygga i centrala Göteborg. Nedbrunnet skjul vid frihamnen.

Alla de aspekter och aktörer som skall tas i beaktande leder alltså till att det finns många anledningar att säga nej, planprocessen tar lång tid och fokuserar i hög utsträckning på det mätbara, vilket inte nödvändigvis är det som är viktigast för det offentliga.

Vad jag anser behövs är en politisk genomgång av vilka yttre krav som bör ställas på äganderätten. Planprocessen bör fokusera på färre aspekter. Aspekter som i sin tur anses politiskt viktiga, som måhända sociala frågor, och inte nödvändigtvis de tekniska aspekter som är lättast att räkna på.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6736 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Innovative design, fine grinding
9 April 11:13 av Tom Eem
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.