Yttrande över Bostäder vid Fyrklöversgatan inom stadsdelen Tolered i Göteborg

 Diarienummer SBK: BN0541/13
 

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positiva till exploatering i området. Det är ytterst viktigt att man planerar denna plan utifrån ett större perspektiv och att man ser utanför själva planområdet. I och med att man har som ambition att göra om Björlandavägen till en stadsboulevard kan denna plan bli normbildande i denna process. Alltså är det viktigt att redan nu titta över möjligheterna till hela gatans utformning och anpassa planen därefter. Björlandavägen är en väl trafikerad gata, vilket är en tillgång att utnyttja för utvecklat stadsliv.

Vissa likheter finns här med den plan för förtätning längs Litteraturgatan i Backa, även kallat ”Backa grön” (Okidoki! Arkitekter, Poseidon, Egnahemsbolaget), som fått mycket uppmärksamhet på sistone. (Se bild nedan) Vi ser gärna att man tittar på deras arbete när man går vidare med denna plan, både vad gäller gaturstruktur, kvartersformer och gestaltning.


 

Förslaget "Backa Grön" - en plan att inspireras av!

Synpunkter

Gator, stråk och kopplingar till omgivning


Björlandavägen - en framtida stadsboulevard

”Trafikkontoret utreder möjligheten att omvandla Björlandavägen till en stadsboulevard. Planförslaget är utformat för att skapa kvarter mot Björlandavägen med en stadsmässig bebyggelse. Planförslaget innebär att lokaler kan tillskapas i markplan mot Björlandavägen.”


Dagens Björlandavägen är onödigt bred och har icke utnyttjade impediment på båda sidor, framförallt på den södra sidan. Vägen bör smalnas av med bebyggelse på båda sidor. (se illustrationer) I och med planens begränsning norrut till att inte innefatta den outnyttjade gräsytan intill Björlandavägen förutsätter vi att planen är att flytta Björlandavägen när den blir stadsboulevard en aning söderut för att möjliggöra bebyggelse även norr om gatan (se illustration 1). I annat fall föreslår vi att man utökar planområdet norrut. (se olika scenarion på illustrationerna 1,2 och 3.)


Fyrklöversgatan

”Fyrklöversgatan föreslås bli en del av bostadskvarteret och ge en ökad stadsmässighet till området.”

Det är svårt att förena stadsmässighet med återvändsgränder. Fyrklöversgatan bör löpa igenom området och anknyta Jordbrukaregatan i väster som i framtiden kan göras om till lokalgata. På så sätt får området en naturlig genomströmning vilket gynnar det lokala stadslivet. Risken är annars att man skapar ett alltför stort slutet bostadsområde då man innesluter både nuvarande och planerad bebyggelse.

Vi ser gärna att man mellan kvarteren möjliggör gator för att inte innesluta området. Samt att man öppnar upp minst en portal genom de nuvarande långa byggnadskroppen längs Fyrklöversgatan, för att kunna ansluta till en av de nya gatorna. (se rosa markör på illustration 1)

Illustationerna (1, 2 och 3) visar på tänkbar alternativ struktur i aktuell plan (gult) men även på möjlig framtida förtätning i närområdet och längs med Björlandavägen. Även inom planområdet finns som synes möjligheter att sluta de nuvarande kvarteren i en framtida förtätningsprocess av stadsdelen.


Kvartersstruktur i relation till framtida möjlig förtätning.


Illustration 1 - Avsmalad Björlandaboulevard via bebyggelse norr om vägen. Vägbana flyttad söderut.





Illustration 2 - Bred Björlandaboulevard (nuvarande bredd inkl. impediment söder om vägbana.)





Illustration 3 - Avsmalnad Björlandaboulevard (nuvarande gatuläge, exkl. impediment söder om vägbana som kan användas för ny bebyggelse)

Kvartersstruktur och innergårdar

I planen föreslås öppna gårdar mot Fyrklöversgatan. Öppna gårdar kan lätt upplevas som både privata och offentliga på samma gång, vilket tenderar att resultera i att varken boende, närboende eller besökare nyttjar gårdarna/grönytorna nämnvärt. Bättre att låta offentliga grönytor (parkmiljö) vara just offentliga och låta privata (innergårdar) vara just privata. Stadsdelen är redan idag övermättad med halvprivata grönytor.

Ett förslag ifall man inte vill sluta kvarteren helt är att höja upp gårdarna en våning och placera olika sorters boendelokaler som samlingslokaler, redskapsbodar, tvättstugor och eventuella garage med mera i bottenplan längs Fyrklöversgatan. Denna metod tillåter även att man har möjlighet att inrymma större lokaler såsom livsmedelsaffär etc under gårdarna, med entré ut mot Björlandavägen. Vill man förbinda gårdarna mot Fyrklöversgatan enkelt kan man anlägga trappor upp till gården från gatan. (se exempel i bild nedan)

Lokaler

”Bottenvåningarna på de högre husen (6 våningar och högre) i nybyggnationen utförs med förhöjd takhöjd för att möjliggöra verksamheter och handel i framtiden.”

Här ser vi gärna att man tillämpar förhöjd takhöjd i samtliga bottenvåningar, även i de lägre husen. Framförallt mot Björlandavägen, den framtida stadsboulevarden. Lokaler är en förutsättning till ett bra stadsliv och det är viktigt att man framförallt i väl trafikerade stråk möjliggör verksamhetslokaler av olika slag. Bottenvåningar lämpar sig dessutom bäst för publika verksamheter, då lägenheter i bottenplan ut mot gata inte är att föredra på grund av insyn, otrygghet etc. Med upphöjda gårdar finns möjlighet till lägenheter med fönster och entré vid en ”förhöjd bottenplan”. 

Verksamhetslokaler bör etableras i olika storlekar och typer för olika sorters verksamheter och prisklasser. Fyrklöverns möteslokaler som ska ersättas kan med fördel placeras i bottenplan i de nya kvarteren.




Våningsantal

Vi ser gärna att man ökar våningsantalet, särskilt i byggnaderna som vetter mot Björlandavägen då vi anser att gaturummet tål en högre exploatering än vad planen säger. Detta medför även att området får in fler bostäder och större underlag till stadslivet vad gäller handel etc. In mot Fyrklöversgatan kan man placera lägre byggnader, jämför moderna landshövdingehus samt gårdshus.




Parkering

Till att börja med vill vi att man ser över behovet av p-platser, en sänkning av p-normen. Alla nya bostäder behöver inte ha tillgång till p-plats då kvarteren är centrala och med god kollektivtrafik. Tanken att utforma parkeringshus/husen som stadskvarter är god. Här är precis som med övriga byggnader gestaltning viktig. Det ska helst inte kännas som ett P-hus utan som en byggnad bland övriga i staden. Viktigt att bottenplan/bottenplanen blir publik med verksamhetslokaler. Möjlighet finns även för parkering under eventuella upphöjda innergårdar.
Vi vill även att man ser över placeringen av parkeringshusen med tanke på framtida förtätning i området. Korsningen Björlandavägen-Wieselgrensgatan kan i framtiden bli en viktig knutpunkt och centralpunkt längs en stadsboulevard, dessutom vän exponerad. Är detta bästa läget för ett parkeringshus? Bra att man ser över möjligheten på att dela upp det i två volymer. Vi ser gärna att man införlivar dessa i kvartersform med lokaler i bottenplan.


Sociala aspekter

I planen uttrycks en ambition av att den nya bebyggelsen ska bli en del av helheten, eller enheten som kallas ”Fyrklövern”. Det är både positivt och negativt. Här finns möjlighet att skapa stadskvarter som stadsdelens invånare kan vara stolta över, hjälpa till att höja områdets status och skapa en vackrare och mer trivsam miljö, både för nya och tidigare boende och besökare.
Samtidigt anser vi att man inte ska skapa alltför stora och slutna bostadsområden utan istället låta kvarteren bli en del av den övriga staden.

Viktigt att man satsar på att bygga lägenheter i varierade storlekar och utförande för att på så sätt få en mix av boende.


Träd

I liggande plan föreslår man att ersätta nuvarande trädrad med små träddungor utplacerade längs Björlandavägen. Vi ser hellre att man placerar en ny trädrad längs Björlandavägen, med tanke på framtida boulevardisering. Dessutom vill vi ha fri gatupassage in mellan kvarteren. Övriga träd kan placeras i området, längs fyrklöversgatan samt på innergårdar.


Arkitektur och gestaltning

Utformning och arkitektur är viktig. Variation i både uttryck, material och byggnadshöjder är ett krav. I planbeskrivningen står skrivet att man önskar att den nya bebyggelsen blir en del av nuvarande bostadsområde längs Fyrklöversgatan. Här är det dock viktigt att det inte blir ett argument för att utformningen blir likartad. Vi ser ingen anledning till att man inte kan bryta av nuvarande arkitektur avsevärt i den nya bebyggelsen, som är alltför likartad idag. Med vacker och varierad arkitekturstil kan det berika nuvarande område samt göra stadsdelen mer attraktiv för både boende, besökare samt handel. Jämför med den goda
planen för bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa (Okidoki, Poseidon, Egnahemsbolaget). Att skapa stadsmässig bebyggelse innebär att man inte bara med struktur och form, utan med gestaltning formar kvarteren så att de signalerar stad.

Här följer några enkla kriterier för lyckad utformning:

- Tydligt markerad bottenvåning, gärna i annat material och färgsättning än resterande våningsplan. Detta ger byggnaden en bra visuell grund och man uppfattar byggnaden som gedigen och beständig.

- Fönster ska gärna vara högre än vad de är breda. Ytterst viktigt är att inte skapa vågräta fönsterband s.k. ”fartlinjer” längs fasaden. Arbeta överlag med vertikalitet. Byggnadernas uppgift är att bryta av gatans vågräta linjer och få människan att stanna upp och uppleva staden.
De ska markera stadsrummet och inte vara utformade som ”något på vägen” eller som ett levande bullerplank. Jämför ”Glasiären” (bild nedan) som ett ytterst avskräckande exempel på en mindre lyckat utformad byggnad, både vad gäller form och uttryck.

- Riktiga tak. Viktigt är att byggnaderna utformas med ordentliga tak. I Göteborg och Norden har vi en tradition av sadeltak, vilket även är praktiskt i vårt klimat. Här kan man även hänvisa till omgivande bebyggelse i Tolered och Bjurslätt där majoriteten av bebyggelsen har sadeltak. Byggnader med sadeltak får ett visuellt avslut uppåt, vilket är viktigt för stadsupplevelsen.


Göteborgsk stil?



"Närodlad" arkitektur

Det finns här möjlighet att fånga upp arkitektur i närområdet och knyta an den nya bebyggelsen. Till exempel finns i närområdet både landshövdingehus och tegelbyggnader som kan ses som karaktäristiska för Göteborg. Moderna landshövdingehus (icke begränsade till endast 1+2 våningar) kan med fördel byggas inom planen. Man kan även inspireras av de gula tegelbyggnader som finns i närområdet såsom Bjurslätts torg, Bjurslättsskolan och Kville saluhall.
Utöver det lokala kan man även hämta inspiration från utlandet, särskilt då många av de boende i aktuellt område redan idag sätter en internationell prägel på stadsdelen. Låt det synas även i arkitekturen! 

 



Ovan exempel från bebyggelse vid Porslinsfabriken i Göteborg. Övre bilden är de nu färdigställda byggnaderna, den undre är ett exempel på hur man kunde ha gjort. Genom att dela upp fasaden i vertikala mindre delar upplevs bebyggelsen som mer harmonisk och mindre enformad. (Kom ihåg, tänk vertikalitet!) Allra helst ser vi att flera olika byggare får tilldelat varsin tomt för att på ett naturligt sätt ska variation i både uttryck och våningshöjd.


I det fall där man bygger större byggnadsvolymer kan liknande effekt ändå uppnås genom att dela upp byggnaden i till synes mindre delar för att det visuellt ska uppfattas som flera byggnadskroppar (se exempel nedan från Södra Hamngatan i Göteborg). Detta kan göras med variation i byggnadshöjder men även i material och färgsättning.


Byggnad på Södra hamngatan som tack vare variation i material, höjd och uttryck skapar illusionen av att det är flera olika byggnader.

Vad gäller parkeringshus är det här också viktigt att gestaltningen håller hög klass. Nedan ett exempel (Haga, Göteborg) på hur man kan få ett parkeringshus att smälta väl in i stadsmiljön. Ett parkeringshus behöver nödvändigtvis inte se ut som ett parkeringshus, man behöver inte alltid vara ärlig.


Parkeringshus i Haga.