Handeln i Göteborg ett hot mot blandstaden?

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka. (Bild: Stadshem Fastighetsmäkleri)

Omsättningen ökar mest i externa handelsområden

Inledningsvis är det intressant att notera att handeln i Sverige sedan 1996 växer i omsättning med ett antal procent per år. Tyvärr har den största ökningen skett i de städer som har satsat på externa handelsområden. Enligt HUI Research har marknadsandelen för externa handelsområden ökat från 20 % 1995 till 40 % 2014. De största externa handelsområdena i Sverige har mångdubblat sin omsättning de senaste 20 åren på bekostnad av döende stadskärnor. Det som 7 av de 10 största externa handelsområdena har gemensamt är att de innehåller ett IKEA-varuhus.

Det största handelsområdet 2015 (mätt i omsättning) var Birsta i Sundsvall som ökat sin omsättning från 460 miljoner kr år 2000 till 4 324 miljoner kr år 2015. Därefter följer Erikslund i Västerås med en omsättning på 4 115 miljoner kr år 2015 mot 630 miljoner kr år 2000. (Bild: mapio.net)

Inga nya externa handelsområden i Göteborg

I Göteborg har politikerna valt en annan inriktning genom att föredömligt stoppa all planering och byggnation av externa handelsområden:

De 10 största handelsområdena efter omsättning (inkl. restaurang och service) 2015 i Västra Götaland. Vad som avgränsar ett handelsområde är inte tydligt definierat. (Källa: HUI Research)

Samtidigt som handeln totalt sett ökar fortsätter e-handeln att plocka marknadsandelar. Enligt HUI Research är tillväxten cirka 17-18 % per år men den totala marknadsandelen för all e-handel är fortfarande bara 7 %. HUI Research spår trots ökningen för e-handeln att externhandeln kommer att fortsätta att öka framförallt i områden som saknar det idag. De tror också på en sorts pånyttfödelse av ”gallerior i stadsnära lägen” (notera stadsnära) och att caféer, restauranger och områden med blandad handel kommer fortsätta öka.

Per Andersson, HUI Research, gillar stora köpcenter och tycker det är synd att Göteborg ligger långt efter både Malmö och Stockholm som har 4 gånger fler köpcenter större än 20 000 m² jämfört med Göteborg. (Bild: Pär Johansson)

Handelns utveckling i Göteborg

Göteborgsregionen står inför enorma investeringar inom byggsektorn och Sveriges Byggindustrier uppskattar att värdet på investeringarna för nya bostäder, kontor, handel och infrastruktur är 1 000 miljarder kronor till 2035. Investeringarna i Göteborg står för närmare två tredjedelar av det totala beloppet samtidigt antalet göteborgare väntas öka med 150 000 till år 2035 medan regionen totalt ökar med 250 000 invånare. Enligt Göteborgs Stads översiktsplan är den uttalade ambitionen att huvuddelen av de nya invånarna ska beredas plats i något av de redan existerande områdena i Göteborg genom att låta staden växa inifrån och ut:

I Västra Götalandsregionen planeras nu för 700 000 m² ny handel vilket väntas öka omsättningen i branschen kraftigt. Enligt HUI Research ligger Göteborgsregionen efter de andra storstadsområdena med en omsättningsökning på blott 1,4 % 2015 och 0,1 % i regionen. Faktum är att ökningen i Göteborgsregionen legat under riksgenomsnittet under hela perioden 2008-2013.

HUI Research utvecklar nya handelskoncept för småskalig handel exempelvis hur de kommande linbanestationerna kan utformas. Nya handelskoncept som Vallgatan 12 där restauranger och butiker samexisterar i öppna lokaler (inspirerat av Italienska förebilder) förväntas också bli vanligare. Enligt HUI Research går handeln dessutom alltmer mot kundorientering och tjänstefiering där kunden kan få mervärden såsom "personal shopping" och montering av byggvaror i hemmet.

Handelns påverkan på stadsutveckling

Målet för stadsutvecklingen i Göteborg är att skapa attraktiva och blandade områden. Enligt Anna Noring, SBK, måste staden bygga upp kompetens om vad handeln efterfrågar när det gäller exempelvis lokalisering och lokalstorlekar. Prognoserna visar att 525 000 m² kommer att behöva byggas till 2035 vilket ska svara upp mot den förväntade ökade köpkraften om 22 miljarder kr. Enligt WSP Analys och strategi krävs kluster, tillgänglighet och en täthet om minst 110 invånare/hektar för att skapa attraktiva och blandade områden. Yimby Göteborg har tidigare konstaterat att staden inte planerar för en stad med tillräcklig boendetäthet enligt UN-habitat men nu verkar även handeln anse att en lägre täthet räcker för att försörja de tillkommande verksamheterna med kunder.

Istället för att se till att handeln försörjs genom att tillräckligt många bor i närheten så verkar planerarna förlitar sig på att tillresta från kranskommuner och andra områden i staden tar sig till området. Ett av förslagen från WSP Analys och Strategi är att etablera ett stadsdelscentrum i någon av ett antal utpekade tyngdpunkter i staden. Detta var en strategi som provades redan under utbyggnaden av miljonprogramområdena med förödande resultat på stadskvalitéer med bilberoende, tråkiga torg och funktionsseparerade enklaver som resultat. Som vanligt försöker staden uppfinna hjulet på nytt istället för att snegla på hur handeln fungerar i de mest populära delarna av Göteborg där vi redan har en välfungerande och blandad stad.

Nytt centralt stadsdelscentrum föreslås

De områden som utpekas som lämpliga för att etablera ett nytt stadsdelscentrum är Korsvägen, Järntorget, Haga (om ej Järntorget), Gamlestaden, Heden (söder om city) och någonstans i det nya Älvstaden. Vi kan bara börja fundera på hur en etablering av ett stadsdelscentrum vid Korsvägen eller Heden skulle påverka den redan döende handeln på Avenyn om inte området samtidigt kraftigt förtätas och kompletteras med tillräckligt många bostäder. Förhoppningsvis kommer SBKs omtag av detaljplanen för Heden att gå mer i Yimbys anda och kanske kunna försörja mer lokal handel med kunder.

SBK och WSP Analys och Strategi menar att ett stadsdelscentrum fungerar som centrum för flera stadsdelar och är hållbart genom att de i princip saknar parkeringsplatser. Ett stadsdelscentrum ”har stort närhetsunderlag och kan ha omfattande utbud utan att ha regional influens”. Enligt analysen skulle ytan för ett stadsdelscentrum kunna vara ca 10 000 m² för sällanköpshandel, ca 5 000+ m² för dagligvaruhandel och restauranger med mer (vilket kan jämföras med Kompassen på ca 8 000 m²). Positivt är att SBK identifierar att det krävs mycket god tillgänglighet och hög koncentration av bostäder och kontor. Dessvärre verkar det vara en täthet av bara 110 invånare/hektar som anses motsvara hög koncentration av bostäder, istället för 150-450 invånare/hektar som rekommenderas av UN-habitat för en hållbar stadsplanering.

Stadsdelscentrum ska utformas på likande sätt som Västermalmsgallerian (Kungsholmen), Fältöversten (Östermalm) och Ringen (Södermalm) i Stockholm som effektivt dränerat kringliggande områden på handel och stadsliv.

Istället för att planera nya handelsplatser och interna köpcentrum tycker vi att SBK och handeln borde lära av de attraktiva miljöer som fungerar i ett större stadsbyggnadsperspektiv. Det är inte bara handelns omsättning som borde räknas utan även hur butiker, restauranger och caféer kan skapa mervärden åt invånarna och ge något tillbaka till staden. Blandstad handlar inte om att koncentrera handeln till en plats. Det leder ofelbart till oattraktiva och döda stadsmiljöer. SBK borde dra lärdom av erfarenheterna från Eriksberg och Sannegårdshamnen, där handeln främst koncentrerats till externa köpcentrum snarare än att ingå i stadsmiljön. Bara genom att på riktigt implementera översiktsplanens intentioner om blandstad i alla led av stadens planering når vi fram till målen om att skapa attraktiva och blandade områden i Göteborg.