Göteborg 2035: En översikt

Vi har tidigare skrivit om den samling strategidokument som tagits fram för att planera hur Göteborg ska kunna växa med ca 150 000 personer, ungefär fram till år 2035 (se länk ovan). Göteborg är som bekant en mycket gles stad, med stora avstånd mellan stadsdelar och funktioner (bostäder, arbetsplatser, kultur, kommers etc). När staden ska växa och utvecklas måste vi därför hitta ett sätt att göra det hållbart, med alla de vid det här laget kanske lite tjatiga men ändock så viktiga hållbarhetsdimensionerna. Strategi för utbyggnadsplanering är ett dokument som Stadsbyggnadskontoret tagit fram där dessa frågor diskuteras. Arbetet är en fördjupning av den Översiktsplan (ÖP) vi haft sedan ett par år tillbaka. Innan vi i framtida inlägg tittar på de olika delarna av planeringen så ska jag försöka sammanfatta dokumentets huvudpoänger.

Vad det i praktiken handlar om för nutida och framtida Göteborgare är frågor som: Ska vi fortsätta sprida ut staden med bilberoende bostadsenklaver i stans ytterkanter, eller ska vi förtäta den befintliga staden så att fler kan ta kollektivtrafiken eller gå dit de ska? Hur ska vi göra Göteborg attraktivt för skattebetalare och företag så att vi har råd att erbjuda medborgarna nödvändig service? Hur ska vi bemöta klimatförändringar och skadliga luftvärden? Hur ska vi använda våra resurser så effektivt som möjligt?

Det rör sig alltså om väldigt viktiga frågor för Göteborg och alla som bor eller ska bo här. Som vi har uppmärksammat tidigare så inbjuder även Stadsbyggnadskontoret oss alla att lämna våra synpunkter på dokumenten, vilket kan göras t. ex. här. Vi från Yimby ska naturligtvis tillsammans skriva och lämna in ett yttrande så småningom, men vem som helst kan göra det, och jag uppmuntrar er alla att utnyttja era demokratiska rättigheter och säga vad ni tycker om detta. Vill man så kan man naturligtvis avvakta med att skriva tills vi har analyserat dokumenten här på Yimby, om man vill ha ytterligare perspektiv.

Så, vad står då i utbyggnadsplaneringen som nu skickats ut på remiss? Som vi skrev i vårt inledande inlägg i serien så är det till stora delar väldigt fin läsning som går helt i Yimby-anda. Precis som Yimby gjort de senaste åren talar man i dokumentet om vikten av att skapa en stad som är attraktiv för människor och företag genom att bygga tätt och stadsmässigt. Man har också låtit göra en stadslivsanalys (som en av många studier som ligger till grund för planeringen) som funnit ett mycket tydligt samband mellan täthet och utbud av urban service, och det är ju alltid trevligt ju mer empirisk data vi har som stöder våra teser. Det är också de täta blandstadsområdena som generellt är mest attraktiva både för boende och företag. Dessa övergripande värderingar finns det faktiskt inte så mycket att säga om - de ligger helt enligt Yimbys värderingar och uttrycks så tydligt och pedagogiskt man kan önska sig.

Det är mycket som ska byggas. Staden förväntas växa med 1% varje år, avseende befolkning, bostäder och arbetsplatser. Det motsvarar ungefär 2500 nya bostäder och 3000 nya arbetsplatser per år, alltså betydligt fler än vad som byggts de senaste decennierna. Denna tillväxt är egentligen inte anmärkningsvärt stor även om det låter som stora siffror - den är till exempel mindre än för både Stockholm och Malmö, procentuellt sett. Det är väldigt viktigt att utbyggnaden och tillväxten sker på ett hållbart sätt, det skulle vara förödande om man inte lärt sig av tidigare misstag och fortsätter bygga utspritt och bilberoende. Dagens boende i förorterna kanske känner sig tvingade att ta bilen när de ska uträtta ärenden eller åka till jobbet, men låt oss då se till att vi inte tvingar framtidens invånare på samma sätt, utan att vi bygger en stad som ger fler hållbara transportalternativ.



Många av de bostäder och lokaler som kommer byggas det närmaste decenniet är dock redan projekterade och "klara". Det pågår också arbete med detaljplaner som kommer utgöra så mycket som över hälften av det bostadsbyggande som bedöms kunna göras 2016-2021. Dessa kan vi alltså ställa mot utbyggnadsplaneringens värderingar och mål. Uppfyller de detaljplaner som kommer stå för bostadsbyggandet dessa, eller måste vi prestera bättre i fortsättningen? Hur förhåller man sig i utbyggnadsplaneringsdokumentet till de pågående projekten? Ger detta förhållningssätt någon insikt i hur vi kan förvänta oss att de framtida projekten uppfyller målen? Exempelvis byggs ju just nu Kvibergs Ängar vid ett av nyckelområdena. Är det bebyggelse som bidrar till en sammanhängande bebyggelsestruktur? Vi får hoppas att det inte är vad man anser och att det snarare ses som ett bra exempel på precis hur vi inte ska bygga vidare. Jag blir något oroad över att man inte tar större avstånd från många av dagens pågående projekt och ställer dem i kontrast mot dokumentets värderingar.

Först och främst är det i den s.k. mellanstaden man ska bygga, precis som anges i ÖP. Centrala Älvstaden, det vill säga det centrala området där Frihamnen, Ringön, Gullbergsvass, Centralenområdet och Södra Älvstranden ingår, finns inte med i utbyggnadsplaneringen, men det är inte för att man glömt bort eller inte vill bygga i området, utan för att det helt enkelt är ett separat projekt som har sina egna planeringsdokument. Backaplan är ett undantag, som visserligen behandlas även i arbetet med Centrala Älvstaden, men som även behandlas i utbyggnadsplaneringen.

Det är framförallt kring fem nyckelområden man vill kraftsamla och koncentrera utbyggnaden: "Norra mellanstaden" (Angereds Centrum etc.), Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön (som ett område), "Östra mellanstaden" (avgränsat av Säveån i norr, Partille i öster, centrum i väster och Mölndal i söder), "Västra mellanstaden" (kring Frölunda Torg) och "Centrala Hisingen" (kring Backaplan). Syftet med denna krafsamling kring specifika punkter är att med så effektiv resursanvändning som möjligt uppnå kritisk täthet för att urbant utbud och attraktionskraft ska öka. Vid dessa platser finns redan viss service och täthet, och kanske viktigast god kollektivtrafik. Vi ska återkomma i framtida inlägg till dessa fem nyckelområden och titta på dem mer i detalj.




Alternativet till att koncentrera byggandet kring några fokuspunkter är att bygga, som man skriver i rapporten, "lite här och där". Med andra ord så som det mesta byggts de senaste decennierna. Då kan vi förvänta oss att se den typ av bebyggelse som ger snabbast och säkrast kortsiktig avkastning för byggherrarna, med andra ord solvinkelomptimerade, utspridda och dyra lägenheter och villor i de mest attraktiva och lättexploaterade områdena. Med den typen av utströsslad husipark eller lameller så kan vi vara säkra på att vi får fler områden som säljs som "stadsnära boenden" men som inte själva är en del av staden och inte bjuder mycket tillbaka i form av stadsliv. Om man ska bygga de flesta av bostäderna i stadens ytterområden kommer grönområden - och då talar vi om äkta, orörda grönområden, inte gräsplattar på motorvägsrefugerna eller buskage på parkeringsplatser - att exploateras och försvinna samtidigt som vi ökar ett redan för stort transportbehov.

Med risk att bli tjatig: Utbyggnadsplaneringen är till stora delar klockren. De mål och värderingar kring kraftsamling, sammanhängande struktur, täthet och hållbarhet är bra, mycket bra. Men, och här är ett stort men, det spelar tyvärr ingen större roll hur bra formuleringar man har eller hur fina visionerna är. Utbyggnadsplaneringen kommer, likt ÖP, inte vara juridiskt bindande. När det gäller ÖP har det gång på gång visat sig att det går hur lätt som helst att bygga tvärtemot vad ÖP säger (och om man skulle bli frågad är det bara att definiera om alla begrepp tills man kan anses ha byggt enligt ÖP trots allt). Det finns väl egentligen inte mycket som pekar på att det kommer bli annorlunda med detta dokument, och allting hänger alltså på hur väl man lyckas implementera planerna. Och svårigheterna ligger nog inte först och främst i att ta fram bra visioner, utan i andra processer.