Utskrift från gbg2.yimby.se
....

SCH om Rambergsstaden

 
Vi har fått Simon Svenssons tillåtelse att återpublicera text och bilder från hans och SCH:s briljanta remissvar på planen för bostäder vid Rambergsvallen. SCH, Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen, är en ideel och partpolitisk obunden sammanslutning av boende på centrala Hisingen som engagerar sig i stadsplaneringsfrågor i området.



SCH har med glädje läst Samrådshandling feb 2014. Detta är i grund och botten ett mycket bra detaljplanearbete med rätt ambitioner för att skapa bra stad. Det föregås av en bra och djupgående analys av området, där SCH kan bekräfta många delars överensstämmelse med verkliga förhållanden.
SCH kommer här med några ytterligare förbättringsförslag. Ambitionsnivå och föreslagen exploatering anger även en god förhoppning om kommande etapper inom programområdet. Vi har förstått att etappen kring Inlandsgatan kommer efter denna detaljplan.

Stråk/Rörelse/Trafik
I flera styrdokument, såsom Grönplan och programarbetet till aktuell detaljplan, poängteras vikten av att koppla samman dels stråk inom stadsdelen men även mellan stadsdelens viktiga målpunkter och grönområden (Hisingsparken, Flunsåsstråket med Flunsåsparken och vidare mot Ramberget/Keillers park). Det är mycket välkommet att bef GC-väg mellan Lundbybadets entré och Lantmannagatan uppgraderas till ett ”aktivitetsstråk”. Däremot saknar vi en analys och ett omhändertagande av hur detta aktivitetsstråk ska fungera i sin koppling/relation till omgivning och som en del i stadsdelens stråk. Det finns en antydan till en vetskap om dessa stråk (Planbeskrivning sid 15), men vi saknar en analys och konkreta åtgärder som omhändertar detta. Hur är det tänkt att man ska ta sig från aktivitetsstråkets södra punkt mot Keillers park och från norra delen vidare mot Mötesplatsen och Flunsåsparken?



Fig 1. Alt förslag trafikeringsprinciper



Fig 2. Alt förslag trafikeringsprinciper
 



Fig 3. Förslag utökad centrumverksamhet i bottenvåning



Hjalmar Brantingsgatan, vilket minskar Hjalmar Brantingsgatans motorvägs-/barriärkänsla och behovet av omvägar via Gropegårdsgatan resp Wieselgrensplatsen. Därigenom minskas även den faktiska hastigheten på biltrafiken. Detta alternativ riskerar heller inte att göra Mötesplatsen till en värre baksida än det är idag.Att fylla igen den otrygga GC-tunneln under Hjalmar Brantingsgatan är en förutsättning för att skapa;

1) en tillgänglig och säker spårvagnshållplats, 2) kommersiella ytor i nordöstra kvarterets bottenvåning och 3) ett entrétorg framför Lundbybadets entré. Detta ställer sig SCH mycket positiva till och således förespråkar SCH att en igenfylld tunnel och detta entrétorg fastställs i detaljplanen. En övergång i plan måste dock vara planerad för alla trafikslag (fotgängare med/utan rullstol/barnvagn, bil, buss, spårvagn, (låd-)cykel, inlines, skateboard etc). Trafikseparering tillhör det förgångna. Skapa inte ytterligare barriärer. I Planbeskrivning sid 16 finns två alternativ beskrivna; varför ska överfarten sicksackas? Då försvårar man ju t ex cykelpassage. Och cyklandet ska vi ju premiera. Som boende i området vet vi att bef tunnel är en viktig del i ett nord-sydligt cykelstråk. SCH föreslår således ett tredje alternativ; att man gör en korsning i plan som omfattar alla trafikslag, se fig 1 och 2. Då når man även planområdet med bil från Hjalmar Brantingsgatan, vilket minskar Hjalmar Brantingsgatans motorvägs-/barriärkänsla och behovet av omvägar via Gropegårdsgatan resp Wieselgrensplatsen. Därigenom minskas även den faktiska hastigheten på biltrafiken. Detta alternativ riskerar heller inte att göra Mötesplatsen till en värre baksida än det är idag.


Hjalmar Brantingsgatans trafikutredning har en stor påverkan på planens utformning och bör starta omgående. Det är mycket synd att utredningen inte pågått parallellt med detta planarbete då dessa frågor så starkt hänger ihop. Trafikeringsprinciper i fig 1 och 2 bör kunna fungera även för dagens 4-filiga väg.
 
440 p-platser på 600 lgh tror vi är för mycket med tanke på det centrala kollektivtrafiknära läget och det de facto låga utnyttjandet av bef parkeringsytor i området (12-35 %?), utan p-normen torde kunna minskas drastiskt. Det är användandet av bilen som ska hanteras, inte ägandet av bilen.


Stadskvaliteter
Planprogrammet beskriver viktiga parametrar vad gäller att skapa stadsmässighet. Bl a förespråkas viss service och att området ska kännas befolkat dygnet runt. Men hur uppnår förslaget detta? Det är positivt att man i planen styr flertalet ytor till att bli lokaler (centrumverksamhet C1). Mängden service måste naturligtvis bestämmas utifrån flera faktorer; stadsmässighet, närhet till annan service/handel för att inte konkurrerar samt det kommersiella underlaget i sig. Något som idag saknas i denna del av Lundby är promenadvänliga stråk och trevliga målpunkter för socialt umgänge. Denna plan skulle kunna bli startskottet för en positiv stadsomvandling åt det hållet. Tillskapas ca 600 lägenheter borde det kommersiella underlaget vara tillräckligt för att styra ytterligare kommersiella lokaler i bottenvåningarna. Som exempel utgör bottenvåningarna öster om parkytan med sin kvällssol fantastiska lägen för restaurang, café, pub eller dylikt (se fig 3). SCHs analys är att detta på ett positivt sätt skulle öka stadsmässigheten, och förespråkar alltså ett utökat alternativ 2 (Planbeskrivning sid 18).


Buller
Det är bra att man tidigt utfört bullerutredningar (vi har också noterat att mätning av luftkvalitet pågår). Bullerkartorna redovisar en bra ljudmiljö för kvarteren i stort, men en förhöjd nivå i fasad utmed Hjalmar Brantingsgatan. Återigen har Hjalmar Brantingsgatans trafikutredning en stor påverkan på stadsutvecklingen. Lite märkligt att ljudnivån snarare försämras med minskat antal körfält och fordon/dygn?! Om man med bullerdämpande åtgärder menar bullerskärmar, vill SCH framföra att bullerskärmar inte hör hemma i en stadsmässig bebyggelse. Om ljudnivåerna överskrider var som är godtagbart för bostäder, föreslås att dessa delar istället vigs åt verksamhetslokaler/kontor. Detta tolkar vi finns stöd för i ÖP och även ambitionerna att skapa blandstad.
 
Övrigt
Det är bra att man bygger vidare och definierar Rambergsstadens omfattning, genom att helt enkelt kalla området just Rambergsstaden. Vad vi förstått så har staden sålt namnrättigheterna till den nya Rambergsvallen, och med största sannolikhet kommer namnet på arenan alltså bli något annat. Därför föreslås att spår- och bussvagnhållplatsen döps om, förslagsvis till ”Rambergsstaden” eller ”Mötesplatsen”.
Planen ”förutsätter att” den nya Rambergsvallen görs tillgänglig för barn- och ungdomsfotbollen. Hur säkerställs detta?
 
Det är modigt att man kan avvika från tidigare program om man ser att man tidigare prioriterat fel. De föreslagna avvikelserna är bra.
 
Det är positivt och ökar planens genomförbarhet att kommunens inkomster bedöms överstiga utgifterna.
 
Vad vi kan se så saknas angivelse av antal våningar/byggnadshöjd samt egenskapsbestämmelse ”V” för kvarteret mitt för badets utomhusbassäng.
 
Plankartans sektion för Huvudgata visar en trädrad på 1 meter, vilket SCH tror är i minsta laget om man önskar stora fina träd för framtiden.
 
De två södra gårdarna är mycket smala, och ser ut att kunna bli ganska mörka. SCH förordar att detta studeras ytterligare genom solstudier.
 
SCH välkomnar även ett deltagande i referensgruppsarbeten för kommande planarbeten.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Michael Hjortstierna (2 Juni 2014 17:41):
Ledsen men tycker det är absurt att montera ner kollektivtrafiken där den fungerar som bäst, nämligen på egen banvall. Att lägga den i blandtrafik är helt galet.
Bygg gärna kvarter över hållplatsen och "gropen", gör ett väl sammanhängande torg, gör stadsgatan av Hjalmar Brantingsgatan, absolut, men låt spårvägen vara kvar separerad!
+1
Simon Svensson (7 Juni 2014 10:53):
Hej Michael,
Håller med dig om att spårvagn funkar bäst på egen banvall. Förlåt om vi varit otydliga, men vi föreslår ingen förändring där. Däremot kan hållplatsen med fördel utformas som ett "torg".
 0
Michael Hjortstierna (7 Juni 2014 14:26):
Normalt tycker jag riktigt illa om trafikseparation, men talar vi ena sidan om att kollektivtrafiken måste snabbas upp, kan vi inte i andra sidan bygga mer blandtrafik. Det är ju bortkastad tid och pengar av våra skattepengar. Känns dessvärre inte som vårt Trafikkontor riktigt är överens med sig själva här, exempelvis Bellevue och nu då även Wieselgransplatsen. Jag skulle vilja se att man absolut får bort all spårbunden (stomlinjerna/tyngre stråken) från ytan, däremot ser jag gärna att exempelvis tvärlinjer ligger kvar i ytläge, vi har ju dock investerat i nya vagnar.
Men ner/upp med Hisingen-Mölndal, Gamlestaden-Linné/Kungsten och Korsvägen-Linné.
 0
Matthias H. (7 Juni 2014 22:24):
Simon, tack för klargörande. Ja, spårvägen behöver ju snabbas upp generellt, inte saktas ner.
 0
Jan (8 Juni 2014 21:12):
RE: Michael

Är inte ombyggnaden av Gamlestadstorget också ett exempel på nedgradering av spårvägen till mer blandtrafik?
 0
Michael Hjortstierna (9 Juni 2014 15:31):
@ Jan, Jo, jag är rädd för att det blir så, förstår inte trafikkontorets resonemang, alla ropar efter snabbare kollektivtrafik, medan Trafikkontoret går åt helt motsatta hållet. Bergsjön- och Angeredsbanan är ju några av de tyngsta stråken :(
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6739 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.