Yttrande över Bostäder m m vid Guldmyntsgatan

Yimby har just skickat in ett yttrande över detaljplanen för Järnbrott - Bostäder m m vid Guldmyntsgatan. Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet. Vi har tidigare skrivit om planen som är mycket flexibel i många avseenden och som därför medger många alternativa lösningar. Vi konstaterade att med en mindre justering av planen, så att den inkluderar mer generösa exploateringstal, explicita krav på funktionsblandning längs med hela Guldmyntsgatan och krav att bebyggelse ska möta gatan, så kan faktiskt denna plan bli ett otroligt lyft för området. Nu har vi diskuterat mer detaljer, kommit fram till förslag på en tänkbar utformning och landat i ett yttrandet som följer. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se.

Du kan t.ex. skriva

I planförslaget gav stadsbyggnadskontoret två exempel på möjliga utformningar av området. Tyvärr hade de endast med alternativen punkthus respektive lamellhus.

Stadsbyggnadskontorets förslag på möjlig utformning.

Vi vill gärna hjälpa de som ska utarbeta förslag för området på traven genom att ge förslag för alternativ kvartersstad. Planen medger i praktiken även kvartersstad men bör även tydligt kräva detta. Vi ser även en kvalitet i att bebyggelsen koncenteras och i att parken i söder lämnas fri från byggnader.

Yimbys förslag på möjliga utformningar med kvartersstad (ill. Johannes Hulter).

Med dessa kompletterande alternativ följer här vårt yttrande i sin helhet inklusive de illustrationer och bilder vi skickade med yttrandet.

Yttrande

Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller mycket bra men också sådant som kan förbättras ordentligt.

Täthet och struktur

En mycket viktig faktor för att göra ett område levande är att det finns tillräcklig täthet. Sambandet mellan täthet och service är enligt kommunens utbyggnadsplanering 80 procent. Det är därför täthet utgör ett återkommande tema i översiktsplaner och fördjupningar. Sorgligt nog verkar dessa insikter inte följa med till den konkreta planeringen. I Högsbo är tätheten alltför låg, och möjligheterna för service att uppstå är därför idag små. Detta gör att de urbana kvaliteterna i området idag i stort sett helt saknas.

Ändå väljer kommunen att överordna bevarandet av den glesa strukturen framför att skapa nödvändig täthet. I arbetet med att ta fram den här planen har kommunen prioriterat bibehållen kvalitet av ljus och grönska högt över att tillföra täthet, helt på tvärs mot vad Översiktsplanen och Utbyggnadsplaneringen säger. Ambitionerna är bara 250-300 nya bostäder. Resultatet riskerar att förhindra Högsbo från att bli en levande del av staden. Mycket olyckligt.

Följande fem kvarter i Kungsladugård som är lika stort som planområdet och har lika många kvarter som vi föreslår är en mycket lämplig referens att låta sig inspireras av.

När det gäller områdets fysiska struktur har man däremot valt att inte införa några egentliga begränsningar. Medan tätheten får rigid reglering lämnas strukturen därhän. Det omvända hade varit att föredra. Den fysiska strukturen har avgörande påverkan på hur stadsmässig och attraktiv platsen upplevs vara. Strukturen påverkar också förutsättningarna för verksamheter och service, eftersom den inverkar kraftigt på vilken genomströmning av människor som faktiskt uppstår genom området.

Yimbys förslag på kvartersstruktur (ill. Johannes Westlund).

Vi anser att slutna kvarter är att föredra på platsen. Det tillför mer stadsmässighet till området och använder tillgänglig mark på ett mer effektivt sätt. Det är också en struktur som upplevs attraktiv av många. Det är den dominerande strukturen till exempel i populära Linné och Olivedal. Slutna kvarter skapar ett skyddat och tryggt grönt rum i form av en innergård samt skyddar bättre mot bullerstörningar från till exempel trafik. Många vittnar om att innergården bildar ett socialt nav i kvarteret och en utgör deras gröna oas i staden. Stadsmässiga kvarter tycks vara omåttligt populära och skänka människorna som bor i dem livskvalitet. I och med den utritade nya gatan rakt genom platsen som förbinder Silvermyntsgatan och Dollargatan skapas naturligt två slutna kvarter, ett på respektive sida om gatan. Det torde vara en god utgångspunkt för att skapa en stadsmässig och attraktiv struktur, att kräva ett slutet kvarter på respektive sida om den nya vägen. Att, som kommunen väljer att göra, helt utelämna illustrationer för just bebyggelsetypen kvartersstad är också under all kritik.

Yimbys förslag på kvartersstruktur (ill. Johannes Westlund).

Lokaler och handel

I handlingarna framgår att ett av syftena med planen är att skapa möjlighet till handel. Detta är en ambition som riskerar att falla platt om man inte uttryckligen ställer krav på att det ska finnas lokaler för detta i bottenplan. Erfarenheter visar att om krav inte ställs blir det inte heller några lokaler, och då kommer inte heller handel att uppstå som konsekvens. Planen bör uttryckligen kräva lokaler, åtminstone i gathörnen och längs Guldmyntsgatan, men helst också längs alla kvarterssidor.

Yimbys förslag på kvartersstruktur (ill. Johannes Westlund).

Passager

Ett sätt att ytterligare öka exploateringen samtidigt som nya kvaliteter tillförs är att skapa passager genom området (se bifogade illustrationsbilder). För att inte innergårdarna ska bli alltför skuggiga bör bebyggelsen längs passagerna vara lägre, kanske 1-3 våningar relativt innergården. Längs passagerna kan man skapa mindre tomter avsedda för mindre byggherrar. Till och med privatpersoner bereds genom dessa små tomter en reell möjlighet att bidra till det stadsmässiga byggandet.

Yimbys förslag på passager (ill. Johannes Westlund).

Passager kan bli intressanta och mysiga miljöer, små smultronställen mitt i stan. Inte minst Victoriapassagen är ett utmärkt exempel på det. Passagerna är en ofta förbisedd möjlighet att skapa det lilla i det stora. Passager skulle kunna bli intima miljöer i mänsklig skala mitt i det täta kvarteret med mer storstadsmässig skala. Som att både äta kakan och ha den kvar. Slutligen skapar passager också smidiga genvägar genom området för cyklister och fotgängare, och bidrar därmed att göra platsen mer gång- och cykelvänlig.

Referensbild på passage.

Park och gröna rum

Tillgång till gröna rekreationsytor är viktigt för livskvaliteten. Det finns självfallet olika sätt att möta detta behov på. Vi tycker dock att planebeskrivningen på den punkten är oroande läsning. Det talas om anpassning till terrängen och naturmark inpå fastigheterna. I idéskisserna distanserar sig stora delar av bebyggelsen från gatorna. Den värdefulla marken styckas sönder till små oanvändbara impediment med några förskrämda träd på. Att fortsätta bygga ofungerande, impopulär och otät förortsbebyggelse tycks vara viktigare än att följa sina egna strategier i utbyggnadsplaneringen. Det är mycket oroande och nedslående.

Vi föreslår istället att man använder det slutna kvarterets innergård till att skapa de boendes primära gröna rum. Genom att använda slutna kvarter kloss an mot gatorna maximeras också de gröna ytorna på innergården. Istället för impediment får de boende ordentliga gröna rum att njuta av. Kommunen bör fokusera sina parkresurser på att höja kvaliteten och användningen av parken i planområdets södra del. Lekplatsen vid Örtugsgatan kan ersättas med en ny lekplats här. Detta kan bli en högkvalitativ stadsdelspark med större användande än idag och med ökad trygghet som följd.

Referensbilder på sluten grön innergård.

Trafik och parkering

Det är glädjande att se att planen behandlar trafikslaget cykel likvärdigt med trafikslaget bil. Detta förtjänar ett särskilt uppmärksammande!

Vi har dock också några synpunkter gällande parkering. Planen sägs syfta till att skapa billiga bostäder. Ett bilparkeringsgarage under jord är inte en billig lösning utan kommer istället driva upp byggkostnaderna. Denna merkostnad kommer istället att läggas på lägenhetspris eller hyra och därmed också driva upp boendekostnaderna, helt på tvärs med ambitionen att skapa billiga bostäder. Vi tycker kommunen borde ta intryck av Trafikverkets rapport "Parkering i täta attraktiva städer" och då särskilt vad Trafikverket kallar "Bilfritt byggande".

Vi saknar också en utredning över ifall det är möjligt att använda dels befintliga parkeringsanläggningar och dels mobilitetstjänster för att möta det behov av bil som inflyttande kan tänkas ha. Det är onödigt att tillföra nya parkeringsplatser om det faktiska behovet av bil redan kan tillfredsställas med befintliga parkeringsplatser. Som nämns i planbeskrivningen talar flera faktorer för att det faktiska behovet sannolikt divergerar kraftigt från det behov parkeringsnormen avspeglar. Vi tycker det är märkligt, givet både ambitionerna att skapa billiga bostäder och den förväntade lägre efterfrågan på bilplatser, att man inte redan i detta skede väljer att lätta på parkeringskraven.

Överlag upplever vi det som att just hanteringen av parkeringsfrågan rimmar illa med översiktsplanen och den fördjupade trafikstrategin.

Yimby Göteborg ser fram emot en förbättrad detaljplan.