Det våras för slutna kvarter

Trots att mycket talar för att slutna kvarter är bättre än dagens uppbrutna kvartersstruktur är det framförallt de senare som planeras. Yimby Göteborg har problematiserat de uppbrutna kvarteren upprepade gånger genom åren både i debattartiklar och i yttranden på diverse planer och program. Nu har vi också ett flertal empiriska resultat som visat på nedslående resultat gång efter gång. De goda intentionerna med uppbrutna kvarter, passager mellan husen och otydliga gränser mellan offentliga och privata rum uppfylls inte. Stora delar av rekordårens, miljonprogrammets områden med flerbostadshus byggde på dessa principer, liksom senare områden som Eriksberg, Sannegårdshamnen och Kvillebäcken. Alla är de exempel på en funktionalistisk stadsplanering som inte fungerar i praktiken. Räcker det inte nu?

Halvprivat gård i Kvillebäcken. Obehöriga äga ej tillträde. Rastning av hundar förbjuden.

Nya forskningsresultat

Som tur är har vi inte bara våra egna observationer att luta oss mot utan även modern forskning. I forskningsprojektet Suburbia in Territorial Transformation på KTH studerade Eva Minoura, arkitekt på Spacescape och teknologie doktor i stadsbyggnad, olika bostadsgårdars form och innehåll. Genom en enkätundersökning omfattande 28 bostadsgårdar tillhörande flerbostadshus i Malmö och Stockholm med cirka 1 000 svar finns ett stort underlag om hur olika bostadsgårdars utformning påverkar upplevelsen av den. Resultaten publicerades våren 2016 i avhandlingen Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory.

Genomgång eller öppning i kvarter i Kvillebäcken.

I Kvillebäcken är de boende oroliga för intrång på sin öppna gård. Motion inlämnad till årsstämma i en av bostadsrättsföreningarna i Kvillebäcken.

 

Uppbrutna kvarter i 100 år

I snart 100 år har den funktionalistiska stadsplanering varit i princip allena rådande. Det var i slutet av 1920-talet som den uppbrutna stadsstrukturen slog igenom på allvar. Här kunde ljus och luft få fritt tillträde enligt de nya funktionalistiska stadsbyggnadsprinciperna. Idéerna såldes in med argumentet att boende behöver ha tillgång till direkt solljus i lägenheten. Detta är något som ifrågasätts eftersom det saknar rimlig empirisk grund. Trots det fortsätter Boverket ställa krav på solljus och dagsljus i sina krav, råd och rekommendationer.

Illustrationsritning för Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1 med karakteristiska uppbrutna kvarter.

Samtidigt som vi ser konsekvenserna av den uppbrutna kvartersstrukturen finns det fortfarande yrkesmän som tar den i försvar. Ingemar Mattsson m.fl. från Föreningen Arkitekturens Hus skrev på GP debatt med anledning av att Älvstaden visualiseras med slutna kvarter.

Varför skulle den slutna kvartersstaden enbart fungera i de centrala delarna av Göteborg? I Yimbys svar konstateras att Göteborgs täta kvartersstad är den mest populära typen av bebyggelse för både rik och fattig, att döma av både bostadspriserna och söktryck på Boplats Göteborg. 

 

Vision Älvstaden i praktiken

I direkt närhet till centrala Göteborg finner vi området där Synvillan tidigare låg, området Stora Torp, som vi kritiserat för dess bristande integration med övriga staden. Stora Torp (inte planen) hyllades tidigare i år med Kasper Salin-priset och området kommenteras i Dagens Nyheter: "Tack vare den natursköna omgivningen ligger [husen] fristående i park och är inte formade som slutna kvarter.” Att detta gör att parken antagligen inte kommer användas nämns inte. Samma kritik har vi framfört mot bland annat Götaverksgatan på Lindholmen, Celsiusgatan på Eriksberg och Fixfabriksområdet i Majorna. I samrådsredogörelsen för planen vid Säterigatan i Lundby fick Yimby Göteborg detta svar från SBK när det gäller vårt förslag om att kräva slutna kvarter.

Vad finns det för motiv mot att kräva slutna kvarter undrar jag. Frågan är var den täta kvartersstaden ska ligga. För inte verkar det vara i Älvstaden.

Kvarteret Venus i Gårda. PRIVAT OMRÅDE. Rastning av husdjur inom bostadsområdet förbjudet. (Foto: Patrik Höstmad)

Ytterligare ett exempel. Brf Alfa i Johanneberg. Genomfart undanbedes. (Foto: Patrik Höstmad)

 

Kvillebäcken

Området Kvillebäcken är ännu ett område som sällar sig till raden av områden med uppbrutna kvarter. I detaljplanen från 2009 anges att

Ändå är resultatet något annat:

Planen för Kvillebäcken med uppbrutna strukturer som vi kritiserat.

Vidare anges att:

Trots detta anges det senare i samma handling att:

 

Garagenedfarter får inte anordnas i ”släpp” mellan byggnader i Kvillebäcken.

 

Nya Hovås

Ett annat aktuellt exempel är hyllade Nya hovås i sydvästra Göteborg. Inte heller här tillåts slutna kvarter. Tvärtom framhävs öppningarna i kvarteren som något positivt.

Spännande smitväg i Nya Hovås. Varje kvartersgård kommer att präglas av de val som gjorts avseende arkitektur, material, grönska och liknande. Genom att ta den informella vägen får man möjlighet att uppleva denna variation.

Trånga passager som ger upphov till en god boendemiljö i Nya Hovås.

 

Kvartersstaden är död, länge leve slutna kvarter!

Trots allt finns det indikationer på att empirin börjat få genomslag i stadsplaneringen. Förhoppningsvis kommer våra stadsplanerare att ta till sig av de erfarenheter och dra lärdom av de resultat som gång efter gång upprepas med den uppbrutna stadsstrukturen. Så att vi får se fler planer som denna från Brämaregården.

Äntligen ett slutet kvarter i Brämaregården!

 

Fem fördelar med slutna kvarter

Vi avslutar med några av fördelarna med sluten kvartersbebyggelse från vår medlem Albert Svensson.

1. Luft - Luften i ett kringbyggt kvarter är bättre än luften på kringliggande gator.

2. Ljud - Bullernivåerna i ett kringbyggt kvarter är lägre än på kringliggande gator. Bullernivåerna på trånga tvärgator med små öppningar är lägre än med en ”öppen” stadsplan med punkthus.

3. Social trygghet - Våld och vandalism är vanligast på platser som känns som att de inte är omhändertagna och ianspråkstagna av någon. Med kringbyggda kvarter undviker man att det uppstår sådana ytor. Ingenstans uppstår det ”vaga” platser, dvs platser vars tillhörighet är oklar. Det finns bara definierade platser, antingen gatans helt offentliga eller gårdens, enbart tillhörig de boende.

4. Energi - Slutna kvarter ger en mindre omslutande area på byggnaderna som möter den kalla utomhusluften. Det drar ner energiförbrukningen i byggnaderna. Hus i park är ur den synvinkeln en dålig idé.

5. Bättre vindskydd - Slutna kvarter hindrar vinden från att ta sig in på gården och ger därför fler högt eftertraktade vindskyddade lägen.