Yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen. I stora drag är planen bra där Gibraltarvallens parkeringar äntligen planläggs som kvarter. Samtidigt finns det en hel del större och mindre detaljer som skulle kunna planeras betydligt bättre, vilket vi har lyft i vårt yttrande. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 20:e oktober.

Du kan t.ex. skriva:

Den inledande bilden visar möjlig utbyggnad inom planområdet.

Illustration över planområdet vid Gibraltarvallen (klicka för större).

Yttrandet följer i sin helhet. Bilden på stråken som möts och den avslutande målbilden är den del av yttrandet. Övriga bilder är infogade i efterhand.

Yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen

Diarienummer SBK: BN0469/13

Allmänt

Yimby Göteborg är positiva till planen som ger möjlighet för blandstad på Gibraltarvallen, ökad service och ett rikligt tillskott av lägenheter i huset vid Olgas trappor, en naturlig koppling mellan Eklandagatan och Sven Hultins gata, och en ambition om att Chalmers och staden möts i en delvis utsuddad gräns.

Chalmers har här en möjlighet att visa vägen inte bara när det gäller enskilda isolerade byggnader i sig (som t.ex. HSB-living lab) utan även när det gäller byggnader och funktioner i ett hållbart sammanhang – dvs. visa vägen inom framtidens stadsplanering och medföljande fastighetsutveckling. Vi hoppas innerligt att Chalmers tar chansen och utnyttjar de möjligheter som denna plan ger till att bättre integrera och blanda Chalmersmiljön med den omgivande staden.

För att nå hela vägen och verkligen göra detta till en bra plan och ett välfungerande område behöver ett antal mindre och större justeringar göras i detaljplanen och i områdets planerade utveckling.

Den allmänna torgytan

I planen har ett torg planerats in mellan kvarteren mitt på Gibraltarvallen längs Gibraltargatan. Placeringen verkar vara styrd av öppningen mellan lamellhusen på andra sidan gatan i Övre Johannebergsområdet. Sedan urminnes tider har torg uppstått där många välanvända stråk korsar varandra. Det förra århundradets modernistiska planering har laborerat med att lägga torgen vid andra platser och det har inte sällan lett till torg som ”ligger fel”, inte drar till sig människor och där verksamheter långsamt tynar bort, vilket ytterligare minskar antalet människor som vill vistas där i en negativ spiral.

Det naturliga vore istället att lägga torget där de starkaste stråken möts och det är där Gibraltargatan, Chalmers Tvärgata och gångvägarna från Viktor Rydbergsgatan möts. Ett alternativ, om än något sämre skulle kunna vara där Engdahlsgatan möter Gibraltargatan. Det förutsätter dock att kopplingen mellan Sven Hultins gata och Engdahlsgatan behålls (se ”Rutnät framför trafikdifferentiering” nedan).

Kvalitetsprogrammet markerar tydlig var det finns en korsning av två starka stråk och därmed en naturlig plats för ett torg.

Rutnät framför differentiering

Planen arbetar inte tillräckligt mycket med att skapa ett generiskt rutnät för biltrafiken i området. Förvisso skapas den nya kopplingen mellan Eklandagatan och Sven Hultins gata som är mycket önskvärd, men samtidigt stängs kopplingen mellan Engdahlsgatan och Sven Hultins gata av. Gibraltargatan kommer även fortsättningsvis har drag av en ledutformning utan korsande gator mellan Chalmers Tvärgata och Engdahlsgatan. Det är här som hastigheterna är som högst idag. Detta skapar en klassiskt hierarki där biltrafiken koncentreras till två huvudgator med några få angöringsgator in i området. Detta är typiskt den typ av planering som genererar höga hastigheter på huvudgatan och ökade svårigheter för arbetande, boende, kunder och godstransporter att nå fastigheterna. Inte sällan blir verksamheter inom området lidande. Vi förespråkar ett mer generiskt gatunät där det är enklare att orientera sig och ta sig fram med alla trafikslag. Behåll kopplingen mellan Engdahlsgatan och Sven Hultins gata och låt tvärgatorna mellan kvarteren på Gibraltarvallen få mynna ut i Gibraltargatan, samtidigt som gatuutformningen görs så att hastigheten hålls nere. Skaderisken minskar väsentligt när hastigheten går ner mot 40 km/h och 30 km/h. Planera alla gator inom planområdet för 30 km/h eller 40 km/h.

Kopplingen mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen.

I planen är gatan mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen borttagen till förmån för en park. På samma sätt som diskuteras ovan borde denna koppling behållas för att skapa logisk tillgänglighet snarare än säckgator. Detta är ”huvudentrén” till området vid Hörsalsvägen för alla de arbetande och studenter som kommer söderifrån. Ett absolut minimum är en tydlig entré och en logisk bred gata för åtminstone gång- och cykeltrafik mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen genom ”parken”.

Gibraltar herrgård

Det är tråkigt att Gibraltar herrgård förpassas bort från området och till utmarkerna vid Mossen. Platsen vid Mossen omgärdas av mycket småhusbebyggelse och ett antal byggnader i trä så med herrgården det blir mer av samma. För att skapa en intressantare och mer varierad stad borde herrgården snarare behållas på Gibraltarvallen och vid Gibraltargatan. Den kan flyttas och införlivas i kvartersstrukturen eller placeras på gräsytan vid biblioteket ner mot Gibraltargatan eller varför inte som en fristående byggnad som ger en vacker fond till det allmänna torgets yta. Tomten vid Mossens rand kan i gengäld planeras för ett flerbostadshus förberett för verksamhetslokaler som kan serva den park som kan komma att ersätta Mossens IP enligt programplanen för området.

Gibraltar herrgård.

Gestaltning av byggnader längs Gibraltargatan

Kvalitetsprogrammet anger att "Gibraltargatan får ljusa, strikta byggnader som speglar karaktären från befintlig bebyggelse...". Det finns redan ett omfattande område öster om gatan som består av just ljusa och strikta byggnader. Åhréns Övre Johanneberg är förvisso en del av riksintresset för kulturmiljövård, men intresset borde snarare skyddas och definieras genom kontrastverkan än att områdets karaktär ska speglas, suddas ut och flyta över i de nya kvarteren. Om något ska krävas är det en stor variation i uttryck i fasaderna som varieras minst var 30 meter.

Vi behöver inte mer av Övre Johannebergs beiga kulörer som dessutom efter bara något år får ett smutsigt intryck.

Gibraltargatans utformning

Den i kvalitetsprogrammet föreslagna utformningen på Gibraltargatan uppvisar märkliga prioriteringar. Istället för en bred trottoar för gångtrafik och vistelse på den västra sidan så prioriteras en tre meter bred trädrad i gatans mitt. Inte bara prioriteras gångtrafik och stadsliv bort, utformningen är typiskt sådan att den uppmanar till höga hastigheter längs gatan – den falska upplevelsen är att ingen kommer att korsa och mötande trafik hålls på behörigt avstånd. Det är ungefär samma utformning som Övre Husargatan hade innan beslut togs att omvandla den till en attraktiv stadsgata.

Kvalitetsprogrammets föreslagna utformning av Gibraltargatan.

Gångtrafikanter korsar redan idag gatan överallt för att nå från Chalmersområdet till de verksamheter som ligger på den östra sidan. Detta behov att korsa kommer knappast att minska med den nya bebyggelsen och om gångtrafikanterna nu ska mellanlanda bland trädstammar kommer de vara svårare att upptäcka. Det kan hanteras genom att förhindra passage mellan övergångställen med stängsel, men det är tveksamt att det är rätt att ge minskad frihet till det trafikslag som är känsligast för omvägar – inte minst i ljuset av att gångtrafiken ska ha högsta prioritet enligt trafikstrategin.

Ytan för trädraden i gatans mitt bör användas för att göra trottoaren längs den västra sidan bredare med platser för vistelse och för restaurangverksamheter att flytta ut på trottoaren utan en betydande påverkan på gångtrafiken.

Varje gata på Gibraltarvallen som ansluter till Gibraltargatan bör ha övergångställen över Gibraltargatan i trottoarernas förlängning utan svängar eller andra omvägar. Trafikmängden är endast 6000-7000 fordon per dygn varför stopp i flödet på grund av gångtrafikanter på övergångställen inte är ett problem.

Framtida förtätning i närområdet och söder ut i Krokslätt kan ge behov av mycket kapacitetsstark kollektivtrafik längs Gibraltargatan. Det är därför lämpligt att planera för om och hur Gibraltargatan kan husera en spårvagnslinje vid framtida behov.

Sven Hultins plats som gångfartsområde

Torgutformning och gångfartsområde vid Sven Hultins plats är en mycket god idé. Gångtrafikflödet är redan idag mycket stort vid platsen, framförallt vid lunchtid, och med etablerandet av nya restauranger, caféer och kontor så kan detta flöde förväntas öka. Samtidigt är trottoarerna genomgående smala. Det är mer regel än undantag att några ur varje lunchsällskap måste gå i bilfilerna för att kunna delta i konversationen. Tyvärr har även de senast byggda kontoren vid platsen fått smala trottoarer bl.a. genom att yta tas av planteringar mellan trottoar och byggnad. En märklig prioritering som doftar greenwashing på bekostnad av gångtrafikanterna.

Smala trottoarer längs Sven Hultins gata.

Högre byggnad vid Olgas trappor / Kårbo

Den högre byggnaden som föreslås vid Olgas trappor och som tidigare lanserats under namnet Kårbo är ett positivt inslag. Det är mycket bra att fler delar av Chalmersområde blir befolkade med boende. Bottenvåningarna planeras att husera flera service- och handelsfunktioner som idag inte finns i närområdet och därutöver kontor, hotell och forskarlägenheter och studentbostäder. Höjden och våningsantalet kommer därför vara starkt kopplat till antal lägenheter. Troligtvis är det framförallt antalet studentlägenheter som kommer påverkas då övriga funktioner inte kan kompromissas bort om projektet ska vara ekonomiskt genomförbart. Två höjder behandlas i planen: 24 våningar eller 18 våningar. Med tanke på att sockeln med verksamheter kommer vara i storleksordningen 5 våningar, så är frågan om torndelen med lägenheter ska bestå av 19 eller 13 våningar. Nära 1/3 av lägenheterna kommer försvinna om den längre höjden väljs.

Planbeskrivningen anger att ”I vilken utsträckning en högre byggnad vid Olgas trappor om 18 alternativt 24 våningar påverkar omkringliggande områden med kulturhistoriska värden studeras vidare i planarbetet.” Det är allt. Informationen om vilka hänsyn som tagits för att ens begränsa höjden vid 24 våningar lyser med sin frånvaro. Det här verkar inte genomarbetat och genomtänkt och det är helt i linje med den subjektiva och dåligt motiverade hantering av bebyggelsehöjder som genomsyrade programplanearbetet för området. Det finns ingen möjlighet för allmänheten och andra intressenter att förstå dessa avväganden om det inte finns en motivering och argumentation för den. Vi får väl gissa att det handlar om siktlinjer från några platser eller höjden på Johannebergskyrkans klocktorn. 24 våningar istället för 18 våningar kan omöjligt ha en märkbar påverkan på omkringliggande kulturvärden förutom möjligen från några få platser. Byggnaden är en pinne så det är bara att flytta sig 25 meter så syns vad som nu kan tänkas skymmas. I grund och botten är det orimligt att i dagens bristsituation förhindra nya lägenheter baserat på subjektiva omdömen om siktlinjer till byggnader med kulturhistoriska värden.

Vi förespråkar starkt att det fortsatta planarbetet genomförs med den högre höjden.

Illustration över Kårbo.

Kvarteren på Gibraltarvallen

Gibraltarvallen är planerad att bebyggas med fyra kvarter och byggnaderna vid Hörsalsvägen kan byggas på med flera våningar. Centrumfunktion (verksamheter), utbildning, bostäder och tekniska anläggningar medges generellt inom alla kvarter förutom det längst söderut som endast medger centrumfunktion och bostäder.

I kvarteret längst söderut medges bostäder och att minst 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål längs två av kvarterets fyra sidor. Kvarteret norr därom har krav på 30% bostäder längs två sidor och att 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål ut mot Gibraltargatan. I de två kvarteren norr därom krävs att 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål ut mot Gibraltargatan, det allmänna torget och Chalmers tvärgata, men inte mot gatan bakom eller tvärgatan mellan kvarteren. I dessa två kvarter finns inga krav på bostäder.

Det är bra att centrumfunktion krävs längs Gibraltargatan, Engdahlgatan, Chalmers tvärgata och en av det allmänna torgets sidor. Med att inga övriga krav finns riskerar att permanenta parallellgatan till Gibraltargatan som en trött och kanske otrygg(?) bakgata. Vi föresår att kravet på centrumfunktion kompletteras med ett krav på att alla kvarterens hörn får centrumfunktion. Vid farhågor om bristande kundunderlag bör exploateringsgraden och hushöjder justeras uppåt tills tillräckligt kundunderlag bedöms finnas.

De två nordligaste kvarteren har inget krav på bostäder. Då den västra sidan av Gibraltargatan generellt har mycket få/inga bostäder bör dessa även kvarter få krav som en minsta andel bostäder. Chalmers bör här vara intresserade att visa hur högskolans behov av klusterbildning genom smart planering inom fastighet mycket väl kan kombineras med en blandstad.

Planen tillåter endast sju våningar ut mot Gibraltargatan. Högre höjd bör generellt medges i kvarteren för att möjliggöra fler bostäder och mer verksamhetsyta.

Planen medger inte kontor utan bara utbildningsfunktioner. För maximal flexibilitet och ev. framtida kopplingar mellan företag och högskola bör även kontorsytor i dess vidaste bemärkelse medges.

Chalmers Tvärgata

Vi ser positivt på de två ”infills” som planeras längs Chalmers tvärgata som kräver både centrumfunktion (verksamheter) och bostäder (30%). Söder om gatan framför panncentralen har det på senare tid sats upp ett avskärmande plank som effektivt gör stråket enformigare och mindre intressant. Genom att göra gatan smalare och använda något av marken framför panncentralen skulle här kunna placeras verksamhetslängor med några våningar (student-)bostäder ovanpå. Längan skulle bestå av mindre lokaler som alla har entréer och ”skyltfönster” mot stråket. Lokalerna skulle kunna användas för att i högre grad offentliggöra kårens rika föreningsverksamhet och chalmersanknuten forsknings- och innovationsverksamhet. Detta stråk och denna länga skulle kunna bli själva hjärtat i Chalmers kontakt med den omgivande världen.

Kopparbunken

Mycket av planeringen av den södra delen av området domineras av skrivelser om Kopparbunken. Den ska synas från diverse godtyckliga platser. Kopparbunken är så pass speciell att den inte behöver ligga som en solitär utan lika väl kan ligga integrerad mitt bland annan bebyggelse för att upptäckas runt ett hörn.

Kopparbunken.

Målbild

Det saknas bra målbilder från universitetsmiljö i planbeskrivningen och underlaget. Vi bifogar en målbild från New York University som har ett campus i Greenwich Village på Manhattan. Denna typ av miljö med ett campus urbant integrerat i staden borde vara målbilden för Chalmers och staden vid Chalmers tvärgata och Gibraltargatan.

Målbil: New York University med ett campus urbant integrerat i staden.