Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Yttrande över Centrala Göteborg - Ny bro över Göta älv

 
Området kring den kommande Hisingsbron och Centralen är mycket hett vad gäller storslagna visioner, idéförslag från arkitektteam och även visst planarbete. Det är extremt viktigt att vi skapar en fungerade blandstad i detta område som har stadens bästa kollektivtrafikförsörjning. Rätt utformat kan vi få en en stark koppling mellan innerstaden, Gullbergsvass och Frihamnen/Ringön (och hela Hisingen). Jernhusen har genom sin vision RegionCity presenterat fyra arkitektförslag för området närmast stationen och Stadsbyggnadskontoret har nyligen haft tre arkitektteam som presenterat idéförslag för området. De senare förslagen har Yimby tidigare granskat och kritiserat samtidigt som vi efterlyste ett mer seriöst planarbete för området. Staden har även haft en programplan över Centrala Göteborg - Ny bro över Göta älv ute på samråd i mars. Yimby lämnade då in ett yttrande över planen som ett resultat av diskussionerna på forumet. Yttrandet följer i sin helhet.

Stadsbyggnadskontorets förslag.

Yimbys förbättringsförslag med högre bebyggelse och slutna kvarter.

 

Yttrande

YIMBY Göteborg tycker planförslaget ser bra ut generellt sett. Det är mycket positivt att planförslaget söker åstadkomma god blandning av funktioner inom planområdet. Därmed skapas goda förutsättningar för en levande stadsdel längs södra älvstranden. Vi vill särskilt uttala vårt stöd för att brohöjden hålls nere till 13 meter. Detta skapar betydligt bättre förutsättningar för stadsutvecklingen i området och underlättar också för gång- och cykeltrafik över älven. Höjden är en utmärkt kompromiss mellan Göteborgs behov av att skapa en bättre koppling till Hisingen och älvsjöfartens intressen. Vi har dock vissa synpunkter.

 

Bebyggelse

Bullersituationen i planområdet är mycket svår och kräver att fastigheterna designas för att hantera detta. Den effektivaste strukturen för att hantera buller är slutna kvarter. Således bör fastigheterna inordnas i helt slutna kvarter. Slutna kvarter skapar också innergårdar, som blir bullerskyddade oaser för arbetstagare och boende. I bostadskomplexen blir innergårdarna också en trygg och säker plats för barn att leka på. Därför vill vi särskilt förorda slutna kvarter.

Vidare, när det gäller höga hus tycker vi att det är mest rationellt ur skuggningssynpunkt att bygga högt nära älven. Vi ser inte att någon särskild hänsyn behöver tas till läppstiftet, snarare ser vi det som ett lyft för skrapan om den kan få sällskap av fler i ett kluster. Vi ser inte att detta skulle förstöra läppstiftets värde som landmärke, snarare ser vi det som en naturlig förstärkning av läppstiftet. Vi ser det dock som en självklarhet att eventuella nya höga hus håller hög arkitektonisk kvalitet, så att de med råge fyller sin kostym som tillskott till och förstärkning av läppstiftet.

 

Håll Frihamnen fritt

Vi är positiva till tillfälliga lösningar i Frihamnen så länge de inte har någon möjlighet att hindra mer permanenta lösningar längre fram. Det är därför viktigt att den planerade småbåtsförtöjningen i Frihamnen tydligt anges som och ses som temporär. Frihamnen är föremål för stadsutveckling och det är möjligt att planerna för Frihamnen landar i att området förändras så att båtförtöjning inom utplacerad rektangel blir omöjlig. Det är inte otänkbart delar av eller hela bassängerna fylls ut för att bereda plats för stad och det är också onödigt att försvåra uppförandet av en låg GC-bro i framtiden. Slutligen kan det föreslagna området i Frihamnen bli attraktivt för kryssningsfartyg. Alltså bör Frihamnen hållas flexibel tills det är beslutat hur området kommer utvecklas. Först därefter är det lämpligt att föreslå mer permanenta förtöjningsplatser för fritidsbåtar.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Patrik Sterky (5 Augusti 2013 14:54):
Skall man ha så höga slutna kvarter so Yimbys förslag visar är det viktigt att man bryter av fasaderna i olika stilar likt äldre kvarter, helst med olika exploatörer men i annat fall estetiska krav på utseendet. Ett så stort högt slutet kvarter ser annars väldigt bunkeraktigt ut, institutionsaktigt...
 0
Daniel (5 Augusti 2013 15:12):
Huset i nedre högra hörnet. Regionens hus.
http:​/​/​goo.​gl/​H8HLGr
Planen har har vunnit laga kraft 2012-01-23.
 0
Johannes Hulter (5 Augusti 2013 16:08):
Patrik: Alldeles oavsett höjd så ska man såklart ha småskalig fastighetsindelning, helt rätt!
 0
Sven Renquist (5 Augusti 2013 18:19):
SBK:s illustration är bara ett förslag hur man kan bygga inom föreslagna byggrätter. På plankartan anges BC-användning som block över hela fastigheten. Det är bra! Rimligen kommer man vilja utnyttja hela ytan mellan gatorna genom att bygga kontorshus med överglasade gårdar. Det vore också önskvärt att få in bostäder, man kan klura på var de ska klämmas in då flera platser är bullerutsatta. Kanske lämpligt i höga hus.

Apropå höga hus. SBK skriver att de arbetar med ett alternativ innehållandes en skyskrapa på 25 våningar, korsningen Mårten Krakow-Stadstjänaregatan. Tyvärr har inte detta ritats in på plankartan. Jag är positiv. Om höga hus ska upplevas som vertikala solitärer så måste det vara luft emellan. Yimbys förslag om ett kluster vid Läppstiftet är mindre bra i detta avseende. Jag säger inte att kompakta kluster alltid är fel men Läppstiftet är designat särskilt för att vara en solitär. Som en fyr.
+1
Patrik Sterky (5 Augusti 2013 18:42):
Varför inte prova den modell jag förstått det som Vancouver jobbar med, dvs att placera de höga husen i hörnorna av de slutna kvarteren.
 0
Sven Renquist (5 Augusti 2013 19:11):
Partik, bra idé! Gullbergsvass är precis som Gårda ett gammalt industriområde som omvandlats till kontorsområde. Men läget motiverar att vi försöker göra det mer levande m.h.a bostäder. Frågan är så viktig att SBK så snart som möjligt bör dra upp riktlinker för hur detta ska ske. Risken med öppna planer (föreslagen BC-användning) är att allt i slutändan blir C, dvs bara kontor.
 0
Sven Renquist (5 Augusti 2013 19:49):
Jag läste precis i programsamrådet från 2010. SBK skriver att många av remissinstanserna har ett kortsiktigt synsätt då de förespråkar Stadstjänaregatan som läge för den nya bron istället för Kämpegatan. Tyvärr visade sig senare politikerna också ha detta då de beslutade om Stadstjänaregatan som läge för den nya bron.

Kämpegatan hade varit ett mycket bättre läge då framtida broar förmodeligen kommer att byggas vid Falumotet i öst och Östra Hamngatan i väst, Kämpegatan ligger då precis mittemellan. Då hade även delar av Gullbergskaj och Centralenområdet kunnat fogas till innerstaden utan avgränsande trafikbarriärer.

Nu blir det inte så, tyvärr.
 0
Hannes Johansson (5 Augusti 2013 22:49):
Sven R: Jag tycker inte det faktum att någon enskild arkitekt, oavsett vilket namn denne bar, för några decennier sedan hade en konstnärlig ambition om en verikal solitär med fyrutstyrsel behöver få diktera Göteborgs framtida utveckling.

Syrligheten i kommentaren är såklart inte riktad till dig eller någon annan personligen, snarare absurditeten i hur mycket subjektiva estetiska preferenser tillåts dominera våra (stads)liv idag, flera decennier senare.
 0
Johannes Hulter (5 Augusti 2013 22:56):
Var det verkligen en fyr det skulle påminna om? Jag har alltid tänkt på kantrad Stena-färja. Trodde att det kanske var någon sorts postmodern meta-kommentar. :)
 0
Johannes Westlund (6 Augusti 2013 01:18):
Jag har aldrig fattat det här med att Läpptsiftet måste respekteras i betydelsen att ingenting omgivande får vara i närheten av dess höjd. Det är en fantastisk byggnad, men jag tror den stärks snarare än försvagas av ett kluster. Jag är mycket nyfiken på hur ett skyskrapskluster skulle arta sig där precis vid älven. Anlita världskända arkitekter, såsom snubben som gjorde Casinot med en båt på (Marina Bay Sands). Eller om det finns någon som förvaltar Gaudís vackra arv... Sån där... ikonisk arkitektur som verkligen sticker ut. Inte bara lådor med en eller ett par kreativa vinklar.
 0
Sven R (6 Augusti 2013 07:31):
Hannes: Men är inte Yimbys höghuskluster som sägs "förstärka" Läppstiftet också just en subjektiv estetisk preferens? Visst, skuggorna skulle falla ut i älven men å andra sidan skulle husen skugga varandra också.

Om budskapet i ert yttrande är att staden bör bejaka höga hus hur som helst och var som helt utan några jobbiga estetiska värderingar så borde ni haft en bild som illustrerat detta bättre. För onekligen bejakar inte er bild SBK:s förslag på en 20-25 vån skrapa då er bild visar ett lågt hus där.

Men jag håller med dig om att man inte ska visa överdrivet stor respekt för upphovsmäns ursprungliga konstnärliga ambitioner. Naturligtvis är vi fria att värdera den konstnärliga verkan här och nu. Min analys handlar bara om här och nu, och det är jag säker på att SBK:s värdering gör också.

När det gäller Läppstiftet så är det ju svårt att veta vad Ralph Erskine själv tycker, han är ju död. Men om jag känner honom rätt skulle han inte haft något emot om samtiden fann en brokig skyline vara det mest estetiska, eller t.o.m det mest "ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara". Det är ju så hans egna skisser brukar se ut. Han flyttade ju inte heller till Sverige för att arkitektur vördas som konst här utan för att det fanns höga sociala ambitioner inom byggandet.
 0
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 11:12):
Sven du borde delta i diskussionerna på forumet innan och inte bara efter :)

Jag håller med om att SBKs förslag på skrapa är bra men vi kände inte att det var det som var viktigast att få fram. Viktigare är att vi inte ska missa chansen att bygga högt längs älven och nära läppstiftet. Att sätta dit även SBKs föreslagna skrapa i vår moddning av SBKs bild hade hade inneburit mer jobb och tid som inte fanns.
 0
Hannes Johansson (6 Augusti 2013 16:26):
Sven: Det är ju inte det att Yimbys förslag innebär att det absolut måste vara en viss höjd på byggnaderna, Yimbys mening är ju att man bör vara mer avslappnad med höjdregleringarna. Däremot finns det ju en rad positiva (ur Yimbys synvinkel åtminstone) effekter av täthet, och byggnadshöjd är ju en relevant parameter där. Så eftersom det aktuella området är extremt centralt och idag inte så väl integrerat, så är det bra om man kan få så hög exploateringsgrad som möjligt i projektet. Ur den synvinkeln är det lämpligt med höga hus här. Man kan lika gärna anse att Läppstiftet stärks av ett intilliggande höghuskluster som att tycka att Läppstiftet försvagas estetiskt av det, där kan ju ingen göra mer än att uttrycka en personlig estetisk preferens. Och det är ju inte som att Yimby försöker utrota sådana, de bör bara inte vara den dominerande kraften vid stadsplanering.
 0
Daniel (6 Augusti 2013 17:03):
Jag tycker för övrigt att det är lite synd att yimby vill slopa gc-banan som går upp på bron från lilla bommen. Det påminner nämnligen lite om det förslaget som fanns vid skanstorget med en gc-bana genom husen.

Sedan är det intressant att veta vad det ska vara under bron. Bara ett tomrum som idag eller verksamheter?
 0
Daniel (6 Augusti 2013 17:06):
Sedan vill jag bara hänvisa till sidan 18, dokumentet Höga Hus på stadens hemsida.
+2
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 18:07):
Vad vill du ha sagt med den hänvisningen Daniel? Jag har redan sagt mitt om Höga Hus 2.0 tidigare, men jag kan ju ta det igen på ett annat sätt: Höga byggnader 2.0 är ångest ångest och åter ångest.

"Placeringen mot bron och det stora trafikrummet söder om området kan ge bra förutsättningar för en högre volym då det stora stadsrummet kan förminska känslan av byggnaden"
Förminska känslan av byggnaden! Jag tänk om den skulle ge en känsla. Kanske rent av märkas. Brrrr.

"Vilken sorts stad som ämnas är viktig att fundera kring då det finns fler sätt än höga hus att sätta staden på kartan."
Fler sätt än höga hus att sätta staden på kartan. Sätta staden på kartan. Man talar om 20-25 våningar....

"Orienterbarheten på marken ökar inte avsevärt vid ett högt hus, däremot kan det ge strömmar av människor till huset vilket kan befolka planerade mötesplatser."
Strömmar av människor i gatunivå. Bra bra.

"Det som en hög volym kan medföra är att människor rör sig inom byggnaden istället för i gatan."
Nej nej de rör sig bara i byggnaden. Bygg lågt! Men vänta, borde inte det även gälla för BRED volym? Kan totala antalet arbetsplatser spelar roll? Kan även omgivningens utbud och attraktivitet spela en roll?

"Stadens siluett med betydande landmärken har länge använts för marknadsföring av staden. Den låga skalan gör de högre landmärkena tydliga, en tydlighet som kan förtas om de höga husen blir många."
Come on. Kan vi tänka på höga byggnader på någon annat sätt än i termer av deras påverkan på marknadsföring, please.

Osv, osv, osv....
+1
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 18:10):
Aha! Nu fattar jag varför man alltid talar om siluetten och marknadsföring. Göteborg & CO vill nog inte behöva trycka om sina turistbroschyrer :)
 0
Sven R (6 Augusti 2013 18:20):
Hannes: Du talar inte riktigt samma språk som Yimbys yttrande. I yttrandet verkar estetik visst vara viktigt. Och det ska det naturligtvis vara också. Folk förväntar sig att de som har makt över stadsbilden ska ha estetiska intentioner. Min personliga åsikt är dock att ett kluster blir snyggare om höghusen inte byggs så tätt ihop.
 0
Hannes Johansson (6 Augusti 2013 20:02):
Sven: Jag hade kanske föredragit en mer tydlig formulering i Yimbys yttrande (nästa gång ska jag vara mer delaktig vid formuleringen av yttranden, det är ju för sent att ha åsikter nu). Men jag tycker ändå att huvudpoängen som hyfsat tydligt framgår är att man inte bör låsa fast sig vid en eller annan maxhöjd samt att det är viktigare att ta hänsyn till dagens behov än att "respektera" den historiska stadsbilden, om "respektera" används i meningen att man inte får bygga någonting över huvud taget som tar fokus från det som redan byggts. Staden behöver få utvecklas, dagens generationer behöver lämna avtryck i historien precis som tidigare generationer, och det är inte per definition att "förstöra" stadsbilden eller det historiska arvet varje gång man vill bygga ett nytt hus som inte är osynligt. Det är ju i alla fall helt uppenbart inte så att Yimby i sitt yttrande ville låsa fast planen vid någon specifik hushöjd.
 0
Daniel (6 Augusti 2013 20:04):
Patrik. Varför är alla lika påhoppande dryga på Göteborgssidan. Är det någon lokal kurs ni har gått? Jag följer inte enskilda människors skriverier i allt dom har skrivit här. Varför skulle jag? Jag har inte läst vad du har skrivit om Höga Hus innan. Orka logga in för att kunna läsa i forumet.
+2
Håkan Tendell (6 Augusti 2013 20:08):
Jag vill minnas att jag i mitt eget förslag hade med bland annat skyskrapor, varav en på 70 våningar i bröllopstårtemodell, och att det skulle vara blandstadskvarter med krav på lokaler i de tre nedersta våningarna närmast gatuplanet för att området både skulle bli Göteborgs mest tätbefolkade stadsdel och Sveriges storstadsturismmagnet nummer 1. Kanske nämnde jag något om en fest för ögat också, jag minns inte.

I frågan om funktion kontra estetik anser jag att funktionen är viktigast, att stadsbyggande bör genera bostäder, näringsställen med mera som på ett påtagligt sätt gagnar befolkningen, att det är gjort på ett sådant sätt att det också skapar levande stadsmiljöer som i sin tur kan leda till ökat välbefinnande och välstånd för folk.

I begreppet levande stadsmiljö kan man dock inte bortse från att estetik är en faktor som spelar roll, bara det att den kan spela olika roll för olika personer vid olika tillfällen. Om häktet i Göteborg hade varit ett tre decimeter långt prydnadsföremål, hade det kanske gjort sig snyggt under en spotlight i en minimalistiskt lagd människas vardagsrum, men om samma avskalade, grafitgrå byggnad hade varit ett Casino i Las Vegas, hade det kanske inte lockat till sig lika många besökare som om det hade varit klätt i en kaskad av glitter och neon.

Det är som med Haga Östergata. 90 % av gatan är död. Såväl göteborgare som turister flanerar hellre längs Haga Nygata, inte bara för att där finns ett större utbud av att göra saker, utan sannolikt också för att den genomsnittliga själen njuter mer av det visuella överrasknings- och upptäckarmoment som ständigt nya skyltfönster erbjuder. Dessutom kan man om man väljer att gå genom Haga längs Haga Nygata räkna med att få se människor. Folk drar folk. Estetik är sålunda en bidragande del till stadens funktion, och i begreppet estetik ryms även byggnaders variation i höjd, form, fasad och placering i förhållande till varandra, men estetik kan aldrig bli en vetenskap eftersom det bara handlar om tycke och smak. Man får helt enkelt testa sig fram, våga prova, våga utmana.

Låt älvstaden förvandlas till en sprakande kvartersblandstad: ett sminkbord fyllt med läppstift i rosa, rött och svart, parfymflaskor i silver, brons och violett, en smaragdgrön korsett, en puderdosa, en spegel, ett vykort från Bretagne, en fjäder, ett pärlhalsband och en flaska champagne.
 0
Johannes Hulter (6 Augusti 2013 20:42):
Daniel: Men vad var din poäng med referensen till s. 18? Ska man tolka det som att du håller med om det som står där? Eller att det har någon sorts auktoritet i och med att det står där?

(OBS Detta är inte menat som ett påhopp. Om det uppfattas som det så ber jag om ursäkt på förhand.)
+1
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 20:49):
Daniel, det är tråkigt om du tycker att alla på Göteborgssidan är påhoppande. Jag hade själv inga intentioner att hoppå dig och när jag läser min kommentar ser jag inte heller hur det skulle kunna tolkas som ett påhopp. Vad jag har förstått på din reaktion så tror du att jag klagar på att du inte läst/kommit ihåg vad jag skrivit innan. Det var inte min intention, jag förutsatte inte att du följt vad jag skriver. Jag ville bara förmedla att jag sagt mycket om detta tidigar så att det som kom snarare var ett begränsat urval än en omfattande analys. Jag ska tänka på att fomulera mig tydligare nästa gång.

Min fråga kvarstår och jag är nyfiken: Vad vill du ha sagt med den hänvisningen? Ville du allmänt tipsa om att det står om området för detaljplanen och höga hus där? Hänvisar du till illustrationerna eller texten eller både ock? Tycker du att något är bra eller dågligt på den sidan?

Själv tycker jag det mesta av texten är ångestladdat nonsens med logiska vurpor.
 0
Krister (6 Augusti 2013 20:57):
Kollade lite på om det fanns lediga lägenheter i Turning Torso i Malmö.
Fann detta:
Turning Torso, Malmö. Storlek 2 r.o.k. Yta 77 m². Våning 21 av 54. Hyra 13.587 kr/mån. Garageplats i anslutning till huset går också att ordna. (1050 kr/mån).

Trots de höga hyrorna går inte Turning Torso runt för HSB Malmö utan huset är sedan länge till salu.
 0
Krister (6 Augusti 2013 21:09):
Europe's tallest tower Eempty
As western Europe's tallest building, The Shard,London gets ready to celebrate its first birthday, skepticism about its popularity mounts amid revelations that only six of its 72 floors are in use.
A spokesperson for the owner of the 310m high (1,016 feet) tower, Sellar Property Group, confirmed to CNBC that it remained mostly dormant, despite its highprofile opening ceremony at the start of July 2012.
 0
Patrik Sterky (6 Augusti 2013 22:01):
Har ganska bra koll på Turnig Torso, det finns i princip alltid några lediga lägenheter. Hyran ökar även med våningsplanen, dvs de lägre lägenheterna (finns från vån 13) är billigare än en lika stor högre upp (lgh till vån 52 av 54).

Nu kan man hyra en 2a på 96m2 för 15 223kr/mån på vån 24 eller en 1a på 46m2 för 9 059kr/mån på vån 21.

Vare sig man vill eller ej i detaljplanen har jag oerhört svårt att tro det blir mer än ett fåtal hus i hela stadsdelen med mer än 8-13 våningar, detta då lerlagren är mycket mäktiga i området (=dyrt!). Man klarade som bekant 13 våningar i norra gårda utan att gå ner till fast berg, därav min gissning.
 0
Johannes Hulter (6 Augusti 2013 22:28):
Ja, det är ju inte som att Göteborgs högsta hus står precis bredvid. Eller, vänta... :)
 0
Daniel (6 Augusti 2013 22:30):
Sidan 18 tar upp vad dom olika typerna ger för karaktär. Dom tre styckena tar alla upp sina fördelar med sin inriktning. Det hade helt enkelt varit enklare att förespråka #kvarter med hög smal volym" än "jämn kvartersnivå" och hänvisa till dokumentet än att åter uppfinna texten på nytt.

Men det är intressant att ni inte tar upp detta med den av er slopade anslutande cykelbanan till bron som skulle påminna om det förslag som fanns vid Skanstorget. http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​3/​kvarteret-​skansbron_​3249.​h.​.​
 0
Johannes Hulter (6 Augusti 2013 23:01):
Daniel: Vi tog inte ställning mot någon anslutande cykelbana, vilket du märker om du läser yttrandet. Det kan kanske vara en god idé med en sådan. Exakt utformning får ju i så fall klarläggas i detaljplanearbetet. Det är ju inte säkert att den bästa idén är att dra den rakt genom kvarteret och på det viset skapa bullerhål, det finns ju en tvärgata ett tiotal meter längre norrut att ansluta till istället. Men som sagt, i det här läget har vi inte gått in på detaljer i strukturen, bla eftersom det fortfarande är på så övergripande nivå.

Vår alternativa skiss är alltså, lika lite som SBK:s, något färdigt detaljplaneförslag.
 0
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 23:04):
Patrik Sterky: Höga hus 2.0 står det att läsa att "En hög byggnad, upp till 25 våningar, anses på grund av grundläggningsförutsättningarna ekonomiskt möjlig att uppföra. Att bygga högre är tekniskt möjligt men kräver stora ekonomiska investeringar" Jag har hört 30 våningar från annat håll. Med tanke på hur resten av dokumentet ser ut lär 25 våningar vara i underkant.

Daniel: "Kvarter med hög, smal volym" talar ju om en hög byggnad vid brofästet, dvs. utmed Mårten Krakow, på behörigt avstånd från läppstiftet. Det var just detta som vi tycker annorlunda om. Vi tycker att det vore lämpligt med att tillåta ett höghuskluster utmed älven vid läppstiftet. Vad gäller detaljer som GC-broar och små öppningar i kvarteren så är vi inte överens inom nätverket utan diskuterar från fall till fall. Många vill se helt slutna kvarter men vissa kan nog även tänka sig en öppningar här och där vid behov. Vad gäller Kvarteret Skansbron så hade jag inte själv valt lösningen med bro, men förslaget är så bra i övrigt att jag stödjer det helhjärtat. Vi är ju inga kvartersstadsfundamentaliser utan kvartersstadsrealister :)

BTW Här är länken till "Höga hus 2.0" som vi refererar till för de intresserade
http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​
 0
Patrik Höstmad (6 Augusti 2013 23:07):
Krister, höjer som Turning Torso eller The Shard kommer inte vara aktuella i detta skede. Vi behöver nog ha kommit igång ordentligt med byggandet och förtätningen innan sådana byggnader blir (ekonomisk) verklighet i Göteborg.
 0
Krister (7 Augusti 2013 08:59):
En levande stadsdel mår bäst av varsam förändring i lugn takt. Rivningsraseriet på 60-70-talet förstörde många fungerande stadsdelar. Norra älvstranden blir kanske en fungerande stadsdel om vi skapar ett lokalt centrum med både kulturellt och kommersiellt utbud där. Givetvis måste spårvägen gå fram till detta nya centrum. Att Frölunda Torg är så pass populärt beror till stor del på att kollektivtrafiken har en viktig knutpunkt där.
 0
Daniel (7 Augusti 2013 13:27):
Jag tror att en tanke med husplaceringen blir tomtens storlek.

FÖr övrigt så tror jag att hus med sidor på 26 meter och över 30 våningar höga blir väldigt konstigt. Kommer påminna om hisschaktet på det tredje gothia towers. Men å andra sidan så föreslår kommunen ett hus på 30*26 meter och 25 våningar. Gothia towers är ju 45 meter brett.
Det blivande Regionens Hus är 36*18 meter och 14 våningar högt.

Illustrationsbilderna ovan speglar inte förslagen direkt, eller plankartorna. Men där har kommunen gjort ett dåligt grundjobb.
 0
Daniel (7 Augusti 2013 13:30):
Jag var otydlig. med vad jag syftade på. Risken med för smala hus är att dom kommer att upplevas som pinnar. hus som inte är mycket större i basen än en bensinstation och 100 meter höga kommer att upplevas som klena.
 0
Patrik Höstmad (7 Augusti 2013 14:13):
Ja, att det ser ut som en pinne och verkar vara klena är ju en subjektiv upplevelse man kan ha. Men jag ser inte hur det skulle vara ett problem eller något som ska styra vad vi bygger. Vi har ju ett otaliga torn, t.ex. Fernsehturm Berlin, som är som du beskriver. Själv får jag snarare intrycket av stammar. En bredd-höjd relation som är ganska vanligt förekommande i skog.

Kolla t.ex. detta exempel:
http:​/​/​www.​fastcodesign.​com/​multisite_​files/​codesign/​i.​.​
Stammar eller pinnar? Klent eller inte? In the eye of the beholder?
(OBS! Jag förespåkar inte dessa byggnaders dåliga integrering med marknivån.)
 0
Johannes Hulter (7 Augusti 2013 18:31):
Ja, smaken är delad. Jag gillade verkligen betongstommen på Gothia, mycket snyggt.
 0
Matthias H. (7 Augusti 2013 20:59):
Ja smala höghus har jag inte heller några problem med.
 0
Krister (7 Augusti 2013 21:33):
Renzo Piano who constructed th Shard, London says:
Modern architects make no attempt to fit in with the architecture of the cities they build in. Usually the architect makes a project, then he tries to sell it in any place in the world.
 0
Gunnar Einarsson (8 Augusti 2013 08:07):
Ett sätt att avsevärt minska buller- och barriärverkan vore som sagt att däcka över Götatunnelstråget mellan mynningen och Stadstjänaregatan. Detta skulle även skapa avsevärt mer tomtmark i Östra Nordstadsdelen för stadssårsläkande kvartersbebyggelse.
 0
Hans-Olof Hansson (8 Augusti 2013 13:31):
Jag ser att ni trycker på att det är bra med en brohöjd på 13m. Det må vara bra för staden men varken för älvtrafken eller riksintresse om sjöfart och levande inland. Min gissning ör att den höjden kommer att underkännas och bron kommer att tvingas upp till 19m. Som jag ser det så förlänger man bara processen till fördig bro genom att gå in med för låg brohöjd redan från början. Det hade varit bättre om man direkt gått på 19m, det får vi leva med i vilket fall som helst. Tror jag.
 0
Patrik Höstmad (8 Augusti 2013 13:55):
Men även vid 19 m behöver bron öppnas för 40% av fraktbåtarna (2008 års siffror) och båtarna beräknas bli större och högre. Jag tror tanken är att de flesta av framtidens fraktbåtar är mycket svåra att få under även en 19 m bro så då kan vi lika gärna lägga på 13 m som många servicebåtar och tur och charter kommer under. Man talar upprepat i underlagen om ett framtida behov av nattlig konvojtrafik. Ska vi ge Vänertrafiken fri lejd behöver vi upp på 25-30 m och det går inte få ihop med staden och spårvagnstrafiken. Det resonemanget borde även länsstyrelsen och ev högre instanser kunna förstå. Så var inte allt för säker på 19 m.
 0
Johannes Westlund (8 Augusti 2013 14:10):
Vi har väl dessutom järnvägsbroar som bara blir enstaka meter höga bara ett hundratal meter högre upp som kommer vara tungt belastade. Ska järnvägstrafiken kunna fortsätta finns fortfarande konflikten vilket kommer tvinga ena parten att anpassa sig. En rimlig lösning är öppningstider och att utnyttja fler av dygnets timmar. Och då kan vår 13 meter bro ingå i det systemet med öppningstider. Varför den inte kunde bli ännu lägre är egentligen obegripligt eftersom vi fortfarande har låga järnvägsbroar ett stenkast bort som måste öppnas. Spelar då vår hisingsbro någon roll för sjöfarten? Det verkar orimligt. En låg bro har dock enorma positiva effekter på staden. Netto förlorar ingen eftersom järnvägsbroarna ändå är låga en bit uppströms. Staden vinner massor.

Det är bara småaktigt att hålla på och tvinga upp brohöjden, eftersom det är en lågbro som man måste förbi precis efteråt ändå...
 0
Patrik Höstmad (8 Augusti 2013 14:21):
Johannes motiveringen till högre än platta marken är att alla mindre båtar som rör sig lokalt i Göteborg, främst servicebåtar och tur- och charterbåtar, ska kunna ta sig under utan broöppning. När man ändå skulle höja lite så tyckte man att det var en bra idé att också ha tillräcklig höjd för att strandpromenaderna ska kunna gå *under* bron. Vilket jag kan tycka låter lite som en efterhandskonstruktion.
 0
Daniel (8 Augusti 2013 14:53):
Jag tror att det finns mer ekonomi att ge höghusen lite mer volym och inte att vara pinnar. Gothia towers hissschakt må vara snyggt av vissa, men den storleken räcker bara till ett hisschakt med tillhörande trappa. Huset ska gärna kunna användas till något mer än att bara åka/gå upp och ner.
Tv-tornet i Berlin har ju ett annat huvudsyfte än att bara åka upp och ner (till restaurangen). Det är inte så stor ekonomi att bygga en sådan restaurang. jmf kaknästornet.
 0
Hans-Olof Hansson (8 Augusti 2013 15:28):
Marieholmsbron lär vara 6m, men det är inget argument för en lägre Hisingsbro. Tågbron blir inte högre av rent tåglogistiska skäl. man kan inte ha en högre bro och komma upp på den och samtidigt nå sina anslutningar. Man har fått anpassa sig till vad verkligheten kräver, helt enkelt. Samtidigt så går det relativt få tåg, så konflikter och konsekvenser blir begränsade. Men det gäller inte för Hisingsbron med dess mycket högre trafiktäthet. Konsekvenserna av broöppning blir mycket stora. När inte ens vanliga segelbåtar kommer under 13m bron så blir det väldigt många fler broöppningar. Med utbyggd och förstprad sluss i Trollhättan så ökar trafiken av stora fartyg ytterligare. Här öppnas möjlighet att flytta frakt från Hamnbanan till fartyg för att nå terminaler i Vänern!
 0
Håkan Tendell (8 Augusti 2013 18:00):
Då jag varken är arkitekt, ingenjör eller raketforskare, ska jag här kasta ur mig några frågor som eventuellt riskerar att dra ett löjets skimmer över sig, men jag gör det ändå.

Hur högt kan vi egentligen bygga i vår blålera utan att behöva påla dyrt till berg?

För att nå maximala höjder, är det då smidigast att bygga stabila bröllopstårtor som vid basen fyller upp ett helt kvarter och sedan stegvis smalnar av, eller går det lika bra att t.ex. uppföra slanka konstruktioner på hörnfastigheter i kvarter med innergårdar om man svetsar fast de smala skraporna i grannfastigheternas stålskelett?

Och bör vi satsa på att bygga mångfunktionella skyskrapor som innehåller segment av såväl lägenheter som kontor eller hotell? Jag misstänker att två mångfunktionella skyskrapor tillsammans skulle kunna husera fler folk än vad två lika höga och breda monofunktionella (oaktat lokaler i gatuplanet) skrapor (en lägenhetsskrapa + en kontorsskrapa) skulle göra eftersom behovet av hissar skulle minska i en skrapa där antalet människor i lodrät rusningstrafik skulle fördelas jämnare över dygnet. Har jag rätt eller har jag fel?

Hur många hissar innehåller Manhattanbyggena One57 respektive 432 Park Avenue? Och hur breda är egentligen de husen? Någon som vet? Och om vi tar den lilla ödetomten i Brunnsparken och uppför en skrapa där, hur många våningar skulle vi då kunna ge byggnaden, och hur många kontorister och studenter skulle det gå att klämma in i den?

Göteborgs bostadsbrist är absurd. Jag antar att med lite god vilja och många skyskrapor skulle två miljoner människor lätt kunna få plats inom en radie på fyra kilometer från Gustaf Adolfs Torg.

Drömvision för en del, skräckvision för andra, men bortsett från det: är det tekniskt och ekonomiskt möjligt för staden att utvecklas i den riktningen?
 0
Gunnar Einarsson (8 Augusti 2013 19:38):
Intressanta frågor, Håkan. Basen för skrapor i NY varierar kraftigt. Ibland upptar de ett helt mindre kvarter, men många höghus på Manhattan verkar inte ha en kortsida som är bredare än en trippel eller rentav dubbel tenementtomt. En standardtomt enligt grid-planen har en sida på ca 8,5 meter mot gatan om jag minns rätt, men ett avsevärt större djup in i kvarteret.
Empire State Building är belysande. Den tar upp exakt ett halvt kvarter och kortsidan mot 5th Avenue är ca 60 meter.

Fast i Göteborg kanske man skall komma ihåg att vi egentligen inte har behov av en enda skrapa. Det är enbart grannlåt. Med all den tomma eller lågexploaterade yta som står till förfogande räcker det gott och väl med tät stenstadsexploatering i 6 våningar, som i Linné eller Lorensberg. Då slipper byggarna även nämnda eventuella grundproblem. Att det sedan kanske är coolt med skyskrapor är en helt annan sak.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.