22:a Yimbyvandringen: Lindholmen - Sannegården via Slottsberget

Dags för promenad igen! Vi fortsätter vår färd längs med Hisingens centrala kajer och älvnära stadsdelar och fortsätter där vi slutade sist. Från Lindholmens moderna "science park" vandrar vi upp igenom den äldre bebyggelsen, ofta kallat "gamla Lindholmen" och tar del av spännande historia och vackra vyer. Här finns stans äldsta biograf, något så ovanligt som ett modernt landshövdingehus och miljöer från en svunnen tid blandat med idag.




Landshövdingehuskvarter i det gamla Lindholmen, en ytterst vacker plats om än mycket stillsam och öde. Huset till vänster är byggt 1997 och har moderna inslag...


...inte minst om man går bakom och tittar, vilket vi lär göra på vandringen.


Vår vandring fortsätter upp på det pittoreska Slottsberget, den lilla skärgårdskullen som Evert Taube en gång i tiden var med och räddade från sprängning. Har man inte varit uppe på Slottsberget så har man missat något, en riktig göteborgsk pärla. Här byggdes på 1300-talet ett slott, därav namnet. Sedan tar vi oss ned till det nybyggda nyfunkiseldoradot Sannegårdshamnen och tar en titt på det pågående bygget av "Sannegårdens centrum" som vi nyligen tagit upp här på bloggen.



Slottsberget sticker upp som en grön oas i den göteborgska dalgången och miljön här kan närmast liknas med en skärgårdsö.










Sannegårdshamnen har de senaste tio åren förvandlats från en aktiv hamn till ett bostadsområde. Men är det mer än så? Finns det något stadsliv att tala om...



...och hur kommer det att bli när man bygger det nya Sannegårdens centrum?





Så här soligt var det på vår vandring i Sannegårdshamnen 2008.



Varmt välkomna ska ni vara att följa med på ännu en promenad i vår vackra stad! 


Var? Samling hållplats Lindholmen
När? Torsdag 23 augusti kl 19.00
Hur? Buss 16, 99, 31 m fl. eller färja till Lindholmspiren och fyra minuters promenad

SBK svarar om Sannegården

 

SBK:s förslag för Sannegårdens centrum

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

GP har idag ett stort reportage om framtiden för Gullbergsvass. Det är ett mycket intressant och avslöjande reportage. När man läser intervjuerna blir det väldigt tydligt att det finns mycket olika sätt att förhålla sig till Göteborgs stadsutveckling på.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

För en tid sedan reflekterade jag en del över den planerade centrumbildningen som planeras i Sannegårdshamnens inre del. Dessa tankar ledde snart fram till ett yttrande från YimbyGBG. Då jag bodde närmast av författarna till detta yttrande var det också naturligt att jag stod som kontaktperson. Som en följd av detta damp de så ner ett tungt grått kuvert på min hallmatta denna fredag. Innehållet bestod av antagandehandlingarna till detaljplanen för Sannegården Centrum.


En framtida spökstad eller kanske bara slätstruket?

Nu fick jag tid att i lungt och ro läsa igenom alla de yttranden som kommit in under samrådet. Egentligen hade den ansvarige Anders Svensson redan kommenterat vår uppfattning sedan tidigare, så kommentarerna på just vårt yttrande var inte direkt någon nyhet. I detta sammanhang tog även Johannes sig tid att bemöta responsen och fortfarande har ingen lyckats förklara för någon av oss varför säkerhetsavståndet på 80 meter från hamnbanan på något magiskt sätt är längre här än på andra platser.

I många och mycket står vår kritik fast och jag skall därför inte uppehålla mig vid alla detaljer. Den del jag fortsätter att fokusera på är frågan om dagligvaruhandeln som skall inrymmas i planen. Jag var i ett tidigt skede kritisk mot att handeln placerades bakom det förmenta centrumet med sin kollektivtrafiksplats och istället planeras att bli en låda med stora parkeringsytor placerade ut mot Lundbyleden. Anledningen till detta låg inte bara i att jag inte är så vidare förtjust i bilburna köplador utan i att det redan finns ett extern köpcentrum för bilister en allsvensk snedspark från detaljplaneområdet. Vid Eriksbergs köpcentrum ligger nämligen ett Coop Extra.

I de första handlingarna kan man läsa att
"[k]öpkraften i området [inte bedöms] tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra." och även att "största möjliga rumsliga integration mellan handel och bostäder är [...] eftersträvansvärt."


Detaljhandel tydligt separerat i planens norra del

Så utifrån denna bedömning och denna ambition kanske inte ännu ett köpcentrum riktat ut mot Lundbyleden är vad närområdet behöver - om nu inte SBK själva skall välja de framtida innehavarna av dessa lokaler för att garantera att de verkligen kombinerar varandra och profilerar respektive "torg" (med tanke på hur detaljerade detaljplaner är är detta absurt nog nästan rimligt! Det är ofta så större fastighetsägare agerar när de vill skapa en bra mix av affärer i sina köpcentrum). Misstolka mig inte nu, jag har för egen del ingen ambition att förhindra konkurrensen mellan näringsutövare bara för att marknaden bedöms vara för liten för två aktörer att överleva, men då SBK tydligen tar sådant i beaktande så är det inte mer än rimligt att ta med detta i min bedömning av deras handlingar. Några butiker skall integreras ut mot hållplatsen men det är alltså allt, en liten del i jämförelse med storleken på köpladan.

I det yttrande som jag var med och författade påtalade vi detta och menade att det vore mycket bättre att rikta dagligvaruhandeln ut mot parken/torget och hamnbassängen. I deras kommentarer till vårt yttrande säger de nämligen att
"Stadsbyggnadskontoret har bedömt att den bästa placeringen av en sådan butik är utmed leden men samtidigt med nära gångavstånd till kollektivtrafiken".

Jones Lang Lasalle har vissa synpunkter i samrådet då de menar att det vore bättre att utveckla Eriksbergs köpcentrum till ett stadsdelstorg och istället bara ha en mindre, bostadsnära livsmedelsbutik i Sannegården. Nu skall det verkligen poängteras att JLL inte är någon boende, även om namnet låter som det tillhör någon hitflyttat New Orleans-bo, utan ett stort internationellt företag som håller på med fastigheter och är involverade i - just precis - Eriksbergs köpcentrum. JLL talar alltså i egen sak och vill förstås inte få en likvärdig konkurrent till sina kunder på andra sidan Eriksbergsmotet. Vad som istället är lite mer intressant är SBK:s svar:

"[T]vå likvärdiga livsmedelsbutiker är det bästa alternativet då dessa kan understödja varandra[...]. Många lokala torg lider idag av att befintliga livsmedelsbutiker har för liten yta och därigenom för en tynande tillvaro i bilsamhället."
Låt oss för idag strunta i logiken som ligger bakom uppfattningen om att två likvärdiga livsmedelsbutiker understödjer varandra och hur spontant olämpligt Eriksbergs köpcentrum känns som stadsdelstorg för boende söder om Hamnbanan. Låt oss istället fokusera på det där sista ordet som SBK kände var viktigt att poängtera. Vi lever alltså i ett bilsamhälle. På Älvstranden Utvecklings hemsida står det att "Vi utvecklar det nya Göteborg". Trots en massa surr från kommunens håll om att fler skall åka kollektivt, gå eller cykla och att på Norra Älvstranden så planeras för den Goda staden (jag vill dock se de som säger sig planera den Onda staden) med levande och mänskliga miljöer. Ja, inget är tydligen mer mänskligt och levande än Eriksbergsmotet!


Eriksbergsmotet - mänsklig, levande miljö

Det hela skär sig en smula med med kommentarerna till Svensk Handel, som, tycker att handeln i Sannegården skall vara unikt och pratar om en attraktiv miljö som är lockande och spännande dygnet runt (det är ju det parkeringsytor framför köplada formligen skriker - eller hur?), där det påekas att...

"Sannegårdens inre del utgör ett område med handel och bostäder som knyter samman östra och västra Sannegården och skapar en helhet. Handeln i området ligger mycket bra till ur kollektivtrafiksynpunkt och för närhandel för de boende i området. Livsmedelshandeln samt annan handel inom området kan därmed förväntas få en annan funktion än Eriksbergs handelsområde, där huvuddelen av besökarna kommer med bil."

Men vänta lite nu, om det nu är detta som är det kompletterande med Sannegårdens livsmedelsaffär, varför ligger den då ut mot leden medan två futtiga butiksytor planeras ut mot det för i området boende mer naturliga och för syftet planerade mötesplatsen och torget/parken som skall ligga precis vid hamnbassängens kant och vid busshållplatsen?

ICA ex machina! Plötsligt så dyker de upp som gubben i lådan. Detta företag förekommer inte någonstans i de handlingar med detaljplanen som jag och Yimby tog ställning till men nu är de här med sina åsikter om olika detaljer för den framtida livsmedelsaffären och passar även på att berätta för oss om den kommande frälsningen:

"ICA vill informera om att ICA Sverige bedriver ett rikstäckande energioptimeringsprojekt där projekt ICA Kvantum Sannegården är valt som ICA's pilotprojekt!" SBK svarar:
"[SBK] har reviderat plankartan utifrån ICA's önskemål. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av ICA's intentioner om energioptimering."

Så bra att ICA tänker på att energioptimera sin butik i bilsamhället, jag var lite orolig där ett tag. Det är alltså helt klart att ICA skall ha en affär i den nya Sannegårdens centrum. Man undrar ju lite i vilket skede det blev klart och vilket inflytande de kan ha haft på planeringsprocessen trots att de aldrig omnämnts tidigare i offentliga handlingar för denna detaljplan.

"I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet."
Plan- och bygglagen (1987:10) § 26

En noggrannare läsning av handlingarna visar således på det som vi misstänkt länge - detaljplanen är en produkt av förhandlingsplanering. Med förhandlingsplanering avses att ett fåtal politiker eller tjänstemän med oklara mandat kommer överens med privata intressen utan att detta klargörs tydligt och formellt. Sedan klubbas förslaget igenom enligt PBL som förment objektiva bedömningar utan att det allmänna och andra enskilda intressen har någon riktig möjlighet att påverka eller vinna inflytande över resultatet. Frågan vi ställer oss är givetvis när ICA involverades i detta? Har andra möjliga intressenter - som måhända accepterat andra lösningar - tillfrågats? Dessa frågor är förstås svåra att få svar på - det har ju inte direkt skett öppet.

Från en viss synvinkel är ICA:s önskemål om att ha affären ut mot leden förståerliga. Många större köplador anser att det är viktigt att synas från vägen. Det handlar om att synas tydligt så att bilisten inte missar ett köp. I princip är det inte heller någon skillnad för andra affärer och verksamheter oavsett om kunderna går, åker kollektivt eller cyklar - det är bra att synas. Det är inte direkt ovanligt att stadsdelstorg är direkt olämpligt placerade ur en handelssynpunkt där planeringen haft en dålig förståelse för hur människor rör sig i praktiken eller helt enkelt velat att torget skall vara en samlingsplats för grannskapesenhetens invånare och inga andra. Att ICA förstås både vill ha kakan och äta upp den är i sig inte konstigt - alltså få Sannegårdens boende som kunder och konkurrera med Coop Extra om deras bilåkande kunder. De boende kommer i vilket fall att veta var affären ligger, även om den skulle vara olämpligt placerad.

Det är dock tveksamt om ICA:s önkemål skall vara övervägande när kommunen gör upp planer för kommunal mark. De idioter och stackare i Sannegården som nu måste gå två kvarter längre (ett kvarter upp, ett kvarter ner) för att nå sin lokala mataffär skulle måhända kunna tänkas ha en åsikt. Någon kanske skall informera de människor som väljer att gå eller åka kollektivt - vilket kommunen säger att det är bra att vi gör - att vi faktiskt bor i ett bilsamhälle och det är inget man kan göra något åt ens med ett totalt kommunalt planmonopol. Att garantera ICA en gigantisk reklamskylt vid vägen och en väl synlig infart och parkering skulle till exempel inte kunna vara en acceptabel kompromiss?

Under tiden ägnar sig andra saksägare, de boende alltså, att sida upp och debattera färgsättningen på fasader och balkonger (det står att de skall vara färgglada - hemska tanke!) de nya husen, oroa sig för solvinklar och för sina parkeringsplatser (vi lever ju i ett bilsamhälle!). Ja, färgsättning på fasader tas upp i detaljplanerna redan på ett relativt tidigt skede. Det anses la vara viktigt för att samrådet skall vara demokratiskt och för att alla skall kunna säga var de tycker - demokrati är viktigt!

Är det bara jag eller är det någon som står nere på kajkanten, silar mygg och sväljer kameler?

SBK:s förslag för Sannegårdens centrum

YimbyGBG har tidigare lämnat ett yttrande över detaljplanen för Sannegårdshamnen. Nu har vi fått svar från den ansvarige planarkitekten Anders Svensson:

- - - - -

Först stort tack för ert långa och ambitiösa yttrande över vårt förslag till detaljplan. Jag håller i grunden med er om det mesta. Se detta som spontana reaktioner på era tankar. Ett mer formellt remissvar kommer i antagandehandlingen där ert yttrande nu ligger med i utställningsutlåtandet.

Det är riktigt att Norra Älvstranden har en bit kvar ännu mot den täta stad som var visionen. Men Rom byggdes inte heller på en dag och de ca 25 år som man nu har byggt på Norra Älvstranden är också en kort tid ur stadsbyggnadssynpunkt. Jag tror att de tankar som nu är aktuella att knyta samman med Lundby vid Säterigatan och skapa en sammanhängande kvartersstad kan betyda mycket för integrationen.

Mycket handlar ju om att däcka över och skapa bättre skydd längs hamnbanan som ligger som en avskärande barriär längs hela området. Det är buller och det är risker med transporter av farligt gods som stökar till det, men nu är det aktuellt med en tunnel mellan Eriksbergs köpcentra och Pölsebo och då tror vi att vi kan komma loss med Säterigatan.

Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner. Vi försöker just nu få in bostäder vid Lindholmen centrum. Studentbostäderna var första steget. En plan finns framme för ett bostadskvarter i hörnet Lindholmsallén/ Ceresgatan/Karlavagnsgatan. Överklagad till regeringen av Zinken Weland som inte vill ha bostäder alltför nära med tanke på framtida miljötillstånd. Ännu ett bekymmer i vår ambition att bygga blandstad. Ett tänkt bostadskvarter skulle bilda avslutning på Lindholmshamnen där restaurangen i den gamla infobyggnaden ligger idag.

När det gäller Sannegårdshamnen så ligger tyvärr både tågtrafik och biltrafik kvar inom överskådlig tid och ger tydliga ramar för vad som är möjligt. En förstudie för Lundbyleden och Hamnbanan mellan Kvillebangården och Eriksbergsmotet är i startgroparna men det finns tydligen inga pengar för detta inom den närmaste 10-årsperioden. Under tiden måste vi förhålla oss till det och bygga staden utifrån de förustättningar som ges. Tyvärr fungerar inte ert förslag pga just detta.

Ett kvarter med bostäder närmast hamnbanan och Lundbyleden godkänner inte räddningstjänsten, det hamnar inom riskzonen och bullernivåerna är för höga. Även kringbyggda kvarter i sådana lägen får ett antal lägenheter i hörnena som inte kan få någon tyst sida. Därmed säger miljöförvaltningen nej.

Vad det gäller handel så är inte ambitonen att skapa ännu ett köpcentra. Ägaren till Eriksbergs köpcentra ville egentligen ha in även ICA i sitt skal så att all handel kunde samlas dit. Vi (Sbk och Byggnadsnämnden) sa nej till detta med hänvisning till en mer spridd handelsstruktur nära kollektivtrafik och med möjlighet att nå åtminstone någon större livsmedelsaffär inom gångavstånd från bostäderna.

I Sannegården centrum såg vi möjligheten att ordna detta och att dessutom ge underlag för ett antal mindre butiker och caféer på sikt i bostädernas bottenvåningar och i affärshuset som komplement till ICA. En vårdcentral är ett starkt önskemål i stadsdelen. Här råder fri etableringsrätt idag så det gäller att vara först och att erbjuda något bra och attraktivt om man skall kunna planera för vården.

Sedan har vi det här med ekonomi. Där hamnar vi ofta i ett moment 22. Vi vill gärna skapa en levande stad med handel, bostäder, service och verksamheter i en salig blandning och jobbar rätt hårt för att nå detta i våra planer. Men det måste ju alltid finnas någon som betalar. Vilka pengar som finns för samhällsbyggande är beroende av vad jag brukar kalla "den ekonomiska motorn" i samhället.

Under förra högkonjunkturen på det sena 80-talet var det kontor som gällde. Då tillkom på Norra Älvstranden ett antal ambitiösa kontorsbyggen i det gamla varvsbyggnaderna. När ekonomin tog fart på slutet av 90-talet var det bostäder som gällde. Bostadsrätterna har bekostat hyresrätterna och på Norra Älvstranden har man lyckats skapa en hygglig blandning av både och.

De senast åren har det varit mycket fokus på handel. Handeln har blivit alltmer nischad på olika kundgrupper. Vill man bygga en stor livsmedelshall så skall det se ut på ett visst sätt. Med gratis parkering intill osv. Att bygga handel med hus ovanpå har vi testat i skisskedet även i Sannegårdshamnen men då sade intressenterna nej. Det blir ju en dyrare lösning husbyggnadstekniskt. Ur förvaltningssynpunkt vill man också ha rena fastigheter.

Detta har vi lyckats slå hål på i centrala lägen där man kan hävda butiker i bottenvåningarna. Vid Friggagatan har jag t ex jobbat med en plan för smålägenheter ovanpå handel. Älvstranden är duktiga på att förhandla med olika intressenter och t ex vid Eriksbergstorget (vid Hotell 11) har vi ju byggt ett blandat kvarter med kontor och bostäder ovanpå handel.

Men som sagt det gäller att ha med sig intressenterna och att kunna erbjuda bra lokaler med låg hyra för att detta skall gå ihop. Så assymetrin som ni pratar om har sina ekonomiska skäl. Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns.

Social segregering har ju debatterats mycket. Enligt min mening går det inte idag att bygga nya hus så billigt att de blir tillgängliga för alla grupper. Markpriserna i attraktiva lägen gör att nya bostäder i Sannegårdshamnen och på Eriksberg hamnar väsentlig över nyproduktion i t ex Gårdsten. Att bygga bostadsrätter i de nordöstra stadsdelarna har också länge varit ett önskemål men svårt att få till.

Jag har nu i några år jobbat med Backaplan och Östra Kvillebäcken som jag tror kan vara en bit på vägen att bygga bostäder med blandade upplåtelseformer nära handel, service och kollektivtrafik. I Kvillebäcken har vi försökt jobba med kvartersstad. Även denna är litet modifierad om man jämför med Linnéstan. Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!

Vi får se. Vi har också skrivit ett gestaltningsprogram där vi lyfter fram åtskillnad mellan gata och gård i material och utformning. Viktigt med halvprivata zoner likaväl som en tydlig offentlighet där alla känner sig välkomna.

Jag tycker inte att man skall vara alltför negativ inför den lösning som nu ställs ut. Planen för Sannegården centrum har blivit bra, tycker jag. Vi har lyckats lägga bostäder där det är möjligt med hänsyn till risker och buller i bra lägen med utsikt mot vatten och med bra ljusvärden. Vi har fått till en stor offentlig plats/strandpark som kan bli en enorm tillgång för folk i området. Vi har lagt handel, vård och bostäder vid en hållplats som även når skola och daghem. Förberett för spårvagn den dagen sådan blir möjlig (pengarna igen).

Exploateringstalet i Sannegården centrum är betydligt högre än i resten av hamnen. Husen är högre och blandningen är större. Funktionsintegrering bör man ju alltid försöka fixa på kvartersnivå i stadens centrala delar. Hela vägen fram har vi kanske inte nått men vi har ändå lokaler i bottenvåningen även mot parken och i centrat som helhet räknar jag till minst fyra funktioner utöver allmänna mötesplatser.

Vi har försökt gestalta den offentliga parken som en tydligt offentlig yta medan ytorna mellan husen blir tydligt halvprivat. De offentliga ytorna är lätt åtkomliga från allmänna gångstråk. Det handlar också om att markera gränser genom murar och nivåskillnader mm. Det är detta som ligger i kvartersstaden till skillnad från 50- och 60-talens trafikseparerade lameller och punkthus i park. Däremot kan jag hålla med om resultatet kanske inte skall definieras som "kvartersstad" i egentlig mening. Det har heller inte varit avsikten.

Anders Svensson
Planarkitekt

- - - - -

Vi är naturligtvis väldigt glada att Anders tagit sig tid att svara oss så utförligt, det lovar verkligen gott att vi har stadsplanerare som är måna om att upprätthålla en levande dialog med medborgarna. Det är också mycket intressant och upplysande att få ta del av de problem och utmaningar som planerare möter i sin vardag. Mycket kritik som riktas mot arkitekter och planerare bygger på en bristande insikt i stadsbyggandets praktiska verklighet. Det är därför oerhört betydelsefullt att även vanliga medborgare får denna typ av "inside-information".

Det är också roligt att Anders i grunden håller med oss om det mesta. På några punkter är dock resonemangen som förs i svaret något dunkla. Förhoppningsvis kan vi nå en större klarhet genom en diskussion här på sidan.

1. "Rom byggdes inte på en dag"
Det är sant att en stad är en organism med en mycket längre livscykel än en människa. Stadsdelar förändras och utvecklas under lång tid. Men för att förändring och utveckling överhuvudtaget ska vara möjlig krävs ju att det finns en grundläggande flexibilitet i bebyggelsen. Dagens byggande, bl.a. på Norra Älvstranden, saknar ofta denna flexibilitet. Har man från början omöjliggjort andra funktioner än boende så är utrymmet för utveckling mycket litet. Det är därför oerhört viktigt att bygga in flexibilitet från början.

2. Kvartersstad vid Säterigatan
"Sammanhängande kvartersstad" låter ju bra och det skulle säkert "betyda mycket för integrationen". SBK gav nyligen ut en utmärkt handbok för stadsbyggande, Stadskvaliteter, där kvartersstad beskrivs på ett tydligt och pedagogiskt sätt.



SBK:s definition av kvartersstad - klicka för större bild

Problemet är att den plan som offentliggjorts knappast kan definieras som "sammanhängande kvartersstad", lika lite som Sannegårdshamnen är det. Funktionsblandningen verkar också inskränka sig till "gångavstånd till köpcentrum" och en handelsetablering i områdets nordöstra utkant. I övrigt hänvisas man till maskinkajen på Eriksberg.



SBK:s förslag för Säterigatan

Man kan naturligtvis kalla uppbrutna bostadslameller för "sammanhängande kvartersstad", men det förändrar ju inte det faktum att det är uppbrutna bostadslameller och inget annat.



SBK:s förslag för Säterigatan - klicka för större bild

3. Hamnbanan
Det låter mycket bra att SBK arbetar för att minimera störningarna från Hamnbanan. Vad gäller säkerhetsavståndet (80m för tät bostadsbebyggelse) så ligger all bebyggelse som YimbyGBG föreslagit utanför riskzonen. Det är alltså inget motargument mot vårt förslag. Detta framgår också tydligt av MKB:n som är bifogad planhandlingen. Dessutom förmodar jag att SBK är medvetna om att både Centrumhuset och Västra Lotten kommer att innehålla bostäder. De ligger till och med närmare Hamnbanan än vårt föreslagna kvarter.



4. "Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner"
Nej, problemet är just att man förtätar successivt med olika funktioner. Först kommer renodlade "bostadskvarter", sedan kommer "centrumfunktioner". Alternativt bygger man "kontorskvarter" som på Lindholmen och försöker sedan trycka in några "bostadskvarter" där det finns plats. Låter det bekant?

Det är för att det är så vi byggt det senaste halvseklet. Men det är inte så man bygger blandstad. Och det är SBK uppenbarligen medvetna om: "Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns."

Frågan är dock om det bara finns två alternativ: antingen att låta byggbolagen göra som de vill, eller att ge dem väldigt mycket skattepengar för att göra som vi vill. Förhoppningsvis finns det fler sätt, eftersom det under mänsklighetens historia har gått alldeles utmärkt att bygga stad fram tills för ett halvsekel sedan.

Som tjänsteman är det förstås inte Anders Svenssons roll att säga vad som är önskvärt, men våra politiker skulle nog behöva lite konkreta tips om olika sätt att politiskt komma tillrätta med det här problemet. Vilka konkreta juridiska, finansiella och administrativa reformer behövs?

5. Överklaganden
Det är förstås tråkigt att samhällsnyttiga projekt stoppas av snävt egoistiska intressen. Men det är ju ingen konstig slump eller naturlag, utan ett juridiskt system som upprätthålls (och kan ändras) genom politiska beslut. Därför vore det återigen värdefullt om våra lagstiftande politiker fick tips om hur dessa system kan förändras.

6. Social segregering
Att vår kommunala förvaltning helt utesluter möjligheten av social blandning i nya områden, när detta är ett uttalat mål från våra politikers sida, tycker jag låter mycket oroväckande. Såvitt jag vet är dessutom mycket av den aktuella marken i kommunens ägo, varför det är svårt att förstå vad markpriserna har med saken att göra.

Att det finns ett fiskalt intresse av att erbjuda hushåll med god ekonomi attraktiva bostäder innanför kommungränsen kan jag förstå, men det borde ju också finnas politiska prioriteringar av vilken sorts stad vi vill leva i.

7. Kvartersstad och genomgående lägenheter
"Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!"

Att det skulle finnas någon sorts motsättning mellan slutna kvarter och genomgående lägenheter låter väldigt underligt. Inte ens om man utgår ifrån att svensk byggindustri är oförmögen att bygga något annat än lameller så blir det begripligt. Även lameller som ställs i vinkel kan få genomgående lägenheter med rätt planering av lägenheterna.

Att lösningen på bullerproblem skulle vara att öppna upp kvarteren och glasa in balkongerna låter märkligt. Det måste väl vara bättre att skapa fysiska hinder för ljudvågorna så nära bullerkällan som möjligt. Till exempel genom att sluta kvarteren.

Det finns ju också exempel på kvarter som byggts i modern tid utan öppna kvarterhörn, ta t.ex. planen för det nya Skeppsbron - där har SBK gjort ett utmärkt jobb med att sluta kvartershörnen. Gatuhörnen är för övrigt också de bästa kommersiella lägena, fråga Seven-Eleven.

- - - - -

Sammanfattningsvis finns alltså en hel del att rikta kritik mot i det liggande förslaget. Det grundläggande problemet är dock inte bristande vilja bland arkitekter och planerare, de gör uppenbarligen så gott de kan under de rådande förutsättningarna. Problemet är de rådande förutsättningarna. De måste förändras och det är en politisk fråga.

Vi måste komma bort från den nuvarande situationen där planerare och arkitekter tvingas trolla med knäna för att få till något som i bästa fall vagt påminner om översiktsplanens intentioner. Vi behöver konkreta reformer - nu.

Under den senaste tiden har GP skrivit en rad reportage om och kring Västlänken - en underjordisk järnväg under staden som eventuellt skall byggas. Som vanligt när det gäller så här gigantiska infrastrukturprojekt är det ingen hejd på planerande, åsikter och protester, kostnadsberäkningar samt visioner och inte minst diskussionen om vem som skall betala kalaset.

När GP slängde in en ny ingrediens i soppan blev jag faktiskt lite förvånad; jag har tydligen inte följt debatten ordentligt.

Hamnbanan på Hisingen kommer före västlänken, långt före.
- Hamnbanan är otroligt viktig och av högsta nationella prioritet, säger Katarina Norén, planeringsdirektör på Banverket. Orsaken är Hamnbanans strategiska betydelse för Göteborgs hamn och därmed för Sveriges export och import.

På banan transporteras drygt 200 000 containrar per år och stora mängder papper, pappersmassa, stål, olja och bilar. Med drygt 70 tåg per dygn är Hamnbanan en av Sveriges hårdast trafikerade järnvägar, eftersom den är enkelspårig är den dessutom mycket störningskänslig. Blockeras Hamnbanan lamslås Göteborgs Hamn.

För att komma runt dessa problem skall nya spår tas i bruk och eventuellt också täckas. Med tanke på att utvecklandet av Hamnbanan dessutom totalt skall kosta 4 miljarder, att jämföra med Västlänkens över 14 miljarder, är det kanske inte konstigt att Hamnbanan är en lättare nöt att knäcka (i alla fall innan notan verkligen skall betalas och det vissar sig att den är dubbelt så stor, något man la kan förvänta sig).

Dessutom har miljön runt Hamnbanan förändrats markant under de senaste tio, femton åren genom byggandet av bostäder vid Norra Älvstranden. Ur säkerhetssynpunkt är detta förstås problematiskt. Samtidigt skapar Hamnbanan en barriär mellan Norra Älvstranden och resten av Hisingen.

Det är måhända så att just de människor som flyttat in i Norra Älvstranden är lite ömtåligare än Hisingsbor i övrigt men oavsett detta är Hamnbanan ett problem som inte går att ignorera när man som jag gärna tittar närmare på hur Göteborg kan utvecklas och förbättras som stad. Norra Älvstranden är för närvarande klämd mellan två barriärer som försvårar en bättre integration med staden i övrigt; Göta älv i söder och Hamnbanan i norr. Norra älvstranden har inte blivit vad en del hoppades på och måhända kan en del skyllas på alla dessa barriärer.

Just barriärfaktorn är något som jag tycker är mycket viktigt för ambitionen att bygga fungerande och levande stadsmiljöer. En barriär kan vara lite vad som helst men effekten är allt som oftast densamma; den skapar öde återvändsgränder och enklaver genom att få människor kan eller vill passera. Lite människor i omlopp gör det svårt för många verksamheter att fortleva eller uppstå.

Älvstranden Utvecklings kommunikationschef Johan Ekman tycks tänka på dessa barriärer när kritiker menar att blandstadsvisionen bara blev ett nytt Högsbo:

På Eriksberg och i Sannegårdshamnen har vi försökt att skapa attraktiva stadsdelar med närhet till vattnet som i sin karaktär skulle kunna jämföras med andra områden som ligger en bit utanför Göteborgs stadskärna. I sådana områden är det ofta svårt att skapa det levande, myllrande stadslivet som föregående skribenter beskriver. Det finns inte en tillräckligt stor dragkraft till, och köpkraft där. Idag bor man annorlunda än för 40 år sedan. Då bodde man fyra/fem personer i en lägenhet där man idag en eller två. Idag måste vi bygga annorlunda.

Nu riktar vi blicken framåt och börjar utvecklingen av mer centrala områden som Backaplan och Kvillebäcken. Där ser planerna helt annorlunda ut.

Med dessa förevändningar har det gått att bygga på som vanligt och antingen planera in bilburen dagligvaruhandel i Sannegårdshamnen eller ett typiskt grannskapsenhetscentrum i området Platån vid Eriksberg. Delvis har de förstås rimliga skäl till detta, men jag skulle vilja påstå att den inre, tredje barriären sitter i skallen på planerarna. Många av alla dessa barriärer är ju skapade av människorna i en tid då de faktiskt sågs som något positivt (något de förstås också kan vara, i alla fall delvis).

Exempel 1: Platån i Västra Eriksberg.



Centrum planeras vid den lilla torgbildningen strax ovanför texten "Platån". Dockan avskiljs genom kraftig höjdskillnad. All trafik kommer att gå förbi området via Västra Eriksbergsgatan norr om bostäderna och en parkeringsyta. Ytterligare ett stenkast norrut ligger den berömda hamnbanan. Genomströmning av människor lika med noll.

Med andra ord blir torget en angelägenhet för lokalbefolkningen allena och får flera likheter med mängder av förortstorg. Skillanden är måhända att bilen återigen introducerats vid torget, en återgång till 1940-tal eller tidigare. Om målet är blandstad skulle området egentligen må bättre av att Västra Eriksbergsgatan leds om genom området. Blandstad får inte ske på bekostnad av något annat - som smidiga trafiklösningar - och vad får man egentligen gratis? Barriären har tripplats genom kombination av väg, parkeringsplats och järnväg.

Exempel 2: Sannegårdens centrum.



Med den berömda Hamnbanan strax norr om området och diverse trafiklösningar däromkring ursäktas ett köpcentrum som riktas ut mot stora parkeringsplatser och barriärer 400 meter från ett annat bilburet köpcentrum. Samtidigt är vägen ut mot dockan endast för bussar och den gulliga miljön som där skall skapas med små butiker och fik kommer att få en genomströmning av några busspendlare som går av vid fel hållplats?

Exempel 3: Lååångt ifrån Hamnbanan i Östra Kvillebäcken.



All förbipasserande trafik dras via Gustaf Dahléngatan där de skall finnas butiker i lokalplan och Färgfabriksgatan. Men för det lokala utbudet av dagligvaruhandel tycks det planeras in att det centrumet skall ligga vid en liten park mitt inne i området. Parken kring Kvillebäcken* kommer att i viss mån verka som en barriär, även om det förstås inte är någon avsikt.

Den befintliga Hjalmar Brantingsleden är givetvis en högst påtaglig barriär**, vilket jag kan intyga som boende söder om denna. Påminner på så sätt lite om exempel 2; det skall finnas en miljö där vi gör våra dagliga inköp och den miljön skall helst döljas undan lite för utbölingar. Sedan kan man skapa en mysig miljö där vi skall strosa runt, dricka kaffe latte och titta på folk. Trafikplanering och funktionsseparering är påtagliga även i uttalade blandstadsprojekt.

Kan vi ana en trend i planerarnas sätt att tänka? Barriärer är alltså dåligt eller eftersträvansvärt? Om blandstad endast kan byggas under förutsättning att vissa av modernismens barriärskapande dogmer och planeringstraditioner behålls blir det svårt att faktiskt i realiteten bygga den goda staden enligt blandstadsprincip. Är SBK redo att försämra framkomligheten och hastigheten i halvcentrala lägen för att faktiskt skapa levande stadsmiljöer och kommer byggherrar acceptera sådant som till en början kan skrämma bort deras idealkund; det äldre paret som sålt villan och vill köpa fräsch bostadsrätt?

Det är en stor utmaning att försöka sammanfoga dessa till synes oförenliga sätt att se på stadens gator och vägar till en fungerande lösning istället för trista halvmesyrer. Ibland tror jag att Johan Ekman bara luras och att Backaplan och Kvillebäcken inte kommer att bli annorlunda...

- - - - -

* När jag var nere på Älvrummet för samrådet kring det nya Backaplan, i april förra året, var mannen - jag kan inte säga att jag kommer ihåg hans namn - som höll i talarpinnen inte så lite positiv om hur trevlig denna grönyta är redan idag men att den inte är vidare välbesökt. Att den är bortglömd är måhända inte så konstigt, placerad som den är på baksidan av affärer, bortom en parkeringsplats och sedan rinner bäcken under Hjalmar Brantingsleden...

** När Hjalmar Brantingsleden byggdes någon gång för tusen år sedan medförde det även att Kvilletorget hamnade på sidan av och förlorade sitt strategiska läge. Nu ligger torget avsides och har säkerligen förlorat en hel del dragkraft på det. Jag kan tänka mig (jag spekulerar alltså vilt här) att om någon tankemöde ens lades på det så var det att Kvilletorget skulle ses som centrum för den lokala grannskapsenheten medan all annan handel kan förläggas till Backaplan med alla sina parkeringsytor. Hisingens största och äldsta torg består medan det bilanpassade Backaplan nu skall bebyggas. Så kan det gå.

YimbyGBG lämnar idag in ett yttrande över förslaget till detaljplan för Sannegårdens centrum. Stadsbyggnadskontorets ambition har enligt egen utsago varit att bygga "klassisk", funktionsblandad kvartersstad vid Sannegårdshamnen, och det är naturligtvis positivt. Tyvärr är genomförandet långt ifrån övertygande. Vi har därför varit tvungna att föreslå omfattande justeringar av detaljplaneförslaget.

Läs YimbyGBG:s yttrande som PDF

Läs det aktuella planförslaget

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

YimbyGBG

YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg.  Vi vill genom positiv, konstruktiv feedback möjliggöra en mer stadsmässig och urban utveckling av Göteborg. Vi vill att vårt stadsbyggande ska ändra riktning från gles bilstad till tät blandstad. YimbyGBG har för närvarande drygt 160 medlemmar.

För mer information besök YimbyGBGs hemsida: https://www.yimby.se/gbg

Sammanfattning

YimbyGBG ställer sig positiva till ambitionen att bygga tät blandstad vid Sannegårdshamnen. När det gäller den föreslagna bebyggelsestrukturen finns dock anledning till omfattande justeringar. Fig. 7 visar YimbyGBG:s idéskiss till reviderad detaljplan. Observera att idéskissen endast visar den övergripande planstrukturen. Den specifika utformningen behöver utredas mer noggrant. Enligt YimbyGBG bör detaljplanen revideras enligt följande:

1. Den stora butikstillbygganden anläggs i det södra kvarterets gatuplan.
2. Det södra kvarterets bebyggelse höjs en våning, gården anläggs på butikstillbyggnadens tak.
3. Det norra kvarteret får sluten kvartersbebyggelse, med en blandning av bostäder, kontor och handel.

Yttrande

Att Norra Älvstranden inte blivit den levande stadsmiljö som utlovades är de flesta bedömare överens om. Som byggnadsnämndens ordförande konstaterade nyligen (GP 2008-06-14) har man inte förmått skapa den täthet eller dynamiska blandning av funktioner som krävs för att ett verkligt stadsliv ska kunna uppstå. Att man samtidigt byggt ett bilanpassat köpcentrum i närheten, med generösa parkeringsytor, har inte underlättat. Det har i Göteborgs stadsplanering under lång tid funnits en märkbar asymmetri mellan vad som sägs och vad som faktiskt görs.

Det är därför glädjande att Stadsbyggnadskontoret nu presenterar en detaljplan för Sannegården som innehåller både bostäder och handel. Tanken i detaljplaneförslaget är att skapa ett attraktivt stadsdelscentrum. YimbyGBG är mycket positiva till denna ambition.
Av oklar anledning har man dock från Stadsbyggnadskontorets sida valt att försöka skapa täthet och blandning genom ett lågt hållet exploateringstal och en hög grad av funktionsseparering. Det är tveksamt om det är en effektiv strategi för att skapa tät blandstad. Vi skulle hellre förorda ett högt exploateringstal och en låg grad av funktionsseparering.

Enligt Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter, har den traditionella kvartersstaden med slutna kvarter generellt sett både högre exploateringstal och bättre förutsättningar för funktionsblandning än funktionalistiska stadstypologier, som lamellhusområden och punkthus i park (fig. 1).



Fig. 1: Traditionell kvartersstad enligt boken Stadsbyggnadskvaliteter.

Det är därför glädjande att detaljplaneförslagets uttryckliga ambition är just kvartersstad. Som det heter i förslagets inledning: Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald.

Dessvärre återspeglas inte denna ambition särskilt tydligt i den faktiska bebyggelse som planeras, tvärtom är det svårt att se hur den föreslagna planen skulle kunna definieras som just kvartersstadsbebyggelse (fig. 2).




Fig. 2: "Klassisk kvartersstad" enligt det aktuella förslaget till detaljplan.

Det överordnade målet verkar snarare ha varit att upprätthålla en jämn och hög prisnivå på lägenheterna genom att ge alla lägenheter utsikt över hamnbassängen (fig. 3). Det kan säkert finnas ett ekonomiskt intresse i detta men det ökar samtidigt risken för social segregering, vilket knappast kan vara ett mål för Stadsbyggnadskontoret. Riktig kvartersstad, med slutna kvarter, hade i detta fall gett ett mycket högre exploateringstal och en större prisspridning inom området.




Fig. 3: Stadsbyggandet underordnas siktlinjer.

Norr om detta kvarter planeras ett monofunktionellt, bilanpassat köpcentrum i ett plan. Det kan tyckas märkligt om nu Stadsbyggnadskontorets målsättning för området är "klassisk kvartersstad". Vid en hastig läsning av detaljplanen kan man lätt få intrycket att säkerhetsavståndet till Hamnbanan ligger bakom denna svårförklarliga exploatering (fig. 4). Så är dock inte fallet. Det aktuella området ligger på rätt sida av det rekommenderade säkerhetsavståndet (80m) till "tät bostadsbebyggelse", vilket också tydligt framgår av både riskbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen (fig. 5). Det finns alltså ingen anledning att inte bygga tät, blandad kvartersstad på denna tomt, givet att Stadsbyggnadskontorets främsta målsättning är att åstadkomma god stadsbyggnad i enlighet med de riktlinjer som ligger i översiktsplanen.




Fig. 4: All bebyggelse har ett säkerhetsavstånd till Hamnbanan på minst 80m.





Fig. 5: Rekommenderat säkerhetsavstånd till tät bostadsbebyggelse är 80m.

Ett annat problem - och detta är en farhåga som även finns uttryckt i Stadsbyggnadskontorets handlingar - är närheten till det befintliga köpcentrumet i Eriksberg. Att i Sannegården då bygga ännu ett köpcentrum som i mångt och mycket riktar sig bort från bostäderna och mot bilburna kunder kan inte vara i vare sig dagligvaruhandelns eller de boendes intressen. Det är vår uppfattning att det vore bättre att försöka rikta denna handel ut mot kollektivtrafikens hållplats, bebyggelsen i Västra och Östra Sannegården samt den tilltänkta parken.

YimbyGBG är positiva till att det åtminstone finns en ambition att ha annat än bostäder i några av de sk. "solhusen" men har samtidigt en del funderingar kring kvarterets innergård. Lite beroende på framtida detaljlösningar är det möjligt att gården blir en genomfartsled för gångtrafikanter på väg till och från köpcentrumet. YimbyGBG hade föredragit ett slutet kvarter med mindre restytor. Även om vi förstår utsiktens värde som försäljningsargument tycker vi att det finns andra värden som kan vara viktigare att ta tillvara. Vår lösning, som vi hoppas kommer till rätta med åtminstone några av dessa problem, är att placera ytor för dagligvaruhandel och andra affärer i den tänkta butiksbyggnaden på platsen för kvarteret och placera gård samt hus ovanför detta första plan (fig. 6).




Fig. 6: Idéskiss över nytt kvarter med butiksytor i botten och breda trappor till gården.

Med ingång till butiker i gatuplan både i den nya butiksytan och från några av solhusen tror vi att det skulle finnas bättre utrymme för att skapa en bra plats för möten och stadsliv ut mot strandparken. Parken blir då ett allmänt rum som finns tillgänglig för boende i deras dagliga liv och blir en mer spännande plats för till exempel uteserveringar på sommaren. På samma gång får gården mer intim karaktär för de boende. Vägen upp till kvarterets gård kan vara breda trappor varifrån boende får en vacker vy över strandpark och hamnbassäng på sin väg till affär eller kollektivtrafikshållplats. Varuleveranser och även plats för parkeringar kan ske via baksidan på den nya gata som i detaljplanen skall dras norr om loggiahusen.

I och med att den yta som i den ursprungliga planen upptas av köpcentrum blir ledigt föreslår vi att denna yta skulle kunnas bebyggas med ett slutet kvarter, med en blandning av bostäder, kontor och handel för att ytterligare öka funktionsblandningen i området och skapa underlag för ett mer diversifierat utbud av tjänster under större del av dygnet. Detta skulle dessutom skapa bättre förutsättningar för stadens expansion inåt land om hamnbanan flyttas.



Fig. 7: YimbyGBG:s idéskiss till förändring av detaljplaneförslag.