Skanstorget: Politisk vilja vs byråkratisk ovilja

Processen för detaljplaneringen av Skanstorget har utvecklats till en intressant kamp mellan å ena sidan stadsbyggnadskontorets tjänstemän och å andra sidan de styrande politikerna med hjälp av fastighetskontorets tjänstemän. Vi tar en kort genomgång av turerna innan vi avslutar med det resoluta agerande som kom igår från Jahja Zeqiraj, ordförande i fastighetsnämnden.

År 2009 gavs ett uppdrag till stadsbyggnadskontoret att ta fram ett förslag till program för Skanstorget. Efter drygt fem år, i november 2014, var förslaget moget för samråd. Det bestod av en liten förskrämd lamell med ca 40 bostäder, ett underjordiskt garage i två våningar och en väl tilltagen "piazza".

Illustration i stadsbyggnadskontorets program.

I vårt yttrande var vi kritiska till mycket och förespråkade fler bostäder och en något mindre, tightare torgyta (dvs. i mänsklig skala...). Inte minst lyfte vi fram att det måste vara helt omöjligt att få ihop ekonomin med så få bostäder och så stort garage. I det tjänsteutlåtande som senare kom från fastighetskontoret fick vi rätt på den punkten:

Programarbetet innefattade inte mindre än tio underlagsrapporter

• Underlag och fördjupning,
• Solstudier,
• Trafikbullerberäkning,
• Konsekvensbeskrivning,
• Kulturmiljöunderlag,
• Geoteknisk översikt,
• Trafikutredning,
• Fallet Skanstorget,
• Torg och platser,
• Förutsättningar

samt rapporterna

• Förslag och
• Genomförande.

Allt detta arbete och ändå hade stadsbyggnadskontoret tagit fram ett förslag utan ekonomiska hänsyn. Verkligheten kom ifatt och programmet fick statusen "Planarbetet har avbrutits".

Parallellt hade yimbyiten Paul Göransson från Urbanivation arbetat med en idé om hur Skanstorget skulle kunna utvecklas genom att ett helt kvarter med betydligt fler bostäder (och ett torg, och en mer tillgängliggjord park, och en förskola och verksamhetslokaler). Genom att få med både arkitekter och fastighetsägare på tåget så växte ett helt genomförbart förslag fram.

Tidiga illustrationer av kvarter på Skanstorget.

Så i december 2016 inkommer fastighetskontoret, efter beslut i fastighetsnämnden, till stadsbyggnadskontoret med en ansökan om planbesked för bostäder med mera vid Skanstorget.

Illustration från ansökan med mer genomarbetad utformning (ill. OkiDoki! Arkitekter).

Illustration från ansökan.

Stadsbyggnadskontoret skickar ärendet på remiss till några förvaltningar och länsstyrelsen. De senare lyfter att förslaget innebär risk för påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård och hotar med att en framtida detaljplan kan komma att upphävas. För att riktigt understryka att det är allvar så hänvsas det till att länsstyrelsen år 2008 upphävde en detaljplan antagen av kommunfullmäktige för bostäder på de gamla tomterna längs Risåsgatan vid Skansbergets fot.

I beslutsunderlaget bifogas något märkligt den detaljplan som upphävdes 2008.

I stadsbyggnadskontorets summerande förprövning vänds precis allt i förslaget till något negativt:

• "Förslaget bedöms inte bidra speciellt till att biltrafiken minskar."
• "Förslaget bidrar inte till nya kontorsytor."
• "Förslaget bidrar inte till att öka funktionsblandningen i området."
• "Förslaget bidrar inte till komplettering med sådant som saknas i området."
• mm, mm

eller sammanfattat

• "Förslaget bidrar inte till Göteborgs utveckling som helhet."

Ett av de få kriterier som beskrivs positivt är att

• "Förslaget bedöms vara i ekonomisk balans."

Sammantaget leder detta till rekommendationen att det inte finns skäl att starta ett planarbete...

Detta var vad som gick till byggnadsnämnden och allvarligt var att planbeställningen från stadens markägare (fastighetsnämnden / fastighetskontoret) saknades i beslutsunderlaget. Politikerna i byggnadsnämnden återremitterade därför ärendet och bad att få med fastighetsnämndens redan politiskt tagna beslut, underlag och ytterligare synpunkter.

Här ska påpekas att det införts en ny, eller förtydligad, ordning vad gäller initiering av utveckling på stadens mark. Tidigare har stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden relativt fritt kunnat initiera planer på markanvändning. Inte sällan har det slutat som med programplanen ovan: Planer utan ekonomisk realism som landar i ett avbrutet arbete. Därför har det förtydligats att det är fastighetsnämnden, genom fastighetskontoret, som markägare, och med ett uppdrag om bostadsförsörjning, som numera ska initiera planer på användning av stadens egen mark. Detta förtydligande verkar vara genomdrivet av Fastighetsdriektören Martin Öbo med stöd av framförallt fastighetsnämndens ordförande Jahja Zeqiraj.

Återremissen ledde till att fastighetskontoret i mitten på förra veckan snabbt hade skrivit ett tjänsteutlåtande med sina synpunkter. De understryker att fastighetsnämnden borde fått möjlighet att yttra sig eftersom det är de som ansökt (efter ett politiskt beslut). Fastighetsnämnden har ett tydligt uppdrag vad gäller bostadsförsörjningen och kommunfullmäktiges mål om att bostadsbristen ska byggas bort. De menar att därför kan inte nämnden ses som vilken exploatör som helst i staden.

Fastighetskontoret vill att eventuella intressekonflikter och nödvändiga avvägningar vid Skanstorget ska hanteras i en detaljplaneprocess där det finns möjlighet till fördjupning och inflytande från fler intressenter, snarare än av ett fåtal intressenter och tjänstemän.

Därefter kommer konkreta invändningar, för att inte säga effektiva sågningar, av stadsbyggnadskontorets bedömningar:

Fastighetsnämndens ordförande förspiller inte någon tid och igår kom ett ordförandebeslut:

Det är bra att stadens demokratiskt valda politiker tar över taktpinnen från tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret när det gäller att sätta inriktningar och ramar. Vi har tidigare baserat på stadsrevisionens rapportering konstaterat att stadsbyggnadskontoret fått för fria tyglar och att tjänstemännen inte följer politisk beslutade viljeinriktningar på ett systematiskt sätt. Det ser onekligen ut som att politikerna håller på att styra upp det hela!

To be continued...