Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala

Den övergripande inriktningen på programplanen verkar lovande: "Öka bebyggelsedensiteten inom Chalmers och låta topografin vara strukturerande. Skapa offentliga och aktiva kanter mot övriga staden. Tydliggöra och utveckla platsernas funktioner och stärka entrépunkter. Stärka stråken inom området och till omgivande stadsdelar samt verka för att biltrafiken inte ska öka."

Utfallet blir att det finns mycket gott i planen. Framförallt är programmen för Landala och Mossen mycket bra. Men det finns också viss och även stark kritik att rikta mot förslagen för Chalmersområdet.

Men först börjar vi med att nagelfara Landala och Mossen.



Landala torg är en konstig skapelse som i underlaget "Studier av Landala Torg" som är bifogat till planen presenteras så här: "Torget självt är underordnat allt annat omkring. Inget stadsrum som ger energi åt omgivningen. Ingen naturlig mittpunkt finns. Inget rofyllt nav. Snarare ett rundningsmärke. Hela området är söndertrasat av en provkarta på markbeläggningar. Områdets spretighet gör att man inte ser möjligheterna – ser hur mycket de befintliga ytorna rymmer." 

I tidigare kartor och planer (t.ex. Jubileumskartan från 1923) ser vi att genomfartstrafiken passerade förbi torget: Aschebergsgatan vek in mot torget och spårvagnens ändhållplats låg där under en tid, dessutom fortsatte Karl Gustavsgatan rakt över torget och vidare längs det som numera är Kapellgången. Det fanns alltså helt andra förutsättningar förr i tiden för ett torg på platsen.

I "Studier av Landala Torg" beskrivs det vidare hur torgets funktion "vändes ut och in", där det tidigare varit salutorg omgivet av affärer uppfördes en fristående centrumbyggnad omgiven av bostadshus. Dessutom konstateras det att trafikapparaten är stor (för stor) och med tydlig förortskaraktär.


Landala med Kapellplatsen och det utochinvända torget

Som lösning på problematiken föreslås i programplanen att torget kompletteras med bebyggelse som förbättrar torgets struktur, läsbarhet och öppenhet. Det är dock lite oklart vad det är för lösningar som i praktiken avses. Kapellplatsen ska i alla fall bli mer av en park med mer grönska och tydligare entréer och torgbodarna flyttas till ett mer väldefinierat torg närmare centrumbyggnaden.

Aschebergsgatan ska få mer av stadskaraktär genom att nya byggnader placeras längs gatan både upp mot Chalmershållplatsen och mitt emot Kapellplatsen. Dessutom föreslås att gatan breddas genom att skära i berget på Chalmerssidan för att få plats med byggnader och en mer integrerad stadsgata för alla trafikslag. Det låter mycket bra!

Landalagatan föreslås utvecklas till en "lummig länk" mellan Chalmers och Landala. Den lummiga länken är en lite märklig lösning då man konstaterat att Landalagatan tidvis upplevs som en otrygg bakgata. En Aschebergsgata för alla trafikslag innebär att en stor del av cykel- och gångtrafiken på Landalagatan försvinner. Den kan bli ännu otryggare med mindre rörelse och mer lummighet. Jag hade hellre sett att man fokuserat på att öppna de döda fasaderna längs gatan för verksamheter. T.ex. genom utskjutande byggnader med verksamheter som på Norra Gubberogatan.

Man öppnar för påbyggnader och tillägg både på tak och från markplan där lämpligt i hela 1960- och 70-tals bebyggelsen. Området bedöms tåla viss förtätning.

Det enda jag riktigt saknar när det gäller Landala är ett par ord om att öppna de helt slutna fasaderna längs Landalagatan och Amund Grefwegatan för verksamheter.



Vad gäller snårskogen i Mossen så ska den i stort sett behållas men den ska inramas med ny tät bebyggelse mot Gibraltargatan. Dessa byggnader ska uttryckligen ha lokaler i bottenvåningarna! Tanken är att byggnaderna dels förstärker Gibraltargatan som stadsgata och dels skärmar Mossen från Gibraltargatans larm.

Ett mycket positivt inslag är att en ny stadsdelspark planeras mellan Mossen och Chalmers. Det är just den typ av kvalitetshöjning av Mossen som ger en målpunkt som kan generera flöden genom Chalmersområdet som jag tidigare efterfrågat. Fotbollsplanen flyttas närmare Mossens skog och får konstgräs som även allmänheten kan utnyttja.

Det finns inte så mycket att klaga på vad gäller planen för Mossen och det finns ett tydligt underlag för att motivera bevarandet av snårskogen. Det finns både människor och en rödlistad mindre hackspett som föredrar skogen och det är långt till närmsta dunge. Den förtätade Gibraltargatan ger ett tryggt alternativ för de som upplever Mossen som otryggt. Sedan kan man ju alltid värdera detta annorlunda relativt andra behov, men jag väljer att tiga still – för tillfället.


Planförslag Chalmers

Inom Chalmers inre delar tillåts en flexibel utveckling vad gäller bebyggelse och användning.

Det låter ju lovande med flexibilitet – det låter nästan som blandning. Men det betyder nog i praktiken att detta är Chalmers område och de får bestämma här. Chalmers har själva talat mycket om behovet av (student-)bostäder på området så det finns en chans att så kan bli fallet. Det hade varit på sin plats med några tydliga ord om fill-in av verksamheter och bostäder eller åtminstone studentbostäder i programplanen.

Utmed Gibraltargatan ska Chalmers integreras med staden. Stadens ska bjudas in i området med hjälp av byggnader som har funktioner som attraherar övriga staden. Inte heller här nämns bostäder explicit. Jag gissar att man tycker det redan finns tillräckligt på andra sidan gatan.

Även Chalmers tvärgata som går på tvären genom området föreslås få blandade funktioner som likt en magnet befolkar stråket. Här nämns bostäder och service som exempel. Mycket bra förslag! Men denna gata och dess omgivning ska även vara en del av ett "sammanhängande rekreativt grönstråk" som kopplar Johanneberg till branten mot Sven Hultins gata. Det låter inte så stadslikt utan mer som hus-i-park eller korvstånd utmed promenadväg.

Längs Sven Hultins gata är landskapsbranten oberörbar. Det ska inte byggas något väster om gatan. Det blir inte tal om ny bebyggelse längs den norra delen närmast Chalmersplatsen som kunde ha skapat en bättre koppling till Landala. Gatan kommer där att kantas av befintlig struktur: på ena sidan branten och på den andra Kårhusets slutna baksida, Geniknölen (gräsmatta) och A-dammen.



Kopplingen från Landala till Mossen via Kårhusets baksida, Geniknölen och A-dammen förblir svag med åtminstone 300 m bakgata.

Man öppnar för att den södra halvan av Sven Hultins gata skulle kunna förskjutas öster ut så att det är möjligt att förlägga bebyggelse på båda sidor om gatan för gatumiljöns skull. Men då med tydliga kopplingar till branten så att den inte upplevs som en baksida – så vi talar troligen om ganska gles bebyggelse.

Dessutom ska bebyggelsen längs Sven Hultins gata hållas extra låg med hänsyn "till det känsliga mikroklimatet" och "för att ta tillvara landskapsbrantens visuella kvaliteter". Jag kan tyvärr inte hitta några bakgrundsfakta om detta känsliga mikroklimat eller en värdering av landskapsbrantens visuella kvaliteter kopplat till olika bebyggelsestrukturer i det tillhandahållna materialet.

Slutligen ska bebyggelsen närmast Mossen utformas med öppenhet och tydliga siktlinjer mot Mossen och framförallt ska Mossens natur tillåtas flyta in i området för ett grönare campus.

Sammantaget är det klart att kopplingen från Landala via Chalmers till Mossen inte blir via något som är in närheten av stad eller en stadsgata.

Bebyggelsen inom hela området begränsas i höjd och "underordnas den karaktäristiska topografin". Inte heller här finns något underlag att tala om. Det enda jag hittat om hur topografi skulle påverka något är meningen "Topografin och grönstrukturen skapar olika lokalklimatiska förhållanden och zoner." Mitt intryck är att det där med "underordnas den karaktäristiska topografin" är en ganska subjektiv bedömning och dåligt underbyggd argumentation.


Bebyggelsehöjder regleras i detalj 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tycker jag att planerna för Landala och Mossen är mycket bra planer som har potential att ge mer av tät blandstad. Planen för Chalmersområdet är sämre och ger till största delen något helt annat än stad.

Programplanen har en avgörande betydelse för Chalmersområdets möjligheter att integreras med staden. I den tidigare workshoppen om Chalmersområdet var det konsensus om att Chalmers och staden måste integreras och att Chalmersområdet är omgärdat av mentala och fysiska barriärer som måste raseras. Så långt är SBK med på noterna och utmed Gibraltargatan och Chalmers tvärgata får vi en föreslagen integration mellan högskola och stad.

Men under programarbetets gång måste Chalmersområdet underkasta sig allt från grönområdens integritet och strukturerande topografier till omkringliggande riksintressen och en mindre hackspett. Området ska vara en mjuk övergång från centrala staden till mellanstaden. Dessutom ska Mossen grönska uttryckligen flyta in över högskoleområdet och Chalmers tvärgata vara ett sammanhängande rekreativt grönstråk.

Utfallet blir att Chalmers tvärgata, Sven Hultins gata och de södra delarna av området blir en form av ambivalent övergångszon som varken är stad eller kvalitativt grönområde.

Till sist ska det kanske nämnas att planen som presenterades kallas "värdeplan" vilket är ett nytt påhitt. Man säger sig arbeta med en långsiktig värdestruktur snarare än en fysisk struktur. Denna ska möjliggöra "ett flexibelt innehåll som kan variera över tid efter hand om behov och förutsättningar förändras". Så vi är långt från en tydlig stadsplan och allt är lite luddigt i kanten och därmed tolkningsbart. Förutom bebyggelsehöjder som regleras i detalj. Men det är en annan historia.

Synpunkter på planen kan lämnas fram till 27:e november.