Krönika: Stadslivet i centrala Göteborg

Imorgon tisdag anordnas en sopplunch i älvrummet (11.45-12.45) där studien presenteras. Om soppa önskas görs anmälan här.

Nu är den första studien av stadslivet i centrala Göteborg klar. Den har som syfte att studera hur och varför människor rör sig och vistas på våra gemensamma ytor, i det offentliga rummet. Vi från Göteborgs stad är stolta över arbetet och tror att det är en bra start, som över tid kan byggas på med andra typer av analyser i delar eller för större områden. Analysen "Stadslivet i centrala Göteborg" är avsedd att användas som underlag i både strategisk stadsplanering och mer detaljerade stadsmiljöprojekt.

Här nedan redogör vi för en liten del av rapportens resultat. Läs gärna mer av den här, reflektera och kom med synpunkter på förbättringar och utvecklingsområden.

Vi vill också passa på att tacka de som hjälpte oss med att fylla i webbenkäten Bästa platsen!

Vikten av täthet och blandning av boende och arbetande
Exempelvis bekräftar studien av Göteborg teorin om att en viktig förutsättning för att skapa en stad med ett självgenererande stadsliv är hur man kombinerar täthet av människor och tillgänglighet i gatunätet. Tätheten kan sägas utgöra platsernas grannskap i sociala termer, eller lokala marknadsunderlag i ekonomiska termer.  Tillgänglighet i gatunätet beräknar hur nära de olika stadsrummen har till varandra. Med närhet menas här den upplevda orienterbarheten genom antalet riktningsförändringar mellan gator.

 
Täthet boende och arbetande

I analysen beräknas tätheten genom antalet boende och arbetande inom 500 meters gångavstånd via gatunätet. I underlaget saknas tyvärr uppgifter om antalet studenter, för att det var svårt att få tag i användbara uppgifter. Troligt är att många av de studenttäta miljöerna vid Sprängskullsgatan, Humanisten, Chalmers och Lindholmen har förutsättningar att bli mer befolkade än vad analysen visar.

Tillgänglighet i gatunätet i skala från hög (rött) till låg (blått).

Centrum Innanför Vallgraven har relativt sin höga täthet en mycket låg boendetäthet. Det innebär stora skillnader i stadslivet över dygnet. Ojämnvikten mellan dag- och nattbefolkning leder till att trånga stadsmiljöer dagtid förvandlas till ödsliga stadsrum kvällstid. Dessa kontraster innebär i sin tur att stora delar av centrala staden kan upplevas som mindre levande och delvis otrygg kvällstid. 

Linnéstaden är unikt i centrala Göteborg genom både hög boendetäthet och arbetandetäthet. Övriga stadsdelar som utmärker sig med en relativ jämn blandning av boende– och arbetandetäthet är Haga, delar av Vasastaden och Masthugget.

Kartläggningen av täthet visar att det i första hand inte är höga hus som skapar hög täthet. Många av de mer befolkningstäta stadsdelarna i Göteborg består av bara 3 - 4 våningar. Höga hus lämnar, på grund av ljusförhållanden, större del av marken obebyggd än i exemplet med slutna kvarter. Den större andelen bebyggd mark inom det slutna kvarteret gör att det här finns lika mycket våningsyta som i kvarteret med ett 24-våningshus.
 
Jämförelsen mellan tre kvarter med lika mycket våningsyta men med olika hushöjd. Illustrationerna visar att hög bebyggelsetäthet inte nödvändigtvis behöver innebära högre hus.

Den koncentrerade staden
Studien visar också att Göteborgs stadsliv och flöden är mycket koncentrerat till Nordstan och Centralstationen. Tillsammans bildas här ett för stadslivet dominerande kluster av handel, arbetsplatser och kollektivtrafik. En viss koncentration av handel, kollektivtrafik och arbetsplatser är en förutsättning för stadens roll som regioncentrum, men vid en allt för stor koncentration på liten yta minskar stadslivskvaliteterna. Inför framtida stadsutveckling rekommenderar rapporten att kollektivtrafiken fördelas på fler knutpunkter. Detta kan minska trängseln i den alltför koncentrerade stadskärnan kring Nordstan och Brunnsparken och öka förutsättningarna för ett rikare och mer varierat stadsliv på fler platser i staden, såväl i befintliga som i nya stadsdelar.

Samtidigt kan man inför utvecklingen av Älvstaden, norr och öster om Nordstan och Centralstationen, också se den här stora mängd människor i rörelse som en stor potential. Om de ges rätt förutsättningar kan de befolka de nya stadsmiljöerna.


Under observationen av gångflöden passerade under rusningstid dubbelt så många Nordstans huvudentré som de mest använda delarna av Kungsportsavenyn, Linnégatan, Kungsgatan och Vasagatan, tillsammans.

Rapportens slutkläm

Rapporten mynnar ut i tio rekommendationer för att stärka stadslivet i Göteborg.

Rapporten ska främst hjälpa alla oss som arbetar med stadsutveckling i Göteborg att skapa förutsättningar och utnyttja befintliga potentialer för ett rikt och varierat stadsliv. Men vi hoppas också att den kan bidra till den pågående debatten om livet i vår stad och hur vi bör utforma den. Så kolla gärna in Stadslivet i centrala Göteborg lite djupare och kom med era synpunkter!