Kville saluhall

Idag är det festlig invigning av vår nya saluhall vid Vågmästareplatsen och igår var det smygvisning för pressen, givetvis var vi på plats. Nu var det ju inga större överraskningar då saluhallen har varit smygöppen i ungefär en månad redan och vi har ju rapporterat därifrån tidigare. Men på plats fanns bland annat arkitekterna bakom, som berättade om arbetet från skiss till färdig byggnad.






Några minns säkert den arkitekttävling som föregick detta bygge och några kanske även minns min genomgång av de olika förslagen, annars finns den att läsa här. Förslaget som vann, det som nu står på plats kallades Kviba och var ett av de förslag som jag rankade högt på min lista. Dock tyckte jag och många med mig att förslag Bazar (se i länk ovan) var snäppet mer spännande. Fast det är svårt att jämföra en idé mot en färdig byggnad. Med facit och byggnad i hand gjorde juryn ett gott val.

Vi gjorde även ett saftigt YimbyTV-inslag där vi bland annat hör arkitekten berätta om hur arbetet gått tillväga:




Arkitekt Gustav Appell


Som uppväxt i området är det här en ganska stor grej. Man är ju van att se det blå lådhuset där Morgans gatukök låg (Morgans far var upphovsman till den berömda rätten hel- och halv special vilken uppfanns just här vid Vågmästareplatsen en gång i tiden). Även om jag inte tycker om all förändring i området (alldeles för många bevarandevärda hus har sanerats i Kvillebäcken de senaste åren) så gillar jag denna förändring. Det är vad det verkar många som gör, det är många som säger Äntligen!

Jag gillar vår nya saluhall. Jag älskar det sandgula teglet som med sina stabila väggar skapar en stabil huskropp är byggd för att stanna. Att man plockat upp traditionen med det gula teglet som vi återfinner i flera av våra mest omtyckta byggnader i stan. Götaplatsen med Konstmuseet, Konserthuset och Stadsteatern till exempel. Men även mer vardagliga byggnader, som punkthusen på andra sidan Hjalmar Brantingsgatan som närmaste exempel. När jag pratade med arkitekt Gustav Appell berättade han att de har fått kämpa för att få byggaren att satsa på ett dyrare kvalitetstegel från Danmark. Det lönar sig i längden.



Notera att några av stenarna på fasaden är glaserade. Detta ger fasaden en intressant effekt som framträder både i mulet och i soligt väder.



Saluhallen bygger vidare på traditionen med gula tegelfasader.


Jag tycker om den svängda trappan upp till byggnadens andra våning som bryter av de raka linjerna som byggnaden annars följer. Här är plötsligt en mjuk svängd form vilket även gör den tunga promenaden uppför trappan lite lättare. På andra våningen kan man utöver att kunna handla lunch även blicka ner över kommersen på entréplan. Ett andra plan är något jag alltid saknat i stora saluhallen på Kungstorget.



Arkitekt Gustav Appel bredvid saluhallens marknadsansvarige Shamsi Naeimai


Arkitekt Gustav Appell verkar nöjd med hur byggnaden blivit och konstaterade att detta är en sån plats man vill hänga på och att det är synd att han inte bor i stan. Det saknas dock några bänkar att sitta på, för de som inte vill sitta på kaféet. Som den halvrunda bänken i stora saluhallen på Kungstorget, en plats att bara hänga på och njuta av atmosfären.

Sist men absolut inte minst är den gigantiska kristallkronan som hänger ned från saluhallens tak. Jag frågade Gustav om det var hans idé att hänga upp den. Det var det verkligen inte betonade han. Men jag gillar den ändå, den kontrasterar det strama rummet på ett härligt sätt, lite en markering att detta är ett finrum för stans invånare. Kostnad kristallkrona: 400.000 kronor.