Göteborg 2035: Västra Mellanstaden

Så har vi nu kommit till det näst sista delområdet i vår granskning av den Utbyggnadsplanering som för närvarande är på remiss från Stadsbyggnadskontoret. Det handlar alltså om den sydvästra delen av det skikt av Göteborg som man kallar för "mellanstaden". Området innefattar bl. a. Frölunda, Tynnered, Högsbo, Majorna, Sisjön och Flatås. Vad finns i detta stora område idag, vart är det på väg och vart vill vi ta det? Vi granskar vidare strategidokumentet.


 

Västra mellanstaden innefattar som sagt många olika områden med olika karaktär. Frölunda domineras av koncentrerade bostadsområden, med Frölunda Torg som självklar tyngdpunkt. Majorna har sina relativt blandade och täta kvarter och bostäder i ett attraktivt prisläge. Grimmered och Älvsborg har sina småhus. Det går alltså inte att beskriva hela området på ett entydigt sätt, utan man får titta mer på förutsättningarna hos de olika delarna.



När man tittar på siffror och täthetskartor ser det ut som att området idag är relativt tätt och funktionsblandat, men om man undersöker de faktiska förhållandena så märker man att det inte är stora delar som har en verkligt stadsmässig funktionsblandning. Området kring Frölunda Torg ser till exempel ut att ha mycket god tillgång till urban service och i viss mening har man kanske det, men ändå har inte området stadskaraktär utan snarare karaktär av externt köpcentrum med många bilburna kunder och inåtvända verksamheter. Även vid Sisjön kan det framstå som att utbudet av verksamheter är gott, men då ska man också veta att området är kraftigt funktionsseparerat och bilfokuserat, och inte det minsta stadsmässigt. Man får alltså inte stirra för mycket på siffrorna och vara nöjd - något som SBK också glädjande nog konstaterar. Andra områden som Tynnered innehåller nästan uteslutande bostäder. Med andra ord: tittar man på skalan 1000 meter framstår vissa delar av området som funktionsblandade, men tittar man på en lite mindre skala framgår det att området mestadels är tydligt funktionsseparerat.



Urbana verksamheter inom 1000m gångavstånd - området framstår som relativt funktionsblandat men är det egentligen inte på en mindre skala.


Mycket handlar förstås om Frölunda Torg i den sydvästra delen av Göteborg. Det lyfts också fram som en av de viktigaste punkterna vid framtida planering. Platsens stora koncentration av lokaler gör att torget utgör en stor del av det utbud som finns i västra mellanstaden. Men Frölunda Torg är som sagt inte en urban plats: verksamheterna är inåtvända och det offentliga "stadsrummet" domineras av markparkeringar för torgets många bilburna kunder. Man framhäver att vid framtida komplettering måste bebyggelsen vara mer stadsmässig och bidra till att utforma ett mer attraktivt stadsrum. Det är bara att hålla med här. Markparkeringarna borde så småningom ersättas av riktiga stadskvarter som ramar in gaturummet och skapar en stadsmässig känsla.

Det räcker inte att strö ut än fler monofunktionella kommersiella lokaler på dessa platser utan det behövs bebyggelse som ligger tätt mot gatan, med utåtriktade bottenvåningar och helst med en blandning av bostäder och lokaler i samma byggnader. Eftersom man framhäver platsen som lämplig för framtida komplettering med både bostäder och verksamheter bör man alltså lägga bostäderna och verksamheterna huvudsakligen i samma byggnader. Man kanske kan tycka att det verkar vara Yimbys rekommendation i de flesta fall, och det stämmer. Det beror på två saker:

1) Det tycks inte finnas någon annan nu känd bebyggelsestruktur som skapar samma flöden av människor och urbana värden eller samma magiska intersektion av närhet, attraktivitet, tillgänglighet och integration som tät, funktionsblandad kvartersstad med publika bottenvåningar och tydliga gaturum.

2) Trots att väldigt många verkar vara överens och medvetna om föregående punkt och trots att en del verkar oroliga över förhärskande synsätt så byggs det fortfarande knappt någonting enligt de principerna och har inte byggts på många decennier.

Så länge detta är sant så finns det alltså goda anledningar att fortsätta tjata, och det är inte annorlunda för Frölunda Torg. Stoppar man ner några till friliggande affärskomplex eller bostäder i punkthus eller lameller här och där så kommer inte platsen bli mer urban, utan den största effekten kommer mer troligt bli att man retar upp de som är vana vid att snabbt och smidigt kunna bilpendla till platsen för att storshoppa.

I likhet med östra mellanstaden finns det faktiskt en del ytor i västra mellanstaden som redan idag angränsar till fungerande, tät stadsbebyggelse, framförallt då Majorna/Kungsladugård. Det är här man borde lägga eventuella kraftsamlingar. Målet borde vara att längsmed nyckelstråk försöka ansluta Frölunda torg med befintlig stadsbebyggelse, som till exempel upp mot Marklandsplatsen. Man skulle eventuellt kunna förtäta med sammanhängande stadsbebyggelse längs Marconigatan och Dag Hammarskjöldsleden för att på så vis skapa viss kontinuitet i stadsbebyggelsen från Frölunda torg till Linnéstaden och Majorna. Just Dag Hammarskjöldsleden finns det ju som bekant sedan tidigare politiska intressen av att göra till stadsboulevard.




Man kanske bör fokusera resurserna på att kraftigt förtäta vissa nyckelstråk norrut mot befintlig stad för att bättre sammankoppla Frölunda torg.



Det finns gott om ytor mellan trafiklederna och på markparkeringar att förtäta längs Marconigatan - kanske man utveckla det här till en riktig stadsgata? Grönska kan naturligtvis fortsättningsvis vara ett inslag i stadsbilden.



Det ser ungefär likadant ut längsmed hela Dag Hammarskjöldsleden. Här vid lämpligt namngivna Distansgatan - ytan mellan gatan och leden utgör nämligen inte mycket mer än en distans. Massor av plats att förtäta.



Karl Johansgatan har på sätt och vis liknande förutsättningar - en relativt stadsmässig gata genom ett område som i övrigt i stora delar saknar stadsmässighet. Kan Marconigatan och Dag Hammarskjöldsleden omvandlas på liknande sätt?


Karl Johansgatan: Urban struktur


Macaronigatan: Förortsmässig struktur (med stadsmässig potential)


Macaronigatan kompletterad med delar av Karl Johansgatans bebyggelse (fotomontage Olof Antonson)

Faktum är att det redan tagits fram ett program för Marconigatan Distansgatan och området runt Flatås, och till stor del ser det bra ut och det finns en hel del av de resonemang jag fört här med i programmet, men programmets principer borde kunna tillämpas längs en större del av de nämnda gatorna. Precis som jag gjort här lyfter man fram värdet i att genom området bygga samman staden. Yimby skrev även ett yttrande för programmet, där vi plockade ut just ambitionerna att förtäta längs dessa gator som positiva aspekter.

Verkligheten utanför programmen och visionerna är dock lite grymmare. Så fort detaljplanerna börjar trilla ut så märker man ofta att de inte har så mycket att göra med områdesprogrammen, oavsett hur bra formuleringar programmen innehåller. De kan tvärtom gå åt rakt motsatt håll, utan problem. Till exempel den här detaljplanen för bebyggelse just vid Marconigatan som nu färdigställts. Uppbrutna lameller, trafikseparering, inga lokaler och ingen kontakt med gatan. Varför? Jo, för det viktigaste är att tänka på solvinklarna, enligt Malin Häggdahl, ansvarig planarkitekt. Och Yimbys yttrande (se föregående länk) hade man tappat bort under samrådet. Eller det här förslaget för Mandolingatan, för att ta en annan bortkastad möjlighet:





Man kan alltså konstatera att markområden som ligger i gyllene lägen för att skapa just de sammanbindande stadsstråk man säger sig eftersträva i programmen försvinner, ett efter ett. Om vi inte genast sätter stopp för att fler såna här anti-urbana och resursineffektiva detaljplaner antas (eller helst utarbetas från första början), så kommer man snart ha kastat bort alla möjligheter att skapa urbana värden i västra mellanstaden, och man kommer inte kunna bygga ihop den med resten av staden. I så fall kommer arbeten som Utbyggnadsplaneringen bara vara ett enormt slöseri med arbetskraft och skattepengar.

Om man kan fokusera på att först och främst komplettera Frölunda torg och göra det till en urban tyngdpunkt och därefter undan för undan förtäta mycket koncentrerat längs dessa stråk kanske det finns hopp om att knyta ihop sydvästra delarna med resten av staden. Då är det dock något oroande att läsa följande formulering ur Utbyggnadsplaneringen: