Under senare år har allt fler höga byggnader dykt upp i centrala Göteborg. Gemensamt för dessa är att avslutningen inte görs till en intressant eller dekorativ detalj. Med ett yxhugg kapas byggnaderna vid översta bjälklaget. Möjligen kan något fläktsystem på taket få sticka upp över nocken på det platta taket. Kvar blir något som närmast kan liknas vid ett glest kalhygge av stubbar. Det är typiskt sådant får en att börja fundera på staden i termer av "tänk om..."

Själva upprinnelsen till detta inlägg var när Jonas Engberg postade en översiktsbild på forumet skyscrapercity.com som visade utvecklingen i centrala Göteborg mellan 2008 och 2013 (tidigare i år).

Posten på skyscrapercity som visar sex nya stubbar och ett par påbyggnader på 5 år. (Foton och montage: Jonas Engberg) (klicka för större)

Först slås man av att det trots allt har hänt en hel del i centrala Göteborg under de senaste 5 åren. Även om stadsbyggandet inte går på högvarv volymässigt så har stadens profil helt klart påverkats.

Vi hittar bostadstäder med stubbe vid Porslinsfabriken, Skanskas stubbe på Gårda, WSPs stubbe vid Ullevi, Posthusets stubbe och hotell Opalen har byggts på och avslutas med ett platt tak. Även Gothia Towers har fått påbyggnader och en tredje skrapa är under uppförande. Definitionsmässigt är den senare Göteborgs första skyskrapa då den tangerar gränsen på hundra meter. Utanför bild har ÅF flyttat in i en ny stubbe vid Kallebäck och PEAB har en på gång vid Lyckholms.

ÅFs stubbe i Kallebäck.

När man studerar stadens profil i fotot så framgår efter ett tag även hur ofantligt tråkiga alla de nya högre byggnaderna är. Allt har helt platta tak. De lite äldre Canonhuset och Läppstiftet är i en betydligt högre klass vad gäller avslutningen mot skyn. Vi brukar framförallt fokusera på variationen och verksamheterna i gatuplanet och hur byggnaden kopplar till och bidrar till den urbana strukturen – vilket inte brukar vara något att hurra över när det gäller de höga husen i Göteborg. Men även byggnaders utseende från distans tål att diskuteras.

Har inte byggföretaget en skyldighet mot staden att låta byggnaden bidra med något intessant om den görs väl synlig genom att gå i höjden? Är det stadsbyggnadskontoret som med höjd- och mellanmjölksregleringar tvingar fram stubbar? Varför är inte företagen som flyttar in i bygganderna intresserade av att få sitt företagsnamn förknippat med något riktigt positivt eller provokativt? Ja, det finns kanske inte tillräckligt med ekonomiska resurser i Göteborg. Men "tänk om..."

Tänk om de gamla vackra högre byggnader vi har hade kapats jämt vid ett bjälklag.

Om Otterhall hade byggts idag.

Skandiahuset är Göteborgs första höghus. Ser inte avslutningen lite väl dekorativ ut? Ska vi ta fram sågen?

Nu säger vän av ordning att det där är gamla byggnader och gamla byggtekniker och något sådant kan vi inte åstadkomma idag. Well... kanske inte identiska kopior, men vi hittar definitivt annat än platta tak om vi seglar utanför ankdamen.

De Resident i Haag.

Poängen här är inte byggandernas höjd utan fokus ligger på avslutningarna. Den dekorativa avslutningen mot skyn. Tänk om de senast tillkomna stubbarna hade avslutats med större lekfullhet och varation. Kanske något i den här stilen....

I ett parallellt unverisum har Göteborgs höga hus gjort avslut. (klicka för större)

Vi får innerligt hoppas att den 201 m höga Karlavagnsskrapan kommer att blir betydligt intressantare för ingen kommer undgå att se den. Det är fem mycket kompetenta kontor som har valts ut som finalister: Wingårdhs, SOM, Zaha Hadid Architects, Ian Simpson Architects och Manuelle Gautrand Architects (klicka på namnen för att se exempel från google bildsök). Det verkar helt klart vara en slagsida mot kalla metalliska byggnader med intressanta former snarare än intressanta avslut. En intressant lekfull form kan definitivt kompensera för ett platt tak högst upp.

Och Kanozi levererade en mycket varierad skyline i sitt förslag för Centralenområdet. Det finns kanske hopp!

Kanozis förslag för Centralenområdet.

När vi beskådar fotot över Göteoborg så går det inte heller att låta bli att fundera på hur de lägre byggnaderna i Kvillebäcken och Porslinsfabriken hade kunnat bli med småskalig fastighetsindelning och rikitga tak.

Hade inte detta varit en lite trevligare stad? (klicka för större, eller kicka här för att jämföra med originalfotot)

Tänk om alla byggnader, höga som låga, avslutas på ett vackrare och mer varierat sätt.

Inte ett platt tak...

En kupol med spira som tillför variation även mitt i den Göteborgs-gråa vintern.

Och visst är det vackert när snön lägger sig lätt över riktiga tak.

Yimby Göteborg önskar med detta alla en riktigt

God Jul

och ett

Gott Nytt Stadsbyggnadsår!