Grönt är inte allt som grönskar

Blandstad? Förtätning? Urbanitet? Närhet? Korta avstånd?

Göteborgs stad har just antagit ett Miljöprogram med åtgärder som ska genomföras under de närmsta åren. Det är intressant att studera programmet för det stakar ut ett fleratal mer eller mindre konkreta återgärder som kopplar till stadsbyggnad – framförallt när det gäller trafik och gröna inslag i staden. Men tyvärr har stadsstrukturens direkta och indirekta inverkan på miljön helt tappats bort i programmet. Frågan är om inte miljöprogrammet beskriver en bibehållen gles stad där vi ska cykla snabbare för att överbrygga de stora avstånden.

 

Under de senaste åren har stadens förvaltningar arbetat med något som kallas för ett Miljöprogram och den 5 december beslutade kommunfullmäktige att anta det. Miljöprogrammet finns här att läsa i sin helthet. Programmet ger en fingervisning om vart vi är på väg, eller snarare vart våra politiker och förvaltningar vill att vi ska gå. Handlingsplanen bjuder så väl på okonkreta formuleringar som på en hel del konkreta åtgärder, positiva överraskningar och progressiva idéer.

Miljöprogrammet är framförallt till för stadens förvaltningar och bolag och det innehåller total 212(!) åtgärder som ska genomföras här och nu – åtminstone i god tid innan 2020. Vissa av åtgärderna är konkreta och redan i full gång medan andra är mer oklara och handlar mer om utredningar eller lobbying som ska genomföras.

Vi hoppar över de flesta av åtgärderna (som t.ex. handlar om klimat, livsmedel, kemi, återvinning, biologisk mångfald, jord- och skogsbruk) och fokuserar endast på de åtgärder som är intressanta och som kan tänkas ha en direkt bäring på stadsbyggnad, vilka framförallt relaterar till trafik och gröna inslag i staden. Föga förvånande är åtgärd Nr 1 i handlingsplanen att ta fram ännu en vision... i detta fall en vision för Göteborgs miljöarbete.

Snart ännu en vision!

Lägre hastighet och separerad bilparkering

Under rubriken Ökad andel hållbart resande har glädjande nog Hastighet blivit en helt egen underrubrik. Yimby har tidigare skrivit om hur viktigt det är med låga fordonshastigheter för trafiksäkerheten, för stadsmiljön och stadslivet i stort och speciellt för barns tillgänglighet till staden. Åtgärderna lyder:

Under rubriken Gång och cykel nedan kommer dessutom åtgärder om att bygga fler gångfarts- och cykelfartsområden.

Fordonshastigheterna kommer bli lägre i Göteborg. Malmö har redan infört 40 km/h på alla gator innanför Inre Ringvägen.

Också för Parkering finns många progressiva åtgärder (34-40). De två mest intressanta är att kommunen ska verka för att belägga arbetsplatsparkering med en kommunal avgift och att kommunen utreder möjligheten att särskilja parkeringsplatser från hyres-/boendekostnaden. Det första för att få incitament för pendlare att välja andra sätt att resa än med bil. Det skulle troligen kräva svensk lagändring. Det andra på grund av det vi alltid upprepar: Det är ineffektivt att koppla ihop bilparkering med bostäder då det hämmar bostadsbyggandet. Det är dessutom svårare att få till en socioekonomiskt blandad stad om kostnader för bilparkering i nyproducerade fastigheter även läggs på alla personer som inte äger bil. Med rapportens ord:

Sedan ska Göteborgs stads parkeringspolicy utvärderas och vid behov skärpas, söktrafiken ska minska genom vägledning till lediga platser, attraktiva parkeringshus ska skapas för att få bort bilparkering från gator och testområden för automatisk fordonsparkering ska tas fram.

Under rubriken Luft hittar vi även att kommunen ska lobba för att få möjligheten att införa en dubbdäcksskatt i Göteborg för att kunna uppnå lägre halter av hälsofarliga partiklar i luften (87).

Supercykelbanor och gatuparkering för cykel

Gång och cykel är nästa rubrik av intresse. Gångtrafikanterna får tre åtgärder: Det ska tas fram en fotgängarplan, det ska skapas fler gångfartsgator i centrum och gångstråk i centrala Göteborg ska stärkas (61-63).

Cyklisterna får inte mindre än 13 åtgärder! (48-60) Det ska byggas ett "cykelcentrum" vid Centralstationen som erbjuder bevakad cykelparkering, service, uthyrning, mm. Staden har inte heller gett upp ambitionen på en lågbro för gång och cykel över älven. Den ska byggas och gå i Östra Hamngatans förlängning till Frihamnen.

Gång och cyklebro har varit på gång tidigare men trots ihärdig entusiasm från stadens politiker fick bron 'nej' av först Miljödomstolen år 2008, sedan av Miljööverdomstolen år 2009 och slutligen av Högsta Domstolen år 2010.

Staden ska få fler cykelfartsgator och nya "supercykelbanor". De senare är breda cykelbanor till bostadsområden i ytterområdena i första hand, men även till kranskommunerna. Dessa supercykelbanor ska vara huvudstråk för cykling till och genom staden. Det ska även skapas fler cykelparkeringar. Tidigare har fokus främst varit parkering i anslutning till kollektivtrafik men nu vänds fokus mot gator i anslutning till exempelvis affärer, muséer, biografer och restauranger. Enligt programmet:

Två bilister eller 20 cyklister? i Luleå. (Foto: Sandra Vikström)

Det finns också lite vaga formuleringar som att förbättra framkomligheten för cyklister och att verka för att cyklister ska kunna ta med cykeln kostnadsfritt på viss kollektivtrafik.

Och det finns en stor positiv överraskning:

Kollektivtrafik

Åtgärderna för kollektivtrafiken handlar bland annat om utredningar över hur kapaciteten med kollektivtrafik kan höjas i centrala staden (automatbana nämns) och förutsättningarna för att bygga linbana (65-66), samt hur kollektivtrafikbiljetter kan packeteras. Det blir inte mer spännande än så.

Gröna inslag i staden

Vad gäller gröna inslag i staden så hittar vi för det första ett antal åtgärder som kopplar till stadsnära odling (13-15). Odlarföreningar ska organiseras i nätverk och de ska kunna odla mer på kommunal mark i Göteborg. Vi har tidigare publicerat ett inlägg om just ett sådant odlingsprojekt vid Skäpplandsgatan som blev mycket lyckat. Dessutom ska Park- och Naturförvaltningen plantera mer fruktträd och bärbuskar på allmän mark som ska vara fria för allmänheten att plocka av.

Under rubriken Bostadsnära parker hittar vi ambitionen att ha fler gatuträd i stadsmiljön (154). Parkeringsplatserna vid kanalerna ska ersättas med aktivt stadsliv och grönska (155).

För Stadsdelsparker (156-162) talas det om att skapa ett nätverk av gröna platser i Älvstaden. Bad i staden ska utredas och kajkanterna i Älvstaden ska göras promenadvänliga och varierade. Små gröna platser ska kopplas till de större parkerna och vattnet. Det är oklart vad som avses med "kopplas". Det kanske finns det risk för små gröna kilar som spräcker upp det urbana nätverket? Vi får hoppas att det handlar det om att koppla ihop pocketparker och stadsdelsparker med de gatuträd som nämndes tidigare.

Vidare så ska parker utvecklas och skyddas från exploatering i parkplaner. Slottsskogen ska skyddas än hårdare genom ett långsiktigt skydd.

Det står tydlig att Jubileumsparken ska anläggas som en ny stadspark i Frihamnen:

När ska våra tjänstemän inse att grönområden inte är något som sammanfogar en mörk kväll i december? Det är urbana stråk som skapar tygghet som binder samman, vilket vi skrev om här och illustrerade för Frihamnsplanen här. Och uppenbarligen finns idén om en träskpark fortfarande kvar, om än i mindre format och med namnet dagvattenmagasin. Är detta en bra användning av central mark ur ett mer övergripande perspektiv?

Var är stadsstrukturen?

Miljöprogrammet saknar tyvärr det övergripande perspektivet med koppling till stadsbyggnad. Som redovisat så finns det intressanta åtgärder i miljöprogrammet, men samtidigt saknas en tydlig koppling mellan stadsplaneringen och miljöprogrammets åtgärder. Det står faktiskt inte ett ord om förtätning, blandstad, närhet, urbanitet, lokala verksamheter eller korta avstånd (jo, det senare till växt- och djurliv förstås).

Men hur vi blandar eller separerar bostäder, arbetsplatser, handel och gröna inslag har en avgörande betydelse för transportbehovet. Hur tätt vi bygger staden har också en avgörande betydelse för transportbehovet, och dessutom hur dessa transporter kan anordnas och hur mycket handel och verksamheter som kan finnas tillgängligt inom gångavstånd. Tätheten bestämmer också hur mycket vi kan låta vara orörd natur och hur mycket parkmark vi har råd att underhålla. Istället har programmet ensidigt fokus på skydd för grönområden och att förhindra exploatering.

Är de inblandade politikerna och tjänstemännen införstådda med den politiskt beslutade översiktplanen eller den nya trafikstrategin? Har de inblandade en annan syn på lösningen? Hur kan man arbeta fram ett miljöprogram inom Göteborgs förvaltningar utan att använda orden förtätning eller blandstad? Ställer inte Miljöförvaltningen och Park- och Naturförvaltningen upp på förtätningstanken? Eller är de inblandade helt enkelt inte speciellt intresserade av stadsbyggnadsfrågorna? Det är kanske helt enkelt mycket intressantare att få arbeta med anläggandet av planteringar som gynnar fjärilar (som är en av åtgärderna)? Ja frågorna blir många.

Hela att miljöprogrammet riskerar att sätta för hårt fokus på lokala miljöåtgärder medan större strukturella frågor inom stadsbyggandet undviks. Det lokala åtgärderna riskterar att bli kosmetiska åtgärder som lokalt ser bra ut men som ur ett övergripande perspektiv är kontrproduktivt för miljöarbetet. Yimby har tidigare skrivit om hur lokala miljöhänsyn i ett enskilt byggprojekt kan missa globala miljöaspekter kopplade till stadsstruktur.

Ett ännu glesare Göteborg med ännu större avstånd? (Fotomontage: Jonas E, flickr.com)

Frågan är om inte miljöprogrammet beskriver en gles stad med gröna kilar, bevarade grönområden, växt- och djurliv inpå knuten och en träskpark i Frihamnen. Och de stora avstånden i denna glesa stad ska lösas genom uredningar om snabbare kollektivtrafik och anläggandet av supercykelvägar?

Det är hög tid att stadens miljöarbete kompletterar miljöprogrammets fina åtgärder med att även börja ta hänsyn till stadsstrukturens inverkan på miljöbelastningen. Staden måste låta detta starkt påverka utformningen av såväl miljöprogrammets åtgärder som utformningen av staden i sig.