Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Göteborg 2035: Norra Mellanstaden

 
Extra! Yimby Göteborg anordnar stadsvandring där vi kikar pågående trafikprojekt i centrala Göteborg, med början Inom Vallgraven och vidare mot Övre Husargatan, klicka här för mer info!


Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035

Nästa nyckelområde vi ska titta närmare på i vår serie om Utbyggnadsplaneringen, det dokument där man planerar hur Göteborg ska växa fram till år 2035, är det område man kallar för Norra mellanstaden, och som i princip består av Angered. Detta är alltså ett av de fem områden man tror kan lämpa sig särskilt väl för förtätning, för att nå upp till kritisk massa av boende och arbetande för att ge underlag till urbana verksamheter och service. Vad säger man om natursköna Angered? Hur ska området utvecklas till 2035 och vilken roll i staden kommer det då ha?



 

Delområdet är det av de fem delområden man har identiferat som har den minsta knutpunkten, i form av Angered Centrum, med minst antal boende och arbetande i närheten. Med andra ord sämst förutsättningar för urbana värden att uppstå, om man ska tro rapportens teori om att täthet och mängd urbana verksamheter är nära relaterat. Ca 50 000 människor bor i hela delområdet idag, och man tror inte att det finns stora möjligheter att förändra så mycket fram till år 2020 heller - ungefär 1200 nya bostäder tror man kan byggas i hela området.

Även jämfört med andra delar av den redan relativt glesa mellanstaden är detta delområde mycket glest befolkat. Kring den tydligaste knutpunkten, Angered Centrum, finns ungefär 5850 boende och arbetande inom 1000 meter, att jämföra med 17 600 som motsvarande siffra för Gamlestads torg. Man konstaterar i rapporten att i princip hela norra delen av mellanstaden helt saknar funktionsblandning och att man även har mycket få besökande utifrån, till skillnad från till exempel Frölunda Torg i västra delen av mellanstaden. Området ligger också längst från centrum av de fem nyckelområdena, och upplevs också som mycket isolerat, trots relativt goda kollektivtrafikanslutningar.



Det låter med andra ord ganska dystert i fråga om att skapa urbanitet här. Trots detta diskuterar man i rapporten utvecklingsmöjligheterna och konstaterar att det skulle kunna gå att förtäta så att underlag för service uppstår, men att det kräver ett nytt synsätt, snarare än byggvilja. Området har ju å andra sidan andra kvaliteter som det säkert finns många som uppskattar, som närhet till natur. Stor del av de grönområden som finns är av typen orörd natur, och man har inte lika mycket iordninggjord parkmiljö, men man har till exempel Vättjefjällsområdet som lockar besökare. Angereds Centrum har ju dessutom nytillskott i form av ny simhall, nytt närsjukhus samt en ny ishall att glädjas åt.

Enligt min mening är det svårt att motivera en kraftsamling för att skapa blandstad i området. Det skulle krävas extremt omfattande komplettering för att nå upp till de täthetsnivåer som skulle krävas för att skapa livlig blandstad. Eftersom området ligger så långt bort från resten av staden kan man knappast se det som sannolikt att man kommer kunna bygga ihop det med resten av staden inom en överskådlig framtid. Om principen med kraftsamling är att rikta resurserna mot de områden där vi med minsta möjliga insats kan nå upp till en relativt hög täthetsnivå, så har jag svårt att se varför området har valts ut som ett nyckelområde, mer än för att det skapar en viss visuell symmetri på kartan över utvalda områden.

Frågan är då hur man förhåller sig till detta. Ska man helt överge Angered och främst satsa på att underhålla området så att levnadsstandarden kan hållas på en någorlunda nivå, eller kan man få området att leva upp på något sätt utan att skapa blandstad kring det? Det hela är mycket problematiskt. Men en sak är i alla fall säker: Vi har ändliga resurser att spendera på stadsbyggnad, och det finns många, många platser som är betydligt mer lämpade för att skapa blandstad. Kanske bör man låta Angered och norra mellanstaden vara ett område för de som faktiskt uppskattar glesare bebyggelse mitt i den orörda naturen? Kan man hitta en modell där områdets styrkor kan framhävas och förädlas, och samtidigt få ekonomi i det?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Westlund (17 Maj 2013 23:10):
Jag tycker man borde överväga att knoppa av Angered. Det är inte en del av Göteborg och utvecklas nog bättre som en egen ort snarare än som en koloni till Göteborg. Lärjemotet kan vara utgöra markör för gränsens nord/sydliga dragning. I öst kan gränsen dras någonstans vid Lerjedalens golfklubb. I väst kan gränsen dras väster om Kärra.

Angereds kommun kanske sedan kan arbeta med att göra någonting mänskligt av miljonprogramsmiljön. Angereds centrum eller annan lämplig plats kommer få komunalorganisation som ger underlag för några lunchställen och service. Därifrån kan man bygga vidare ett alltmer livskraftigt näringsliv.

Visst, det är oortodoxt, men det är en tanke som är värd att tänka.
 0
Göran Åhman (18 Maj 2013 03:56):
Som uppvuxen i Angered ser jag på Angereds utveckling, eller snarare brist på utveckling med ett särskilt intresse. Tyvärr kan man bli lätt bedrövad över att utvecklingen inom snart varje mätbart område snarare gått bakåt sedan flera decennier, samtidigt som det självfallet finns en hel del kvaliteter i området. Sammantaget kan man ändå inte undgå att konstatera att Göteborgs Stad faktiskt har misslyckats att vända trenden, kapitalt...

Det är inte utan att man faktiskt kan ta föregående talares funderingar under beaktande. Vad är bäst för Angered? Att bilda egen kommun kanske är ett nog så bra alternativ. Att kraftsamla, skapa en självständig småstads eller förstadsatmosfär kanske skulle lyfta området och skapa helt nya möjligheter. Vad gäller eventuella gränser ser jag gärna att man bejakar det historiska som Ale kommun, alltså att man drar gränser och namnger kommunen efter det gamla häradet. Alltså Vättle härad - Vättle kommun :-)
 0
Jonas Fredö (18 Maj 2013 10:23):
Kanske skulle vara bra och kolla in hur det färdiga Angered var tänkt på 70-talet. Finns det någon chans att få fram hur det var planerat som sattelitstad och 250,000 inv?
 0
Johannes Hulter (18 Maj 2013 10:53):
Jonas: tror inte planerna var så konkreta, tanken var nog bara att fortsätta strössla ut isolerade bostadsområden i skogen. Avsikten var ju inte att skapa en sammanhängande stadsbebyggelse.
 0
Johannes Hulter (18 Maj 2013 11:02):
Förmodligen hade det blivit något liknande Söderort i Stockholm. Tankarna beskrivs bra i början av den här filmen: http:​/​/​m.​youtube.​com/​watch?​v=​xwIagNZJWBU
 0
Gunnar Einarsson (18 Maj 2013 12:05):
Tycker det är ofattbart att man kallar Bergsjön och Angered för "mellanstad" och att man anser det lämpligt att förtäta här. Vad är då "ytterstad", Skövde eller?
Med den stora arealen i en cirkel runt stan blir det en väldigt spridd "förtätning" som följaktligen slutar i ingen förtätning alls, utan maximalt lite Kvibergs ängar här och där.
Men det är väl det makthavarna menar med "stad" och förresten är det viktigt att inte bygga för mycket då bostadspriserna måste hållas uppe.
Att börja från kärnan och gå utåt förefaller annars mig som en rätt självklar förtätningsstrategi.
+1
Gunnar Einarsson (18 Maj 2013 13:27):
Göran Åhman, personligen betraktar jag bara ytterförorterna som ett historiskt misstag. De borde helt enkelt aldrig ha tillkommit. Ber om ursäkt då du har vuxit upp där (har själv vuxit upp i betongområde), men skall jag vara ärlig så hade jag mest sett dem som ett reservlager av byggmateriel och mackadam om det inte vore så att vi har importerat en så omfattande bostadsbrist under de gångna 30 åren. Numera behövs ju varenda lamell.
Om man nu skulle överväga en "avknoppning" av Angered så uppkommer ju dock frågan om finansiering av den kommunala servicen. Skattebasen för Angered, Hammarkullen etc är väl långt ifrån tillräcklig och antar jag kommer så förbli under överskådlig framtid.
+2
Emanuel Alfredsson (18 Maj 2013 13:34):
Angered har egentligen bara Botkyrka Kommun som jämförelseobjekt. I den mening borde Angered förtätas från torget, genom Ramnebacken till Agnesberg, där en pendelstation bör uppföras. En lågbro till Kärra som följer Bäcksins Väg till Orrekulla Industrigata samt en mellanhög bro från Agnesbergsvägen till Nortagenevägen. E6:an däckas över, så att Kärra kan börja växa mot älven.
 0
Daniel Andersson (18 Maj 2013 13:45):
Kungälv och Kungsbacka ligger längre från stan och där är det populärt att bo och byggs mycket. Jag delar synen att det finns fördelar för samhället med att koncentrera bebyggelsen i regionen mot Göteborgs centrum. Det kan göras genom att de som vill bo glest får betala den fulla kostnaden för det, genom att göra boendet i det täta centrum ännu mer attraktivt och bygga mer centralt för att möta efterfrågan samt genom att göra folk medvetna om problemen med att bo glest och göra urbanitet populärt jämfört med villaboende.
Samtidigt, de som ändå vill bo långt från stan, och är beredda att betala för det bör få göra det i mitt tycke. Regionenens planering styr också upp det hela så att sådan exploatering skall göras nära pendeltågssstationer eller liknande.

Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen sticker ut jämfört med tex Bergsjön och Länsmansgården genom att kollektivtrafiken kräver byte till buss i Angereds centrum. Det gör deras läge sämre ur närhetssynpunkt. Varje del av staden och varje förort måste ändå göras så attraktiv som möjligt för de boende. Det rimliga borde vara att det skall vara minst lika populärt att bo i Nordost som i Kungsbacka och Kungälv. Kanske inte för samma människor, men för dem som väljer att bo där. Och att ingen skall behöva känna sig tvingad att bo någonstans. Om det kan ske genom extra bebyggelse, eller snarare innebär att hus borde rivas eller en kombination, vet jag inte.

När området byggdes fanns planer på vidare exploatering och spårväg mot Rannebergen. Lösa planer på spårväg mot Hisingen fanns också. Det finns inga konkreta sådan planer i Trafikstrategin. Om pengar inte var ett problem, vore en spårvägsslinga Angered C-Gårdsten-Lövgärdet-Rannebergen en möjlighet. En annan vore spårväg Angered C-Surte-Bohus-Kungälv-Ytterby.
https:​/​/​www.​sparvagssallskapet.​se/​forum/​viewtopic.​php?​.​.​

En gammal skiss jag gjort över hur vägnätet i Nordost kan göras mindre störande och med mindre barriärer.
http:​/​/​img41.​imageshack.​us/​img41/​7674/​gbgnonorr.​jpg
turkos prickad linje: huvudgata/-väg för motorfordon
orange linje: trafikleder som omvandlas till stadsgator/boulevarder
röd linje: ny gata/väg (prickad: i tunnel)
lila: järnväg flyttad till E6
ljusgrön linje: väg/järnväg som utgår (blir naturmark eller del av stad)
mörkgrön linje: promenadväg/vandringsled (schematisk sträckning)

Huvudidéer är att flytta järnvägen så den och E6 blir en gemensam barriär, samt genomfartstrafik på E45 till E6. Lågbroar vid Agnesberg, som Emanuel föreslår, och Surte, samt tunnel till Gårdsten istället för Angeredsbron när den tjänat ut. Kort tunnel även mellan Hjällbo och Hammarkullen.
Långa sträckor av den smala, svårexploaterade remsan på Göta älvs östra strand blir av med barriärerna och stranden kopplas istället direkt till naturen på bergsbranten och blir värdefulla naturområden.
En ny väg mot Surte är med, däremot har jag inte med en väg mot Gunnilse över Lärjeån som också föreslagits ibland, men mött stort motstånd.
 0
Gunnar Einarsson (18 Maj 2013 14:35):
Daniel Andersson, vad sägs om förlängning av spårvägen från Angereds centrum mot Lövgärdet, kanske via norra Gårdsten, samt en gren av stadsbanan från Frihamnen/Hjalmar Brantingsplatsen mot Kungälv via Brunnsbo-Backa-Bäckebol-Tagene-Kärra?

Målsättningen om att det skall vara minst lika populärt att bo i nordost som i Kungälv är väl lovvärd, men låter kanske lite optimistisk. Vi bör nog vara nöjda om vi kan hålla husen fria från kackerlackor och vägglöss. Å andra sidan kan vi vara säkra på att lägenheterna hyrs ut, då det i nuläget brukar vara runt 900 sökande på varje hyresrätt i Lövgärdet.
+2
Daniel Bergqvist (18 Maj 2013 18:27):
@Johannes W: låter som en kanonidé att göra Angered till en egen kommun. Bättre ekonomiska förutsättningar kan man ju inte ha:

260 miljoner kr i utbetalda socialbidrag/försörjningsstöd (var femte individ av områdets 50.000 boende går på socialbidrag). Källa: http:​/​/​www4.​goteborg.​se/​prod/​G-​info/​statistik.​nsf
Den genomsnittliga inkomsten (25-65 år) ligger på ca 200k för män, 150k för kvinnor.
 0
Daniel Bergqvist (18 Maj 2013 18:33):
I samband med en eventuell priskrasch på bostadsmarknaden tror jag Angered kan bli riktigt "inne" som stadsdel med alla sina hyresbostäder. Efterfrågan på hyresrätter stiger chockartat vid varje större prisnedgång på borätter/villor eftersom människor tvingas sälja och bosätta sig billigare.
 0
Göran Åhman (19 Maj 2013 03:52):
Ja Angered var planerad i en annan tid, med helt andra ideal och idéer, och inte minst helt andra framtidscenarier på planerarnas näthinnor. 1968 års generalplan var trots allt ganska detaljerad. Förberedande arbeten, kanske tom stora delar av den underjordiska stadsbanestation som planerades i Rannebergen tex är redan utsprängd. Som mest planerades Bergum och Vättlefjäll för 200 000 som peak strax innan milleniumskiftet för att sedan plana ut runt 180 000 invånare. Bebyggelsen skulle som Johannes så riktigt påpekar påminna lite om söderorts bebyggelsestruktur fördelade längs två pärlband av stadsbanestationer förgrenade under Rannebergen. Ett i en halvcirkel på Bergumslätten och ett band uppe i Vättlefjäll. Längs med Lärjeån skulle personalintensiva verksamheter rymmas. Angered Centrum skulle bli dubbelt så stort som Frölunda Torg och följaktligen också ha två stadsbanestationer. Lövgärdet och Gårdsten har aldrig varit avsett för spårtrafik utan var endast avsett som kompletterande randbebyggelse. Man hann ända till Rannebergen sen tog det stopp, tvärstopp. Allt efter det har egentligen bara bestått i lappning och lagning och ett försök i att minimerande av skador, om man skall vara krass.

Som jag ser det finns egentligen bara två alternativ, om man skall bryta den negativa stillastående sörja som stadsdelen befinner sig i nu.
1. Ge området åter till naturen (kanske lite svårsmält)
2. Kraftsamla ordentligt. Se till att förbinda stadsdelen med övriga stadsdelar å det snaraste, både med spår och väg. Ja det är så viktigt att jag skulle tom kunna tänka mig nya vägar utan de minsta urbana värden, bara för att bryta den totala isolering som nu råder. Alltså nya vägar till Kortedala, Bergsjön och Gunnilse, samt Surte. Spår till Surte och Kortedala.
Se till att skapa förutsättningar för Angered att utvecklas till en egen tätort med tillräckligt underlag i invånare för service mm. Det är enda chansen. Duttande kommer endast manifestera nuvarande situation med socialt utanförskap och ohälsa osv, i decennier...
 0
Johannes Hulter (19 Maj 2013 10:11):
Göran: Intressant, du råkar inte ha 68 års generalplan, vore spännande att se. Det jag sett har varit väldigt övergripande.
+1
Hans Jörgensen (19 Maj 2013 10:47):
Angered har väl egentligen bra förutsättningar geografiskt, det ligger inte så off om man tittar på närheten till de stora stråken in och ut från Gbg. Så långt går det att förstå tanken bakom att skapa en ny "stad" där (kombinerat med den tidens gröna våg).

Problemet är väl den väldigt storskaliga planeringen där bebyggelse lagts i sateliter avskilda av kuperad terräng och av trafikleder. Mycket typiskt ovaninfrån-perspektiv.
Men en plats som Hjällbo och Lärje ligger egentligen riktigt bra till. Här möts ju Lärjedalens stråk (Gråbovägen som förbinder med Lerum och Alingsås kommuner), E45 samt möjligen också E20 genom passagen över Bergsjön.
Det som saknas är naturligtvis en bro över älven till Bäckebol/Tagene.
Då tror jag Hjällbo/Lärje skulle kunna få fina förutsättningar för bland annat närinsgsverksamhet.
Man kunde också utveckla platsen krin Lärjeholm (en bevarad herrgårdsmiljö i skön miljö kring Lärjeåns nedre del).

Och visst kunde Angered bli en egen kommun. Då tänker jag att hela Lärjedalen bilda en kommun där dagens Angered, Olofstorp, Bergum ingår upp till nuvarande kommungränsen i öster. Kommuncentrum lämpligen vid Angered Centrum.
Lärjedalens Kommun (eller vad den skulle kallas) har riktigt bra förutsättningar för t ex att turism då området har rika naturmiljöer. Det här är ju, med lite god vilja, Göteborgs Grand Canyon :). Det skulle till exempel vara bra läge för campingplatser och vandrarhem i närheten av Angered Centrum och Vättlefjäll. Förutom områdets egna kvaliteter har besökare närhet till hela Gbg-regionen och södra Bohuslän. Kusten nås närmast via Angeredsbron (15 km till nordvästra Hisingen). Flygplats finns inom 12 km. Kungälv och Marstrand nås på kortare avstånd än från centrala Gbg.

Fast om Angered-Lärjedalen skulle brytas ur Gbg kommun, då skulle rimligen samma sak få göras med Torslanda och Askim.
 0
Emanuel Alfredsson (19 Maj 2013 12:15):
http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​Vi.​.​

Jag har tidigare visat upp den här bilden med blandade reaktioner.

Skulle Angered bli en egen kommun igen, så skulle man troligen inkludera Kärra i den. Mest för att slippa administrativa motsättningar när det vankas älvöverskridande planer.
 0
Hans Jörgensen (19 Maj 2013 12:36):
Emanuel, ja det vore nog bra att få med en bit av östra Hisingen i Angered-Lärjedalen. Då skulle även Kärra bli en del av en ny kommun med närmare till kommunens centrum.

Området kring Lärjeholm på båda sidor älven har ju som sagt ett bra läge. Det är egentligen mycket märkligt att det inte finns en älvförbindelse där.
+1
Hans Jörgensen (19 Maj 2013 12:46):
En lite "separatistisk" reflektion kring Angered kontra Göteborg.
Möjligen kan man se det som att Angereds utveckling har hämmats av att ligga under storkommunen Göteborg. Hade det varit en egen administrativ enhet skulle de kunna driva mycket av utveckling, infrastruktur, med mera utan att behöva gå igenom administrationen kring Gustav Adolfs Torg.

Tyvärr har väl utvecklingen gått i en imotsatt, än mer centralistisk riktning, med tanke på statens beslut att flytta skattekontor in till centala Gbg.

Om man ser på den stadsmässiga utvecklingen i några av regionens andra kommuner, Kungälv, Mölndal och Kungsbacka så inser man att stadsmässig förtätning fungerar skapligt i mindre orter. Det skulle gå att göra liknande i Angered Centrum och Hjällbo. Jämför t ex med Mölnlycke centrum (Mölndals kommun) som väl har jämförbara geografiska förutsättningar som Angered.
 0
Daniel Andersson (19 Maj 2013 13:44):
Hans: Mölnlycke ligger i (och är centralort i) Härryda kommun.
+1
Göran Åhman (19 Maj 2013 13:50):
Jo jag har ett tryckt exemplar liggande Johannes. Fast nu när jag tittar får jag väl hålla med om att det är rätt övergripande. Det enda som är riktigt detaljerat är alla motorvägsplaner ;-) Som ett nät över området skulle de gå, filerna skulle vara sex till åtta i primärstråken och fyra i sekundärstråken. Framförallt hade man gjort ett gediget arbete att kartlägga befintliga (dåtida) förhållanden och var man rationellt kunde bygga. Som uppvuxen mellan jordbruksbygd och naturbyggd i just Rannebergen blev jag förskräckt när jag i unga år såg planen. Nu med lite andra glasögon blir jag förskräckt när man ser den stadsfientliga, dysfunktionella stad man var på väg att skapa, och på ett sätt kanske vi skall vara glada att det tog stopp i Rannebergen...
Hade varit kul att digitalisera planen för en större spridning. Kan fungera som varnande exempel och göteborgsmodernismens sjunkande flaggskepp ;-)
 0
Håkan Tendell (19 Maj 2013 13:57):
Personligen tror jag att kommunsammanslagning på lång sikt ger större välstånd till Göteborgsregionen än kommunsplittring.

Man bör titta på inom vilka gränser Göteborg är det naturliga centrat vad gäller folks arbete, studier och nöjen. Någon exakt vetenskap är det inte fråga om, men det tycks mig rimligt att det vore mer effektivt om stadens utveckling kunde beslutas med en och samma klubba inom det geografiska område som i verkligheten utgör staden som organism.

Härav följer att Partille kommun och Öckerö kommun solklart borde införlivas i Göteborgs stad. Delar av Mölndals kommun och Härryda kommun likaså, men varför krångla till det? De borde i sin helhet inlemmas i Göteborg. I övrigt kan jag se att det också torde vara fördelaktigt om Kungälvs kommun, Ale kommun, Lerums kommun och Kungsbacka kommun genomgick fusion med Göteborgs stad.

Till ytan skulle detta nya Göteborg inte vara anmärkningsvärt stort. Tvärtom skulle det på kartan se ut som en vanlig, hederlig, svensk kommun, ungefär som Västerviks kommun på ostkusten, men vilken skillnad det skulle kunna bli för effektiviteten och helhetssynen i planeringen! Och med en större ekonomi skulle också djärva, gynnsamma projekt kunna genomföras utan att behöva dras i långbänk (bortsett från att det tar väldigt lång tid i dagens Göteborg, men det nya är kanske vad som behövs: lite nytt blod, friska fläktar och nya perspektiv.

Om det nu är som jag påstår att folk och företag i de uppräknade "göteborgskommunerna" tillsammans utgör en hyfsat specifik organism som vi kan kalla Göteborg, vore det då inte en god idé att genomföra den föreslagna sammanslagningen?

Vän av ordning skulle förvisso kunna invända att det skulle innebära både den ena och den andra nackdelen för många av de ännu inte införlivade kommunernas invånare att bli en del av det nya, stora Göteborg. Och utan att själv ha några konkreta exempel på sådana nackdelar, kan jag vitsorda att nackdelar finns med mitt förslag: så brukar det ju vara med vilda idéer, men huvudfrågan förblir: Överväger fördelarna nackdelarna?

Jag är kanske inte rätt man att svara på det, men ju mer jag tänker på det, desto märkligare tycker jag det blir att frågor om kommunfusioner inte diskuteras oftare. I näringslivet är det ju vanligt med fusioner för att göra två aktörer starkare på en marknad: för att tillsammans kunna hävda sig bättre i konkurrensen.

Vad vilja Göteborgs stad och vad vilja Partille, Öckerö, Mölndal, Härryda, Kungälv, Ale, Lerum och Kungsbacka med sina liv här på jorden?
 0
Göran Åhman (19 Maj 2013 14:02):
Som flera sagt, satelitstrukturen är Angereds förbannelse. Det bor trots allt 45000 människor i stadsdelen, förlåt området. Att helt plötsligt börja bygga stad mitt i detta låter sig inte så lätt göras. Men man kan faktiskt försöka. Angered Centrum är en viktig punkt. Man har antydan till kvartersuppbyggnad i det bantade centrumet som växte upp efter oljekrisen och den stora tvärniten. Fortsätt på det, sen stråken. Längs med Lärjeåns dalgång, den smala delen mot Hjällbo och älven, "urbanisera" Eriksbo och Gråbovägen fram till korsningen med Storåsvägen mot AC. Sen är det bara några rediga stenkast till centrumet, det borde man kunna knyta ihop över en inte alltför lång tid. I nämnda korsning finns oxå ett trafikreservat för att knyta Hammarkullen, och då framförallt Hammarkulletorget närmare dalen. Inte nog med det, från samma korsning fanns det under 90-talet oxå långt framtagna skisser på en bro över Lärjeån upp mot Ljusårsvägen, alltså mitt emellan Kortedala och Bergsjön. Tänk om man kunde fått en "stadsgata" med spårvagn där. Då är vi på rulle! :-)
 0
Krister Malmqvist (19 Maj 2013 14:15):
Kungsbacka ligger i Halland och skall där förbli!
 0
Göran Åhman (19 Maj 2013 15:09):
...och Hisingen i Bohuslän, forna Ranrike medans resten av Göteborg ligger i Västergötland. Städer har alltid varit något fristående mot de omgivande landskapen :-)
+1
Hans Jörgensen (19 Maj 2013 16:19):
Daniel A: Ja Härryda är det ju.
Ordet Möln som förvillar kanske.

En titt på kartan ger att Mölnlycke och Angered Centrum ligger precis lika långt från Gbg C.
Så det finns en del likheter mellan Härryda kommun och en eventuell Lärjedalens kommun.

Därför är det intressant att se hur stora skillnader det kan bli mellan en ort som Mönlycke och Angered (Centrum). Den senare tror jag mycket väl på att förtäta stadsmässigt. Som G.Å nämnde, strukturen är faktiskt en form av blandstad i några få kvarter intill centrumet. Där finns alltså verksamheter, restauranger, cafeterior och butiker i gatuplan och bostäder ovanpå iallafall i ett par av kvarteren. Skillnaden mot äkta kvartersstad skulle väl vara att det inte är blandtrafik på gatorna emellan.
Den som inte varit i A.C rekommenderas ett besök däruppe, det är faktiskt rätt inspirerande att se hur man försökt få till kvartersstad redan i slutet av the 70s. Kanske var det en tidig reaktion mot de föregående årens icke-urbana byggande.
Men det skulle behövas mer förstås. Och det går, utrymme är inte problemet där :)
 0
Hans Jörgensen (19 Maj 2013 16:35):
För tillfället är jag i Tammerfors, därav dök jag inte upp på dagens vandring som naturligtvis hade varit intressant :)

Tammerfors ger för övrigt rätt trevlig inspiration som varande en förvånansvärt urban stad. (åtminstone så här i sommartid). Dess centrum har säkerligen högre befolkningstäthet än centrala Gbg.
 0
Niklas S (19 Maj 2013 17:20):
@Hans Jörgensen: Om du vill behålla den bilden av Tammerfors så utfärdar jag en varning för Hervanta :) Missa inte Saluhallen och att där äta "Musta makkara" med lingonsylt och ett glas mjölk.
 0
Erik Funck (19 Maj 2013 18:57):
Jag tänker att det är rimligt att framförallt det område som kan tänkas förtätas till sammanhängande stad är vad som bör utgöra Göteborgs kommun. En karta: http:​/​/​i1350​.​photobucket.​com/​albums/​p765/​deatrier/​gbgk.​.​
+1
Patrik Höstmad (19 Maj 2013 19:53):
I UNDERLAGSRAPPORT HISTORISK TILLBAKABLICK från Trafikstrategin s18 finns en kara över "Kollektiv Stomlinjeplan År 2000, Alternativ Stadsbana, system med två banor." som är från 1967. Troligen identisk eller mycket lik det som fanns i generalplanen. Intressant att förutom de två pärlband som Göran Åhman talar om så tänkte man sig även en förlängning till Kungälv via Angered.

http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​wcm/​connect/​ffeb1d2c-​c797-​40​54-​.​.​

Göran Åhman om du digitaliserar generalplanen så vore det en välgärning för mänskligheten (eller iaf för mig :)
+1
Johannes Hulter (19 Maj 2013 20:15):
Ur den historiska tillbakablicken:

"Den dåvarande spårvagnsdirektören ändrade, i samband med Snabbspårsutredningen 1967, ståndpunkt i tunnelbanefrågan och blev motståndare mot projektet då han ansåg kostnaden inte motsvarade samhällsnyttan. Istället ville han införa ett system som möjliggjorde ett mer flexibelt resande, varför idén om spårtaxi väcktes. Resultatet blev att man 1970 presenterade en utredning som föreslog införandet av ett spårtaxisystem bestående av 18 000 obemannade vagnar, i vilka Göteborgs invånare skulle kunna transporteras mellan 360 stationer. Detta trots att något liknande system inte hade implementerats i full skala någon annanstans i världen."

GAAAAAH!!! Om jag får tag på den där spårvagnsdirektören då...
+1
Göran Åhman (20 Maj 2013 04:17):
Man borde ju kunna få den, GP Angered-Bergum alltså, inscannad av nån förvaltning. Verkar ju inte ens som SBK har den digitalt. Skall undersöka det närmare.

Jo jag såg, när jag tittade närmare idag att man faktiskt lagt in ett reservat för "framtida spår" till Hisingen via en sväng under Gårdsten. Men även en anslutning till/från Säve. Vidare skulle Bergumsbandet kunna få en fortsättning mot Stora Lundby (nuvarande Gråbo) och Vättlefjällsbandet en fortsättning in i Alefjäll...

Men skissen i "I UNDERLAGSRAPPORT HISTORISK TILLBAKABLICK" är troligtvis ett tidigare utkast då Vättlefjällsbandet i generalplanen har en annan riktning och placering i terrängen.

Vad gäller AC så var det absolut en reaktion mot det storskaliga scaft-tänket, även om man inte helt släppt trafiksepareringen. Det fick iaf den märkliga effekten att det område som har lägst exploatering, iaf lägst skala, är det mest centrala området. Alltså tvärt emot Frölunda Torg t.ex. De nya kvarteren i anslutning till Angereds Sjukhus verkar faktiskt lovande, där man fortsätter med ACs kvarterstruktur. En mycket liten stad helt enkelt, tyvärr med de flesta invånarna i satelliter...
+3
Matthias H. (20 Maj 2013 08:54):
http:​/​/​img10​5.​imageshack.​us/​img10​5/​1499/​angered680​0​1la.​.​

Härovan är en bild som jag la in i tråden där vi snackade om utredningen för något år sedan.
 0
Matthias H. (20 Maj 2013 08:56):
Som sagt, kusligt men fascinerande med denna jättelika plan.
 0
Johannes Hulter (20 Maj 2013 09:58):
Jag kan scanna den, om någon kan låna ut den. Vore intressant att få en detaljerad bild.
 0
Matthias H. (20 Maj 2013 11:44):
Johannes, var det den bilden jag länkade till som du menade nu i inlägget 09:58? Eller finns det andra bilder/kartor också?
 0
Johannes Hulter (20 Maj 2013 12:40):
Matthias: Jag menade den du har. Om man skannar den så går det att zooma in etc. Kan du skanna? Annars kanske man får låna den...? :) Du kan mejla på johannes.asberg at gmail.com
 0
Matthias H. (20 Maj 2013 13:36):
Nänä, jag har inte den, jag hittade den på nätet vid det tillfället vi pratade om det i den tråden om snabbspårvägsutredningen. Sorry.
 0
Patrik Höstmad (20 Maj 2013 15:39):
Jag kunde inte stilla min nyfikenhet så jag lånade just Generalplanen på Arkitekturbiblioteket. Tyvärr saknades just den stora och fint färglagda kartan Matthias H. länkade till. Men motsvarande info finns i andra kartor.

Hittade även en utredning om Angereds centrum från 1968. År 2000 skulle ett litet AC omgärdas av inte mindre än 22 parkeringshus och helt galet mycket trafikspagetti med kringlor och ramper i olika nivåer. Sydväst om stan finns förslag på ett mot som jag bara sett motsvarighet till i Los Angeles.

Om inte Göran Åhman får positiv respons av SBK så kan jag ställa mig och scanna.
 0
Matthias H. (20 Maj 2013 15:50):
Men visst är planen lite läskigt Albert Speer-aktig? JAg ryser lite grand över vilka enorma framtidsplaner dom hade.
 0
Daniel Andersson (20 Maj 2013 16:22):
Eventuell villfarelse om att planerarna på 60-talet såg grönkilarna som någon slags parkmark och resurs för rekreation flyr all världens väg när man man ser denna karta. Det är uppenbart att grönområdena, i vart fall i denna plan, endast sågs som ett utrymme för motorvägar och skyddszoner runt dessa. Hela Lärjeäns sträckning hade bekvämt kunnat beskådas från bilfönstret i 110 km/h. Vilket iofs inte hindrar oss från att se naturmarken som en grön tillgång idag.
 0
Patrik Höstmad (20 Maj 2013 16:37):
Ja, planen är mycket läskig. Otroligt med all trafikinfrastruktur (väg, kollektivtrafik och cykel) som behövdes för att försörja den glesa planen längs pärlbanden. Det verkar vara en plan som bara kan förverkligas om man inte behöver hushålla med resurserna.
+2
Johannes Hulter (20 Maj 2013 23:05):
Träffade på Göran Å efter Heden-debatten idag och han hade med sig den, så nu ställer jag mig och skannar den - all of it - så dyker den upp här om ett tag... :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.