Älvstranden tar sig an Norra Masthugget

Norra Masthugget står på tur att utvecklas av Älvstrandsbolaget och för ett par veckor sedan släppte de nya spännande skisser samtidigt som det kungjordes vilken arkitektbyrå som ska hjälpa till i den fortsatta utvecklingen. Det är särskilt intressant att se vart detta tar vägen eftersom stadsbyggnadskontorets programplan visade upp en mycket bra kvartersstad. Nu har Älvstrandsmodellen börjat verka och konsortiet har gjort sina första val.

Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB har satt ihop ett dream team med byggherrar och fastighetsägare som enligt Älvstrandmodellen ska driva stadsutvecklingen i Norra Masthugget. Fastighetsägarna i området, Stenasfären, handelshuset Elof Hansson och Folkets hus, är naturligt med i konsortiet. Dessutom får ytterligare aktörer sitta med runt de berömda bordet och ta besluten som påverkar vår framtida stad. Och, nej, det har förstås inte blivit många små aktörer, eller ens någon liten aktör, som får vara med. Det blir de gamla vanliga drakarna genom NCC och Riksbyggen. Riksbyggen är kanske mest kända för att ha sanerat gamla Masthugget och skapat Nya Masthugget och Masthuggsterrassen.

De senare verkar inte ha kommit ifrån den synen på bostadsområden. I programskedet kom de in med ett eget förslag att lägga hela Norra Masthugget på en sex meter hög platå (två våningar parkeringsgarage) och sprida ut uppbrutna lamellhus ovanpå. Lyckligtvis var stadsbyggnadskontoret tydliga med, så tydlig en förvaltning nu kan vara, men mellan raderna gick att läsa, att det där vedervärdiga förslaget inte har i området att göra. Riksbyggen har alltså studsat tillbaka och sitter nu i Älvstrandens konsortium.

Riksbyggens anti-urbana förslag i programskedet.

Älvstranden har låtit fyra arkitektbyråer arbeta i parallellt uppdrag med att ta fram strukturbilder och illustrationer för den nya stadsdelen. Vi kan troligen utgå från att alla teamen har försökt känna av beställarens vision.

Team BAU har behållit dagens gatustruktur inklusive Masthamnsgatan men har lagt kvarter med bullerhål mot den. Kajen har fått oformliga byggnader som är lite slumpmässigt roterade. (Klicka för att se detaljer.)

Team Tovatt har behållit gatustrukturen inklusive Masthamnsgatan men har skapat uppbrutna kvarter med bullerhål till och med mot spårvagnarna på Första Långgatan. Kajen är glest strösslad med byggnader och närmast vattnet finns punkthus-på-kaj. (Klicka för att se detaljer.)

Team Vandkunsten utgår från befintlig struktur men har skjutit Masthamnsgatan i sidled mellan Värmlandsgatan och Nordhemsgatan för att få plats med lite större kvarter. Kvarteren är slutna, gränsen mellan offentlig och halvprivat är tydlig och gatustukturen är skarp. Notera de fina hamnbassängerna/kanalerna som går in i kajen. (Klicka för att se detaljer.)

Strukturplan för Team Kanozi/ÅFs förslag med gator, kvarter och byggnader i mindre lustiga vinklar som skapar konstiga ytor och kilar mellan byggnader och gata, samt ett antal bullerhål. (Klicka för att se detaljer.)

Från dessa fyra har Älvstrandens konsortium tillsammans med "representanter från Göteborgs Stad" hittat ett vinnande team och ett vinnande förslag som de väljer att arbeta vidare med, and the winner is ....Team Kanozi/ÅF.

Jämfört med de tre övriga sticker detta förslag ut. Kanozi har valt att helt strunta i nuvarande gatustruktur och har istället haft mästerskap i roliga vinklar. Det gör att det verkar som att området är planerat kvarter för kvarter på en slät yta snarare än utifrån gata för gata. Gatustrukturen, stråken och kopplingarna får en underordnad och diffus betydelse. Som om inte det var nog verkar de praktisera en ganska tydlig trafikseparering. Istället för vanliga gator för blandtrafik ser vi återvändsgränder och bilfria ytor runt och mellan kvarten.

Team Kanozi/ÅFs stråk från Linnégatan ner mot vattnet löses upp och blir otydligt i höjd med Folkets hus.

I bilden ovan illustreras hur Linnégatans puls ska ta sig ner till vattnet och med det illustreras den stora svagheten med förslaget. Det röda ljuset ska väl visa hur strömmarna av människor skall gå, men det är som om de inte har vågat låta strömmarna gå ända ned till vattnet – det röda ljuset fadar ut och försvinner helt bakom folkets hus. Där är dessutom förslaget att bygga ut Folkets hus och bryta den självklara kopplingen mellan Järntorget och vattnet.

Stukturen förtydligad i Kanozis förslag. Gator i röd heldragen linje, lokalgator i streckat rött och det otydliga gångstråket mellan Järntorget och vattnet i blått.

Detta kan jämföras med Vandkunstens förslag som använder en klassisk rutnätsstruktur med gator för blandtrafik, inklusive bilar. Gatorna är tydliga stadskanjoner med en tydlig linje mellan den offentliga och den privata marken – byggnaderna står kloss an denna linje. Det är en klockren struktur och med få undantag har de följt den precis den struktur som stadsbyggnadskontoret visade i programplanen. Möjligen skulle det bli ännu lite bättre gatustruktur om Masthamnsgatan gjordes helt rak och gatan från Järntorget till vattnet blev så pass rak att vattnet och kajen kan skymtas från Järntorget. Men nu talar vi verkligen om att finslipa detaljer.

Vandkunstens förslag med en tydlig struktur med gaturum och gator för blandtrafik. Det finns ett tydligt stråk från Järntorget ner mot kajen.

Programplanens fina struktur som Vandkunsten i princip har följt.

Även om Kanozis struktur har mycket att önska så finns det i övrigt godbitar i förslaget. Höjdvariationen och bebyggelsehöjden är befriande. Skisserna visar aktiva byggnader med verksamheter i gatuplanen. Byggnaderna och fasadmaterialen är gedigna.

Kanozis förslag från helikopter. Intressant höjdvariation men tyvärr lite Lilla Bommen-känsla över vissa av de där bilfria passagerna och uppbrutna kvarteren.

Kanozis förslag med fina blandstadskvaliteter som verksamhetslokaler i bottenplan, kajpromenad och trappa ner mot vattnet.

Kanozis förslag från Pustervik och västerut.

Kanozis förslag från väster om Folkets hus och i riktning mot älven.

Så det är inget fel på byggnaderna i Kanozis förlag, men de borde inordnas i en bättre struktur.

Det är lite symptomatiskt att här har vi först haft en demokratiskt förankrad process där stadsbyggnadskontoret har tagit fram en fin-fin programplan som byggnadsnämndens politiker har sagt ja till, och så klampar Älvstranden in med byggherrarna och fastighetsägarna och ska krångla till det med en ny och sämre struktur. De väljer den som minst påminner om programplanens och den som minst påminner om stadsstruktur. Programplaner låser förvisso inte fast strukturerna men att göra ett så tydligt stilbrott som här kan inte ses som annat än att åsidosätta stadsbyggnadskontoret och den demokratiska processen. Den struktur som Älvstranden väljer påminner om hur det har planerats vi Götaverksgatan/Lindholmshamnen: Lite roligt vinklade och placerade lameller i kvarter med bullerhål och gator främst för de boende.

Lyckligtvis har Älvstranden använt sig av parallella uppdrag och kan därmed plocka godbitarna ur alla fyra förslagen (vilket inte hade varit möjligt vid en regelrätt arkitekttävling). Det är bara att ta strukturen från Vandkunstens förslag och i den lägga in Kanozis byggnader med höjdvariaiton och aktiva våningar i gatuplan så kommer det här bli jättebra. Behålls Kanozis struktur är det en risk att vi får en något lite mindre dålig variant av planen vid Götaverksgatan / Lindholmshamnen.

Med Vandkunsten struktur och Kanozis byggnader kommer vi ganska nära det som redan har illustrerats i programplanen. Men skulle den användas finns ju en risk att utvecklingen och detaljplanerna skulle bli färdiga alldeles för snabbt och med alldeles för stort inflytande från medborgare och politiker.

Programplanens illustration av Första Långgatan.