Getabocken & Co är satt till trädgårdsmästare

"Stadens program för besöksnäringens utveckling fram till 2030" som tagits fram av Göteborg & Co är ute på remiss fram till den 19:e maj 2017. Den ska senare klubbas i kommunfullmäktige. Det är förstås en rapport med programmens obligatoriska floskler och snömos, men också med konkreta strategier som kan komma att påverka möjligheterna till stadsutveckling i centrala Göteborg.

Arbetet har genomförts med ca 150 av besöksnäringens intressenter och att dialogen inte har varit bredare genomsyrar rapporten. Det hela har mynnat ut i den övergripande målbilden att

Fastighetskontoret översätter fördubblingen av antalet gästnätter till ett byggande av hotell med 300–400 rum per år och då framförallt i centrala lägen. Clarion Hotel Post har ca 500 rum, Hotell Opalen har ca 350 rum och Hotell Liseberg på Heden har knappt 200 rum så drygt tio nya hotell behöver byggas i centrala Göteborg fram till 2030.

För att nå målsättningen har fem strategier tagits fram och strategi nummer fyra har en direkt koppling till stadsplaneringen i centrala Göteborg.

Så långt låter det oförargligt. Besöksnäringen och besökare ska beaktas tidigt i planeringen, den kommande förtätningen ger positiva effekter för utbudet samt gammalt och nytt får samsas i en blandning. Men sedan blir det mer offensivt:

Härliga Heden!

Göteborg & Co här mutar in de centrala obebyggda ytorna för evenemang. Här finns en rejäl intressekonflikt mellan det uttryckta behovet av de öppna ytorna för besöksnäringen och den centrala förtätning som kan hela staden. Men de lystna blickarna stannar inte bara vid de ytor som idag används.

Det är svårt att avgöra vad detta innebär i praktiken. Är den potentiellt byggbar mark som avses eller är det de ytor som blir över? Fastighetskontoret skickar i sitt remissvar en uppmaning till Göteborg & Co att konkretisera behovet av ytor för att relevanta avväganden mellan eventuella intressekonflikter ska kunna göras.

Slutligen avslutas strategi nummer fyra med att lista fyra tillhörande nyckelfrågor.

Det är mycket fokus på att anpassa staden till evenemangen, snarare än tvärt om, eller att mötas på halva vägen. Den sista nyckelfrågan ska nog dessutom tolkas som att de anser att boende inte ska placeras så nära att de hindrar evenemang, snarare än att evenemang ska placeras där de inte stör boende. I klarspråk att Hedens evenemang behöver en buffertzon.

En promenad längs Skånegatan ger en bra bild av vad denna typ av prioritering landar i. Vi kan förvisso få intressanta platser för aktiviteter men de blir placerade i ett så ointressant sammanhang att man inte spontant hamnar där utan en förköpt biljett. Och när väl evenemanget är över, eller snarare när klockan står på 16:42 i tredje perioden, så rusar inte besökarna mot de närliggande stadsmiljöerna utan mot bilen för att hinna före kön hem.

Att ta sig mellan Scandinavium och Nya Ullevi är en mödosam marsch trots att avståndet inte är längre än Andra Långgatan mellan Järntorget och Masthuggstorget eller Haga Nygata mellan Sprängkullsgatan och Linnégatan.

Stadsliv Skånegatan!

I rapporten går det att ana en viss tillnyktring om att evenemang inte bygger en stad och en viss förståelse för vad som är attraktivt i en stad, men detta kommer inte ut i de konkreta nyckelfrågorna.

Göteborg & Co, och i förlängningen kommunfullmäktige, behöver bli bättre på att se den sammanhängande staden, dess boende och det stadsliv de genererar som en grundsten i besöksnäringen. Annars kan arenorna och hotellen lika gärna vara placerade i ett kluster på en lättillgänglig åker utanför staden. Alternativkostnaden för att behålla många stora ytor öppna i centrala Göteborg måste analyseras. Vad kan en sammanhängande attraktiv stadsmiljö med många boende och därmed arbetstagare tänkas vara värt i termer av attraktivitet och ekonomi, t.ex.relation till ytor som används till evenemang ett par gånger under ett år?

Ett annat perspektiv som saknas är att målpunkter kan användas för att fördela besöksströmmar över fler än ett område. Inte minst Jane Jacobs var inne på att målpunkter bör förläggas så att de understöder stadsdelar. Om man istället väljer att lägga dem koncentrerat i ett reservat så slösar man bort ett av de få verktyg som finns för att skapa en välfungerande stad.

En skiss på en bättre strategi skulle kunna vara att: