Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Nolli, Staden och Kanozi

 
I slutet på januari offentliggjordes det att Kanozi Arkitekter har vunnit uppdraget att hjälpa Älvstranden konsortiet med utvecklingen av nya Masthugget. Jag har roat mig med att jämföra deras förslag till plan för området med en riktig klassiker...


 

1748 utgav den italienska arkitekten Giovanni Battista Nolli sitt berömda kartverk Nuova Topografia di Roma eller Pianta Grande di Roma. Numera oftast bara betecknat som Nollis karta.

Den stora kartan visar med stor detaljrikedom staden Rom och så lite har förändrats sedan dess att man i stora delar av staden fortfarande kan använda den som turistkarta. Faktiskt var den så noggrann i sin uppmätning att den användes som grundlag för Roms stadsplanering ända fram till 1970-talet.

Nollis karta är fascinerande. Den kan studeras i timmar, och man kan med hjälp av den i tanken vandra runt i Rom – leta sig fram genom gränderna och undersöka vartenda kyrkorum. För det intressanta med Nollis verk är sättet han tänker stad. Hans karta är ingen trafikkarta och den redovisar inte enstaka hus. Det är en karta över stadens offentliga rum.

Husen med sina halvprivata gårdsrum försvinner i en mörkskrafferad fyllning medan gator, torg, offentliga gårdar och kyrkorum framträder i vitt. Man kan tydligt se hur han har upplevt staden – på gatunivå. Här blir staden som ett stort bergsmassiv och gatorna som klyftor – smala slutna rum som ibland vidgar sig till platser och torg, eller där det ibland har karvats ut ett rum i bergväggen – en kyrka, en offentlig hall eller en gårdsplats. Om detta rum är under tak eller inte har inte så stor betydelse – det är offentligheten som är det viktiga.

Jag gillar att tänka den goda staden på det sättet. Som en serie av offentliga rum. Där man som oftast omfamnas av slutna, snäva gator och gårdar men någon gång ibland leds ut på öppna torg och boulevarder. Där ens grundläggande behov bemöts – materiella och sociala, men där det även skapas trygghet och erbjuds underhållning och rekreation.

Och byggnaderna i den goda staden? Jo de förhåller sig alltid till sitt sammanhang och är med till att skapa det. De underordnar sig gatunätet, låter stråken bestämma sin grundplan, vänder sin finaste sida mot offentligheten och öppnar upp sig mot den. (Och uppdelningen mellan offentligt och privat följer ända in i planerna, där de offentliga rummen – butiker och vardagsrum – ligger mot gatan, medan privata rum – lager och sovrum placeras mot gården. )

Bara enstaka hus kan sedan få stå fritt på sin tomt i återdragen förnämlighet. Bara de viktigaste.

I slutet på januari beslutades det att Kanozi arkitekter skall få uppdraget att utveckla Masthuggskajen och vi fick se den plan som de föreslår skall bilda grundlag för den nya stadsdelen som skall byggas här. Det är tänkt att den skall framstå som en naturlig förlängning av den klassiska innerstaden och funktionsmässigt skall det vara blandstad med både bostäder, kontor och handel.

Kanozis plan framstår vid första anblicken som klassisk urban kvartersstad, men när man undersöker den närmare får man en något annan bild där urbaniteten känns tveksam.

När man försöker att rita upp planen likt Nolli – utan de halvprivata gårdsrummen ser man hur den nya planen skiljer sig från den gamla kvartersstaden.

Här finns bara enstaka slutna gaturum, och inga väldefinierade torg. Kanozis kvarter är ritade inifrån och ut, inte från gatan och in som man skulle ha gjort med ett klassiskt urbant sätt att tänka. De står fritt på tomten, vrider sig i förhållande till gatan och skapar oklara ytor som man inte riktigt förstår. Hur skall de användas? Och vem skall känna sig trygg där?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alexander Åkerman (19 Februari 2015 11:36):
Nollis karta visar ju faktiskt halvprivata gårdsrum - i den mån husen har innergårdar som är tillgängliga. Endast de otillgängliga delarna av staden är mörklagda i kartan. Jämfört med Kanozis förslag är ju deras innergårdar i de uppbrutna kvarteren också tillgängliga för offentligheten och borde med samma logik visas.

Gillar dock den avslutande analysen av förslaget. Mer hierarki mellan de olika gatorna där sidogatorna blir smalare och de öppna ytorna definieras bättre. Det nolli-kartan visar prov på är en otrolig mångfald av stadsrum inom en mycket begränsad yta. Vore roligt om denna mångfald kunde bli ambitionsnivån för dagens planer...
 0
Hans-Olof Hansson (20 Februari 2015 08:03):
Här är några arkitekter som tycker att man inte skall förstöra älvstranden med slutna kvarter http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​26350​27-​forstor-​inte.​.​

Är inte det helt tvärtemot vad yimby brukar förespråka?
 0
Mats (20 Februari 2015 11:28):
Vi ska alltså bygga finhus i centrum och fulhus (=modulhus) långt utanför centrum om jag förstått dom bostadspolitiska signalerna rätt.
http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​15/​0​2/​kaplan-​och-​mp-​vi.​.​
 0
Krister (21 Februari 2015 06:45):
Vad dagens journalister ägnar sig åt kallas Cherrypicking:
"Cherrypicking is the act of pointing to individual cases or data that seem to confirm a particular position, while ignoring a significant portion of related cases or data that may contradict that position."

Genom denna metod blir det aldrig någon verklig debatt utan man söker bara argument som stöder ens egen ståndpunkt och ignorerar motpartens argument.
 0
Hans Jörgensen (21 Februari 2015 11:55):
Bra att någon problematiserar om kringlande gator och "lekfullt placerade" byggnader.
Vid bostadsbyggande idag talas mycket om siktlinjer, för de boende. Dvs maximera vyer från lägenheter och därmed minimera störandet från andra byggnader.

Men varför inte också tala om siktlinjer från gatunivå. Alltså kvaliteter som skulle komma alla till godo. Då krävs hyggligt raka, långa och breda gator, och gärna lite sluttning. Då är det inte lämpligt med lekfullt placerade byggnadskroppar som skymmer gatans siktlinjer, dessutom stör de orienterbarheten och läsbarheten i stadsrummet. Därmed inte sagt att det ingenstans kan finnas former som bryter mot en i övrigt strikt rutnätsstruktur. Sådana undantag gör förmodligen den "lekfulla" effekten större. T ex att som i Östra Kvillebäcken ha en gata som går på snedden (a al Broadway) eller nån byggnad som vrider sig ur strukturen. Trekantiga torg, som inte sällan uppstår i gränspunkter mellan stadsdelar med olika rutnätsorientering, funkar också bra tycker jag. Triangel är ju en hyggligt läsbar geometri.

Specifikt för Norra Masthugget borde man väl satsa på att få gatu-(eller torg)-siktlinjer ut mot älven. Till exempel från Järntorget. Idag finns ju en viss visuell koppling inifrån Järntorget ut mot älvhamnområdet. Bland annat syns ju katamaranen som en påminnelse om områdets marina förflutna. Och de omkramade kranarna syns fortfarande från delar av området.
Som det ser ut nu i skissen som visas i artikeln täpps en del siktlinjer igen. Ett uttalat mål var väl att stadsutvecklingen med Norra Masthugget skulle stärka kopplingen från dagens stad kring Linné, Järntorget o långgatorna ut mot älven. Då får nog gatorna styras upp lite mer än vad som visas i de här skisserna.

Ett forum om siktlinjer via stadsgator:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2645&page=​0​&s.​.​
+2
Johannes Westlund (21 Februari 2015 20:18):
Detta med siklinjer är så kraftigt överdrivet att man blir trött. Jag hade förmånen att besöka en bekant som bor väldigt centralt i en mellanstor svensk stad, nästan precis intill de centrala torgen. Utsikten från fönstret var en intim gågata och en fasad med fik och kontor rakt över. Jag tyckte det var jättehärligt att stå och titta på den utsikten och grät inte det minsta för att jag inte såg t ex nått kyrkotorn en halv kilometer bortom ett deprimerande öde fält av parkering och små förskrämda klungor av träd. "Ingen utsikt" är faktiskt en slående fantastiskt härlig utsikt som passar bra för stadsälskare. Alla behöver givetvis inte gilla stadsutsikt, men jag tror många gör det.
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2015 11:36):
Det egendomliga med Kanozis plan är ju att den inte utnyttjar hela utrymmet. Varför inte?

Behövs all den icke ianspråkstagna marken till något? Och om inte, vad finns det för anledning till den? Har staden hur mycket pengar som helst att slösa med? Annars: varför inte sälja tomter på den mark den inte behöver?

Och nästa snäpp: Har fastighetsägarna hur mycket pengar som helst att slösa bort på mark de inte bygger på? Varför utnyttjar de inte sina tomter effektivt?
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2015 11:37):
Det egendomliga med Kanozis plan är ju att den inte utnyttjar hela utrymmet. Varför inte?

Behövs all den icke ianspråkstagna marken till något? Och om inte, vad finns det för anledning till den? Har staden hur mycket pengar som helst att slösa med? Annars: varför inte sälja tomter på den mark den inte behöver?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6735 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg