Nya Kvillebäcken - Stadsbyggnad i praktiken

Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen SCH är en oberoende förrening av boende inom centrala Hisingen som deltar i opinionsbildning och beslutsprocesser i frågor som rör stadsplanering, grönstruktur och sociala frågor. Tisdagen den 18/2 anordnade SCH en liten och spontan kvartersvandring genom nya Kvillebäcken etapp 1, för att bevittna stadsbyggnad i praktiken.

Den nya stadsdelen som håller på att byggas är unik eftersom ambitionen är att den ska bli Göteborgs nya innerstad och med tydligt hållbarhetsfokus. Från att tidigare ha varit ett småskaligt industrilandskap med inslag av fyndmarkaner, loppisar och småverkstäder ska nu Kvillebäcken hjälpa till att knyta ihop centrala Göteborg med centrala Hisingen.

Reklamen förmedlar en bild av en blandstad där en mångfald av verksamheter blandas med bostader, där boende och besökare, kända som okända umgås tillsammans längs mysiga gårdsgator och breda avenyer. Och på kvällarna så kan man höra det lågmälda sorlet från människor på restauranger och krogar. Inspirationen är hämtad från London, Köpenhamn och från Göteborgs långgator. 

Här bygger man en innerstad och bara 6 minuter från centrum.

Hjalmar Brantingsgatan och Vågmästareplatsen

Vår vandring börjar i Kvillebäckens lanshövdingakvarter. Längs med Hjalmar Brantingsgatan finns ett rikligt utbud av caféer, restauranger och affärer med verksamhet riktat ut mot trottoaren. Jag hade innan vandringen räknat hur många lokaler som vetter mot gatan och kom fram till 26 stycken lokaler. Hjalmar Brantingsgatan är det stråk som är väl det närmaste man idag kan komma stadsgata på centrala Hisingen. Det är det stråk som förbinder knytpunkterna Wieselgrensplatsen med Vågmästareplatsen och Hjalmar Brantingsplatsen.

Vid Vågmästareplatsen ligger Kvillebäckens Saluhall och glasbyggnaden Glasiären som håller på att byggas. Till saluhallen vill man att det ska komma folk från hela Göteborg för att handla förstklassiga matvaror, ta en kopp kaffe eller för att äta en bit mat.

Glasiären kommer när den är klar, rymma bibliotek, affärer, kontor och gym. Det verkar som att huvudentréerna kommer att vara riktade mot nya Kvillebäcken och inte åt GC-banan vid Hjalmar Brantingsleden. Det här ger känslan av att byggnaden väder sig från stråket somstadsborna använder för att ta sig mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Vågmästarplatsen och saluhallen. För att ta sig till huvudentréerna måste man gå runt byggnaden, se skissen lite längre ner. 

Mellan Glasiären och Hjalmar Brantingsplatsen ligger vårdcentralen Backa Läkarhus som erbjuder en tom fasad för förbipasserande. Ut mot GC-banan finns bara en liten entrédörr, en nedfart till ett garage, en sopsug och ett soprum med sopkärl att beskåda bakom stora skyltfönster. Förutom vårdcentral så finns i Backa Läkarhus ett apotek och ytterligare någon affär.  Fasaden saknar också skyltar som berättar för fotgängare om dessa verksamheter. Även här tvingas stadsbor till fots ta en omväg för att besöka verksamheterna som riktar sig in mot bostäderna i nya Kvillebäcken.

Kommer inte sträckan förbi Glasiären och Backa Läkarhus att upplevas som ganska tråkig, då husen saknar målpunkter eller riktiga skyltfönster att titta in i för de människor som rör sig i stråket mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Vågmästareplatsen?

Fjärdingsgatan

Innan vi når Gustaf Dahlénsgatan tar vi en sväng längs med Fjärdingsgatan. Det är den gata som utgör gräns väster ut mellan gamla och nya Kvillebäcken. Här finns inga lokaler eller verksamheter förutom en förskola. Trots att detaljplanen anger att området ska vara utformat utan skymda fickor och baksidor så är detta nya Kvillebäckens baksida. Avsaknaden av en krog eller en restaurang gör området ödsligt på kvällen och känslan av otrygghet för boende och passerande är påtaglig.

Fjärdingsgatan har dock stor potential att bli en omtyckt gata om man lyckas få in en restaurang då läget medger kvällssol om somrarna och ligger precis vid ingången till Flunsåsstråket. Samtidigt borde man stärka kopplingen till Flunsåsstråket genom att anlägga en fin och markerad entré mot Flunsåsstråket i Färgfabriksgatans förlängning.

Gustaf Dahlénsgatan

Nästa hållpunkt är vid korsningen Färgfabriksgatan och Gustaf Dahlénsgatan.

Intrycket är att Gustaf Dalensgatan ska fungera som den stora gata vid vilken stadslivet ska utspelas. Här är trottoarerna breda och det ska finnas gott om verksamheter längs med gatan. Hastigheten på gatan ska sänkas från 50 km/h till 30 km/h. Den minskade hastigheten gör gatan mer barn- och promenadvänlig samt dämpar trafikbullret. Det finns också planer att på sikt leda om genomfartstrafik för att minska trafikvolymen.

Längs gatan har man planerat in totalt sexton hörnlokaler där verksamheter kan etableras. Lokalerna är placerade på var sin sida av den än så länge hårt trafikerade Gustaf Dahlensgatan, det blir alltså åtta lokaler per sida. Utöver dessa sexton lokaler finns en förskola med två avdelningar.

Körfälten kommer enligt detaljplanen att vara separerade med refug och en liten mur i mitten. Muren kommer att utgöra ett hinder för fotgängare som önskar gena över gatan. Eftersom gatan ska bli en 30 sträcka så känns muren väldigt onödig och eftersom folk ändå kommer att välja den kortaste sträckan mellan två punkter kommer muren att öka trafikfaran istället för att minska den.  

Gustaf Dahlénsgatan har verklig potential att kunna bli den boulevard som tillsammans med Hisingsgatans förlängning kopplar ihop Kvillebäcken med Frihamnen. Den kanske kan, med ett generöst utbud av affärer och restauranger, locka en och annan hungrig och shoppingsugen turist från kryssningsfartygen som lägger till i Frihamnen. Men det är frågan om sexton lokaler kan utgöra ett underlag för att locka turister till denna sida av Göteborg?

Färgfabriksgatan

Kopplingen mellan Gustaf Dahlen och köpcentret Backaplan, Färgfabriksgatan, har inte betraktats som en stadsgata utan mer som en transportsträcka för biltrafik till just köpcentret Backaplan. Det märks tydligt eftersom avsaknaden av nya lokaler längs med Färgfabriksgatan är total. Som exempel har man i gatans bästa lägen istället valt att bygga ett soprum och ett cykelförråd.

Det är endast den sida av gatan med befintlig bebyggelse som är välsignad med en rad olika verksamheter och som troligtvis kommer att bli den sida av gata som fotgängare väljer att gå längs med. Gränsen mellan gammalt och nytt är knivskarp längs gatan.

Jöns Rundbäcksplats

Sedan passade vi på att besöka torget Jöns Rundbäcksplats, som ligger bakom husen vid Färgfabriksgatan. Torget är det första av tre torg kring vilka man valt att koncentrera områdets verksamheter.

Vid Jöns Rundbäcksplats har bland annat ett fik, en sushirestaurang, en skönhetssalong och ett växlingskontor flyttat in. Tyvärr så hade fiket stängt tidigare denna tisdagskväll.

Torget upplevs ligga helt avsides och det är bara en skylt vid Färgfabriksgatan som avslöjar att det finns ett torg med verksamheter bakom husen. Det finns inga andra verksamheter som kan tänkas locka in besökare till Gamla Tuvevägen som skulle kunna fungera som en framtida stadsgata som förbinder de tre lokala torgen som ligger inklämda mellan byggnaderna. Dessutom har man valt att placera en elverkets nätstation utanför cykelförrådet som ytterligare ett hinder för att locka besökare till området, man kan hoppas det är en tillfällig lösning med tanke på påkörningsrisk.

Gamla Tuvevägen

Efter en kortare sväng genom bostadsområdet Porslinsfabriken avslutade vi vandringen med lite eftersnack och en öl på Adas Bar. Men innan alla skiljdes åt vid Vågmästareplatsen stannade vi till vid Gamla Tuvevägen. 

Gamla Tuvevägen har en potential att bli en levande gata. Dock saknas det ett band av målpunkter längs med gatan som lockar in besökare i området.

Gamla Tuvevägen är Kvillebäckens södra ingång som man kan likna vid Andra Långgatans början vid Järntorget. Men det är en gata som är helt avskuren från Brämaregården av Hjalmar Brantingsleden. Gatan saknar dessutom verksamheter utmed sin sträckning, vilka skulle kunna locka in besökare till området. Glasiären och Backa Läkarhus hörn är garagenedfarter vilket troligtvis inte lockar fotgängare att ta sig in för att utforska Göteborgs nya innerstad.

Kvillebäckens södra entré består av två garagenedfarter. 

Göteborgs nya innerstad?

Kan stadsdelen bli den levande blandstad som reklamen talar om?

Trots att området upplevs mycket tätt med höga hus intill varandra så är exploateringstalen inte så höga mycket beroende på uppbrutna kvarter och punkthus. Anledningen till att man inte valt helt slutna kvarter med högre exploateringstal förklaras med att man vill ha in ”luft” och ljus till bostäderna. Vilket är lite märkligt fall avsikten varit levande blandstad som bland annat kräver en hög boendetäthet. 

Här kommer den andra märkligheten. Det saknas verksamhetslokaler längsmed Färgfabriksgatan men även Gamla Tuvevägen. Gatorna skulle kunna haft potential till att kunna bli levande stadsgator och stråk fall man valt att förse bottenvåningarna med utrymme för handel, service, caféer eller mindre restauranger. Istället har man valt att koncentrera verksamheterna till tre torg placerade på olika platser inom området för nya Kvillebäcken.

Anledningen till varför man inte valt att bygga lokaler mot gatustråken inom Kvillebäcken förklarar Kristina Gradin (NCC) med att det knappast är ansvarsfullt mot bostadsrättsförreningen som tar över fastigheten att förse kvarter med verksamheter som inte har tillräckligt stora utsikter att överleva på sikt.

Då tänker hon inte på att en blandstad med hög täthet och ett stort utbud av verksamheter placerade mot gatan lockar in människor, som kommer utgöra ett brett kundunderlag. Istället så måste man på förhand känna till området för ett besök. 

Nya Kvillebäcken ska likt en pusselbit smälta in i kringliggande strukturer och stråk, men så är inte fallet. Kopplingarna till Wieselgrensplatsen, Backaplan och Brämaregården är svaga.

Främst borde man koppla Färgfabriksgatan till grönstråket Flunsåsstråket som nästan obrutet sträcker sig från Färgfabriksgatan via Bjurslättsskolan ända till folkparken Flunsåsparken. Stärk sedan kopplingen till Backaplan med fler broar i gårdsgatornas förlängning över Kvillebäcken.

Men det är kanske för tidigt att uttala sig om Kvillebäcken kommer eller inte kommer att kunna generera den mångfald av verksamheter och stadsliv som det talas om, innan hela området är etablerat och klart. Helt klart är att området har potential för att bli Göteborgs nya och levande innerstad och ett jämbördigt alternativ till Kungsgatan, Linnéstaden och långgatorna. Förhoppningarna att detta ska lyckas är stora, inte minst hos de boende i Kvillebäcken och Brämaregården som länge sett fram emot att något sker med området.

Fredrik Loodin
SCH