Utdelning av Yimbypriset 2016

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg. Tyvärr riskerar planen att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. Yimby Göteborg avstyrker därför planen och föreslår att mer småskaliga lösningar för biltrafiken utreds. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 26:e april.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne går i år till...

Rickard Stark, Maja Ivarsson
& Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget
Carolina Högvall, Stadsbyggnadskontoret

för "Backa Grön". Plan för stadsmässig bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Äntligen är det dags att utse årets Yimbypristagare och som vanligt är det Yimby Göteborgs medlemmar som genom röstning bestämmer.
Vi har tagit fram fyra nominerade som presenteras nedan.

För att rösta går man in på den sprillans nya siten www.yimbypriset.se och klickar sig fram till rösningsformuläret. För att rösten ska räknas krävs det förstås att man är medlem.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Torsdagen 15 april kl 17 presenterar Maria Modéer sitt examensarbete i arkitektur på Backa bibliotek, Selma Lagerlöfs Torg. Det är ett mycket intressant förslag till stadsutveckling som visar hur man kan förstärka de urbana kvaliteterna i ett miljonprogramsområde. Vi bad Maria berätta mer om sitt projekt och hur hon har tänkt i sitt arbete med förslaget.




Selma Lagerlöfs Torg i stadsdelen Backa på Hisingen, ett ganska slitet stadsdelstorg från tidigt sjuttiotal, är föremål för pågående planering och kommande förändring. Förtätning och nya bostäder kring ett utvecklat torg ligger i pipeline. Vad som pågår på den fronten idag har jag inte vetskap om, men det fick vara utgångspunkten till mitt examensarbete i höstas.

Genom att presentera examensarbetet i korthet skulle jag vilja förmedla min syn på hur detta torg skulle kunna utvecklas för att knyta samman en uppdelad stadsdel och skapa en självklar mötesplats för dess invånare.




Till att börja med vill jag säga att Selma Lagerlöfs Torg redan idag är en aktiv och viktig mötesplats i staden. Här finns ett stort utbud av handel, offentlig service och ungdomsverksamhet som lockar besökare med olika intressen.

Närheten till E6:an och goda parkeringsmöjligheter innebär att långväga besökare väljer stadsdelstorget, före något externt köpcentrum, och därmed möter Backabor när de uträttar sina vardagsärenden. Torget har många styrkor som inte bör planeras bort i förtätningen, utan snarare förädlas utifrån de förutsättningar som gör att det fungerar idag.




I planeringen av torget måste man dock zooma ut och se det i sitt sammanhang, se på relationen till omgivande gator och bebyggelse och hur detta påverkar förutsättningarna till utveckling. Då kan man inte blunda för hur miljonprogrammets planering har skapat många problem som borde åtgärdas.




Rakt genom stadsdelen löper Litteraturgatan fram genom grönskan. Den sveper förbi Selma Lagerlöfs Torg utan att få kontakt. Gatan skulle kunna fungera som den ryggrad som knöt ihop Backa och torget med resten av staden, men det mer än 100 meter breda gaturummet ämnat för motortrafik har inte förutsättningar att vara så pulserande av liv som en ryggrad borde vara. De vida gräsmattorna gör avstånden långa och torget till en hägring på andra sidan en lätt trafikerad, men ändå så avskräckande gata.




Strukturen hindrar besökaren att ta kortaste vägen till torget, som i stället leds på omvägar genom tunnlar eller över broar för att komma till andra sidan gatan. Detta samtidigt som torgbebyggelsen syns vida kring. Att se men inte nå är oerhört irriterande. Att tvingas ta en omväg inbjuder inte till promenad. Att gå upp och ner för backar är en kraftansträngning, ett orosmoment i mörker och en omöjlighet för mannen med rullator.

Hur blir ett torg en naturlig mötesplats? Min övertygelse är att en stadsstruktur som inbjuder människor att gå ut och röra sig till fots, en stad som lockar med målpunkter i närområdet och bjuder på upplevelser på vägen dit gör att människor faktiskt rör sig mer ute. Därmed kan vi skapa förutsättningar för människor att mötas i vardagen. 

Mitt förslag för utvecklingen av Selma Lagerlöfs Torg börjar med en grundlig bearbetning av gatustrukturen där dagens barriärer blir stråken kring vilka allting fokuseras:

-    Litteraturgatan upprättas som huvudstråk där alla trafikanter, fotgängare, cyklister, bilister och kollektivtrafikresenärer samlas.

-    Backadalen fortsätter vara viktig tillfart från motorvägen, men blir samtidigt ett promenadvänligt stråk genom Stigs center ner mot älven.

-    Där dessa gator möts ser jag den naturliga platsen för framtidens torg.




Mellan det nya torget och omgivande bostadsområden finns stora ytor att fylla med innehåll. Outnyttjade gräsmattor, nedsänkta cykelbanor och återvändsgränder tas bort så att gatustrukturen kan utvecklas till ett sammanhängande nät.

Med underjordiska parkeringslösningar kan exploaterbar mark frigöras i direkt anslutning till torget. Genom att till råga på allt riva de två blockerande torgbyggnaderna får man möjligheter att utveckla en flexibel struktur.




Litteraturgatan kan smalnas av för att skapa ett livligt och mer intimt gaturum. Ny bebyggelse kopplar samman med befintliga kvarter för att knyta ihop de separerade bostadsområdena.

Tusen nya bostäder med olika upplåtelseformer och varierande storlekar skulle kunna byggas i torgets närområde. Alla med terrass eller trädgård, för att knyta an till Backas historia som Hisingens trädgård.




Ambitionen är att de verksamheter som finns på Selma Lagerlöfs Torg idag ska finnas kvar. Kring torget bör bebyggelsen vara högre än i övrigt för att samla många människor. Under mark finns parkering med öppningar och uppgångar direkt till livet på torget. En av de viktigaste faktorerna för att torget ska bli en stark mötesplats är att hållplatsen för kollektivtrafiken ligger på torget. Och att vistelse och rörelse tillåts att ske i samma rum.








Det här är ett ganska radikalt förslag som totalt skulle vända upp och ner på stadsdelens grundläggande planering. Jag är dock övertygad om att man måste ändra strukturen i grunden om man ska kunna göra riktigt bra förändringar i miljonprogramsstadsdelar som denna.

Självklart måste det göras med respekt för att detta är ett bostadsområde där människor lever och verkar idag. De ska inte trampas på tårna. Genom att ta till vara och förädla mark som idag inte kan användas, impedimentytor som trafiken tillåtits ta helt i anspråk, hoppas jag dock att många skulle kunna se fördelar med att bygga stad även utanför stadskärnan.