Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Yttrande över Brunnsbo

 

 

Den 24/9 2024 skickade Yimby Göteborg in yttranden på två planer: det första var för Cirkustomten i Lorensberg, som behandlats i ett tidigare inlägg, och det andra var för Brunnsbo på Hisingen (eller Detaljplan för stadsutveckling i Brunnsbo inom stadsdelen Backa i Göteborg, vilket är planens formella namn). Inför yttrandet passade vi även på att arrangera en stadsvandring på plats med början och slut vid Brunnsbotorget.

Som vanligt tar våra yttranden sin utgångspunkt i de diskussioner som förts i Yimby Göteborgs Facebook-grupp om det aktuella planförslaget, och där alla gruppens medlemmar har möjlighet att uttrycka sig. Syftet är att försöka jämka samman de olika perspektiv och synpunkter som framkommit. Ytterst är det dock gruppens samordnare som sammanställer yttrandet, och som ansvarar för att det sker i enlighet med en övergripande – i grunden positiv – syn på utveckling av stadsliv och -miljöer, som diskuterats fram och förvaltats inom nätverket sedan starten 2008, och som lutar sig mot Jane Jacobs, Jan Gehl mfl.

På det stora hela är planförslaget för Brunnsbo ett till stora delar föredömligt exempel på stadsmässig förtätning längs en bilväg i en av efterkrigstidens stadsdelar; det är ett intressant exempel på möjlig förtätning av en stadsmiljö präglad av en modernistisk planstruktur med friliggande bebyggelse, men utan att samtidigt skapa onödiga konflikter och förstöra befintliga kvaliteter i form av ljus, luft och grönska inom stadsdelen.

Ett liknande förhållningssätt till förtätning präglade vårt förslag för Guldhedsgatan tillsammans med arkitektkontoret Inobi 2013. Senare har vi sett byggda exempel ta form bland annat längre norr ut i Backa vid Selma Lagerlöfs torg samt längs Gunnestorpsvägen i Tuve.

Genom att förlägga ny bebyggelse till markparkeringar och impediment mellan Brunnsbos skivhus och Litteraturgatan får denna mer karaktär av gata än av bilväg. Samtidigt hamnar därför byggnaderna i förslaget dessvärre främst på gatans ena sida, vilket delvis leder till en suboptimering av gatumiljön i egenskap av "stadsmässig korridor".

 

Den 22/9 genomförde Yimby Göteborg en stadsvandring i Brunnsbo, där vi tittade närmare på planen och den befintliga stadsdelen inför färdigställandet av vårt yttrande. Det är mycket som skall tillkomma: nya bostäder, kontor, verksamhetslokaler, spårväg mm – och parallellt med detta även en pendeltågsstation, Kvilleleden för biltrafik samt ett utbyggt Backaplan. Det är dock även en del som riskerar att rivas, inte minst den karaktäristiska torgbyggnaden Brunnsbohallen ritad av Sven Brolid (invigd i december 1964).

 

 

  

Kort om planförslaget

I planen för Brunnsbo föreslås 1300 lägenheter byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Dagens Brunnsbo präglas i stor utsträckning av boende i hyresrätt: i söder nära Brunnsbotorget förvaltar Bostadsbolaget 1220 hyreslägenheter, medan Stena och Skandia förvaltar hyresbestånd i de östra respektive norra delarna (Stena: Prologgatan 2-14, Sångspelsgatan 1-3 och Folkvisegatan 16-22; Skandia: Poesigatan 4,6 och Klassikergatan 15,17,19).

Insprängt i den friliggande funktionalistiska planstrukturen finns även radhus från 1960-talet samt äldre småhusbebyggelse från tiden före Backas inkorporering med Göteborg 1948. Planen kommer på så vis att kunna komplettera stadsdelen med bostadsrätter, vilket i stort sett saknas i dagsläget.

 

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora

 

I planen ingår även dragning av spårväg med två hållplatser inom stadsdelen (Brunnsbotorget samt vid vändslingan), som kommer att koppla samman Brunnsbo med det nya Backaplan, Lindholmen och slutligen Linnéplatsen via tunnel under älven. Det kommer dessutom att anläggas en stadsdelspark samt tillföras byggnader för förskola, kontor och service, samtidigt som Brunnsbotorget föreslås flyttas närmare den nya kollektivtraffiken. Detta kommer i så fall att medföra att den nuvarande torghallen riskerar att rivas för att ersättas med ett bostadskvarter.

 

Nya Brunnsbotorget efter flytten. Illustration: Liljewall arkitekter

 

I anslutning till planområdet kommer Bohusbanan upprustas till dubbelspår och en pendeltågsstation uppföras. Detta kommer potentiellt att leda till synergieffekter för kollektivttrafiken, vilket framtiden får utvisa. Sammantaget kommer dock satsningen på spårbunden infrastruktur i kombination med utbyggnaden av Backaplan och Litteraturgatan att öka Brunnsbos centralitet avsevärt.

 

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. Mot mitten av bilden kan man se att Brunnsbohallen, ritad av arkitekt Sven Brolid, föreslås rivas till förmån för ett något uppbrutet kvarter med ett punkthus i ena hörnet.Vore det inte mer värt att infoga åtminstone entrédelens sadeltaksresning och dess fina ljusinsläpp som en del av det nya kvarteret? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

 

 

Historisk tillbakablick

 

Backa socken var inriktad på grönsaksodling. Med industrialiseringen längs älven sköts tyngdpunkten söderut från Backa kyrka och skola. Göteborg inkorporerade Backa 1948, men Backaborna ansåg sig ha fått mycket litet i gengäld. Brunnsbo var den första delen av Backa som stadsplanerades i början av 1960-talet.

 

– Upptäck Hisingen! (Göteborgs Stadsmuseum, 2008)

 

Som vi kan se nedan är det inte första gången som Brunnsbo står inför en omfattande utbyggnad. Under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet, uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar. Det vi idag känner som Brunnsbo var den del av Backa som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (även om Tingstadsvassen hade införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut (Blå staden, Selma Lagerlöfs torg osv).

 

På avstånd karaktäriseras Brunnsbo av huskropparnas högresta gavlar, som liknats vid skepp med avfasad för och akter (Kortedala kan för övrigt skönjas på höjderna i bakgrunden). Foto: Ragnar Jacobsson, 1960-talets mitt; bildkälla: Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

Den tidigare lantligt präglade miljön vid Tingstad med åkrar och småhusbebyggelse fick på relativt kort tid se en storskalig utbyggnad, och Backas befolkning kom på några decennier i princip att tiodubblas. Detta kan vara viktigt att ha i åtanke i relation till det aktuella förslaget, och med avseende på oro inför förlorade utsikter mm. Det var nog många äldre backabor som upplevde sig styvmoderligt behandlade i stadens hantering av platsen vid byggandet av de skivhus som står där idag, och vars utsikt genom förslaget, genom ett sorts ödets ironi, nu delvis kommer att förändras.

 

 

Namnet Brunnsbo kommer av villa Brunsbo vid den närbelägna järnvägsövergången. Den ägdes av en ur släkten Brundin, därav namnet. Brunnsbo blev därför arbetsnamnet när området bebyggdes på 1960-talet, och därefter vedertaget. Familjen Brundin hävdar däremot att stavningen med två n i Brunnsbo är felaktig.

 

Wikipedia

 

Brunnsbotorget 1967. Sven Brolid med kollegor ritade torghallen samt de (mörkare) tre skivhusen och fyra punkthusen närmast torget, medan Nils Einar Eriksson ritade låghusbebyggelsen till vänster (Berättelsegatan). Bebyggelsen norr om är av annan karaktär, och har fasader av betongelement snarare än tegel. I onlinediskussioner om Hisingens historia refereras dessa ibland till som "Rödbyggena" respektive "Gråbyggena". Notera även den tillfälliga så kallade vandringskyrkan nedanför torghallen. Bildkälla: Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

 

Backakontoret [Hansson, Kiessling och Brolid] önskade förändra hela dispositionsplanen men fick ej tillstånd därtill. Att lägga friliggande höga skivhus i stadens mest blåsiga hörn är märkligt.

 

– Stig Hansson, citerad i SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden (Claes Caldenby, 2001)

 

Brunnsbo byggdes ut på bara några år, men drygt 50 år senare kan man dock se att, vid sidan av Rolf Berghs kyrkobyggnad från 1972, mycket lite hänt i området sedan dess. I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns dock endast två delområden representerade: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus (nere till höger i bild). Detta ter sig märkligt i sammanhanget med avseende på alla resonemang om skepp och högresta gavlar, men inte minst Brolids karaktärsfulla bostadshus, och i synnerhet Brunnsbohallen. En byggnad som enligt Caldenby (2001) är "anmärkningsvärt välbevarad", och vars rum har en "nästan sakral karaktär". Bildkälla: Göteborgs Stad (klicka för att förstora)

 

Kvillebangården, järnvägsdragningar och motorleder bidrar till påtagliga barriäreffekter i sammanhanget, vilket gör att Brunnsbo upplevs som relativt avskuret trots ett förhållandevis centralt läge rent geografiskt. Det återstår även att se hur den planerade Kvilleleden kommer att inverka på detta. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

1975. Vid sidan av vissa rivningar av äldre trähus i Tingstad är mycket sig likt. De största skillnaderna kan ses i industriområdets utbyggnad till höger närmast älven. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Ca 1960. Den lantliga prägeln finns ännu kvar. Notera den tidigare Riksväg 2 – Rikstvåan – som skär genom åkrarna i närheten av Arödsberget till vänster (nuvarande Författaregatan), och dess ersättare i E6an till höger. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Åkerfälten vid Brunnsbo ca 1950 från Tingstadsberget (Aröds-/Telegrafberget i bakgrunden). Foto: M. Abrahamsson; bildkälla: Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

"1963-64". Där bondgården ligger uppe till höger kom Brunnsboskolan att uppföras, och stod färdig 1967. Bildkälla: Roland Schüler via Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

Anna-Lena Löfgren möter Skövlarsyntharen. Vy från Börsåsberget ca 1964. Foto: E. Åsén via Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

  

 

Tyckte det var så tråkigt att området förstördes av alla höghus, där det innan bara fanns fina bondgårdar. 50-bussen fylldes med massa folk. Men that’s life!

 

– Catharina

 

Utbyggnad under tidigt 1960-tal. Bildkälla: Stig Andersson via Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

Ca 1964. Bildkälla: Jan-Eric Thelin via Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

Vy från Arödsberget under tidigt 60-tal över den äldre småhusbebyggelsen och Tingstad. Det vita Betania-kapellet från 1920 syns längst ned till höger bland husen, och används idag för förskoleverksamhet av föräldrakooperativet Änglagård. Bildkälla: Arne Andersson via Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

 

Tingstads municipalsamhälle byggdes upp kring industrierna vid älven. Här låg två pappersbruk som utnyttjade älven för transporter från egen hamn. Bakom nuvarande Beijer byggvaror låg Göteborg Dals pappersbruk från 1905 till början av 1980-talet. Tingstad hade egen hållplats vid järnvägen. Några äldre egnahem och arbetarbostäder ligger kvar söder om Tingstadsvägen.

 

– Upptäck Hisingen! (Göteborgs Stadsmuseum, 2008)

 

Byn blev brukssamhälle. När fotot togs omkring 1950 var Tingstad ännu ett brukssamhälle vars invånare till stor del hade sin försörjning på pappersbruket Göteborg Dal och trävarubolaget Strömman & Larsson nere vid älven. Strax till höger om om där vägen svänger bedrev Sten A Olsson skrotverksamhet i Tingstads gamla bysmedja under efterkrigstiden. En förhållandevis blygsam verksamhet som sedermera kom att utvecklas till Stena Metall. Se vidare Dan Nilssons text om smedjans historia. (Klicka för att förstora)

 

Ett stenkast från Tingstadsvägen ligger resterna efter den gamla bysmedjan kvar, men dessvärre i stort behov av kärlek (Stena får gärna uppmärksamma sin historia och skjuta till ekonomiska medel för en upprustning). Foto: Olof Antonson

 

"Backa Folkets Hus med mera på bilden tagen i slutet av 50-talet från berget i väster. Folkets Hus byggdes ursprungligen 1924 och byggdes om 1939. Biografen Rex fanns där under många år. Idag finns där mest samlingslokaler. Närmast till höger om Folkets Hus (något skymd av träd) ligger Konsum som sedermera ersattes av en radioaffär. Tingstad Småskola med skolgård och flaggstång syns längst till höger. När skolan rivits flyttades villan snett framför skolan in på skolans plats. Gränsen mellan det gamla Backa och Brunnsboområdet går i Kantorsvägen (nuvarande Epiloggatan) som på bilden går diagonalt ner till vänster hörn." – Anders Waldman. Notera Rikstvåans dragning förbi Folkets Hus. Bildkälla: Gamla foton från det Goda Hisingslandet (klicka för att förstora)

 

 

Yttrande över "Detaljplan för stadsutveckling i Brunnsbo inom stadsdelen Backa i Göteborg"

 
Diarienummer SBF-2023-00408

 

Allmänt

Yimby Göteborg instämmer i planens övergripande ambitioner om att vidareutveckla Brunnsbo på Hisingen genom spårvägsdragning samt en omvandling av Litteraturgatan mot stadsgata. I förslaget tillförs ny bebyggelse på i huvudsak befintliga markparkeringar, vilket möjliggör för omkring 1300 bostäder, verksamheter, kontor mm i en relativt stadsmässig struktur längs gatan. Förslaget utgör ett i stora drag föredömligt exempel på förtätning av en modernistisk struktur, men där relativt få kvaliteter i form av ljus, luft och grönska inne i området äventyras.

Brunnsbo kan genom förslaget på så vis förbindas med den utvidgade innerstadsmiljö som växer fram på Backaplan, och vars läge är oerhört centralt geografiskt (men kanske inte mentalt) i förhållande till Göteborgs nuvarande stadskärna. Litteraturgatan utgör även en viktig koppling, och en del av en framtida stadsmässig korridor genom Backa upp mot tyngdpunkten kring Selma Lagerlöfs Torg.

 

Synpunkter

Planen är på många sätt bra. Det finns dock även en del att anmärka på! Vi skall nedan redogöra för några perspektiv och synpunkter som framkommit, dels i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg, dels under en stadsvandring som vi arrangerade på plats i Brunnsbo (2024-09-22) inför detta yttrande:

Brunnsbohallen: Vi beklagar att den för Brunnsbotorget karaktäristiska butikshallen ritad av arkitekt Sven Brolid är tänkt att rivas. Inomhusmiljön i hallen får genom resningen med sadeltak, och ett ljusinsläpp från ovan, en närmast sakral prägel. Åtminstone denna del av byggnaden borde tas till vara, och bakas samman med det föreslagna kvarteret för en intressant helhet förankrad i stadsdelen. På så vis skulle man även kunna bibehålla en mindre, men fortsatt relevant, platsbildning vid det nuvarande torget, utan att det behöver konkurrera med den flyttade torgfunktionen i anslutning till den kommande pendeltågsstationen och övrig kollektivtrafik.

Från enkel- till dubbelsidig gata: Genom förslaget tillförs stadsmässig bebyggelse längs Litteraturgatan, men i huvudsak endast längs ena sidan. Här behöver det tas höjd för att på något sätt hitta framtida lösningar för bebyggelse längs båda sidor. Se exempelvis Norra Gubberogatans stadsmässigt utformade lamellhus i Olskroken, vars baksida möter ett berg.

 

Lamellhus med lokallängor på Norra Gubberogatan i Olskroken. En möjlig lösning för bebyggelse på Tingstadssidan av Litteraturgatan? Bildkälla: Google maps (klicka för att förstora)

 

”Rikstvåan” som gång- och cykelstråk med koppling till Tingstads- och Backavägen mm: inom stadsdelen finns resterna efter E6ans föregångare i Riksväg 2, som delvis fungerar som gång- och cykelbana. Här finns dock många fysiska hinder att tråckla sig igenom på vägen, och det saknas även en vettig koppling på andra ledden österut mot Balladgatans busshållplats och Tingstadsvägen (pendelcykelbanan mot Marieholmsbron). Åt Backaplan till kommer Rikstvåans sträckning – och siktlinje/visuella koppling – mot Backavägen att effektivt blockeras av det planerade parkeringsgaraget. Över lag saknar vi stråkanalyser av typ Space Syntax för hur man rör sig inom stadsdelen.

Aröds-/Telegrafberget: naturområdet uppe på berget utgör en resurs för stadsdelen, men skulle gynnas av fler förtydligade entréer vid befintliga stigar där bergssidan inte sluttar som ett stup. På så vis skulle fler människor få upp ögonen för denna plats.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (6 Januari 22:03):
I takt med att Facebook stagnerar, vore det inte läge att flytta tillbaka diskussionerna hit till Yimbysajten igen?
 0
Olof Antonson (6 Januari 23:58): Online
Jo, jag håller med, Johan. Vet inte riktigt hur bara.

Här är en viktig Facebook-kommentar på yttrandet från Adrian Pihl angående att vi efterfrågade stråkanalyser:

"Kan bara flika in att stråkanalyser för området gjorts och resultatet har använts vägledande i arbetet.

Det finns några problem med den typen av analyser dock. Eller ja, analyserna är jättebra (jag själv jobbar ju mycket med just det så jag tycker de är jättebra när de används rätt) men som underlag finns det en del att ha med i bakhuvudet.

1. Väldigt många tror att resultatet ger en svart och vit bild. Höga värden är bra och låga är dåligt, vilket inte är sant. Framför allt genhet kontra integrationsvärden har många fått om bakfoten, och som sakkunnig i ämnet så är det lite oroande/frustrerande att höra hur resultaten används i argumentationer.

En klassiker är ju genhet där många inte verkar förstå att genhet är begränsad och delas ut på gator. Du kan inte höja genheten genom att bygga nya bättre gator, den sänks. Ju fler gator, ju fler olika sätt att röra sig genom ett område vilket innebär att rörelserna kommer spridas ut på fler gator snarare än att koncentreras till en gata.

2. Resultaten visar potential, inte kapacitet eller funktionsduglighet. Ett klassiskt exempel finns i Linnestaden där det genaste stråket från Linneplatsen till Järntorget går via Landsvägsgatan och inte Linnegatan, men Linnegatan har en annan kapacitet än Landsvägsgatan och är tydligare visuellt markerat så många luras att tro att det är "raka vägen".

3. Resultaten behöver viktas för att ge en mer relevant bild av verkligheten, men blir då väldigt beroende av att vi stoppar in rätt data. För att ta två exempel.

- I Brunnsbo så bor större delen av befolkningen i höghusen som står längs Litteraturgatan. Det är också längs litteraturgatan ny bebyggelse kommer tillkomma. När Brunnsbo är helt utbyggt kommer uppskattningsvis 70-80% av Brunnsbos befolkning bo i nära anslutning till Litteraturgatan. Den gamla risktvåan (som nämns i inlägget) är ett gent stråk på vissa skalor om vi gör en analys utan viktning, men viktar vi den mot t ex antalet boende eller byggd BTA så bleknar stråket jämfört med Litteraturgatan. Det här är ett tydligt exempel på punkt 1. Jag hör från många som arguementerar för att gamla Rikstvåan borde stärkas som stråk, men det är inte det analyserna säger.

- Det är jätteviktigt att ha koll på att man stoppar in RÄTT data och vad datan faktiskt säger. En klassiker är att vi jämför dag och nattbefolkning. Vilken data används där? Jo, antalet folkbofärda (nattbefolkning) och antalet arbetsplatser (dagbefolkning.) Enligt en sådan karta så borde området inom vallgraven vara helt tomt på kvällar och helger, vilket det uppenbarligen inte är. Varför? Jo för att det området domineras av arbetsplatser som har öppet på kvällar och helger. Det är analysen som inte tar hänsyn till om arbetsplatserna är kontorsplatser eller restauranger. (För den datan finns inte, så alla arbetsplatser buntas ihop till dagsbefolkning.)

4. Analyserna görs i olika skalor och de olika skalorna tar hänsyn till olika rörelser för olika grupper. På de lokala skalorna (1 km) så ser broar över älven värdelösa ut, för att det är så långt över älven att de aldrig hinner koppla ihop något, men på en "hela staden" skala (5 km) så blir de de viktigaste stråken genom staden.

För Brunnsbos del så är t ex gamla Rikstvåan gen på lokal skala, men tappar på stadsdelaskalan (2km) och ändras på hela staden skalan. Den lokala skalan rör egentligen bara boende i området, och tittar vi på målpunkterna så blir det tydligt att rikstvåan blir ett gent stråk till och från skolorna i området. Så många barn där.

På stadsdelskalan tappar egentligen hela Brunnsbo, för det finns fler målpunkter i Backaplan och vid Selma Lagerlöfs Torg. Här tappar också Rikstvåan i styrka. Med andra ord, få människor kommer röra sig till och från Brunnsbo via gamla Rikstvåan.

Tittar vi på hela staden skalan så ser vi däremot att många av de boende i villorna norr om Brunnsbo kommer få ett gent stråk genom Brunnsbo genom att röra sig genom Klassikergatan, gena över skolgården och fortsätta ner mot Brunnsbotorget. Det är en rörelse som bedömts som olämplig och något som inte bör stärkas.

I övrigt så ser vi tydligt att det är Litteraturgatan som blir det genaste stråket genom stadsdelen på i princip alla skalor (och viktar vi in boende så exploderar Litteraturgatan), vilket är bra, för det är Litteraturgatan där det finns möjlighet/utrymmet för större cykelbanor och breda gångvägar. MEN.

5. Alla analyser visar bara det som analyserats. De analyserna som gjorts har jämfört dagens situation med en utbyggd situation och även lagt in data för när Backaplan är utbyggt. Det är inget blankt papper. Hade vi t ex dragit en bro över Leden ner till RIngön hade vi kanske fått ett annat resultat och hade vi byggt en gång och cykeltunnel genom Arödsberget bort mot Tuve hade vi fått ett resultat av det också.

Vilket också stärker punkt 1. Resultatet är inte en svartvit bild. Resultatet ger en analys bara på det du stoppar in och du måste ha koll på vad det är du stoppar in.

Nåväl. Nog om det. Jag skulle kunna skriva i en evighet om ämnet men måste nog hejda mig lite."
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.