Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Valenkät 2018

 
Idag publicerar Yimby Göteborg valenkäten 2018. Vi ställde tio avgörande frågor om stadens utveckling till alla de politiska partierna i Göteborg som vi bedömer har en rimlig chans att komma in i kommunfullmäktig. Vi har fått svar från från C, D., F!, L, M, MP, S, SD, V och VV men inte från KD.

Om du vill jämföra med förra valets enkät så finns den här.

 

1. I stadens översiktsplan beskrivs hur vi i Göteborg ska planera för en blandstad, en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv i alla planer över hela Göteborg. I nära hälften av planerna är funktionsblandning fortfarande inte tillåten och urbana kvaliteter, stadsmiljö, stadsliv, eller stadsrum hanteras sällan i planer utanför Göteborgs mer centrala delar. Vill ert parti under den kommande mandatperioden vidta konkreta åtgärder för att planeringen ska kunna förverkliga denna målsättning? Om 'ja', hur?

 

Centerpartiet
Ja, vi vill att funktionsblandning ska tillåtas i fler detaljplaner. Centerpartiet står upp för en blandstad och menar att ett av Göteborgs största problem är just ensidig bebyggelse, vilket delvis skapat stadens segregering. Det behövs en ökad blandning av bostadsbeståndet, fler butiks- och verksamhetslokaler i markplan och gröna stråk i hela Göteborg. Göteborgs utsatta områden lider idag av dålig stadsplanering från miljonprogrammets dagar och en stadsbyggnadspolitik som lämnat dessa delar åt sitt öde. Här behövs fler arbetsplatser, lokaler anpassade efter småföretag, bostadsrätter och småhus. I Göteborgs resursstarka områden behövs fler prisvärda hyresrätter. Alla stadsdelar ska ha delar som upplevs som en riktig kvartersstad med levande centrum. En viktig del i detta är att förtäta staden på höjden för att öka exploateringsgraden och skapa underlag för fler butiker, restauranger och ökad samhällsservice. För att uppnå detta vill ha en skyskrapebonus i markprissättningen och tillåta höga hus i detaljplanerna.

Demokraterna
Kort svar ja. Här kommer ett mer utvecklat svar kring de brister som finns i planeringen och det som konkret måste ske om vi skall få en ändamålsenlig planering enligt ställd fråga.

——————————
Översiktsplanens syfte är att göra avväganden mellan olika allmänna intressen och att ange en gemensam målsättning för den långsiktiga markanvändningen i Göteborg. Detta måste vi ta fasta på i den nya Översiktsplanen som håller på att tas fram i detta nu. Vi behöver också tydligare sätta tidsramar från idé till genomförande. Kommunen äger detaljplaneprocessen fram till antagande. Översiktsplanen från 2009 är precis som frågan antyder aningen uddlös, den tar inte hänsyn helhet, sammanhang, genomförbarhet (ekonomi) och fysisk struktur, detaljplaneringen som har utgångspunkt från 2009-års ÖP blir som den blir p.g.a. att hänsyn tas till enskildheter snarare än helhet. Den ekonomiska genomförbarheten inte är belyst med en mening i ÖP:n. Den politiska uppföljningen och styrningen lyser också med sin frånvaro, här behöver politiken styra, leda och följa upp på ett mer systematiskt sätt. Politikens uppgift är att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att på riktigt underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning,
inte prata om ”flexibilitet” och funktionsblandning, urbana kvalitéer, stadsmiljö m.m. utan att det finns en genuin vilja. Demokraterna menar att om vi skall uppnå det frågeställningen lyser på behövs en ny översiktsplan och en annan politisk ledning på planmyndigheten, denna ledning måste som sin främsta uppgift tydligare ange de fysiska, ekonomiska, sociala, samt ekologiska nyttorna med översiktsplaneringen. ÖP rätt använt, är ett medel för att forma Göteborgs långsiktiga utveckling på ett hållbart och konkret sätt. Göteborg behöver en förutsägbar kommunal ekonomi men också en konkurrenskraft i förhållande till andra kommuner, där är planmonopolet ett av de viktigaste verktyg.

Feministiskt initiativ
Ja, Fi Göteborg vill verka för att visionen om en blandstad genomförs i högre utsträckning än vad som görs idag. Vi delar uppfattningen om att det ligger för mycket fokus på satsningar i de centrala delarna av Göteborg jämfört med andra delar av staden. Rent konkret så sker en del av dessa beslut i nämnder och en del i kommunfullmäktige. Beroende på valresultatet vill vi använda den representation som vi får för att driva på i de beslutsinstanser som vi kan påverka.

Liberalerna
Ja. I framtagandet av den nya översiktsplanen som pågår så behövs en tydlig koppling till hur den ska omvandlas till verklighet. Det saknas i dag i stor utsträckning och det finns många olika dokument som behöver samordnas till översiktsplanen. Utbyggnadsplaneringen och de andra strategiska dokumenten som exempelvis grönstrategin och trafikstrategin är exempel på sådana. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men kommunen kan ju själv välja att följa den tydligare, vilket är en politisk fråga.

Det vore bra om den nya översiktsplanen kan utmynna i principer eller nyckeltal för olika områden som sedan kan appliceras i flexibla detaljplaner, det kan också inrymma vilken typ av samhällsservice som behövs i olika områden och i relation till omgivande utbud. Tanken är att underlätta för mer flexibla detaljplaner eller fördjupade översiktsplaner om det finns en tydligare översiktsplan. Det behövs färre detaljerade planbestämmelser till förmån för mer flexibla planer som ger exploatörerna en större frihet.

Moderaterna
Ja, vi vill att planerna ska präglas av funktionsblandning och framförallt täthet. Samtidigt måste man ta hänsyn till nuvarande bebyggelse och planernas storlek. De går inte alltid att realisera alla politiska mål i en plan utan det är något som man behöver se över tid. I grunden är det viktiga att få bättre fungerande flöden i hela stadsbyggnadsprocessen och en bättre fungerande styrning där fattade politiska beslut också får genomslag i det konkreta arbetet. Här har den rödgröna ledningen i staden misslyckats.

Miljöpartiet
Ja.
Vi har de senaste åren lyckats få mycket mer blandstad i de planer som påbörjats under den här mandatperioden än tidigare men mycket återstår att göra. Kommunen behöver bli tydligare i sina markanvisningar att lokaler ska finnas i bottenplan. Färdiga detaljplaner innan markanvisning gör att lokaler inte förhandlas bort. Det krävs ett betydligt närmare samarbete mellan fastighetskontoret / fastighetsnämnden och stadsbyggnadskontoret / byggnadsnämnden för att bättre styra mot blandstad.

Socialdemokraterna
Ja. Det är väldigt viktigt för oss socialdemokrater att se till att vi får blandstadskvaliteter i hela Göteborg. Det finns många anledningar till att det är viktigt, inte minst för göra staden mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Det finns på flera håll ett motstånd mot att möjliggöra funktionsblandning, ofta beroende på att det ger lägre vinst till exploatören men ibland även på grund av bristande insikter i god stadsplanering. Därför är det viktigt att stärka den översiktliga planeringen så att det enskilda projektets plats och roll i den övergripande stadsväven framgår tydligare. I budgeten för 2019 har vi socialdemokrater sagt att den historiska stadsplaneanalys som Lukas Memborn mfl tagit fram ska integreras i all planering. Det är också viktigt att politiskt prioritera rätt. Med en högre exploateringsgrad så kan projekt behålla sin lönsamhet även med blandstadskvaliteter. Tyvärr har man tidigare ofta gjort tvärtom, prioriterat en låg exploateringsgrad på bekostnad av blandstadskvaliteter. Vi har tagit krafttag under senare år för att få bort detta förlegade tänkande, men det finns fortfarande kvar sådana tendenser. Ett bra sätt att möjliggöra blandstadskvaliteter är också att allmännyttan går före och gör investeringar i god stadsbyggnad först, vilket skapar bättre marknadsmässiga förutsättningar för den privata sektorn att följa efter. Det är en grundtanke i det stora stadsbyggnadslyft för Angered, Biskopsgården och Tynnered som vi går till val på och där Framtiden kommer att ha en ledande roll.

Sverigedemokraterna
Ja. När det gäller svaren på hur vi ska lösa bostadskrisen hänvisar vi till skriften ”5 fel med bostadspolitiken” utgiven av Svenska Teknik & Designföretagen. Vi måste låta näringslivet hjälpa oss när vi politiker inte förmår lösa problemen. Vi kan dock ge näringslivet i uppdrag att lösa problemen. Vi vill inte ha en segregerad stad: Lös problemet. Vi vill att ungdomar och studenter ska få en bostad som de har råd att bo i: Lös problemet. Vi vill att alla äldre ska få ett äldreboende: Lös problemet. Barnfamiljer flyttar till kranskommunerna: Lös problemet. Göteborg Stad äger enorma arealer. Använd den till folkets bästa. Göteborgs problem är inte världsunika. Ta efter goda exempel från andra städer.

Vänsterpartiet
Ja. På Vänsterpartiets initiativ har det varit målet redan den här mandatperioden, även om det har uppnåtts i alltför få planer.

Genom mätbara mål för stadskvalitet (t.ex. enligt UN Habitat), tidigare återkoppling från BN till SBK (så ändringar inte påverkar kostnad och tidplan lika mycket) och tätare dialog mellan SBK och BN när målen riskerar att inte uppnås.

Vägvalet
Jag är inte säker på vad funktionsplanering är men antar att med det menas att man inte bara gör detaljplaner för bostäder utan blandar in andra funktioner också, såsom handel, förskolor, skolor, restauranger kontor, etc. Det stöder vi förstås men de flesta detaljplaner som fullmäktige tar är ju väldigt små och innehåller mest bostäder även om man brukar reservera det första planet till affärer etc. Problemet är nog också att det är ju marknaden som bestämmer vad som byggs och inte kommunen som bara egentligen kan begränsa vad som byggs. Vi gör ju inga egentliga "stadsplaner" dag utan sysslar mest med förtätning, vilket inte samma möjlighet att "funktionsblanda" stadsutvecklingen.

 

2. Från många håll (politiker, förvaltningar, privata aktörer) lyfts problem i samarbetet mellan stadens förvaltningar vilka driver agendor och processer som inte alltid går i synk. Förslag har lyfts, bl.a. genom en utredning inom Göteborg Stad, om att detta skulle avhjälpas genom en omorganisation med ett exploateringskontor som samlar åtminstone fastighetshanteringen, stadsplanering och trafikplanering eller en stadsförvaltning (direkt under kommunstyrelsen) som verkligen tar det samordnande ansvaret. Hur ser ert parti på denna fråga? Bör en omorganisation göras? Om en omorganisation bör göras, hur ska den se ut och när ska den genomföras?
 

Centerpartiet
Vi har för närvarande inga förslag på en omorganisation av förvaltningen, men kan konstatera att förvaltningarna i dagsläget inte går i synk och att det krävs en part som har ett övergripande samordningsansvar. Vi är beredd att utreda förutsättningarna för exempelvis ett exploateringskontor som skulle kunna få en sådan roll.

Demokraterna
Inför den kommande 20-årsperioden står Göteborg inför ett antal stora utmaningar som påverkar våra verksamheter i grunden. Demokraterna ser också att vi politiskt behöver anpassa facknämnderna för bästa service, kvalitet och leverans till medborgarna och näringslivet. Vi saknar i den utredning som stadsledningskontoret sammanställt, systematiska riskanalyser, styrkedjans funktion (politik/tjänstepersoner) planering för ledning och genomförande, effekter av olika vägval samt sist men inte minst arbetsmiljömässiga och ekonomiska konsekvenser av en omorganisation av den digniteten som ligger på bordet. I detta nu ser vi också att översynen av stadsdelarna behöver synkroniseras så att uppgifter som är medborgarnära (t ex park och naturfrågor) istället hanteras och beslutas i de nya stadsdelsnämnderna som vi dessutom har förslag på skall bli fyra regioner i vår förändringsbudget för 2019. Utredningar som rör omorganisationer måste på ett tydligt sätt visa på vilka de administrativa effektiviseringarna blir på kort och på lite längre sikt. Politiskt bör vi i staden bli bättre på att vara tydliga med VAD vi vill med dylika omorganisationer innan uppdrag lyfts och beslutas, politiken måste veta vad en omorganisation skall leda till. Vi ser som exempel att det finns en uppsjö med styrdokument, program, riktlinjer och inriktningar dessa måste samordnas bättre och målkedjor från fullmäktiges samt respektive nämnders budgetar och systematisk uppföljning åstadkommas i en eventuell omorganisation, endast då blir styrkedjan tydlig. Mellan facknämnderna visavi fullmäktige saknas det idag en röd tråd mellan politiska mål och indikatorer för att följa måluppfyllelse. Det har under lång tid varit återkommande kritik mot den verksamhetsmässiga styrningen, i vissa nämnder och förvaltningar. I flertalet av facknämnderna behövs det en fördjupning av ledning och styrning samt en förstärkning av den analytiska kapaciteten. Detta leder till en bättre måluppfyllelse och en tydlig rollfördelning mellan politik och förvaltning.

Feministiskt initiativ
Den frågan tycker vi behöver utredas ytterligare innan vi kommer med slutsatser. Frågan rymdes i facknämndsöversynen, som i sin tur lett till följdfrågor från kommunstyrelsen.

Liberalerna
Problemet är delvis politiskt eftersom det saknas politisk styrning och samordning mellan nämnderna. En sak som är säker är att det behöver finnas tydligare mandat och riktlinjer från politiken än vad det gör i dag.

I det beslut som tagits i kommunstyrelsen angående omnämnd utredning så ska en strategisk roll finnas hos stadsledningskontoret, vilket vi står bakom. Vi ser positivt på att kommunstyrelsen får en samordnande roll. Vi kan tänka oss ett exploateringskontor i likhet med Stockholm där kommunstyrelsen får den samordnande rollen, men hur det ska utformas i relation till befintliga nämnder behöver utredas mer. Det pågår nu en stor omorganisation i stadsdelsnämnderna som först ska komma på plats, sedan kan det bli aktuellt med förändringar av facknämnderna.

Moderaterna
Vi delar bilden av stadsbyggnadsprocesserna inte fungerar i staden. En del av lösningen är nog också att göra en omorganisation av stadens bolag och förvaltningar. Det förslag som lades fram i Facknämndsöversynen innehöll en hel del goda tankar och idéer men innebär också risken att man skulle genomföra en stor omorganisation som i slutändan skulle innebära nya gränsdragningsproblem. Ett första steg som vi nu tar är att skapa en gemensam strategisk planeringsfunktion under kommunstyrelsen.

Miljöpartiet
Ja, det är helt nödvändigt med en omorganisering. Vi tycker att det förslag som fanns framme var ett bra förslag. Det viktigaste är att ha trafikplanering tillsammans med övrig stadsplanering, i dagsläget går de helt olika spår, både vad gäller tidplan och resurssättning till stadsplanering och vad gäller vilken stadsmiljö vi ska planera för. Det behöver också vara mycket tydligare organiserat vem som bevakar planering av skolor, förskolor, äldreboenden, så att de kommunala verksamheterna blir väl integrerade och får bra plats i staden. Ansvaret för själva stadsrummet i förvaltningsskedet är idag uppdelat på många parter, vi menar att det borde samlas på färre aktörer.

Här kan du läsa mer om vad vi föreslog i kommunstyrelsen (se sid 6): Länk.

Socialdemokraterna
Vi menar att det behövs en klart starkare koordinering och samverkan i stadsutvecklingen. För att nå dit krävs vissa organisatoriska förändringar. Fastighetsnämnden bör ges ett tydligare fokus och uppdrag i exploateringsfrågorna. Kommunstyrelsen ska ha ett övergripande ansvar för att i den strategiska planeringen hålla ihop helheten och säkra framdrift.

Sverigedemokraterna
SD röstade för förslagen i utredningen ”Översyn av facknämndsorganisationen” när den var uppe på KF 2018-03-22. Utredningen var väldigt omfattande och grundlig, samt hade bordlagts åtskilliga gånger. Trots detta gick inte utredningens förslag igenom i KF. Det finns vinster att göra när man samlar vissa funktioner under ett tak. Problemet idag är att förvaltningarna genom revirtänkande gör processerna komplicerade och byråkratiska. Detta göra att processerna drar ut på tiden helt i onödan. Partierna borde ha tagit till sig utredningens slutsatser.

Vänsterpartiet
Vi stödde ett förslag om att samordna dessa funktioner i staden under facknämndsöversynen. Vi ser en stor samordningspotential som kan leda till ett snabbare och mindre resurskrävande arbete. Tyvärr var de stora partierna inte särskilt intresserade av att ta några steg i den riktningen.

Vägvalet
Vi stödjer tanken på en mera effektiv organisation som hanterar inte bara exploateringsfrågor utan alla frågor inom Göteborg. Tex vill vi avskaffa stadsdelsnämnderna och har arbetat för en gemensam skolnämnd, förskolenämnd och biblioteksnämnd. Huruvida den organisation som har var uppe och behandlats i fullmäktige är den lämpligaste, vet vi ej, men vi stödde beslutet att tidpunkten att genomföra den inte var den lämpligaste.

 

3. Vid förra valet 2014 svarade nästa alla partier att det vore bra med flexibla planer av blandstadskaraktär över större områden (vi kan kalla dem "stadsplaner") från vilka bygglov direkt kan ges. Vi ser inte att något hänt inom detta område? Håller ni med? Varför? Är ni beredda att driva frågan med fokus under nästa mandatperiod? Hur? 

 

Centerpartiet
Vi sitter inte i kommunfullmäktige denna mandatperiod, men har för avsikt att driva detta kommande mandatperiod om vi får göteborgarnas förtroende att representera dem. Så kallade stadsplaner är ett viktigt verktyg för att förtäta staden och skapa en blandstad.

Demokraterna
Kort svar ja vi håller med i frågeställningen.

Detaljplaneinstrumentet i Göteborg används i allt högre grad för att hantera enstaka projekt, vilket vi ser tagit sig uttryck i överdrivet detaljerade detaljplaner. Bygglovsprövningen underlättas menar många tjänstepersoner och politiker, tvärtom ser vi att extensiva bestämmelser i detaljplaner fördröjer och fördyrar projekt i onödan. Många av de frågor som kommunen behöver ha tolkningsföreträde kring kan regleras i genomförandeavtal respektive exploateringsavtal. Vi behöver arbeta med konceptet med ”stadsplaner” som plan för framtida bebyggelse, där de övergripande strukturerna (trafik, bebyggelsehöjd, gestaltning, ekonomi) framställs varpå byggnation kan påbörjas. Byggnaders estetiska utformning eller byggtekniska egenskaper kan regleras i bygglovskedet, som det är nu blir resultatet av programarbete att en omfattande detaljplan med planbestämmelser. Demokraterna önskar en snabbare och enklare process för att planera och bygga i Göteborg. Trots att processen regleras bland annat i plan- och bygglagen är det förvånansvärt att staden genom sitt planmonompol och stora markinnehav inte tydligare tar taktpinnen och detaljplanerar efter göteborgarnas behov för framtiden. Göteborgs kommun har de överordnande planeringsinstrumenten, organisationen och kunnandet för att få en både rättsäker och snabbare transparent process. Att ha fastställda tider för när beslut ska fattas eller när ärenden ska avslutas kommer under Demokraternas ledning bli den allenarådande principen i kommunen. I de områden som det är möjligt kommer vi ta fram ”stadsplaner” med minsta möjliga reglering, vi ser också att intresserade aktörer kan få möjlighet att ta fram detaljplaner, myndighetsutövningen kommer således ligga kvar hos kommunen. Både vi som beslutsfattare och de sökande skall vara trygga i och planera sina resurser smartare och mer hållbart.

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg har inte någon antagen politik i exakt den här frågan, men vi är beredda att samarbeta med andra partier i alla frågor som har att göra med en hållbarare och mer jämlik stadsplanering.

Liberalerna
Tyvärr har för lite hänt. Det som saknas är en tydlig strategi för hur det ska ske och att sådana planer ska tas fram. Det är annars lätt att utformningen av planer rullar på i gamla hjulspår. Vi har bland annat föreslagit att gå direkt på bygglov för en del småhustomter i byggnadsnämnden. 2016 fick Liberalerna igenom ett yrkande i fastighetsnämnden (se här) om att ta fram en delstrategi till utbyggnadsplaneringen med fokus på områdesplaner i form av flexibla detaljplaner med mindre detaljstyrning till förmån för principer för bebyggelsens utformning, minimibyggnation i området och trafikförsörjning. Utgångspunkten skulle också vara UN habitats principer för hållbara städer och intentionerna i vår motion om att bygga 150 000 nya bostäder (se här).

I dagsläget görs ett stort arbete även i bygglovsskedet som borde vara tillräckligt med rätt förutsättningar som en tydlig översiktsplan och politisk styrning. I arbetet med översiktsplanen kan riktlinjer också dras upp, se fråga ett.

Moderaterna
Generellt har det inte hänt särskilt mycket sedan valet 2014. Redan då var bostadsbristen ett enormt problem för Göteborg samtidigt som det redan då fanns både byggaktörer och kapital som ville bygga i staden. Det har inte heller hänt särskilt mycket med de olika politiska förslag som lagts eller antagits i kommunfullmäktige på stadsbyggnadsområdet, vilket är väldigt synd.

Vi tror att det i grunden handlar om bristande politisk styrning – den rödgröna har inte tillräckligt väl prioriterat hur man vill utveckla stadsbyggnadspolitiken utan sprungit på alla bollar samtidigt. Det har också gjort att de tekniska förvaltningarna (Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Trafikkontoret) har varit tungt belastade med att göra ”mer av allt” samtidigt som man inte fått möjlighet att utveckla nya arbetssätt i den grad som varit önskvärt. Det har bland annat gjort att arbetet med Stadsplaner inte kommit längre.

Vi anser att idén är väl värd att prova och vi vill generellt se mer flexibla detaljplaner som ger större frihet för arkitekter och byggaktörer att utforma byggnaderna efter förutsättningarna. En ökad flexibilitet möjliggör också att man mer effektivt kan utnyttja byggnader över tid i takt med samhällsutveckling och rådande behov. Vi skulle också gärna se en lagändring så att man i större utsträckning kan gå på bygglov direkt från översiktsplanen och hoppa över detaljplaneskedet.

Miljöpartiet
PBL kräver fortfarande detaljplan men storlekarna har ökat och några större planer har tagits fram under mandatperioden, framför allt Fixfabriken, Olof Asklunds gata (där Högsbo industriområde ska bli blandstad) och Smörgatan i Kallebäck. Det finns även mer konkreta planprogram som gör att de efterkommande detaljplanerna går mycket snabbare att lösa, exempelvis programmen vid just Fixfabriken och Högsbo industriområde samt det planprogram i Frölunda som håller på att tas fram nu. Detaljplanerna är fortfarande för detaljerade när de kommer till nämnden. En anledning är att detaljplaner ofta utgår från allt för detaljerade skisser från exploatörer. Det lockar lätt till detaljstyrning av byggrätten för att inkludera och begränsa planen till förslaget. Vi vill se betydligt fler detaljplaner tas fram innan markanvisning, bland annat eftersom det motverkar husfokus och detaljreglering.

Översiktsplanen behöver precisera stråk och översiktligt innehåll. Fördjupning av översiktsplaner behöver bli så precisa att de snabbt kan översättas i detaljplaner.

Socialdemokraterna
Denna fråga har den socialdemokratiska styrda regeringen tagit tag i under mandatperioden. En översiktsplaneutredning har tillsatts som har förslagit förändringar i plan- och bygglagen, bland annat när det gäller detaljplanekravet. Regeringen har utifrån detta lagt en proposition om att tydliggöra att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. Lagstiftningen föreslås träda i kraft vid årsskiftet. Fler reformer kommer att vara nödvändiga men detta är en bra start. Lokalt har vi socialdemokrater drivit på i denna riktning i Byggnadsnämnden och i S-budgeten för 2019 har vi tydligt sagt att den historiska stadsplaneanalysen ska integreras i all planering. Vi kommer naturligtvis att fortsätta driva frågan hårt under nästa mandatperiod.

Sverigedemokraterna
SD hade ingen ledamot i byggnadsnämnden denna mandatperiod, men när vi kommer in där kommer vi att driva frågan enligt svaret på fråga 1.

Vänsterpartiet
Ja, vi håller med. Den senaste perioden har vi prioriterat att bygga bort bostadsbristen så fort som möjligt. Så i de stora detaljplaner som tagits fram, har alla ytor kunnat fyllas i redan från början.

Till viss del kommer det nog vara så den kommande mandatperioden också. Men hittar vi lämpliga områden för att ta fram "stadsplaner" eller "skelettplaner" så är det definitivt intressant.

Vägvalet
Vi kan tänka oss att man gör "stadsplaner" som bas för direkta bygglov, där så är möjligt men vi bygger ju inte staden så idag. Det gör ju en fördjupad översiktsplan för området kring Dag Hammarskjöldsleden och ur den skulle man ju kunna göra "stadsplaner" över delar av. Tyvärr är målet med denna planering dock inte att skapa en fungerande stad utan att skapa en "stadsboulevard".

 

4. Spårväg i markplan har säkert rent teoretiskt tillräcklig kapacitet för kollektivtrafiken under den närmaste framtiden. Den spårväg som idag planeras i centrala Göteborg (Centralenområdet, Frihamnen, Korsvägen, Norra Masthugget, etc.) planeras som separerade trafikkorridorer i markplan med mycket stora hållplatser, täta turer och relativt höga hastigheter, vilket för med sig stora barriäreffekter med stängsel, få korsningspunkter, separering från övrig trafik (som hänvisas till omvägar) och en riklig mängd spår. Följden blir att stadslivet riskerar att bli kraftigt lidande. Håller ni med i beskrivningen? Vilket konkreta förslag inom kollektivtrafik för centrala Göteborg planerar ni lägga under den kommande mandatperioden?

  

Centerpartiet
Vi håller med om att detta skapar barriärer, samtidigt behövs utökad spårvägstrafik med större kapacitet. Eftersom staden inte har tunnelbana och det inte är realistiskt att bygga en inom den närmsta tiden behöver politiken vara tydlig och ge i uppdrag till förvaltningen att försöka motverka de barriäreffekter som en utökad spårvägstrafik skapar. Det är en avvägning och målkonflikt mellan kollektivtrafikkapacitet och ett trivsamt stadsliv som behöver hanteras. Kortsiktigt behövs smarta lösningar med fler korsningspunkter, exempelvis gång- och cykeltunnlar. Långsiktigt kan det vara aktuellt med kollektivtrafik under mark.

Demokraterna
Tidigarelagd utbyggnad och uppgradering till effektiva stadsbanestråk Angered/Bergsjön-Frölunda/Tynnered samt Länsmansgården/Biskopsården-Mölndal. Båda linjerna passerar Centralen/Åkareplatsen och går därifrån helt eller delvis planskilt via Skånegatan till Korsvägen.

Frölundalinjen går även i ny bergtunnel från Chalmers till station under Medicinareberget med anslutning mot Frölunda samt mot Linnéplatsen och Lindholmsförbindelsen.

Med snabba huvudlinjer som går runt centrala Göteborg så avlastas Brunnsparken betydligt. Detta är den enda realistiska och kostnadseffektiva lösningen för att Göteborg ska få ett heltäckande spårsystem med tunnelbaneliknande standard.

Förslaget bygger på Målbild Koll2035, men med betydande tidigareläggning av satsningar som är beskrivna inom ”utblick 2050”.

Feministiskt initiativ
Vi vill se tydligare konsekvensanalyser av föreslagna trafikkorridorer, exempelvis i vilken utsträckning barriäreffekter skapas av snabbare transporter med längre mellan hållplatserna och vilka som kommer att gynnas/missgynnas av de föreslagna lösningarna. Vidare bör också de kollektiva satsningarna tydligare kopplas till gångnätet i staden för att fokusera på hela resan för medborgaren. Ingen reser enbart från en hållplats till en annan, eftersom det exempelvis krävs att ta sig till och från en hållplats. Fi Göteborg anser att Göteborgsregionen framförallt behöver se till de hittills mest missgynnade områdena i kommande infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar. Det troligaste, om vi lägger egna förslag, är att de kommer att rikta in sig på det.

Liberalerna
Ja, till stor del. Liberalerna lade 2013 en motion om trafikseparering (se mer här och här) för att utreda hur det kunde utformas på bästa sätt. Det kan ju gå att förbättra en del genom smart utformning med stadsmässiga kvaliteter som lägre hastigheter och möjlighet att röra sig över spåren, men det vore bättre med separering. Vi hade gärna sett mer planskild spårväg för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med bilen och ge mer yta för cykel och gång. Liberalerna har lämnat in en motion nyligen (se här och här) om att ta fram en finansieringsplan för att kunna realisera kollektivtrafiksatsningarna i koll2035 för att bygga hela stadsbanan, el-bussar och spårväg inom 8 år. Det finns behov av att höja ambitionsnivån jämfört med målbilden när det gäller satsningarna på stadsbanan. Vi vill utöka ramen med 6 miljarder kronor. Satsningar på kollektivtrafik är ofta mycket lönsamt för en stad så vi vill därför sälja delar av tillgångar som en del kommunala bolag har för att satsa medlen på kollektivtrafiken i stället. De satsningar som görs på kollektivtrafiken kommer möjliggöra ett ökat byggande i attraktiva lägen nära stationer och hållplatser. En ökning av markvärden och exploateringsvinster kan också vara en del i finansiering av en utbyggd kollektivtrafik.

Moderaterna
När man utformar kollektivtrafikstråk, oavsett om den är spårbunden, buss eller annat, måste man väga ett antal faktorer mot varandra. Det handlar framförallt om kostnader, hastighet och turtäthet på fordonen samt faktorer som hur det påverkar stadsbilden genom utrymme, buller etc.

Vi tycker avvägningen av planeringen med ny kollektivtrafik i grunden är bra i Göteborg. Den största satsningen sker genom att vi nu bygger ut pendeltågstrafiken under mark genom Västlänken – vilket både skapar ökade möjligheter att röra sig i regionen och avlastar övriga kollektivtrafiken i Göteborg. Staden planerar också satsningar på kollektivtrafiken genom det som kallas Koll2035 och Sverigeförhandlingen som innehåller utbyggnad av kollektivtrafiken i Göteborg med ett antal spårvagns- och stombusslinjer.

Då vi vet att hög turtäthet, komfort och korta restider är viktiga faktorer för att kollektivtrafiken ska kunna attrahera många passagerare tvingas vi prioritera de faktorerna mot att man delvis tvingas acceptera vissa barriäreffekter. Vi delar dock inte bilden av att dessa barriäreffekter är av sådan grad att stadslivet kommer bli kraftigt lidande i Göteborg.

Parallellt med satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken vill vi satsa på ökad trygghet genom bland annat trygghetsvärdar, ordningsvakter och införandet av en trygghetscentral likt den som finns i Stockholms tunnelbana. Vi vill också underlätta att byta mellan cykel och kollektivtrafik genom säkrare cykelparkeringar i närheten av kollektivtrafiknoder och genom fler pendelparkeringar för bilar utanför Göteborg för att underlätta att göra åtminstone delar av resan med kollektivtrafik.

Miljöpartiet
Ja, vi håller med om beskrivningen, trafikkorridorer kan visserligen göra kollektivtrafiken snabbare och effektivare men fel utformat riskerar det skapa barriärer i staden. Vi tror inte att man kan klämma in all trafik i markplan och samtidigt ha en trivsam stad. I Miljöpartiets budget för Göteborgs Stad skriver vi: “Kollektivtrafiken ska stärkas som stomme i stadstrafiken. Genom centrala staden är planskild stadsbana nödvändig på flera sträckor.” Det innebär att vi vill att kommunen börjar planera för planskildhet som ett alternativ till de stora trafikbarriärer som riskerar skapas med nuvarande planering. Gällande specifika platser så ser vi redan nu att det är nödvändigt med planskildhet för spårvagn i Frihamnen. Vi ser att Korsvägen i framtiden kommer ha begränsat med biltrafik (har redan minskat med nästan en tredjedel sedan 90-talet), och därför har Miljöpartiet lyckats få bort den tidigare planerade biltunneln som hade inneburit mer biltrafik och en minskad stadsmässighet. Korsvägen får istället planskildhet för tåg i och med Västlänken.

Socialdemokraterna
Ja, det är ett problem med tung och snabb kollektivtrafik i samma plan som övrig trafik. Därför är det viktigt att öka planskildheten för kollektivtrafiken där det är möjligt. Det finns intressanta förslag på detta i ”Målbild Koll2035 - Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille” som är viktiga att fortsätta utreda. Ett konkret exempel på planskild kollektivtrafik som vi satsar på är linbanan från Järntorget till Wieselgrensplatsen.

Sverigedemokraterna
SD vill tidigarelägga en fast spårvägsförbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Samtidigt är vi motståndare till linbanan. Den fasta spårvägsförbindelsen är mycket viktigt för att knyta samman Hisingen med övriga staden. En linbana är en relativt oprövad lösning som nästan inga andra städer har. Det innebär en stor risk och slöseri med skattepengar att bygga en linbana.   Separata trafikkorridorer kan vara nödvändigt, men planskildhet är att föredra. Kan man lösa det med planskildhet har man ju inte problemet med barriäreffekter. I övrigt har vi röstat mot västlänken i alla instanser och under alla mandatperioder. Västlänken är ett dyrt projekt med tveksam samhällsnytta.

Vänsterpartiet
Ja, så länge kollektivtrafiken går i markplan finns det en intressekonflikt mellan snabba resor och stadsmiljö. Där behöver vi hitta lämpliga kompromisser. Nästa mandatperiod kommer vi att driva att linbanorna ska bli fler. Vi tror på trafikslaget och vill i nuläget se ytterligare två sträckningar. En mellan Svingeln och Brunnsbo samt en mellan Kortedala och Backa. Utöver detta behöver den spårbundna trafiken i de mest centrala delarna göras planskild från övrig trafik.

Vägvalet
Vi håller med i beskrivningar under denna punkt och stödjer inte 45 m spårvagnståg som rusar fram på stadens gator. Det kan vi tänka oss på det yttre bansystemet, men inte inne i staden. Vi ser inte att tex Dag Hammarskjöldsboulevarden kan ha långa spårvagnståg i ytplanet utan förutsätter att de grävs ner. Denna nergrävda spårväg vill vi förlänga från Linnéplatsen under Naturhistoriska museet via Stigbergstorget över/under älven fram till Lindholmen och sedan vidare till Frihamnen och Biskopsgården och dessutom via Gropegårdsgatan till Biskopsgården. Det skulle kunna bli en slags stadsbana med långa spårvagnar som kanske också kan sträckas ut via snabbspåret till Angered och även Kortedala/Bergsjön.

 

5. Vilka konkreta planer har ert parti för till kommunikation, publika transporter och rumslig integration kopplat till ytterområden? Vilka kommunikativa satsningar är viktigast?

 

Centerpartiet
Vi vill se en kraftfull utbyggnad av kommunikationen till ytterområdena med fler stombusslinjer, utreda pendeltåg på hamnbanan till Eriksberg, Sannegården och Lindholmen. Viktigast är att förtäta ytterområdena för att skapa ett tillräckligt underlag för utökade kollektivtrafiksatsningar.

Demokraterna
Alla förorter ska kunna nå city på 15 min restid. Vid sidan av stadsbanesatsningen så införs nya effektiva expressbussar för snabba resor till centrum samt som tvärförbindelser.

Feministiskt initiativ
Den viktigaste satsningen som vi går till val på, nationellt såväl som lokalt, är att införa gratis kollektivtrafik oavsett trafikslag. Det är inte riktigt ett svar på frågan, men behöver nämnas i sammanhanget. Att förbinda ytterområdena i högre utsträckning med varandra, utan att tvinga in resenärer till centrum för byte, är en annan viktig fråga.

Liberalerna
Förutom det som nämns i svaret ovan där vi vill satsa på kollektivtrafiken och exempelvis tåg på spårreservatet till Billdal (se här och här), så vill vi också satsa stort på att bygga ihop Göteborg. Det vill vi göra genom 150 000 nya bostäder i områden med god kollektivtrafik men som saknar stadsmässighet med service och annat, även det i enlighet med en motion vi tidigare lagt (se här). Det handlar om att förtäta i glesa områden, använda befintlig infrastruktur bättre och skapa stadsliv och service. Vi vill också möjliggöra för fler att kunna friköpa sin lägenhet eftersom det i många av dessa områden helt domineras av hyresrätter, vilket gör att utflyttningen av familjer som söker bostadsrätt eller radhus blir hög (se mer här och här). De medel som kommer från försäljningar ska sedan återinvesteras i samma område genom att renovera skolor, idrottshallar, torg, parker och kommunala bostäder.

 

Moderaterna
Mest prioriterat vad gäller infrastruktur till ytterområden för oss är att få satsningarna i Sverigeförhandlingen d v s stombusslinje till Vårväderstorget respektive Selma Lagerlöfs torg på plats. Det är de satsningar som staden har kommit längst med och som kombineras med planer på fler bostäder för att bygga ihop staden.

I ett längre perspektiv står vi bakom programmet Koll2035 som bland annat prioriterar att knyta ihop stadens ytterområden ”på tvären” för att minska restiderna mellan olika delar av staden.

För att stärka den rumsliga integrationen behövs det framförallt förtätas i ytterområden och skapa bättre blandning av olika typer av bostäder och verksamheter. Vi har bland annat drivit på för att skapa fler småhus och ombildningar i områden som domineras av hyresbostäder för att möjliggöra en bostadskarriär i det egna området.

 

Miljöpartiet
Det finns många satsningar som behöver göras för att knyta ihop staden. All kollektivtrafik behöver inte gå genom centrum. För att få ett effektivt resande och för att koppla samman olika delar av staden behöver vi fler tvärförbindelser. Bland dessa finns en spårvagnstunnel mellan Kortedala och Alelyckan och bättre kopplingar mellan Bergsjön och Utby. I områden med utmanande topografi som tex Bergsjön och Angered kan linbanan vara ett bra alternativ. Trafiknämnden har under mandatperioden misslyckats med arbetet med att bygga ut cykelvägar och förbättra för cykeltrafiken i Göteborg, att detta arbetet kommer igång är också viktigt för att knyta ihop staden på ett hållbart sätt.

Vi behöver också bygga ihop olika delar av staden för att skapa fler sammanhängande stråk. Vi har bland annat arbetat med detta genom BoStad 2021 i t.ex. Gårdsten där man omvandlar vägen mellan Gårdsten och Rannebergen till en mer stadsmässig gata med bostäder och verksamheter. Andra detaljplaner som syftar till att förtäta och bygga ihop områden är Utby/Bergsjön, kring Selma Lagerlöfs torg och att omvandla Dag Hammarskjöldsleden, Långströmsgatan och Kortedalavägen till stadsmässiga boulevarder.

Socialdemokraterna
Vi socialdemokrater har lagt en rad skarpa förslag om detta. Bland annat vill vi att en utredning ska påbörjas för spårtunnel mellan Kortedala– Alelyckan för att ansluta till snabbspåret Angeredsbanan. Vi vill också utreda en slinga för elbussar Angered – Lövgärdet – Gårdsten och vi vill ta fram en handlingsplan för att realisera målen i Koll2035. I grunden finns uppgörelsen i Sverigeförhandlingen, som vi tog ledningen i att förhandla fram, om fyra viktiga satsningar: spårvägs- och citybusstråk Brunnsbo-Lindholmen-Linnéplatsen, linbana Järntorget-Wieselgrensplatsen, citybuss på Norra Älvstranden till Biskopsgården samt citybuss från Brunnsbo till Backa.

Sverigedemokraterna
Som nämnts tidigare vill vi tidigarelägga en fast förbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Vi per positivt på elektrifieringen av stadens bussar. Vi vill satsa på planskildhet för cykelbanor och ett fungerande cykelnätverk. Vi stödjet Älvsnabben och Älvsnabbare. Rumslig integration med ytterområden låter vi experter inom näringslivet lösa genom kreativa förslag.

Vänsterpartiet
Vi vill se en satsning på utbyggnad av fossilfri kollektivtrafik. Koll2035 ska förverkligas. Metrobuss, stadsbana, spårvagn, citybuss och linbana med t.ex. tvärförbindelser som avlastar centrum Brunnsparken/Drottningtorget och gör resor till förorten snabbare.  Vi vill se en elbusslinje Gårdsten- Angereds C-Bergsjön så att de knyts ihop. En ny spårvagnstunnel mellan Kortedala–Alelyckan för att ansluta till snabbspåret Angeredsbanan är intressant. Ytterligare spårförbindelse över älven är viktigt för att knyta ytterområdena närmare centrum genom snabbare och effektivare kollektivtrafik. Fortsatt utbyggnad av staden bör ske utmed kollektivtrafikstråk för att bygga ihop ytterområdena med staden.

Vägvalet
Flera ytterområden försörjs med spårvagnar på ett bra sätt där staden är utbyggd med hänsyn till detta. Förtätning kan stödja detta men också försämra tillgängligheten om den sker på otillgängliga platser. Vidare så hänvisas ofta till bra befintlig spårvagnstrafik vid förtätning men vart tar alla vagnar vägen när de kommer till stadens centrum? Utvecklingen inom busstrafiken med självgående elbussar kommer att ge helt nya förutsättningar för stadsplanering i framtiden. Dessa kan knyta an alla områden till närliggande kollektivtrafikhubbar med stor utbud. Det fordrar dock att man förser områdena med bussgator.

 

6. I våras ingicks en politisk överenskommelse om att bygga tre nya arenor samt ett köpcentrum i Evenemangsområdet. Det beslutades även att uppföra en ersättning för Vallhalla IP på Heden.
Hur ställer ni er till detta initiativ? Hur ska arenorna finansieras? Hur ser ni på Hedens och Evenemangsområdets framtida utveckling?

 

Centerpartiet
Centerpartiet är i grunden positiv till nya arenor. Göteborgs tillväxt som en turist- och eventstad är beroende av att vi har kapacitet att stå värd för sport- och musikarrangemang i världsklass. Vi ställer oss dock kritiska till delar av det förslag som kommunstyrelsen klubbat igenom.

Förslaget riskerar att evenemangsområdet fortsatt kommer vara för ensidigt i sin bebyggelse. I kommunens egen utredning står det att ”området [är] "dött" och otryggt på kvällstid om det inte pågår evenemang.” Samtidigt saknas åtgärder, såsom större satsningar på bostäder i anslutning till arenorna. Detta motiverar stadsledningskontoret med att man bedömer efterfrågan på bostäder i området som låg. Centerpartiet tror tvärtemot kommunens analys att nya bostäder längs exempelvis Mölndalsån skulle vara högt eftertraktade och bidra till en mer levande stadsbild med möjlighet till butiker och restauranger i anslutning.

Det finns ett antal alternativa förslag som Centerpartiet menar bör upp på förhandlingsbordet. Representanter från YIMBY har föreslagit att evenemangsstråket rivs för att ge plats för en ny kvartersstad, liknande Linnéstaden. Ny arena föreslås i stället byggas i Gamlestaden med närhet till järnväg och E20. Plats för Göteborg (med bland andra Gert Wingårdh) har föreslagit ett alternativ där ny arena, i stället för norr om, placeras söder om Valhallagatan samt innefattar höga bostadshus och levande markplan. Dessa förslag har förkastats för snabbt av politiken.

Vad gäller Heden vill Centerpartiet bebygga området där det idag är parkeringar och grusplaner. Vi tycker att det är slöseri att ett så centralt och attraktivt område står tomt och öde, särskilt vintertid. Exakt hur bebyggelsen ska se ut bör utredas men det bör byggas i samma arkitektoniska och planmässiga stil som området i övrigt, med både hyres- och bostadsrätter. För att kompensera för parkeringsplatserna som finns där idag kan ett p-hus under marken vara aktuellt. I området bör det finnas fortsatt möjlighet för spontanidrott.

Demokraterna
Stadsledningskontoret föreslog i maj 2018 att kommunstyrelsen ska slå fast att de nya arenorna ska ligga norr om Valhallagatan trots underlag som pekar på bättre placering och genomförande. I de skisser som presenterades i utredningen ligger arenorna på rad längs Mölndalsån, där Valhalla IP ligger idag. Förslaget är både bedrövligt och ogenomtänkt, på intet sätt innovativt. Demokraterna är förvånade över att förslaget kom upp för beslut överhuvudtaget.

Demokraterna menar att om Göteborg ska behålla en tätposition inom upplevelseindustrin krävs fortsatt noggrann och genomtänkt utveckling i detta viktiga område, där behöver vi ta hjälp av de privata aktörer som ha både kapacitet och kunnandet. Det är viktigt att den nya arenorna kan användas för många ändamål och därigenom bidra till att evenemangsområdet får mer av vardagsliv och aktiviteter även mellan de större arrangemangen. Vidare anser Demokraterna att vi som stad är i ett sådant läge att vi måste prioritera vad som görs och hur det görs.

Att placera arenorna vid Valhalla IP låser stadsutvecklingen och även intäktsmässigt låser man enorma värden som ytterst måste finansiera nya arenor. Demokraterna kommer vara tydliga med att staden måste prioritera en utveckling som skapar liv och rörelse på riktigt, göteborgarnas tillgångar under dygnets alla timmar dessutom. Då det inte pågår evenemang skall skolor och andra intressenter tillgängliggöras anläggningarna. Vi kan inte bygga in oss i en en-funktionell ”arenastad”, vi behöver en områdesanalys som innebär att vi lockar andra än ishockeypublik och konsertbesökare. Området behöver också bostäder, kontor och annan kommunal service som är viktiga pusselbitar för att finansiera stadsutvecklingen. Elefanten i området måste också upp på dagordningen, genom att riva Nya Ullevi får vi möjlighet att ta ett helhetsgrepp som nödgas för området. När det gäller Hedens framtid har vi inte en officiell politisk linje mer än att Heden alldeles oavsett framtida användning måste underhållas och bli tryggare än vad som är fallet för närvarande.

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg är i allmänhet mycket kritiskt till den obalanserade fokuseringen på Evenemangsområdet, jämfört med att göra staden tillgängligare i andra områden.

Liberalerna
Vi stod bakom överenskommelsen. För evenemangsområdet vill vi se blandstad med liv under större delar av dygnet än i dag. Den kritik som kommit från Yimby ser vi som värdefull och vår målsättning är att skapa ett evenemangsområde med en annorlunda karaktär än det typiska arenaområdet där området runt om blir dött. Det är också tveksamt om det är ett traditionellt köpcentrum som är rätt för evenemangsområdet. Fokus bör snarare vara på nöjen och upplevelser i kombination med handel och bostäder. Det är en förutsättning för att komma vidare i projektet. Finansieringen av arenorna får till viss del komma från försäljning av byggrätter.

Vi ser gärna en del bebyggelse på Heden, något vi motionerade om redan 2002 (hittas via denna länk). Vi ser gärna att det finns idrottsytor kvar i storleksordning med i dag men det finns mycket yta som används till markparkering och bussuppställning och tillfälligt bygglov för hotell som gått ut för längesen, dessa ytor kan användas på bättre sätt.

Moderaterna
Vi är ett av partierna som skrivit fram förslaget om en ersättning för Scandinavium, Lisebergshallen och Valhallabadet samt sporthallarna i Valhalla.

Vi moderater vill att arenorna i möjligaste mån finansieras via exploatering av området samt genom hyresintäkter etcetera i arenan. Med det sagt kommer en sådan här anläggning alltid behöva visst kommunalt stöd.

Vi tror att nuvarande förslag med nya arenor, möjlighet att bygga handelsyta i anslutning till arenan och möjlighet för svenska mässan att expandera kommer innebära ett lyft för området kring Skånegatan och Korsvägen genom ökad täthet och flera besöksmål i området.

Miljöpartiet
Miljöpartiet är mycket kritiska till uppgörelsen om ny arena i Göteborg och vill istället göra om evenemangsområdet som idag mest rymmer arenor och tomma ytor till en grön, hållbar och levande stadsdel. Vi anser att det behövs mer handelsytor i centrala Göteborg men tycker inte att ett nytt köpcentrum är det som Göteborg behöver. Vi vill istället satsa på affärer i centrum och i stadsdelarna, främst stadsdelstorgen.
        
Den stora arenan och nya Lisebergshallen och ersättningen av Vallhallabadet beräknas kosta omkring 4 miljarder kronor, förmodligen betydligt mer. Dessutom kommer arenan gå med ett driftunderskott, dvs arenan kommer gå ekonomiskt back under hela den tid som den finns. Det finns inget som pekar på att någon annan aktör än Göteborgs stad kommer täcka de kostnaderna. Vi tycker att det är ett oansvarigt sätt att hantera kommunens pengar.

Evenemangsområdet, som arenan föreslås ligga i, bygger på en föråldrad idé i linje med miljonprogrammets utdömda tanke om att bygga separata områden för boende, arbete och kommers. Vi vet idag att det förde med sig problem i form av ytor med begränsad rörlighet och otrygghet. Därför är det mycket märkligt att övriga partier vill fortsätta på den inslagna vägen, Miljöpartiet är dessvärre det enda partiet som tydligt har tagit ställning mot att den stora arenan ska ligga evenemangsområdet. Vi vill att det istället byggs en blandstad i evenemangsområdet med bostäder, service och handel. Sträckningen längs Mölndalsån har potential för bostäder och att bli ett fantastiskt promenad- och grönstråk, men är idag tyvärr undanskymd och bortglömd. Burgårdsparken med kulturhistoriskt värdefulla Katrinelunds landeri kan lyftas fram och bli en ännu mer uppskattad plats i området. På så sätt blir platsen ett ställe som lever hela tiden, inte bara när det är stora evenemang. Om man ska bygga en ny arena så vill vi istället bygga den i ett område där arenan kan bidra till det lokala näringslivet och stadsdelen i stort.

Läs gärna vårt yrkande som vi lade i kommunstyrelsen (sid 1-5): Länk.

Socialdemokraterna
Vi tycker det är väldigt bra att det äntligen har gått att enas om utvecklingen av Evenemangsområdet. Det är oerhört viktigt för Göteborgs fortsatta attraktivitet som evenemangsstad. Det stämmer att det finns intresse från investerare att göra en handelsetablering i området men något beslut om detta har inte tagits. Vi socialdemokrater har tagit ett stort ansvar för att få ihop en lösning som en majoritet kan ställa sig bakom och som är bra för Göteborg och göteborgarna. En längre beskrivning av förslaget och bakgrunden till det finns här: Länk.

Sverigedemokraterna
SD stödde förstaget med tre arenor. Detta har utretts under väldigt lång tid och det var dags att komma till beslut.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet ledde det blocköverskridande arbetet med att ta fram ett förslag på ersättningsarenor för Scandinavium samt Lisebergshallen. Under arbetets gång blev det mer och mer tydligt att S sökte en samsyn med Alliansen snarare än med sin samarbetspartner i kommunen. Vi stödjer inte överenskommelsen som är gjort mellan S och Allianspartierna då den kommer att innebära färre bostäder och ökad bilism i området jämfört med det som vi förespråkar. Dessutom innebär S och Alliansens överenskommelse att samtliga arenor ska privatiseras, så väl nya som befintliga. Vi vill se nya kommunala arenor som svarar upp mot idrottens och göteborgarnas behov snarare än näringslivets. S och Alliansen är dessutom överens om att klämma in ett nytt centralbad i arenaområdet. Det tror vi är en dålig idé som kommer leda till platsbrist, problem vid utrymning samt samordningsproblematik. Vi vill bygga ett nytt centralbad på Heden tillsammans med en ersättning för Valhalla IP för att befästa Hedens position som idrottens plats i Göteborg. Vi är övertygade om att det går att göra samtidigt som blandstad byggs.

Vägvalet
Frågan är svår. Vi stödjer att man ersätter Scandinavium med en mera moderna anläggning. Lisebergshallen behövs inte ersättas eftersom vi går till val på att Västlänken inte byggs. Vi stödjer dock inte att man bygger ett shoppingcentrum där Valhallabadet ligger. Det är svårt nog för befintliga butiker i Göteborg centrum att överleva som det är idag. Det finns förslag att utlokalisera evenemangsstråket och bara bygga bostäder i området för att kommunen skulle tjäna massa pengar på byggrätter. Vi stödjer inte att man bara bygger bostäder i centrum för centrum omvandlas då till en sovstad. Scandinavium är en anläggning som lockar publik från hela regionen och bör förläggas centralt i regionen. Vi bör väna om evenemangsstråket och utveckla det och placera Scandinavium där. För att finansiera bygget av Scandinavium kan vi tänka oss att man bygger ett antal bostäder i området och en del kontor, dock ej shoppingcenter. Vi har inget emot att man ersätter Valhalla IP på Heden, men vi vill bebygga norra delen av Heden med bostäder och kontor och handel etc i täthet som motsvarar Vasastaden och förlänga Vasagatans allé över Heden fram till Skånegatan. Där vill vi förlägga en spårväg för 30 m spårvagnar som avlastar Brunnsparken. På så sätt för vi ihop evenemangsstråket ännu bättre med övriga staden och fördubblar nästan Vasagatans fina boulevard. Södra delen av Heden vill Vi utveckla till ett fotbollsmecka.

 

7. På vilket sätt och genom vilka principer vill ni att det ackumulerade underskottet av samhällsservice (förskolor, skolor, bibliotek, badhus, vårdlokaler, ishallar, äldreboenden, kulturlokaler, idrottshallar, BmSS) skall få påverka planerna framöver?

 

Centerpartiet
Utbyggnaden av exempelvis Eriksberg visar att kommunen under en lång tid planerat felaktigt vad gäller samhällsservice, med kraftig brist på inte minst förskoleplatser. Vi behöver komma i kapp, men ser inte kommunens strategi med tillfälliga modulbyggnader av exempelvis förskolor som bra lösning. Detaljplanerna framöver måste helt enkelt ta höjd för att det finns ett ackumulerat underskott.

Demokraterna
Vi har ett ackumulerat underskott av kommunal service på agregerad nivå, här behöver vi på många platser ta hjälp av privata aktörer för att råda bot på den mest akuta situationen.

Göteborgs kommun behöver ta fram en plan för kommunal service. Vi har på nära håll fått erfara hur det inte skall fungera när det gäller att skapa bättre förutsättningar för den fysiska planeringen. Nuvarande och framtida göteborgares behov av samhällservice på 5-10 års perspektiv. Göteborg behöver ha en bättre framförhållning och beredskap i planeringen av samhällservice, här behöver stadens organisationer börja samverka under ledning av kommunstyrelsen, endast så kan vi optimera stadens kommunala serviceplanering. En plan för utbyggnadskapacitet och genomförande behöver gå hand i hand med den fysiska planeringen för kommunal service. Inga frågor kommer hamna ”mellan stolarna” i en stad som styrs av Demokraterna. Med dessa förändringar tror vi att den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat ska kunna tillgodose markbehovet för kommunal service. Efter valet kommer stadsledningkontoret att tillsammans med fastighetskontoret samt Stadsbyggnadskontoret få i uppdrag att föreslå löningar för en mer välfungerande och strukturerad planeringsprocess för kommunal service.

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativs politik bygger på att återställa en del av den skattekraft som försvunnit det senaste decenniet, för att kunna bygga ut samhällsservice och välfärd. Det gäller inte minst landsbygd (som ju även finns i Göteborgsområdet) och tätortsbebyggelse utanför den absoluta mitten i storstäderna.

Liberalerna
Här behövs en rejäl bakläxa. I den nya översiktsplanen måste dessa frågor hanteras så att det är tydligt vad som ska inrymmas av samhällsservice i ett område av viss storlek. Det behöver självklart göras i samklang med omgivande område så att det inte bara ses inom detaljplaneområdet. Se även fråga ett och två. Vi har också fått igenom i fastighetsnämnden att det ska finnas med principer för social infrastruktur som förskolor och skolor i en delstrategi till utbyggnadsplaneringen (se här).

Privata aktörer måste få bidra mer till lösningar utifrån givna förutsättningar. Så fungerar det i de flesta kommuner men i Göteborg vågar man inte politiskt släppa ifrån sig ansvaret och resultatet har då blivit att lokaler för samhällsservice inte blir av (se motion om det här).

Moderaterna
Grundprincipen måste vara att varje större enskild plan måste inkludera den samhällsservice som planen kommer skapa behov av. Hittills har det fungerat så att man prioriterat bostäder i planerna till priset av att man rullat ett stort behov av verksamhetslokaler framför sig.

Parallellt med den principen vill vi prioritera mark till välfärdsaktörer som är beredda att själva investera och bygga olika typer av välfärdsverksamheter till exempel skolor och äldreboenden för att på så sätt ytterligare avlasta kommunen.

Miljöpartiet
Det borde finnas mycket tydligare nyckeltal för hur mycket yta som behövs för samhällsservice så den mark som behövs kan reserveras eller köpas in. Dessa ska naturligtvis också med i detaljplanerna, i god tid, så lokalerna kan vara färdiga när behovet väl uppstår. Miljöpartiet har drivit på för att samordna nämnder och styrelser för gemensam planering och prioritering. Rödgröna i byggnadsnämnden har på Miljöpartiets initiativ dragit igång ett uppdrag som ska säkra lokalisering för nutida och framtida skolbehov.

Socialdemokraterna
Situationen ser olika ut i olika delar av staden när det gäller tillgång till samhällsservice. För oss socialdemokrater är det självklart att komplettera områden med det som saknas när vi förtätar och utvecklar staden. Strategier för detta har tagits fram och tillämpas av de planerande nämnderna. Under den senaste mandatperioden har vi skärpt kraven på detta avsevärt för att säkerställa att de underskott som finns betas av.

Sverigedemokraterna
Detta är ett känt problem sedan länge, och har varit uppe för debatt i KF åtskilliga gånger. Man måste ge tydligare styrning av detaljplaner så att inte framförallt skolor, förskolor och äldreboenden blir åsidosatta. Övrig samhällsservice är också viktig men dessa 3 måste prioriteras.

Vänsterpartiet
På initiativ från de rödgröna partierna så jobbar Stadsbyggnadskontoret fr.o.m. 2017 med att systematisk kartlägga behovet av förskolor, skolor, äldreboenden och BmSS, samt lämpliga platser för dessa.

När det gäller nya badhus antogs för ett par år sedan ”Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar” som pekar ut lämpliga stadsdelar för detta. Vänsterpartiet finansierar tre nya simhallar i nordost, centrum/väster samt på Hisingen i vår budget för 2019. När det gäller idrottshallar är det vår fasta övertygelse att varje gång vi bygger en skolidrottshall behöver den vara  av fullmått för att klara idrottens behov i en växande stad.. För bibliotek, vårdlokaler, ishallar, kulturlokaler, behöver vi ta liknande helhetsgrepp.

Vägvalet
Vi har i fullmäktige motsatt och detaljplaner som inte anordnar skolor, förskolor, äldreboende etc. Återigen är det det små förtätningsplanerna och marknaden som ställer till det. Byggarna vill bygga tätt och högt med bostäder som de kan sälja dyrt. Genom att skolan och förskolan nu är centraliserade hoppas vi på ett mera kraftfullt agerande från deras sida som tvingar kommunen att ta hänsyn till dem i detaljplaneringen.

 

8. Idag produceras planer årligen med ca 350-400 lägenheter i småhus och ca 1500-2000 lägenheter i flerbostadshus. Hur ser ni på denna fördelning mellan småhus och flerbostadshus? Är den rimlig? Vad bör styra fördelningen?

 

Centerpartiet
Centerpartiet anser att ett övergripande mål med bostadsbyggandet i Göteborg är att få till en mer blandad stad. Vi anser därför att det behöver byggas fler småhus. De rödgröna har haft ett ointresse av småhus, vilket inneburit att personer i familjebildande ålder flyttat till kranskommunerna istället, med lägre skatteintäkter och ökad biltrafik som följd. Vi vill dock inte bygga 70-tals villamattor. Vår vision för småhus är snarare trädgårdsstad med en blandning av småhus och flerbostadshus.

Demokraterna
Byggandet av flerbostadshus har ökat kraftigt och vi är nu uppe i nivåer som motsvarar miljonprogrammet på 1970-talet, detta tycker vi är bra, det räcker dock inte till för behovet. Stadens planer för stadsutvecklingen är storslagna, genomförandet haltar dock. Vi behöver på samma sätt som utvecklingen varit vad gäller flerbostadshus få till en markant högre nyproduktionstakt av villor och småhus, detta är fullt möjligt då den industriella småhusbranschen har ett stort kapacitetsutrymme och potential. Vi tror att det kan byggas ca 1000 småhus per år om planmyndigheten ges tydliga direktiv om detta. Det som skall styra fördelningen är efterfrågan. Fler stadsmässiga och blandade områden med nära till service och rekreation.

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg har inte någon antagen politik som besvarar den specifika frågan. Däremot låter vi gärna hänsyn till forskning och fackkunskap om t ex hälso- och trygghetseffekter få utrymme i framtagning av nya planer.

Liberalerna
Vi hade gärna sett en större blandning av olika typer av bostäder. Vi kan gärna tänka oss fler småhus eftersom utbudet är ganska litet och efterfrågan relativt stor hos exempelvis barnfamiljer. De för då gärna finnas i former som i dag saknas och som passar in i en blandstad, så som stadsradhus. Samtidigt är efterfrågan på flerbostadshus mycket stor och vi vill bygga fler av det också. När det gäller upplåtelseformer så behövs det fler hyresrätter där det främst är småhusområden för att fler ska kunna använda sig av den flexibilitet som hyresrätten ger. Det behövs också fler bostadsrätter i områden som helt domineras av hyresrätter eftersom det ofta lyfter områden som annars tenderar vara ”transitområden” som de flesta flyttar från om de får möjlighet. Liberalerna har lagt förslag (se här) om att omvandla en del hyresrätter till bostadsrätter i allmännyttans bestånd i områden som helt domineras av hyresrätter. Vi vill då också att de pengarna som genereras ska investeras i samma område.

Moderaterna
Efterfrågan på marknaden bör styra fördelningen av olika typer av bostäder. I grunden tycker vi att bostadsproduktionen totalt i Göteborg är för låg, varför alla typer av bostäder bör öka.   

Vi får dock signaler från marknaden att det finns en särskild brist på småhus, vilket gjort att många människor som vill bo i småhus inte kunnat göra sin bostadskarriär inte kunnat göra det i Göteborg utan tvingats flytta till kranskommunerna. Det gör att Storgöteborg växer på ytan och fler och fler människor blir beroende av att pendla allt längre.

Då huvuddelen av de småhus som byggs i Göteborg idag byggs på privat mark har vi lagt en motion, som bifallits av fullmäktige, om att staden genom fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret ska upplåta 250 tomter för småhus från kommunal mark årligen.

Miljöpartiet
Det planeras redan för betydligt många fler bostäder än så! Förra året antogs detaljplaner för drygt 11 000 bostäder. Det staden behöver bli bättre på är att planera för fler urbana småhus, t ex stadsradhus på samma gata eller område som flerbostadshus. Det finns också en potential i att bygga fler hyresrätter i småhus. Fördelningen mellan småhus och flerbostadshus är rimlig är men det viktiga är bostäder och då är bostäder i flerfamiljshus effektivare.

Socialdemokraterna
Det är en rimlig fördelning även om vi socialdemokrater naturligtvis vill ha mer av såväl småhus och flerbostadshus. Fördelningen är ett resultat av den politiska prioriteringen, som naturligtvis hänger samman med samhällsutvecklingen i stort. I en situation med väldigt stor bostadsbrist så måste planer med stort bostadsinnehåll prioriteras. Vi socialdemokrater har lagt ett mål om 60.000 bostäder fram till 2028, varav minst 30.000 hyresrätter, vilket är en viss ambitionshöjning i förhållande till den prognosticerade bostadsproduktionen. Detta bör ge förutsättningar att nå en bostadsmarknad i balans, vilket Fastighetskontoret bedömt vara möjligt.

Sverigedemokraterna
SD ser ett problem med att barnfamiljer flyttar från Göteborg till kranskommunerna för att det inte går att köpa småhus till rimliga priser. Göteborg måste upplåta mer mark till småhusbyggnation. Inte lyxhus utan hus med enkel standard som medelinkomsttagare har råd att köpa. Det finns enorma arealer på bland annat Hisingen som skulle passa till småhus.

Vänsterpartiet
Vi ser gärna en ännu större andel flerbostadshus och främst i form av billiga hyresrätter. Fördelningen bör styras av behovet och det är billiga hyresrätter som behövs mest.

Vägvalet
Vi ser gärna att man bygger fler hyresrätter men tror inte att vi politiker är lämpligast att avgöra detta. Det får efterfrågan göra. Man talar om rätten till en bostad men det är en dröm som inte är sann. Bostäder erbjuds på marknaden som vilken produkt som helst och den som bjuder högst får den. Skillnaden är att ingen annan produkt är så genomreglerad och utsatt för så mycket politiskt inflytande. Därför råder det också en ständig brist på denna vara. Vi tror dock att det finns en stor efterfrågan på småhus och vill att det byggs fler sådana. Det kan kommunen medverka till genom att göra detaljplaner för detta och stimulera byggemenskaper och egnahemsinitiativ.

 

9. En ny parkeringsstrategi är framtagen. Men var ska de kommunala parkeringsplatserna finnas? Hur många och hur ska de utformas? Ska anläggningarna subventioneras av det allmänna eller ska de stå för sina egna kostnader? Hur ser ni på kommunala vs. privata parkeringsaktörer i staden? För att minimera störningar på trafikflöden längs gator i centrala Göteborg har Trafikkontoret vid flera tillfället prioriterat bort möjligheten till kantstensparkering. Hur ser ni på kantstensparkering längs gator i centrala Göteborg?

 

Centerpartiet
Det ska finnas god tillgång på parkeringsplatser i hela Göteborg. Prissättningen på parkeringar bör vara marknadsmässig. Sätter man ett för lågt pris i förhållande till efterfrågan kommer det att vara ständig brist på parkeringar. Vi tycker att parkeringar i grunden ska stå för sina egna kostnader och inte subventioneras. Undantagsvis om det handlar om el-, vätgas- eller biogasbilar där vi vill se över lägre avgifter en begränsad tid på långtidsparkeringarna. Vi ser positivt på privata parkeringsaktörer. Kommunen behöver inte göra allt, utan snarare komplettera och se till att helheten blir bra. Vad gäller kantstensparkering vill vi få bort den i centrala staden och i stället satsa på fler p-hus. Vi vill se fler gågator.  Gångtrafikanter, cyklister och exempelvis food trucks ska få ett större företräde framför parkerade bilar i Göteborgs gatubild.

Demokraterna
Parkeringsbolagets verksamhet samordnas med Trafikkontoret. Bättre samverkan med privata p-hus och p-platser i gemensamma app-tjänster kring tillgänglighet mm. Bättre samverkan med både privata och kommunala p-hus för samutnyttjande över dygnet för boendeparkering.

Kantstensparkering är lämpligt på många gator i centrala staden. I likhet med gratis parkering för i P-hus Nordstan så kan även vissa kommunala parkering ha riktade parkeringspriserbjudande då nyttjandet är lågt. Stoppad Västlänk ger bibehållna p-platser i centrum. Stor satsning på fler bilpoolplatser. Stor satsning på laddmöjligheter för elfordon.

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg vill se flera olika åtgärder för att minska bilismen i centrala Göteborg, och vi anser att det är där fokus för politiken bör ligga. Specifika frågor om t ex olika typer av parkering bör Trafikkontoret och P-bolaget avgöra i första ledet.

Liberalerna
Kommunen behöver ha en viss del parkeringsplatser men inte fler än nödvändigt. Vi vill inte ha stora parkeringsanläggningar centralt likt Socialdemokraterna föreslagit utan ser hellre pendelparkeringar längre ut. Prissättningen mellan privata alternativ och kommunala ska vara likvärdiga, det vill säga mer marknadsmässiga än i dag. Vi säger ja till kantstensparkering för att det också ger mer liv och rörelse och är bra för exempelvis cityhandeln när det går att snabbt stanna till för att uträtta ett ärende. Det finns däremot också behov av att bygga ut cykelbanor i staden och det innebär ibland att kantstensparkering kan behöva tas bort.

Moderaterna
Trots att de rödgröna 2014 antog en trafikstrategi med målet att biltrafiken skulle minska med 25% har trafiken sedan dess årligen ökat med ca 2% - vilket också följer befolkningsökningen. Vi tror inte att det går att med politiska beslut minska biltrafiken – många människor är idag av olika skäl beroende av bil för att få sitt livspussel att gå ihop.

Det som vi tror är möjligt, men som kommer kräva stora satsningar, är att bygga ut kollektivtrafik så att trafikökningarna på grund av befolkningsökningen kan tas där och att biltrafiken hålls konstant.

Det innebär också att vi anser att antalet kommunala parkeringsplatser inte kan minskas i centrala staden, även om parkeringsplatser givetvis kan flyttas om i takt med stadsutvecklingen och delvis användas mer effektivt. Vi tror det behöver tillföras en del kommunala parkeringsplatser kring bland annat Korsvägen, Lindholmen och Järntorget som kan fungera som parkeringshubbar. Dessa ska främst byggas i flexibla parkeringsdäck. Grundprincipen är att parkeringshus och anläggningar ska finansiera sina egna kostnader.

Vi tycker det är viktigt att inte prioritera bort kantstensparkering längs gator då tillgänglighet med bil är en viktig faktor för att öka attraktiviteten i en stadsdel, däremot ska kantstensparkering i centrala staden framförallt rikta sig mot kortare besöksparkering.

Miljöpartiet
Miljöpartiet driver att parkeringskostnaderna helt ska täckas av de parkerande. Så är inte fallet idag utan kostnaden för parkering är subventionerad av dem som inte har bilparkeringsbehov. Som en inledning på minskningen av denna subvention skriver vi i vår budget för Göteborg 2019 “Parkeringsavgifterna ska höjas med i snitt 10 procent.” Idag räknas parkeringstaxan upp med bara 1,25% per år. På några års sikt ska boendeparkeringstaxan vara på ickesubventionerad nivå.

Parkeringar ska läggas i kvartersparkeringshus och i anslutning till leder. Fler pendelparkeringar behöver upprättas vid kollektivtrafikknutpunkter. Parkeringarna ska i huvudsak läggs på tomtmark i p-hus eller p-garage i centrumnära lägen. Mer gatuutrymme behövs för gång- och cykel, i tex Majorna hindrar idag parkeringar utbyggnaden av cykelvägar. I mer perifera lägen kan markparkering vara en bra lösning.

Socialdemokraterna
I en växande storstad måste vi alltid använda stadens yta så effektivt som möjligt. Vi ser positivt på att man maximerar parkeringsanläggningar i större grad och har föreslagit en sådan reform som vi kallar stadsnära parkeringsentréer. Dessa ska ligga i kollektivtrafiknära lägen för vidare färd in mot staden. Allt eftersom staden växer påverkar detta också möjligheten till exempelvis kantstensparkering. Du ska kunna ta dig in till staden med bil, men funktionen där man kunde parkera rakt utanför skyltfönstret kommer på sikt bli ersatt med funktionen att en parkeringsanläggning kan försörja ett område med parkeringsplatser men då mer koncentrerat.

Sverigedemokraterna
SD anser att p-talen för nybyggda lägenheter är för låga. Framtidens bilar drivs inte med fossila bränslen och är inte ett miljöproblem. P-hus i flera våningar är att föredra, eftersom det är mer yteffektivt. Boendeparkering till rimlig kostnad sk. kantstensparkering bör finnas kvar tills det arbetats fram alternativa lösningar. Elbilar skulle kunna vara befriade från p-avgift, vilket skulle få positiva effekter på miljön. SD har motionerat om att elbilar ska vara befriade från trängselskatt och p-avgifter. Om man vill att folk ska åka kollektivtrafik måste man erbjuda billigare och snabbare kollektivtrafik, då blir det ett naturligt alternativ till bilen.

Vänsterpartiet
Vi vill bygga ut cykelparkeringar för vanliga cyklar, el- och lastcyklar genom en omprioritering av gatuparkeringen mellan bil och cykel. Prioritering av bilpooler minskar behovet av P-platser.
Avgiften för bilparkering inte subventioneras utan utgå från marknadspris kopplat till fastighetsvärde och pris i kommersiella parkeringsanläggningar i aktuellt område.

Istället för många asfaltytor med P-platser kan parkeringsgarage som betjänar större områden planeras vid leder och områden och bli barriär mot buller. Parkering ska i högre grad lokaliseras utanför centrum där pendlare och besökare enkelt byter till kollektivtrafik, lånecykel eller speciella busskyttlar. Inflyttning av gatuparkering till P-anläggningar minskar belastning på gatumiljön.
För tillgängligheten är det viktigt att kommunen har ansvaret för parkering så att det utgår från alla medborgares behov och nyttotrafik, handel och service. Den får inte vara reserverad för ett fåtal privatbilar. Vi vill bygga ut elladdningsmöjligheten.

Vi vill skapa fler attraktiva miljöer i staden genomomvandling av gatuparkering till gång- och cykelstråk, grönytor och serveringar.

Kollektivtrafikens framkomlighet ska prioriteras och då kan kantstensparkering ibland behöva tas i anspråk. Inflyttning av gatuparkering till P-anläggningar gör att mindre gatuyta låses upp till långvarig parkering.

Vägvalet
Vi är ett parkeringsvänligt parti och vill behålla boendeparkering på gatorna och inte genomföra "marknadsanpassning" av parkeringstaxorna. Vi nybyggnation kan man dock inte räkna med att kunna utnyttja gatuparkering utan måste bygga p-anläggningar. Kantstensparkering måste man nog ha om det skall bli någon som hyr verksamhetslokalerna i bottenvåningarna på de funktionsblandade husen.

 

10. Vill ert parti se fler förbindelser över Göta Älv i Göteborg. När, var och hur? 

 

Centerpartiet
Ja, förutom den nya Hisingsbron och den planerade linbanan anser vi att det främst behövs cykel- och gångbroar. I första hand ser vi ett behov av broar mellan Lindholmen och Stenpiren samt Eriksberg och Rosenlund/Röda Sten. Innan dessa broar blir verklighet vill vi utöka Älvsnabben med tätare turer längre tid på dygnet.

Demokraterna
Ja. Lindholmsförbindelse tidigarelagd så mycket som möjligt, och nedprioriterad linbana. Nya lågbroar Casinot-Cityvarvet samt till Frihamnen för gång, cykel och elbuss, färdigställda ca 2025.

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg är positiva till fler förbindelser, speciellt sådana som ökar kollektivresandet och minskar bilismen. T ex linbana kan vara positivt, men vi vill även där trycka på att det gäller att göra en jämlik fördelning av resurser och satsningar mellan stadsdelarna. Den sträckning som inkluderar att binda ihop Backa och Hjällbo kan därför vara intressantare än den planerade första etappen mellan Järntorget och Hisingen ur det perspektivet.

Liberalerna
Ja, verkligen! Det saknas kopplingar över älven. Nu kommer det Västsvenska paketet med en ny Hisingsbro och Marieholmstunneln. Med koll2035, som behöver en finansieringsplan (se fråga fyra och fem och bifogad motion) så får vi också en koppling till från Stigberget till Lindholmen och linbana över älven. Det behövs en överfart till för spårvagn, speciellt med tanke på att spårvagnslinjerna ska byggas ut på Lindholmen och till Backa. Nära till hands ligger också att planera för den gång- och cykelbro som länge diskuterats vid Operan, fler elfärjor och fler linbanekopplingar. Det behöver också samordnas med finansiering så klart för att det ska vara möjligt.

 

Moderaterna
Ja, att brygga över den barriär som älven innebär är en av de viktigaste stadsbyggnadsutmaningarna i Göteborg. Därför är det positivt att vi nu genom Västsvenska paketet får en ny Hisingsbro och Marieholmstunneln. Vi står också bakom utredningarna av bland annat linbanan mellan Järntorget och Lindholmen, samt spårförbindelsen mellan Stigbergstorget och Lindholmen. Vi är inte heller främmande för att fortsätta utreda en gång- och cykelbro mellan Lundbykajen och Packhuskajen.

 

Miljöpartiet
Ja, snarast. Miljöpartiet drev redan för tio år sedan igenom en gång- och cykelbro över älven, som hade varit fantastisk om den hade byggts. Den stoppades då av domstolen, men nu när båttrafiken till Frihamnen är avvecklad så kan planerna återupptas, Vi behöver flera broar som kopplar ihop staden över älven. I första hand är det broar mellan Älvsborgsbron och Göta älvbron som behövs, men även förbindelser uppströms Göta älvbron kan vara behövligt. Den spårvägsförbindelse som planeras mellan Lindholmen och Stigberget borde naturligtvis vara en bro, så det går att gå och cykla över den också.

Miljöpartiet jobbar just nu för tre olika nya förbindelser över älven. Alla tre mellan Hisingsbron och Älvsborgsbron.
1.    Gång- och cykelbro mellan Operan och Frihamnen
2.    Gång- och cykelbro från Kasinot/Skeppsbron tvärs över till Lundbyvassen
3.    Spårvagns-, gång- och cykelbro från Masthuggskajen till Lindholmen.

Socialdemokraterna
Ja, det är en mycket viktig fråga för stadens framtid. Utöver befintlig färjetrafik, som säkert kan förstärkas, den nya Hisingsbron och Marieholmsförbindelsen så planerar vi ju även för en linbana och en spårvagnsförbindelse mellan Stigberget och Lindholmen. Det finns förutsättningar för ännu fler förbindelser, bland annat diskuteras en GC-bro mellan operan och Frihamnen, men det är för tidigt att säga när detta kan bli aktuellt.

Sverigedemokraterna
Enligt tidigare svar:  SD vill tidigarelägga en fast spårvägsförbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Samtidigt är vi motståndare till linbanan. Den fasta spårvägsförbindelsen är mycket viktigt för att knyta samman Hisingen med övriga staden. SD stödjet även Älvsnabben och Älvsnabbare. Vi ser positivt på fler färjelinjer och en elektrifiering av dessa färjor.

Vänsterpartiet
Ja. Fler färjeförbindelser, spårvagnsbro/tunnel från Stigbergstorget, gång- och cykelbro och linbana. Staden behöver byggas ihop i takt med att den växer på båda sidor av älven. I dagsläget saknas flera viktiga passager.

Vägvalet
Vi vill i första hand bygger en förbindelse över/under älven mellan Stigbergstorget och Lindholmen för spårvagnar. Om det kan bil över älven bör naturligtvis även bussar kunna använda den och eventuellt cyklar. Sedan vill ve se en lågbro mellan Lilla Bommen och Frihamnen/Lindholmsallén för bussar och cyklar. Det skulle knyta ihop City med Hisingen på ett fantastiskt sätt och skapa en helt ny stadsupplevelse. Den skulle naturligtvis var öppningsbar och ha samma restriktioner på sjötrafiken som blivande Hisingsbron. Därmed innebär det ingen extra belastning för sjötrafiken. Eftersom den är lägre än Hisingsbron kommer den dock att få öppna lite oftare. Det är smällar man få ta, men av debatten att döma är det ju få båtar som klarar sig under Hisingsbron så det kanske inte blir så mycket oftare. Finasiering kan tas från Linbanan som ej bör byggas. En sådan bro skulle göra mycket mera nyttan än en linbana.

 

Vi ses vid valurnorna den 9:e september!
 

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Dannen (27 Augusti 2018 23:24):
Intressant att läsa mer om Demokraterna med! Blir ett spännande val minst sagt. Trenderna visar lite olika och KD, S, MP och SD blir väl de mest intressanta att se var de hamnar:
http:​/​/​www.​valresultatet.​se/​Sverige/​Parti/​Sverigedemok.​.​
(Resten finns på egna sidor)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
I dag 10:32 av Jay Powderpull
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S