Yttrande över Detaljplan för Kållered köpstad

Lite i skymundan pågår arbetet med Sverigeförhandlingen, ett arbete som syftar till att ta fram underlag för ett beslut om det som kan bli en av de största infrastrukturinvesteringarna i Sveriges historia – höghastighetsbanor för järnväg. Det kommer också att påverka bostadsbyggandet och det är därför intressant att undersöka detta lite närmare. Hur är arbetet upplagt? Vilka berörs? Hur kan man påverka? Hur ser tidplanen ut? Tanken är att göra det i tre artiklar, en första del där bakgrund, omfattning och tidplan för uppdraget Sverigeförhandlingen ges, en andra del där vi tittar närmare på vad Sverigeförhandlingen kan innebära för Göteborg samt en tredje del där vi summerar föreslagna och överenskomna åtgärder. Förhoppningsvis kan detta leda till en konstruktiv diskussion om vilka åtgärder som ska prioriteras.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby har just skickat in ett yttrande över Fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång. Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet. Planen är ett samarbete mellan Göteborg och Mölndal och den försöker ta ett helhetsgrepp om Mölndalsåns dalgång. Det finns goda intentioner men också många saker som skulle kunna göras betydligt bättre. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Senast i morgon torsdag den 27 februari!

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Söndagen den 22a september var vi en liten men mycket engagerad och talförd skara (sex personer), som trots hög luftfuktighet och horisontellt regn vågade sig ut på stadsvandring. Vi rörde oss längs Mölndalsvägen och dess parallellgator, tog en sväng till Lyckholms, kravlade oss upp till Utlandagatan och vidare mot Carlandersplatsen för att avsluta vid Korsvägen. På vandringen hade vi även trevligt sällskap av en nyfiken reporter från Mölndals-Posten.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Det händer saker utmed E6:an. I Gårda kommer Platzer att bygga ett kontorshus med butik i botten och planerar att dessutom tvåhöghus på tomten bredvid. Hela projektet ser mycket bra ut. Det är tajt, stadsmässigt och kompletterar ett område som numera har väldigt mycket bostäder genom att tillföra mer arbetsplatser. Naturligtvis hoppas vi att man integrerar de gamla industribyggnaderna med sågtandstak i den nya bebyggelsen istället för att totalsanera. Det kan bli hur bra som helst.



Längre söderut har planerna för Mölndals Centrum fått ny fart. Krook & Tjäder har ritat upp ett förslag som ser betydligt bättre ut än det gamla. De synpunkter som Yimby lämnade i sitt yttrande har i större utsträckning blivit tillgodosedda, även om man naturligtvis helt omotiverat har stoppat in lite husipark i södra delen av området. Det tefatsliknande parkeringshuset känns också mer 1960-tal än 2010-tal men har å andra sidan den fördelen att det lätt kan bytas ut mot riktig stadsbebyggelse längre fram i tiden.

Anders Svensson fortsätter sin bloggserie Förtätning ger en bättre stad. Denna gång om Mölndalsvägen.

Mölndalsvägen är en gata som faktiskt ligger mycket centralt i Göteborg. Kommunikationerna är utmärkta när det gäller kollektivtrafik längs med gatan mot både centrala Mölndal och centrala Göteborg men inte fullt lika bra upp mot stadsdelarna på bägge sidor av Mölndalsåns dalgång.

Detta trots att det var där som arbetarna på textilfabrikerna en gång bodde. Stadsdelar som Burås, Fredriksdal, Krokslätt, 50-husen, Sörgården, Gröndal och Mathildeberg hör traditionellt och naturligt ihop med Mölndalsvägen-Göteborgsvägen (det senare namnet får den när man kommer in i Mölndal) och inte med Johanneberg eller Guldheden.

Längs med Mölndalsvägen finns också en mängd obebyggda tomter och onödiga parkeringsplatser som tar alldeleles för stor yta. Flertalet av de senare kan faktiskt läggas under hus som kan byggas på platserna. Dessutom kan de kollektiva transportmöjligheterna ytterligare förbättras.



Dagens stadsmiljö utmed Mölndalsvägen - ICA Maxi i bakgrunden

På den stora tomten som ligger mellan Kallebäcksbron och Volkswagen där gamla tändsticksfabriken låg kan det byggas en pendeltågsstation av samma typ som stationerna på de centrala delarna av Berlins S-bahn. Med affärer och restauranger och grensle över både järnväg och motorväg. ICA Maxi byggs ihop med det nya komplexet.

I anslutning till den nya stationen byggs en busstation för att möjliggöra byten. LInje 18 som idag går till Pilbågsgatan i Mossen/Burås (fast det står Johanneberg på bussen) kan gå vidare nerför Framnäsgatan och sen ha den nya stationen som ändhållplats. En ny busslinje kan dras tvärsöver de södra delarna av Göteborg, från den nya stationen, upp Fredriksdalsgatan, till Pilbågsgatan och vidare upp i Guldheden längs samma väg som 42:an och 52:an går idag. Men istället för att svänga upp mot Doktor Westrings gata låter man den fortsätta på Doktor Forselius gata mot Doktor Fries Torg och Wavrinskys plats för att sen gå vidare mot Sahlgrenska och Linnéplatsen. Kanske ska man sen låta den gå vidare västerut över Masthugget…

Liseberg byggs ut söderut med huskroppar mellan nöjesfältet och Mölndalsvägen för ljudets skull. Hus som kan innehålla kontor och verksamhetslokaler. Alla tomma tomter längs med vägen byggs igen så som man gjort med en tomt vid hörnet Framnäsgatan och Mölndalsvägen. Saabfabriken (som säkerligen kommer att läggas ner) tas också över av Liseberg och på tomma ytor i Almedal (de gamla fabrikerna Almedahl och Lyckholm, något som man tidigare sagt nej till, men beslut kan ju ändras) byggs nya fastigheter med både kontor och bostäder. Kontor mot järnvägen och motorvägen samt bostäder mot ån och Mölndalsvägen. Trafiken från Mölndalsvägen som ska upp på Kallebäcksbron dras in genom Almedal istället för att som nu svänga vid Elisedal. Trafiken rakt fram mot Krokslätt och Mölndal fortsätter som förut.

Mölndalsvägen kan då göras smalare mellan Almedal (eller ända från Getebergsäng) och Lana (trafiken från söder mot Kallebäcksbron kan ledas till andra sidan ån) och lämna plats för mer bebyggelse och en tätare stad. Längs med ån kan det göras en strandpromenad med caféer och småaffärer. Lite som kring Canal St:Martin i Paris. All tomma tomter i industriområdet väster om Mölndalsvägen byggs igen, parkeringar läggs under husen och det byggs bostäder och verksamhetslokaler blandat.

Om dessa åtgärder gjorde skulle det i dag ganska tråkiga och parkeringsbemängda området längs med Mölndalsån kunna förvandlas till ett mycket attraktivt stadsområde. För att förbättra kommunikationerna mellan Burås/Fredriksdal och stadsdelarna vid Mölndalsvägen kan man bygga snedhissar (a la Nybohov eller Valparaiso), från Getebergsäng upp mot Utlandagatan liksom vid Almedal under studenthemmet upp till Liljeforsgatan och från Varbergsgatan upp till Fredriksdalsgatan/Gröndalsgatan nära buss nittons ändhållplats.

När det gäller Mölndalssidan ska jag återkomma om det.

YimbyGBG har lämnat in ett yttrande över förslaget till detaljplan för Mölndals Centrum. Utgångspunkterna för projektet är goda, det handlar om att skapa en tät och attraktiv stadsmiljö med en blandning av bostäder och handel. Det finns dock en del att invända mot i själva genomförandet. Det vi framför allt efterlyser är en större funktionsblandning, en mer stadsmässig planstruktur och möjligheter att öka våningsantalet i det föreslagna höghuset.

Ladda ned YimbyGBG:s yttrande som pdf

Läs förslaget till detaljplan för Mölndals Centrum

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna på att förtäta och urbanisera Mölndals centrum. Den föreslagna detaljplanen är, mot bakgrund av dagens situation, ett steg i rätt riktning och kommer att leda till ett mer dynamiskt och attraktivt stadsliv i Mölndal. Det är glädjande att Mölndals kommun så tydligt har ambitionen att bygga tät blandstad. Det är en förutsättning för att man ska kunna närma sig målen om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att de lovvärda ambitioner som uttrycks i programmet ska kunna förverkligas är det dock nödvändigt att genomföra vissa justeringar i den föreslagna detaljplanen. YimbyGBG efterlyser en större funktionsblandning, en tydligare kvartersstruktur och att Mölndals framtida riktmärke, det nya höghuset, tillåts bli avsevärt högre.

Kvarteren söder om Broslättsgatan kallas i planhandlingen för "bostadsområde", och det är tyvärr precis vad det är. Dessa renodlade bostadshus, där gatuplanet effektivt rensats från alla möjligheter till stadsliv, kommer oundvikligen att göra en stor del av centrala Mölndal till en sovstad. Det går också rakt emot kommunens uttalade ambitioner för området. Med tanke på att området är relativt bullerutsatt är dessutom den uppbrutna kvartersstrukturen, med lamellhus och punkthus, synnerligen olämplig. Det enklaste sättet att åtgärda detta är naturligtvis att bygga samman kvarteren och lokalanpassa gatuplanet. YimbyGBG föreslår därför att man åtminstone tätar kvartershålen med lokaler i en våning, där det ges plats åt mer småskaliga former av kommersiella, offentliga eller ideella verksamheter. Byggnaderna blir bättre integrerade med varandra och en mer stadsmässig miljö skapas. Genom dessa åtgärder möjliggörs en urban stadsmiljö även söder om Broslättsgatan (fig. 1).



Fig. 1: Planerat område från söder - ändringar i rött (lokalytor, gågator och högre höghus)

Området norr om Broslättsgatan har i det aktuella förslaget en acceptabel nivå av funktionsblandning men skär genom sin enorma volym av hela centrala Mölndal. En stad är något mer än ett centralt beläget köpcentrum med bostadsområden runtomkring. En stad är en kontinuerlig väv av bostäder, lokaler, gator och torg. För att säkerställa en mer stadsmässig utformning av det norra planområdet förslår YimbyGBG att det enorma köpcentrumet delas i tre stadskvarter. Detta görs lämpligen genom att Medborgaregatan förlängs och tillåts möta Broslättsgatan och att gångvägen från torget mot Broslättsgatan görs om till gågata och förlängs. Beträffande höghuset beklagar YimbyGBG att de ursprungliga planerna på mellan 40-50 våningar inte realiseras. Skulle det uppkomma ekonomiska möjligheter att öka våningsantalet är det viktigt att detaljplanen tillåter detta. Ett mer markerat höghus skulle utgöra en viktig accent i det framtida stadslandskapet och vara ett riktmärke för Mölndals stad. Även höghuset bör naturligtvis ha ett lokalanpassat gatuplan (fig. 2).



Fig. 2: Översiktlig plankarta - nya lokalytor (rött) och nya gågator (turkos)

Vi hoppas också på att Mölndal väljer att satsa vidare på spårvägen och att en förlängning av befintlig linje görs. Det skulle frigöra mark där vändslingan är idag och möjliggöra en stadsmässig exploatering av denna mycket centrala och värdefulla mark.

Modell över planerad bebyggelse

YimbyGBG lämnade i fredags in sitt yttrande över den planerade bebyggelsen på Åby Stallbacke i Mölndal. Även om detaljplanen rör ett område utanför Göteborgs kommungräns är stadsutvecklingen i näraliggande tätorter som Mölndal naturligtvis av intresse även för Göteborg. Bilden ovan visar den planerade bebyggelsen. YimbyGBG ställer sig positiva till en exploatering av området men har invändningar mot den föreslagna bebyggelsestrukturen som är av välkänd husipark-modell. Vi har istället föreslagit en tätare och mer blandad kvartersstruktur i området.

Läs förslag till detaljplan
Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig positiva till att bygga på Åby Stallbacke. Dock tycker vi att den föreslagna bebyggelsestrukturen ska justeras. Mölndals kommun marknadsför sig ofta med att man är den tredje största kommunen i Västra Götaland och att företagsklimatet är mycket gott. Som en del i att förstärka det kommer Mölndals Centrum att de närmaste åren genomgå stora förändringar då kommunen vill profilera sig som en individuell del av Storgöteborg. Detta tycker vi på YimbyGBG är bra men vi anser att om Mölndals kommun vill bli en starkare del av Storgöteborg så bör en högre exploatering än den föreslagna ske på Åby Stallbacke.

Förslaget som ligger är glest och kommer få karaktären av förort istället för stad trots att det ligger så centralt i Mölndal. Av planförslagets konsekvensbeskrivning framgår att det är ont om bebyggelsebar mark i centrala Mölndal:

I centrala Mölndal finns få alternativa platser för nya bostäder. Nästan all mark är redan ianspråktagen för bebyggelse eller utgörs av grönområden som av olika skäl bör bevaras med hänsyn till stadsbilden, trivsel, rekreation m m.

Trots detta väljer man en gles och uppsplittrad bebyggelsestruktur vilket ger ett omotiverat lågt exploateringstal. Man anger också tydligt att ambitionen är att bygga vidare på kvartersstrukturen i Mölndal centrum:

Föreslagen utbyggnad skall ses som en utveckling av centrala Mölndal västerut och ansluter till kvartersstrukturen i Mölndals centrum och intilliggande bostadsområden.

Trots detta föreslår man endast uppbrutna kvarter i form av radhus, punkthus och lamellhus. Alltså typologier som är raka motsatsen till den sammanhållna kvartersstadens struktur.

Området är dessutom kraftigt utsatt för bullerstörningar, dels från trafiken och dels från travbanan. Vintertid harvas banan för att få bort frost, detta ger upphov till starka bullerstörningar även nattetid. Av bullerutredningen framgår att acceptabla bullernivåer inte kommer att kunna hållas. Trots detta väljer man att inte bygga slutna kvarter, vilket skulle bullerskydda innergårdarna.

Vi föreslår istället att riktig kvartersstad börjar byggas i det hörn där Frölundagatan möter Åbyvägen. Kanske kvarter på mellan 4-8 våningar. Sen kan man fortsätta den typen av bebyggelse längs med hela området. Detta förslag skulle skapa betydligt fler bostäder vilket vi anser skulle gynna Mölndals kommun. Det skulle också bli en mer sammanhängande stad med bara Åbybergsparken som delare. Denna mer sammanhängande stad skulle också enklare skapas om kvartersstad byggdes mellan Toltorpsgatan och Frejagatan samt kanske med hus på båda sidor om Storgatan. Dessa hus längs Storgatan skulle dock få formas varsamt eftersom de skulle hamna nedanför kyrkan, kanske inte högre än 3 våningar. Vad som är viktigt i sammanhanget är att samtlig bebyggelse som vi föreslår ges utrymme att bedriva verksamheter i bottenvåningarna. Landshövdingekvarteren runt Krokslätts Torg borde vara förebilder för stadsbyggandet på Åby Stallbacke, med levande gatuplan och trygga, lummiga innergårdar (fig. 1).



Fig. 1: Kvartersstad runt Krokslätts Torg

Vi hoppas vidare att Mölndals kommun kommer att utveckla spårvagnstrafiken och att den högre exploatering som vi föreslår skulle ge ett större underlag för t.ex. en linje mellan Mölndals Centrum bort mot Eklanda via just Frölundagatan och kanske i förlängningen ända bort till Frölunda Torg.

Vi tror att framtida generationer skulle vara tacksamma mot dagens beslutsfattare om en högre exploatering genomfördes och hoppas att ni reviderar det utställda förslaget enligt våra önskemål. Vi anser inte att den typ av bebyggelse som det utställda förslaget anger är lämplig för centrala Mölndal. Det är dags för Mölndal att välja väg: gles och bilberoende förort eller levande och blandad stad. YimbyGBG rekommenderar starkt att man väljer det senare.