Trängselskatter i Göteborg

Jag har roat mig med att räkna på inflationens påverkan på trängselskatten i Göteborg. Även om inflationen är låg så är dess påverkan obeveklig och mycket märkbar över tiden.

Första bilden har med uppdateringar till och med 2010.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Den andra till och med 2011.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Den tredje inkluderar den kända inflationen för 2012, så här långt.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Redan när trängselskatten startar 2013 så ligger den med ett underskott på minst 1 krona men snnolikt närmare 1,50kronor.

Som man tydligt kan se på de röda kurvorna så landar man bra nära mitten av den kommande höjningen av trängselskatten som kommer 2015. De mindre variationer i faktisk inflation påverkar inte heller nämnvärt var man landar, det är för kort tid för inflationen att verka på för det.

De streckade ytorna visar underskott respektive överskott i finansieringen som orsakats av inflation respektive skattehöjning. Skattehöjningen förmår inte riktigt kompensera inflationen men det är bra nära. Här är det längre tid och inflationen påverkan blir större. Men på det hela taget så är det en balanserad höjning 2015.

Man kan också från graferna förutse att det behövs ännu en höjning runt 2020. Den och kommande höjningar kan dock begränsas till 1-2 kronor per gång för att hålla jämna steg med inflationen. Ser man på den gröna kurvan så ser man också vad ränta på ränta gör med en kurva när den mjukt böjer av uppåt.

Framtiden är en intresant plats. Det skall bli spännande att följa utvecklingen!

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Ambitiöst! Man borde nästan kunna få högskolepoäng genom att läsa på vårt forum, mycket finns att lära

Hansson, har du sett referens om varför man inte tar ut "rätt" avgift från början.
( inflationen mellan 2001 och 2010 var i snitt 1.5% framtiden är alltid svår att sia om.

Mikael

Det står i Trafikverkets utredning samt i beslut att priser och kostnader är satta i 2009 års penningvärde. Både kostnader och avgifter är därmed inflationssäkrade. Det är ingen panik att justera varje år utan man kan vänta ett tag för att se hur inflationen faller ut. Det är ju om inte annat besvärligt att justera avgiften med så små steg som ett års inflation skulle kräva. Man måste justera med ett helt antal kronor för att få rimliga steg och upplösning. man hamnar under inflationskurvan något år och så höjer man tills man når motsvarande över kurvan. Och så fortsätter det. En justering vart 5år verkar rimligt baserat på nuvarande prognos, men det beror helt och hållet på inflationsutfallet i framtiden vad det verkligen blir.

Vad inflationen har varit historiskt är mest av akademiskt intresse och saknar betydelse för hur den kommer att bli i framtiden. Riksbanken har som mål att den skall vara i spannet 2-3% och det är också det som jag har i grafen, se blå och gula kurvor.

Att sia är svårt eller rent av omöjligt. Det är därför som alla planerare jobbar med prognoser. Prognoser kan alla göra, och det gör de också. Det är ren matematik, inget konstigt. RFör att kunan säga något om framtiden så måste man göra en prognos, annars har man ingen aning och kan inte planera framtiden för något eller någon.

Det finna med att ange en avgift (eller pris) i fast penningvärde och justera för inflationen är att det inte påverkar kostnaden.

Tackar Hansson, men min fråga handlade snarare om varför man inte direkt satte "rätt" nivå. Då hade man sluppit höjning direkt. T ex sätt 20 eller 21 kronor vid intro, så behöver man inte höja så snart.
Jag misstänker att det varit en hel del taktiskt schackrande med
Mikael

Nej, man behöver inte leta konspirationsteorier. Det räcker gott med att inse verkligheten. Avgiften är satt i 2009 års prisnivå. Det är sedan den nivå som skall inflationsskyddas.

Det är svårt att förutse inflation på längre sikt. Avgiften är satt för att i 2009 års valuta täcka finansieringen. Som en följd av det kommer att avgiften måste höjas när inflationen fått verka en tid. Det är inget konstigt att den då kommer att vara för låg inledningsvis. Man hade i vilket fall som helst fått sätta den enligt 2009 års nivå och sedan höja senare. Precis vad som skedde alltså. Att höja för mycket och för tidigt innebär bara att avgiften går med överskott något år innan den faller under inflationskurvan.

Det finns ju flera avgiftsnivåer. Vill man ha ett beslut och höja avgiften för dem vid samma tillfälle så måste man vänta tills man har ett hyfsat stort underskott för den högsta avgiften. Inget konstigt alls, med andra ord.

De tidigare publicerade graferna visade enbart den ackumulerade inflationen för året och inte inflationen vid ingången på året och dess utveckling under året. Konsekvensen är att kurvan blir förskjuten om man tror att de skulle visa något annat än det. Den har fortfarande korrekt form och visar rätt, givet att man tar hänsyn till det.

Det kan dock vara lite förvirrande och går lätt att rätta till så att man har rätt inflationsanpassad kostnad för både årets början och slut. Nedan kommer några bearbetade grafer konstruerade på det viset.

Denna graf visar utvecklingen med uppdaterade inflationssiffror till och med 2011. Slutresultatet är alltså identisk med motsvarande bild ovan.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Ett annat sätt att se på saken är hur inflationen urholkar penningvärdet. Bilden nedan visar alltså exakt samma sak som bilden ovan!

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Noteras kan att höjningen till 22 kronor år 2015 har urholkats mycket kraftigt och då bara är värd knappt 20 kronor!


Hur det ser ut på längre sikt kan man se på bilden nedan som sträcker sig till 2050.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Här ser man att hade man inte inflationsskyddat avgiften så blir den snabbt inte mycket värd. Vad man kan förvänta sig att se under årens lopp är att avgiften svänger runt 18 kronors strecket på liknande vis som den gör för 2013-2020.

Kommande höjningar under kommande år kommer alltså inte att höja kostnaden för trängselskatten. Avgiften ligger kvar på 2009-års prisnivå under hela perioden.

[Edit: Korrigerat bilderna. Nu är de korrekta och samstämmiga. /Hansson]

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Debatten har ofta ensidigt fokuserat på den höga avgiften och om dess höjning var korrekt, eller inte. Därför har jag nu gjort ännu en graf där jag listar hur inflationen påverkar alla avgifterna. Se ny graf nedan.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Jo, höjningen av avgiften är balanserad för både 18 och 13kronorsnivåerna men för låg för 8kronors nivån. Den kommer nästa gång att behöva höjas med 2kronor för att komma i balans. Varför höjde man inte den mer med en gång? Tja, antagligen för att den höjningen då hade upplevts som för stor. Men man kan se på graferna att den hade varit motiverad.

Det blir lite "snårigt" med kurvorna framåt 2030, men osäkerheterna är ändå så stora vid den tiden att det inte spelar så stor roll. Det klarnar år för år.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Hej!

Hansson,
Gillar dina grafer, det är alltid roligt att se sådana.

Som komplement till detta kan det vara intressant att studera T-skatteutredningen:
http:/http://www.grkom.se/download/18.563dea7a125..

Angående påståenden om att Västerleden inte har någon framtid för genomfartstrafik:
" Dock är stråket via Västerleden mer attraktivt för genomfartstrafiken nord/syd än Tingstadstunneln"
Och vilka konsekvenser T-skatten får för trafiken på Hisingen:
" Ökningarna är störst på Hisingsleden."
Vidare ville man:
"Utredningsresursen vill senare utreda möjligheten att ha en annan skattenivå på ett fåtal betalstationer för att åstadkomma bättre ruttval. Utredningsresursen ser övergripande fördelar med en sådan konstruktion."
Här kommer man osökt att tänka på ÄB-bron.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.446293-allian..

Men därav blev alltså intet.

Om vi sedan studerar Förändring av Relativ hastighetsnedsättning ( vilket är det mått på trängsel som man anser är relevant )
T-tunneln mot Gullbergsmotet: 51% till 46% ( ingen kioskvältare direkt )
Lundbyleden från Brunnsbo västerut: 30% till 33% ( trängseln ökar! )
ÄB-bron mot Hisingen: 26% till 18% ( mest minskning där minst behov ).
Alltså, vi får mest sänkning där vi inte har någon riktig trängsel. Där vi har störst behov blir minskningen måttlig och på Lundbyleden ökar trängseln(!)

Det sannolikt verkliga skälet för att ha T-skatt på ÄB-bron skrivs:
" Att Älvsborgsbron inkluderas gör alternativet mer robust med avseende på intäktsmålet"

Slutfrågan om det hela är lönsamt för resenärerna besvaras nekande: " Beräkningarna pekar dock på att alternativ Blå har ett negativt konsumentöverskott för privatresor."
Men man väljer ändå alternativet eftersom:
" Möjligheten att nå målet om en nettointäkt år 2015 på minst 700 mkr anses vara mycket goda med
trängselskattesystem Blå."

Småningom kom dock man på att "System Blå" skulle modifieras. Som av en "tillfällighet" tog man bort just den zon på Hisingen där protesterna varit som livligast. Som av en "tillfällighet" just ett par månader efter valet hösten 10.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/20/98/fc..
Trots att man i dokumentet noga beskriver andra förändringar motiveras inte just den här stora skillnaden med annat än att man vill "åtgärda svagheter i det nuvarande tillämpningsområdet".

För egen del har jag hävdat att man borde ta chansen att trimma T-skattesystemet för att bättre uppfylla målet om minskad trängsel. De tekniska möjligheterna finns. Se t ex:
http://www.svd.se/naringsliv/innovation/gps-taxi-..
Handlar det istället om att få intäkter finns betydligt mycket effektivare metoder än T-skatt.

trevlig helg
Mikael

-25% första dagen mätt mot jämförbar dag för några år sedan då helgerna var liknande senast. Efter några veckor hamnar man nog på prognostiserade 15-20% minskning, tror man. Fascinerande att modellverktygen ger så bra resultat, så får vi vänta och se den fortsatta utvecklingen.

Blir även spännande att se hur politiken gör med namninsamlingen för folkomröstning. Sist röstade man som bekant ner den, och om det blir så är jag ganska säker på att frågan inte blir för eller emot trängselskatt utan för eller emot trängselskatt+34 miljarder Västsvenskt paket eller 6 miljarder (borttaget för de 14 miljarder trängselskatterna skall ge och de 14 som staten matchar med, vilket var ett krav från regeringen (moderaterna) nationellt). Om det då blir nej blir det spännande att se om man tänker följa det hela...

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5396836

Intressant, hoppas effekten består.

---

Senast ändrad 2 januari 2013 21:22

Mycket bra.

Med tanke på att frågan om trängselskatter inte längre ägs av kommunen så borde det vara en enkel match för kommunen att avslå kravet om folkomröstning med hänvisning till det.

Vi tycks just nu inte ha någon inflation i Sverige. Den var -0.1% i november, källa Inflationen just nu...
Men, det innebär i alla fall att värdet av de 18kr en passage kostar i högtrafik har urholkats till ca. 17:50 redan vid ingången av 2013.

Så fort officiella siffror på inflationen har publicerats (februari?) så kommer jag att uppdatera och publicera nya grafer här.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:46

Hej Hansson, jag har inte bemödat mig med att ta reda på hur det är bestämt. Men jag har alltid tolkat det som att avgiften enbart skall höjas en gång, 2015 (enl vad jag har hört till 10/15/20kr eller 9/16/21 kr) och inte kontinuerligt enligt inflationen.

För Stockholm har jag tolkat detta som att man har en ypperlig möjlighet att få in mer infrapengar genom att bygga betalstation på Essingeleden (på g har jag hört) och att höja de befintliga stationernas värde för att inte gröpa ur effekten på sikt. Min tolkning är att det skulle ge nya pengar att bränna..?

För Göteborg har jag därför utgått från samma sak, och att det är en av anledningarna till att man skall dra in 1 miljard/år i 25 år men enbart räknar det som 14 miljarder. Grovt räknat kostade installationen 1 miljard och driften 200 Mkr/år (i verkligheten något lägre). Det gör ändå att man kommer få in 19 miljarder på 25 år. En del försvinner naturligtvis i kaptilränta på lån för infrastruktur, men skulle avgiften vara inflationsbaserad så borde inte nerräkningen bli så stor.

Sen råkar jag veta eftersom jag jobbar med åtgärdsplaneringen att penningvärdet man räknar på inte är exakt detsamma som inflationen, det finns förövrigt flera typer av inflation. Det jag vet säkert är att kostnader i 2012-6 (månad 6) års penningvärde (det som kostnadskalkyler görs för) som räknas ner till 2010-6 års penningvärde (det basår åtgärdsplaneringen utgår från) så är multiplikatorn för skillnaden i penningvärde 0,963 för dessa år. Dvs 2012-06 * 0,963 = 2010-06. Omräknat ger den att inflationstakten för penningvärdet dessa två åren var 3,84%. Eftersom det bara är två år blir det mycket liten ränta på ränta effekt, dvs grovt ca 1,9%/år.

Sen kan man roa sig med att räkna ut vad det innebär om penningvärdets inflation fortsätter som 2010-2012 för trängselskatten under ett 25års perspektiv.

Hej Patrik!

Det finns en väsentlig skillnad mellan Göteborgs och Stockholms trängselskatter. Stockholm har fix avgift utan inflationssäkring. Men, Göteborg har inflationssäkring låst till år 2009 för sin avgift. Det är på grund av den som höjningen 2015 kommer.

För Stockholm så har jag också hört tankar om att höja avgiften samt att belägga även Essingeleden med avgift. En tanke är att de (kanske) också passar på att i efterhand inflationssäkra sin avgift till år (när den nu beslutades) och att man lägger höjningenfrån det. På så vis gör man det också lättare för sig med framtida höjningar. En höjning av avgiften ger en försäkran om att tillräckligt mycket pengar kommer in, som budgeterat. Att lägga till Essingeleden borde ge nya pengar att använda.

Det var mycket intressant det du skrev om hur man räknar inflation för projekt. Det visste jag inte. Ja, jag vet att det finns flera typer av inflationer.

Jag gjorde det enkelt för mig och utgick från "konsument"-inflationen eftersom det är den som folk får betala när de skall betala trängselskatten. Jag utgick också från en inflationsstart i perioden från den 1/1 eftersom det är då som man börjar betala trängselskatt. Hela 2009 togs också med. För konsumenten så är det egentligen bara positivt eftersom vi under det året hade deflation!

Eftersom det kommer fler justeringar så drog jag ut grafena för hela perioden med trängselskatt för aatt man skall få en uttfattning om när ungefär det är dags för nästa justering och hur mycket som inflationen äter upp av avgiften. Jag har använt Riksbankens mål om 2-3% inflation när jag drgog ut min prognos.

Rustar för rusch till kollektivtrafiken, läs mer i GP.

Det har varit väldigt lugnt på YIMBY vid införandet av trängselskatt i Göteborg. Knappt några kommentarer. På GP, GT och andra ställen har debatten gått desto hetare!

Prognoserna slår in - biltrafiken minskar
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1193584-progn..

Ung man försökte lura kameran - fick böta

Det intressanta blir morgondagen och den kommande veckan. Nästa intressanta delmål är om nån månad när folk testat kollektivtrafiken och även börjat få räkningarna, först då kan man antagligen säga något om den långvariga effekten.

Däremot följer tidningarna ett klassiskt mönster, så oavsett vad som händer nu i veckan så kommmer det vara "katastrof" m.m. Nån del av kollektivtrafiken kommer inte att fungera helt perfekt (kvartstrafik på Alependeln lär t ex inte fungera eftersom kapaciteten med enbart ett vändspår på sidan i Älvängen och enkelspårsdrift vid tvätthallen inte är byggd för kvartstrafik), eller att den kommer blir överbelastad med "kaos" som följd.

hansson: Du kanske skulle vilja skriva ett inlägg om saken?