Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Kunskapsstråket Guldhedsstaden

 
I helgen presenterades ”Kunskapsstråket Guldhedsstaden” på GP Debatt. Det är ett spännande projekt som tagits fram i samarbete med arkitektbyrån inobi. Utgångspunkten är att den stora utmaningen för stadsplaneringen de närmaste femtio-hundra åren är förtätningen och förstadligandet av de enorma områden av utspritt husipark-strössel som den funktionalistiska epoken lämnade efter sig runt våra städer. Framtidens städer kommer till stor del att byggas in i och genom redan befintliga stadsdelar. Det här är en stor utmaning för stadsbyggandet jämfört med tidigare, då man ofta exploaterade jungfrulig mark.



Ladda ned och läs planförslaget

Dagens förtätning innebär tyvärr alltför ofta att man utan större eftertanke sprider ut nytt husipark-strössel i det gamla husipark-strösslet, under långa och segdragna konflikter med lokalbefolkningen. På det viset lyckas man långsamt men metodiskt ta bort förortskvaliteter utan att samtidigt tillföra stadskvaliteter. Det är naturligtvis en fullständigt idiotisk strategi.

Det alternativ vi föreslår är att man istället förtätar längs befintliga stråk och noder, även om de i dagsläget vanligtvis är utformade som renodlade transportleder och trafikmot.



Guldhedsgatan




Guldhedsgatan


Genom stadsmässig förtätning och viss justering av trafikmiljön så kan vi skapa levande, blandade stadsstråk som binder samman staden. Det är för övrigt precis samma strategi som arkitekten Ola Andersson för fram i Vykort från Utopia och som Yimby länge propagerat för.



Wavrinskys plats



Wavrinskys plats

För att visa på vilka fördelar man kan nå med denna strategi så har vi tagit fram ett konkret förslag för stråket mellan Chalmers och Sahlgrenska, som vi kallar ”Kunskapsstråket Guldhedsstaden”. Det är inte mer komplicerat än att vi bygger riktig stadsbebyggelse, dvs. vanliga, hederliga funktionsblandade gathus, på det som idag endast är trafikimpediment.



Chalmersplatsen

Transportleder förvandlas till stadsgator. Bara mellan Sahlgrenska och Landala Torg kan man på så vis få in minst 1000 nya bostäder och 20.000 kvm lokalytor för kontor, handel och andra verksamheter.



Kapellplatsen




Kapellplatsen

De här planprinciperna kan naturligtvis med fördel appliceras i andra liknande områden. Närförorter som Högsbo, Brunnsbo, Kortedala osv kan med rätt sorts planering få urbana kopplingar till den expanderande innerstaden. Från dessa initiala stadsstråk kan sedan sekundära urbana rottrådar växa fram in mot områdena och successivt skapa allt starkare urbana nätverk.

I Guldheden kommer sannolikt Stadsbyggnadskontoret inom kort att inleda planarbete för förtätning. Yimby kommer naturligtvis att bidra genom att sammanställa ett yttrande, där vi kan vässa förslaget ytterligare. Det vore häftigt att se de idéer som stötts och blötts här på Yimby sedan 2008 förverkligade i ett konkret planprojekt.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Göran Åhman (11 Februari 2013 02:15):
Lysande! Det här måste till och med en nimby tycka om. Jag som yimby hade gärna sett än mer. Allt från lite justeringar till att även förtäta kringliggande gator och stadsdelar. Men en lysande början som sagt :-)
+1
Johannes Hulter (11 Februari 2013 09:24):
Göran: Tack! Detta koncept kan med fördel kombineras med stadsplaner för stadsdelarna, så man tydligt ser hur man ska växa vidare från de första exploateringarna. Man måste säkerställa att man inte försvårar fortsatt utbyggnad genom de förtätningar man genomför. Personligen har jag en pragmatisk inställning. Kan man ta ett första litet steg som alla kan enas om så är det bra. Då blir det lättare att kanske ta det där andra steget sedan.
 0
Johannes Hulter (11 Februari 2013 10:54):
Om jag sammanfattar kritiken såhär långt:
1. Konceptet och strukturen är jättebra.
2. Husen borde vara högre.
3. Mer klassicism och variation arkitektoniskt.
4. Större grepp med mer bebyggelse "inåt" omgivningen.

Tycker det låter som mycket bra synpunkter att ta med sig när man arbetar vidare med förslaget! :)
 0
Hans-Olof Hansson (11 Februari 2013 11:51):
Mycket bra plan ooch ideer! Detta vore verkligen något att bygga.
 0
Mikael Bigert (11 Februari 2013 12:28):
Väldigt bra inlägg! Ser attraktivt ut, boder tilltala många.

Jag kan bara hoppas att beslutsfattarna lägger mer krut på förtätning ( istället för att vara så fixerade vid "regionförstoring" ) :)
Mikael
 0
Daniel Andersson (11 Februari 2013 12:48):
En liten vidgad fundering: Vi på YIMBY spyr ofta galla över modernistisk stadsplanering. Nu är dock stora delar av staden sådan så det leder mest till negativitet. Jag menar att man faktiskt kan se på den positivt och i någon mening omfamna den. Bilens roll är central. Funktionalisterna såg hur traditionell kvartersstad längs större gator skulle tvinga mängder av människor att leva i avgaser, buller och trafikolyckor vid trafikdiken. Tack var deras framsynthet att lämna skyddszoner kring trafiklederna har massor av personer under decennierna från 30-talet och framåt fått en lugnare boendemiljö än vad som annars varit fallet.
Nu har tekniken utvecklats med avgasrening, bättre ljuddämpade fönster och fasader, tysta innergårdar och "traffic calming" som minskar allvarliga olyckor. Vi har då unika möjligheter att likt förslaget ovan bebygga stora områden i staden (som fortfarande i någon mening är jungfrulig mark). Ett mer svårhanterligt problem med den modernistiska staden är glesheten inne i områdena med 'strrössel'. Det är nästa utmaning, som Johannes säger. Kanske tycker ni denna historieskrivning är väl positiv, men kanske är det lättare att övertyga inbitna modernister om vinsterna med förtätning med ett sådant perspektiv.
 0
Johannes Hulter (11 Februari 2013 13:02):
Daniel: Ja, jag tror det är en klok, pedagogisk beskrivning som dessutom öppnar för ett mer positivt och konstruktivt samtal. Men anledningen till att man ofta vill problematisera funktionalismens stadsbyggande är ju att det tyvärr fortfarande rullar på. En verkligt konstruktiv diskussion får man nog först när stadsbyggandet verkligen ändrar riktning och default blir att bygga tätt och blandat. Tragiskt nog är vi inte där än...
 0
Magnus M. (11 Februari 2013 13:16):
En liten fråga: Stenbron som går över Guldhedsgatan mellan WP och Chalmers, vill ni riva den? Ser den ingenstans.
 0
Johannes Hulter (11 Februari 2013 13:25):
Magnus: Nej, absolut inte. Det är Egnahemsvägens bro du tänker på, den ska såklart vara kvar, håller med om att det inte framgår ordentligt av perspektiven.
 0
Magnus M. (11 Februari 2013 13:28):
Ah, nu såg jag den i pdf'en. :-)
 0
EL (12 Februari 2013 08:37):
Kunskapsstråket. hörs på namnet att man måste ha gångavstånd till den s.k. högskolan. Övriga halva miljonen eller mer människor skall spärras ute. Inget sympatiskt förslag. Från Sahlgrenska till Kapellplatsen skall trafikflödet ha plats. Skall det vara så svårt att fatta.
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2013 09:27):
EL: Vilken besynnerlig kommentar. På vilket sätt menar du att folk "spärras ute"?
 0
Hans-Olof Hansson (12 Februari 2013 09:45):
Det största problemet för spårvagnarna i omrädet är hållplatsen Chalmers. Här står det lätt 4-6 vagnar och trängs. Jag ser inte om förslaget åtgärdar detta.

Mitt förslag är lägga ner spårvägen som tunnelbana från Chalmerstunneln till Linneplatsen. Det gör det också möjligt att bygga ett hus där tunnelmynninngen idag syns.
 0
Johan Bengtsson (12 Februari 2013 11:00):
Ja det här med kollektivtrafiken får man kanske fundera på? Min erfarenhet är att bussar/spårvagnar som går från Chalmers i rusningstid brukar vara (över)fulla, så något borde nog göras åt kapaciteten om fler människor skall bo i området.
 0
EL (12 Februari 2013 12:27):
JÅ Inte mer besynnerligt än att du inte varit på Övre Husargatan och sett eländet där. Detta vill du göra med Guldhetsgatan, mycket besynnerligt
 0
Daniel Andersson (12 Februari 2013 12:49):
Hansson & Johan B: Hållplats Chalmers behandlades en del i programmet för Mossen-Johanneberg-Landala som presenterades nyligen. Dessa idéer bör naturligtvis tas in i det aktuella arbetet. Konkret föreslogs en utbyggnad till dubbla hållplatslägen. Detta skulle ske genom att nuvarande hållplats-ö breddades till fyra spår.
Programmet har presenterats på yimby och vi lämnade även in ett yttrande om det: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​12/​yttrande-​over-​chalmers-​jo_​.​.​
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2013 13:09):
EL: Du menar alltså att folk är utestängda från Övre Husar? Jag förstår faktiskt inte vad du menar. Är det någon sorts ironi? Jag har varit på ÖH en hel del sedan trafikomläggningen, det är fotgängare, cyklar, bilister, bussar och lastbilar som åker där hela tiden.
 0
Hans H (12 Februari 2013 13:09):
EL: Inget var väl tänkt att göras med gatan i förslaget? (Rätta mig gärna, jag kan minnas fel) Men Guldhedsgatan är enkelfilig idag på sitt smalaste ställe, så kapaciteten är densamma som för Övre Husargatan redan.
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2013 13:12):
Hans H: Skillnaden är att bussarna inte kör i kollektivtrafikkörfält, men det är ju lätt att ordna om bussarna istället går på spårvägen (som på Linnégatan). Hittills har man inte lagt ihop buss och spv på Guldhedsgatan eftersom det ökar slitaget.
 0
Magnus M. (12 Februari 2013 16:01):
Jag går/åker spårvagn/åker bil på Guldhedsgatan nästan dagligen. Det är inte mycket trafik där idag. Dock är det många som kör väldigt fort, runt 70 km/h verkar "normalt". Idén om Guldhedsgatan som någon viktig trafikled till Avenyn känns rätt märklig och hör nog hemma i en byrålåda på 80talet. Det man däremot måste tänka på är att gatan är och förblir en ambulansgata och därför bör man inte sätta upp fartbegränsande åtgärder. Men detta innebär ju i sin tur inte att vanliga bilister har någon rätt att leka motorväg. Det ligger faktiskt en skola där.
 0
Tobias Axelsson (12 Februari 2013 19:27):
650 spårvagnar och 20000 fordon per dygn på Guldhedsgatan står i en detaljplan från 2011. Vet inte om det är att betrakta som mycket eller lite?

Det här med hastigheten, kan inte det självregleras om det kommer till lite bebyggelse? Monotonin bryts och det fodras lite mer uppmärksamhet iom (förhoppningsvis) fler gående och cyklande.

Rent spontant borde väl förresten föreningen Bevara Guldheden tycka att det här är ett bra mycket bättre förslag än alla de andra som de sågar. Vore intressant att veta hur de ställer sig.
 0
Johannes Westlund (12 Februari 2013 20:29):
När det gäller hastighet kan man tänka sig farthinder som kan inaktiveras på något sätt, eller att ambulansen får åka i en kollektivtrafikfil som saknar hinder. Själva bilvägen hastighetssäkras nog med fördel. Gärna för lägre hastighet än 50. Kommande bashastighet blir sannolikt 40 ändå.
 0
Johan Bengtsson (12 Februari 2013 20:59):
@Johannes Westlund: jag är inte så förtjust i farthinder. Jag anser att man borde göra gatorna smalare istället, då kör man automatiskt långsammare.

@Johannes Åsberg 13:09: bussar på spårvagnsspåren är jag inte heller så förtjust i, utanför Chalmers kör de fast på vintern och hindrar
spårvagnstrafiken.
 0
Karl H (12 Februari 2013 21:52):
Väldigt bra förslag detta. Jag gillar illustrationerna jättemycket om ni gör husen på dem tre våningar högre. :)

3. Mer klassicism och variation arkitektoniskt.
Arkitekttonisk variation tycker jag att vi skall trycka på alla dagar i veckan. Gärna också arkitektur som vill något, komma med något nytt, sätta sig själv på kartan.

Tycker verkligen Yimby att förslaget behöver mer klassicism? Varför just klassicism? Är just den stilen så viktig?
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2013 21:56):
Karl h: Jag tror det är mer icke-modernistisk arkitektur som efterfrågas, sedan om det är jugend, nationalromantik, nygotik, swedish grace eller whatnot spelar nog mindre roll. Om jag får göra mig till tolk för folkviljan... :)
 0
Magnus M. (12 Februari 2013 22:09):
Jag skulle bli väldigt glad för lite icke-funktionalistisk modern arkitektur. Enkelt uttryckt: inga räta vinklar alls.
+1
Karl H (12 Februari 2013 22:11):
I detta fall anser jag härmed att du får göra dig till tolk för folkviljan.. :)

Kan man inte bara säga att yimby ser gärna att man låter sig inspireras av whatever old style?
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2013 22:15):
Karl h: Låter bra! :)
 0
Olof Antonson (12 Februari 2013 22:29): Online
Jag ser gärna sadeltak och en markerad bottenvåning (med publikt innehåll), sedan får det som byggs gärna färgsättas också ...
 0
Mikael Kreutz (13 Februari 2013 00:21):
Inte för att jag är någon fantast av modernistisk arkitektur/nyfunkis, men det kanske är lättare att sälja in området?

Väldigt bra förslag förövrigt, håller dock med Hansson om att det kanske vore dags att se över infrastrukturen för kollektivtrafiken.
 0
Johannes Westlund (13 Februari 2013 00:37):
Min åsikt om arkitektur är att den bör anknyta till begreppet kunskap. Använda symboler och språk som förknippas med kunskap. Jag har ingen aning om hur husen kommer se ut om man brainstormar på ordet kunskap, men jag tror det kommer bli intressant och jag tror det kommer passa stråket.
 0
Johannes Westlund (13 Februari 2013 00:52):
@Johan Bengtsson: När det gäller hastighet så tenderar bilförare att välja en alltför hög sådan egentligen i stort sett oberoende vägbredd, i alla fall de breddar som kan vara att tänka på i det här fallet. Jag är ganska neutral inför farthinder, jag varken gillar eller ogillar, men det verkar vara i stort sett det enda som fungerar effektivt. Särskilt om det ska hända något på en väg som har haft den känsla och det utförande som Guldhedsgatan har idag. Så utifrån en rent pragmatisk inställning landar jag i att det är en bra lösning. Personligen föreslår jag något i stil med http:​/​/​www.​nyteknik.​se/​nyheter/​fordon_​motor/​bilar/​arti.​.​

Drabbar inte dem som kör i lämplig hastighet och hindrar inte utryckningsfordon. Vad mer kan man begära?
 0
Johannes Hulter (13 Februari 2013 08:55):
Johannes: Ett sätt att knyta husens utseende till begreppet kunskap vore kanske att genomföra en empirisk studie om vilka stilar som uppskattas. Sedan har man en stilmässig fördelning längs gatan som motsvarar dessa preferenser. :)
+1
Patrik Höstmad (13 Februari 2013 09:15):
Johannes, den undersökningen måste man göra mycket varsamt. Annars blir svaret att 99.9% ska vara röda stugor med vita knutar mitt i centrala stan som ska ha nära till allt utan andra människor som ska hållas på avstånd.

Apropå kunskap. Ni har väl sett fibonaccitalföjden och pi med en himla massa decimaler målat på huset vid Puta Madre på Magasinsgatan. Det klottras generellt alldeles för lite på våra fasader. Så mycket yta som skulle kunna förmedla information. Jag tycker fasaderna utmed kunskapsstråket ska vara fullklottrade med vetenskapliga utsagor i kondenserad form.
+2
Johannes Hulter (13 Februari 2013 10:21):
Patrik: Jag tänker mig förstås att det bara är stilen i strikt mening som studeras (inte täthet, struktur etc). Om många vill ha trähus målade med falurödfärg så får vi helt enkelt bygga 8-vånings röda trähus. Det kan bli fint. :)
 0
Johan Bengtsson (13 Februari 2013 10:27):
@Johannes Westlund (I dag 00:52): "När det gäller hastighet så tenderar bilförare att välja en alltför hög sådan egentligen i stort sett oberoende vägbredd, i alla fall de breddar som kan vara att tänka på i det här fallet."


Källa på det? Det stämmer inte alls med min praktiska erfarenhet som bilförare. Är det brett vill man gasa på, är vägen tillräckligt smal
känns t.o.m. 50km/h som för snabbt.

Höj ock sänkbara farthinder känns som alldeles för mycket teknik för att lösa ett enkelt problem.
 0
Sven R (13 Februari 2013 15:42):
200.000 kr för ett farthinder. Kommer säkert till en hel del kostnader. Bara att flytta en julgransfot på Gustav Adolfs torg kostade runt 100.000. Då kan vi ju ge alla Guldhedens pensionärer gratis broddar istället. Om ens det ska vara nödvändigt.
 0
Johannes Westlund (13 Februari 2013 22:15):
@Johan Bengtsson: Jag tror inte det är trivialt att få ner gatubredden tillräckligt för att hastighetsdämpande effekt ska ske med tanke på att det är en ambulansväg och att kollektivtrafik eventuellt ska gå på den. Någon hastighetsdämpande effekt på vägar som är drygt 20 meter breda tror jag inte observerats någonstans. Hastighetsdämpning är noterbar när vägen är långt under 10 meter bred, om ens då. Följande studie noterar ingen hastighetssänkande effekt vad gäller vägbredd.
http:​/​/​epubl.​ltu.​se/​140​2-​1617/​20​10​/​10​4/​LTU-​EX-​10​10​4-​SE.​.​
 0
Daniel Andersson (14 Februari 2013 00:06):
 0
Sven R (14 Februari 2013 00:17):
Det borde funka att ta bort ett körfält för att göra kantstensparkering . Ambulanser får då utnyttja kollektivfilerna. Kollektivfiler som alltså skapas genom att banvallen i mitten asfalteras.
+1
zoo (14 Februari 2013 00:21):
Att använda ändelsen "-staden" , som på ett antal projekt i Stockholm, visar åter igen Göteborgs lillebrorskomplex. Borde det inte heta "-kroken" eller något liknande?
 0
Johannes Westlund (14 Februari 2013 00:22):
Nackdelen med gatuparkering är bara att den tar så otroligt mycket plats i anspråk. Det blir ju ändå runt 20-25 kvadratmeter per plats. Hade man ställt en 6 våningar hög byggnad där istället hade det blivit 4 studentlägenheter av riktigt schysst storlek (drygt 30 kvadrat) per bilplats. Och då infinner sig frågan om vad som är viktigast. Uppställning av skrot eller att människor får någonstans att bo.

Utöver det rent principiella resonemanget så är ju gatan redan bred, och bredare måste den antagligen bli för att cykelbana och trottoar ska få rimliga dimensioner. Idag får cykelmöte knappast plats och fotgängarnas lilla yta räcker knappt till ens en ensam gående på vissa ställen. Så jag ställer mig mycket frågande till om det rent fysiskt finns plats för fickparkeringar.
 0
Hans H (14 Februari 2013 00:36):
JW: Är gatuparkeringen på dagtid korttidsparkering, så gynnar man butiker och restauranger längs med gatan på ett bra sätt. Kan man få bilar att stanna upp tillfälligt längs med en väg för att uträtta ärenden så är biltrafiken en tillgång för stadslivet.

Har man inga korttidsparkeringar så blir biltrafiken istället mer bara ett störande element istället för att också vara en tillgång.
 0
Sven R (14 Februari 2013 00:44):
20-25 kvm? Du har nog missuppfattat saken. Vi pratar kantstensparkering här.
 0
Hans-Olof Hansson (14 Februari 2013 00:56):
@Daniel Andersson,
det stod en det om spårvagnshållplats Chalmers men ytterst knapphändigt.

Att bredda till fyra spår underlättar självklart. Men det riskerar att snabbt vara tillbaka till samma problem redan vid en mindre trafikökning. I alla fall om man inte tar bort de signalreglerade överfarter som finn precis framfför och bakom hållplatsläget. Nuvarande hållplatsläge är också ganska kort och rymmer bara en ennda vagn. Något radikalt måste göras för ökad framkomlighet och kapacitet.

Mina tankar för en underjordisk chalmers spårvägshållplats består av en station med fyra spår där två går mot Chalmerstunneln och två ner mot Vasastan.
Ovanpå följer ett mezzanine och gångplan. Det ansluter neråt till spåren men fungerar också samtidigt som ett gångplan som ansluter chalmersområdena på var sin sida om vägen. Slutligen ansluter det även uppåt till markplan.
Markplan har plats för biilar och bussar och ser i stort sett ut som idag. Främsta skillnad är att det inte finns några spårvagnar utan istället nergångar till mezzanine och spårvagns plan. Inledningsvis kan man tänka sig att spårvagnar mellan vasastan och guldheden fortfarande är kvar i markplan men att spåren mellan Chalmerstunneln och Linneplatsen ligger under jord.
 0
Sven R (14 Februari 2013 01:20):
@Hansson: Jag håller med dig om att något måste göras vid Chalmers. Men resten av sträckan du tänkt som tunnel (ända till Linnéplatsen väl?) känns inte så problematisk. Korsande trafik är inte omfattande. Tunnel blir overkill tycker jag även om detta kommer att bli en del av Storkringen. Vid Chalmers finns det ju plats för att göra hållplatsen mycket större, tänk dig ungefär som uppe vid Wavrinskys plats. Dvs två hållplatslägen, ett mot Korsvägen och ett mot Vasastan. Biltrafiken ordnas som en cirkulationsplats.
 0
Johannes Westlund (14 Februari 2013 01:24):
Sven Renquist: Det landar någonstans där hur som hur. En kombibil á nästan 5 meter ska få plats. Bredden bör landa på ca 3,5 meter inklusive dörrzon på båda sidor och längden på omkring knappt 6 meter. Vilket ligger inom spannet. Beroende på utformning så kommer det bli något mer eller något mindre.
 0
Sven R (14 Februari 2013 01:31):
OK. 3,5 m är ju standardmåttet för en vägfil. Så då blir det ju perfekt!
 0
Daniel Andersson (14 Februari 2013 01:31):
Om spårvägen läggs under mark vid Chalmers, men skall upp i markpln mot Wavrinskys plats blir det en ännu brantare stigning än idag, vilket skulle kunna tala för en fortsatt undermarkförläggning av spårvägen upp till och genom W.s plats
 0
Sven R (14 Februari 2013 01:48):
Daniel A: Mitt förslag är alltså att spårvägen fortsatt får ligga helt i markplan. Hanssons idé är nog att den helt kommer att gå i tunnel mellan Korsvägen och Annedalskyrkan ungefär.
 0
Johannes Westlund (14 Februari 2013 02:01):
Sven Renquist: Men då blir det för lite plats för att bredda cykelbana och trottoar, som är i stort behov av breddning. Det är ju inte heller någon nackdel om byggnaderna kan krypa ner någon halvmeter extra mot vägen, det blir mer yta för bostäder och verksamheter. Det tror jag dessutom bidrar till en urban känsla. Kanske någon sidogator kan passa bättre som plåtupplag?

För övrigt vad gäller det här med trafiken som resurs och så vidare så finns studier på hur sånt funkar. Bilister kör generellt sett förbi. Däremot fotgängare och cyklister tenderar i större utsträckning att stanna till spontant och kika in. Så vill man uppnå att folk stannar till är det cykelparkering som bör prioriteras.

Dessutom innebär frånvaron av parkerade bilar att butiksägare får sina butiker exponerade bättre. NYC har kört några projekt med cykelinfrastruktur. Näringsidkare i området anger uppsving för affärerna exempelvis när bilparkering blir cykelparkering, eftersom deras skyltfönster syns bättre.
http:​/​/​www.​streetsblog.​org/​20​12/​10​/​12/​bike-​lanes-​mean-​.​.​

Så igen. Är det verksamheter och folkliv man värnar om är kantstensparkering ett väldigt ineffektivt sätt att nå dit. Det finns betydligt bättre metoder.
 0
Sven R (14 Februari 2013 06:52):
Johannes: Ser ut som en trevlig gata. Men nu argumenterade du ju för gator UTAN kantstensparkering. Exemplet visar en levande stadsgata MED kantstensparkering.
 0
Daniel Andersson (14 Februari 2013 07:53):
Kantstensparkering är mer yteffektiv än parkering på tomtmark eftersom körbanan samtidigt utgör angöringsväg för parkeringarna. Än mer yteffektivt är det med snedparkering/vinkelparkering längs gatan. Fast det anses nog fortfarande av trafikplanerare endast tänkbart på gator med väldigt begränsad trafik. Undrar hur stor störning det egentligen är; om vinkeln är mindre än 90° bör det gå snabbare att parkera än att trixa med fickparkering, dock kan man behöva svänga ut i mötande körfält. Parkering i garage eller P-hus är ännu effektivare/(mindre ineffektivt) med markyta, men kostar också betydligt mer.
 0
Hans-Olof Hansson (14 Februari 2013 13:32):
@Sven,
Ja, det är riktigt att resten av sträckan är ett mindre problem än just Chalmers. Nu är tanken också att få upp farten genom att undvika plankorsningar.
Wavrinsky blir underjordisk och skll/bör grenas av mot Guldheden.
Medicinarberget blir också underjordisk.
Sahlgrenska likaså samt möjlig placering för en underjordisk placering av en pendeltågstation på sträckan Haga - Särö.
Från varje statioon så går det rulltrappor upp till ytan. Genom djup och stationsläge så kan de nå långt ifrån själva stationenn och i vissa fall erbjuda spårvägstrafik till platser som tidigare saknat det, exempelvis bebyggelsen på det höga berget mitt emot Sahlgrenska. Varje stationsläge är också anpassat för långa vagnar som Allelänken.
Större delen av sträckan går i berg, utom vid Linneplatsen, vilket ger billig tunneldrivning.

Vid Linneplatsen så ansluts mot Allelänken och eventuell tunnel mot Stigbegrgstorget och Lindholmen. Målet är att skapa minst en sammanhängande sträcka eller cirkel som kan trafikeras med långa vagnar i hög fart.
 0
Peter B (15 Februari 2013 00:43):
Johannes W: "För övrigt vad gäller det här med trafiken som resurs och så vidare så finns studier på hur sånt funkar."

Intressant, har du några länkar till dessa studier?
 0
Johannes Westlund (15 Februari 2013 02:10):
http:​/​/​www.​ocs.​polito.​it/​biblioteca/​mobilita/​EconomicS.​.​
http:​/​/​ec.​europa.​eu/​environment/​archives/​cycling/​cycli.​.​

Båda dessa visar bland annat att den genomsnittliga cyklisten handlar oftare än den genomsnittliga bilisten.

http:​/​/​ljungbergsblogg.​blogspot.​se/​20​0​6/​0​4/​handel-​och-​.​.​
Trivectors VD uttalar sig om en av deras studier som visar att cyklister, kollektivtrafiksresenärer och fotgängare vitaliserar handeln. Samtliga grupper är var och en för sig större än gruppen som kommer med bil. Detta gäller Lund. Det är i sig inte ett förvånande resultat. Cyklister gör ju fler inköpsrundor per månad än bilister.

Sen kan man naturligtvis fråga sig vad betydelsen för handeln är i finansiella termer. Det finns exempelvis en undersökning som visar att cyklister spenderar mer per kvadratmeter parkeringsyta än bilister, per besök. Och vi vet ju redan att cyklister gör fler besök dessutom. Detta gäller för Bern.

I själva verket är det så att handlare ofta grovt överskattar andelen kunder som kommer med bil (två brittiska studier lär visa att uppskattningen landar i dubbelt så många mot verkligheten).

Så tittar man på vad som har störst vitaliserande effekt så är det knappast kantstensparkering. Kantstensparkering är och förblir ett ineffektivt sätt att använda yta. Men det gäller i och för sig all bilparkering.
 0
Ragnar Lind (15 Februari 2013 10:39):
Jag har också undrat vad man kan göra åt Chalmershållplatsen. Sven R:s lösning verkar vettig, tycker jag. Det måste ordnas i närtid, det går inte att vänta i tiotals år på tunnlar, etc. Kanske är det dock en lösning på sikt.
"Uppställning av skrot"? Nej, skrot får nog tas om hand på något annat ställe. Däremot är möjligheten att kantparkera bilar en tiigång, som här bidrar till stadsliv och butikernas kundunderlag. Sedan måste ju också varudistrubition, etc fungera.
 0
Mikael (11 Mars 2013 10:11):
Mycket snack om trafik här... Jag bor själv på Dr Forselius Backe (Södra Guldheden), och tycker att det absolut bästa är att boendet är så gott som bilfritt - och trafikbrusfritt. Nu brukar jag inte vara aktiv här på Yimby, men vilka strategier kan man ha för att bygga in natur, bygga bort trafikljud och samtidigt behålla samma trafikkapacitet? Bygga in vägen med ett grönt tak? Sätta en High Line Park ovanpå?
En annan sak: stadsodling verkar vara på gång för Guldheden. Vore det inte fint att förse de nya husen med 1-odlingsplats-per-hushåll? (I stället för parkeringsplats.) Tak, väggar, terrasser/balkonger eller odlingslotter spelar mindre roll, men det vore en trevlig ambition att optimera de nya bostäderna för närodling. Husen kan få samla regnvatten åt odlarna, kompost kan anläggas, gårdsföreningar kan snickra om grovsopor till odlingskärl och spaljéer. Knyt upp samarbete med Institutionen för Biologi och miljövetenskap på Botaniska, så gör kunskapsstaden skäl för namnet. Kvotera in invandrare med odlingskunskaper bland de boende för att öka kunskapen ytterligare och samtidigt kanske minska segregationen.
Om arkitekturen: är det inte dags att ge art noveau/jugend en samtida uttolkning? I kombination med odling borde det kunna bli fantastiskt.
Till sist om Chalmershållplatsen: ingick det i något tidigare förslag att helt enkelt bara separera bussarna från spårvagnarna? Åtminstone "uppför" backen borde det vara enkelt att ge bussarna en egen hållplats till höger om bilkörbanan.
 0
Johannes Westlund (11 Mars 2013 14:34):
En klar strategi för att hantera trafiken är att minska behovet av bil, som är väldigt ytkrävande, genom att bygga tät kvartersstad. När det gäller buller är just tät kvartersstad den optimala strukturen för att hantera dålig ljudmiljö.

Förutom det uppfattar jag att det finns ganska olika uppfattningar om hur man ska göra. Vissa vill plöja ner tiotals miljarder i att gräva ner problemen, andra vill arbeta aktivt med andra medel för att minska bilåkandet. Jag personligen kämpar för bättre förutsättningar för cykling. Stärka kollektivtrafiken har också enorm effekt på just bullersituationen.
 0
Sven Renquist (11 Mars 2013 22:31):
Mikael, jag håller med dig, lugnet på Guldheden är en kvalitet. Men varför bygga in vägarna om de inte utgör något problem? Idén bakom stadsdelens utformning är "hus i natur". Då bör man hålla nere på anläggningar av olika slag.

Stadsodling är en bra idé som bör uppmuntras. Men åter igen, varför krångla till det? Hoppa sammarbeten med universitetet, bilda odlarförening och kör igång! Kommunen ger t.o.m ekonomiska bidrag till dom som vill stadsodla. Och ni kan själva bjuda in invandrare med odlarkunskaper.

Byggemenskaper en en nymodlighet som det pratas mycket om. Eftersom det finns många här på Yimby som gillar just jugent så skulle ju Yimby kunna fungera som en mötesplats för folk som vill bygga ett ett sådant hus.

Sammanfattningsvis håller jag alltså med dig om mycket men jag håller inte med dig om att "någon annan" ska fixa det. Mycket går faktiskt att göra själv.
+3
Magnus M. (12 Mars 2013 10:38):
Enligt föreningen Bevara Guldheden så är trafiken på Guldheden ett enormt problem. Alla planer på nybyggen måste enligt dem stoppas för att trafiken inte skall öka. Sedan att jag kan gå hemifrån i mer än en kilometer utan att se vare sig en bil eller en affär är visst en annan sak...
 0
Mikael (12 Mars 2013 20:52):
Sven, klokt talat! Jag ger dig nog rätt i det mesta. Men på en punkt var jag kanske lite otydlig: jag är särskilt glad att jag bor just på Dr Forselius Backe (och inte nån annanstans på Guldheden) eftersom det inte finns bilar och buller kring mitt hus - dvs. färre bilar och mindre buller än kring de flesta andra hus på Guldheden, i synnerhet runt Guldhedsgatan. Nu låter det kanske som att jag är överdrivet bilallergisk (vilket delvis stämmer, efter 10 år i Kallebäck), men ju tystare och mer natur/växtlighet, desto bättre.

Tät kvartersstad kan säkert förbättra en hel del, som Johannes skriver, men varför inte gå ännu längre, om man kan göra det med enkla medel? Finns det några fler sådana enkla medel?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.