Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Krönika: Fysisk vs. ekonomisk tillgänglighet

 
Det är orimligt att ganska dyra generaliserande lösningar för att skapa fysik tillgänglighet överallt för ganska få, blir en viktig orsak till ekonomisk otillgänglighet för en allt större grupp. En stad för alla finns den? Skall vi inte bygga det som blir bäst för flest? För att få till en bra mix av bostäder behöver man precis som stadsarkitekten Björn Siesjö säger omvärdera självklara sanningar och byggregler för att kunna skapa en stad där särintressen balanseras. Är det t.ex. vettigt med regler och krav som gör det omöjligt att bygga billiga små och enkla bostäder? Vilken stad ger detta och vem gynnar det?

En av många fördyrande förutsättningarna i byggandet är tillgänglighetskrav, krav på ytstorlek för vissa funktioner etc. Regler skapades med goda ambitioner med förvissningen om att den eviga tillväxten står för kostnadsökningen som de staplade reglerna och kraven drar med sig.

Nu börjar lite ”trista” konsekvenser av globaliseringen dyka upp. I Sverige ser vi synliga tecken på en fattigdom som vi är vana att se någon annanstans. Inkomstskillnaderna ökar för varje år. Den förtätade, jämlika och hållbara staden kräver helt nya tag, ett flexibelt tänkande och nya uppdaterade regler. Tittar man sig runt om i världen ser man en betydligt mer ödmjuk inställning till vad som är rimligt.



Ramp i trappan till Pedagogen

Det är naturligtvis självklart att vi skall ha mycket bra handikapptillgänglighet i den offentliga miljön. Det är däremot inte självklart att vi skall bygga allt med total tillgänglighet. Det är orimligt att ganska dyra generaliserande lösningar för att skapa fysik tillgänglighet överallt för ganska få, blir en viktig orsak till ekonomisk otillgänglighet för en allt större grupp. Tvåtredjedelssamhället är inte längre långt borta, det finns här.

Vi bygger studentbostäder eller instegsbostäder med hyror som ekonomiskt stänger ute allt fler. Bl.a. därför att de måste vara för stora och i alla delar tillgänglighetsanpassade. Krav på att alla student- och smålägenheter i hela Sverige måste ha badrum och funktionsmått för rullstolsbundna vittnar om felprioriteringen och dålig koll på att saker faktiskt kostar och skall betalas. Uppskattningsvis kostar tillgänglighetskraven på student- och mindre lägenheter två tusen kronor i månaden i högre hyra.

De flesta är inte handikappade och klarar sig bra med mindre och enklare lösningar. En begränsad del av beståndet med hög tillgänglighet, system för att göra dessa lägenheter möjliga att hyra ut när det behövs och en specifik anpassning av vissa lägenheter är en mycket bättre lösning för många fler.

Samma tankesätt som att alla inte skall vara tvungna att köpa en dyr och specialbyggd bil som skall kunna ta med en stor rullstol och ha specialanpassad förarmiljö. Den bilen byggs när den behövs, då har vi råd att bygga en ännu bättre produkt för just den som behöver den. Detta tack vare att de andra bilarna blev så mycket billigare.

Låt de nya delarna av Göteborg bli en stad för många fler. Med fysisk- och ekonomisktillgänglighet i balans.Tänkt nytt och tänk om i regelverket kring byggandet!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mats O. (16 Juli 2012 07:04):
Bra att handikappnormen ifrågasätts och debatteras.

Hur är det i andra västländer ? Är det fler länder som har såna här fördyrande normer som läggs på nybyggnation eller utmärker sig Sverige ?
+2
S (16 Juli 2012 11:10):
Jag är 23 år, student och har en handikappad förälder. Så å ena sidan är jag precis den typen av unga skulle dö för en hyresrätt för 3000 kr i månaden i centrum. Å andra sidan skulle det innebära att min pappa inte hade kunnat hälsa på mej, inte för längre tid än fram till ett toabesök. I praktiken skulle han inte kunna åka drygt fyra mil utanför Göteborg, hinna dricka någon kopp kaffe och prata en stund och åka hem. Det vore tråkigt.
Inte heller min mormor skulle kunna komma, av ungefär samma anledning.

Skriver jag det här för att visa att det är synd om mej, eller att allt borde anpassas efter hur jag har det?

Nej, såklart inte. Jag vill bara lyfta att det här med handikapp/tillgänglighet (vad det nu var man skulle skriva) är mer än vår egen förmånga. Ibland tycker jag debatten förenklas för mycket så det bara handlar om våra egna förmågor. Men vi männsikor är sociala varelser, så jag tror vi kan behöva påminna oss om att bara för att vi själva är friska är det inte säkert att vänner och familj är det. :)

(Idag bor jag i en lägenhet min pappa kan hälsa på i. Det gillar jag.)
 0
Hans-Olof Hansson (16 Juli 2012 11:51):
Det är just dessa undantag och anpassningskrav, som t.ex. S skriver om ovan, som driver upp kostnaden för studentboende. Bor alla studenter i egna lägenheter nu? Vart tag korridorbornden vägen? Att ha ett eget eller möjligen delat rum med kök och toalett i korridoren. Finns inte det längre? Det är ju något som mycket krafigt hade drivit ner 'lägenhetshyran'.

Tanken om att en oändlig tillväxt löser allt är inte unik för bostadsbyggande. Den fanns bland annat inbyggd i pensionssystemet, trots protester. När tillväxten plötsligt bröts så blev lösningen ohållbar och problemet synligt för alla. Under stor svekdebatt (från [be]svikna pensionärer) så tvingades man anpassa pensionssystemet till verkligheten. Kan man hoppas på samma utveckling för bostadsbyggande?
 0
Fredrik R (16 Juli 2012 13:21):
Jag håller med S. Det viktiga med att bygga handikappanpassat är inte att alla ska kunna bo i precis alla lägenheter, utan att en handikappad person ska kunna hälsa på sina vänner precis som vem som helst.

Det här är givetvis en komplex fråga, men generellt tycker jag inte att det känns särskilt trevligt att rikta udden mot svaga grupper i samhället.
 0
Jerker O (16 Juli 2012 13:47):
Vi ska inte backa bandet i utveckling för tillgänglighet och lasta den kvaliteten för att fördyra i byggandet och därför sämre tillgänglighet i ekonomiska delen.
Den fördyring är marginell i relation till många andra kostnadsdrivande kvaliteter. Den bristande konkurrensen kostar allra mest.En mycket viktig del i komplexet, är hur intelligent arkitekten löser uppgiften ihop med beställaren. 
Vissa undantag undantag kan man ändå göra; exempelvis  utveckling av typ student- eller ungdomsbostad i befintliga hus vindsvåningar i den del som hiss innebär. 
Dvs. skulle kravet tas bort; kommer vi undra var prissänkningen tog vägen.
 0
Joachim J (16 Juli 2012 14:55):
En petitess förvisso, men i min studentbostad (byggd 2007), som är handikapssanpassad, finns också en handikappstoalett på varje våning i huset. Är inte det kanske en lösning?
 0
Patrik Höstmad (16 Juli 2012 16:01):
Wimnell: Hur beräknar du uppskattningen 2000 kr/mån högre hyra? Eller har du en referens?

Hade en lärare på Chalmers som menade att tillgänglighetsanpassningen skulle kosta samhället en tiondel om man istället för att anpassa allt hade insatsstyrkor som snabbt gick in och anpassade i efterhand vid behov. Lösningen är väl inte praktiskt genomförbar - poängen var att illustrera kostnaderna.

Att idag göra avsteg från tillgänglighetskraven ser ut att vara lätt genomförbart (vi ändrar på en liten väl avgränsad del av reglementet) och det verkar vara starkt kopplad till prissättningen. Men det är att göra det väldigt enkelt för sig. Att ge sig på tillgänglighetskraven är i mina ögon endast en pseudolösning. En desperat idé som dyker upp i tider då stadsbyggandet i stort inte levererar gentemot inflyttning, behov och preferenser, då PBL är tunggrott, då få aktörer dominerar marknaden och då politikerna saknar handlingskraft att verkställa (relevanta!) visioner. 

Prova tex först med att
-Utnyttja planmonopolet för att se till att antalet bostäder i attraktiva områden ökar markant för att pressa ner(!) priserna.
-Utnyttja allmännyttan bättre för att tillgodose de behov som inte "marknaden" anser kortsiktigt lönsamma och därför undviker.
-Bryt ner fastigheterna i mindre enheter för att bryta det stora byggföretagens oligopol.

(Har inte de allra flesta åtminstone en släkting med rullator som potentiell besökare?)
 0
Hans-Olof Hansson (16 Juli 2012 16:36):
Patrik Anderson,
genom att bygga FLER lägenheter i attraktiva områden så pressas kostnaden ner genom att lägenhetens andel av den dyra marken minskar. Priset kan sedan sjunka genom ett större utbud av lägenheter.

Omvänt gäller att om man bygger färre lägenheter genom en lägre exploateringsgrad så går både kostnad och pris upp på lägenheterna. Som av en händelse så är det precis så som det ser ut just nu i planerna för södra älvstranden och centrala älvstaden. Tyvärr. :-(
 0
Patrik Höstmad (16 Juli 2012 17:02):
Hansson: Ja, det var just det jag menade med ".... se till att antalet bostäder ... ökar markant ....". Var är jag otydlig?
 0
Mats O. (16 Juli 2012 17:16):
Det är väl ingen som missunnar någon med funktionshinder att kunna bo i en handikappanpassad bostad ?

Men diskussionen blir så typiskt svensk. Tron på att man både kan äta kakan och ha den kvar. Tron på att det går att bygga billiga bostäder åt alla med hiss i alla hus, även tvåvåningshus.

Man måste faktiskt våga inse att nuvarande regelverk som är tänkt att gynna en grupp i slutändan missgynnar en annan grupp.
 0
Emanuel Alfredsson (16 Juli 2012 19:18):
Det här är en het fråga för mig som NeuroPsykiatriskt Funktionshindrad. Vi förutsätts bo i stödghetton fjärmat från staden, för att det stör koncentrationen.
Det är en rest från 1800-talets mentalvårdsplanering, då udda personer skulle hållas utanför samhället.
Detta måste bort.
+1
Evert Taubes Stora Badhusgata (16 Juli 2012 20:44):
Jag håller med om att man bör skala bort fördyrande lösningar i exempelvis lägenheter som nyttjas under kortare perioder (såsom studentlägenhter). Men något som är ytterst viktigt att beakta är att de stora byggherrarna i Sverige, av någon anledning, ser till att saker och ting blir dyrare än vad de borde.

Som exempel kan jag nämna arkitektkontoret White, som ritade och byggde (tillsammans med ett litet byggföretag) en lägenhetsfastighet med 28 lägenheter i Lunden för några år sedan. Den TOTALA kostnaden hamnade på 16 000 kr/kvm! Fastigheten blev dessutom väldigt vacker (speciellt i jämförelse med de själlösa fyrkanter som byggs överallt i Göteborg).

Se projektet här: http:​/​/​www.​white.​se/​projekt/​12-​vavskedsgatan

Det kan jämföras med de stora byggföretagens ständiga snack om att det är fullständigt omöjligt att bygga billigare än 25000 kr/kvm, om jag inte missminner mig. Och då får man ändå tänka på att dem i princip endast bygger förortshus (à la "höghusen" vid Eriksbergs-kranen) .
+1
Johannes Hulter (16 Juli 2012 22:17):
Jag är nog inne på samma linje som en del andra här. Det är viktigt att se över fördyrande normer men det finns större problem att ta itu med i vår extremt ineffektiva byggsektor. Enligt statliga byggkommitten var 30 procent av byggkostnaderna slarv, enligt Boverkets utredare kan man sänka kostnaderna med upp till 40 procent. Men inget kommer förstås att hända innan vi krossar byggoligopolet.
 0
Fredrik R (17 Juli 2012 09:48):
Borde förresten inte handikappanpassningen vara ett argument för att bygga fler höga hus?

I ett högt hus är hiss en självklarhet, vilket innebär att det automatiskt blir möjligt för en rullstolsburen person att åtminstone komma och hälsa på.
 0
Hans-Olof Hansson (17 Juli 2012 12:54):
Patrik Andersson,
jag kanske läste ditt inlägg lite slarvigt. Tror nog att vi är helt överens.

Mitt inlägg var kanske mer fokuserat på kostnad än pris. Det finns ju ingen hård koppling dem emellan.
 0
Johan K. Sch. (17 Juli 2012 13:50):
Att nybyggda studentbostäder är orimligt dyra ska vi väl inte skylla på handikappanpassningen, utan på att man bygger just onödigt dyra enpersonslägenheter, snarare än billigare typer av studentbostäder. Byggde man studentrum på korridor med gemensamt kök, bad och toalett skulle knappast handikappkraven fördyra nämnvärt (eftersom sådana gemensamma utrymmen hursomhelst måste vara ganska rymliga), men den norm som verkligen fördyrar nybyggena är den som säger att varje 19-åring som flyttar hemifrån ska ha eget kök, eget bad och egen toalett. (Annat var det på min tid. Dagens ungdom!)

F ö applåder till S!
 0
Daniel Bergqvist (17 Juli 2012 14:19):
Var finns alla individer med fysiskt handikapp?

Vart man än vänder tycker jag mig se att p-platser för handikappade i regel står tomma...hållbart? nej! Vad gäller nyexploatering måste varenda gatsten handikappanpassas, liksom byggnaders korridorer, hissar och badrum. Av allt detta följer givetvis högre kostnader.

Nu när vi diskuterar minoriteters möjlighet att vistas och bruka stadsmiljöer får vi inte glömma bort att nämna våra kära allergiker, astmatiker, el-känsliga, person med höjdskräck, torgskräck etc.
De flesta gamla träd i centrala stadsdelar kommer aldrig mer kunna planteras i ny stadsmiljö, just pga allergikerna. Det finns flera anställda på kommunen vars enda uppgift är att anpassa staden för dessa allergiker. Favoritträdet bland stadsplanerare är tall, ty det stöter inte på patrull i planprocessen. Föreställ er Vasagatan med tallar! :)
Astmatikerna skall givetvis inte lastas för att vi har krav på partikelnivåer etc, men att de är såpass rigorösa är deras förtjänst. Varje byggnads ventilationssystem omfattas givetvis av kraven.
El-känsliga tenderar att ha påverkan på hur ledningar och stamnät skall dras. Ökade kostnader följer.
Att vi planerar städer efter individer med torgskräck har jag aldrig hört, men med tanke på att det enligt diagnosen förefaller förlamande bör de inte hamna långt efter den rullstolsbundne på tillgänglighetslistan.

Tänker man på en minoritet tenderar man tvingas tänka på många andra minoriteter. Resultatet blir fördyrningar, förseningar, byråkrati och allt annat som byggarsverige är världsmästare i. Om det är relevant att minska ner på tillgänglighetskraven vet jag ej då det sannolikt finns andra faktorer med större påverkan på kostnadsbilden, men varför inte kompromissa om att 10-20 procent av nybygget skall följa dagens krav på tillgänglighet, övriga ytor upp till byggaren(*)?

* ja, det kan ju faktiskt vara så att byggaren vill erbjuda individer med fysiska handikapp ett eget boende med särskilda lösningar och faciliteter. Idag tillgodoser man en minoritets behov genom lag och tvång istället för att låta marknadens egna mekanismer leverera världens bästa handikappboende med allehanda service.
 0
Johannes Westlund (17 Juli 2012 20:05):
Jag tror det är viktigt att ifrågasätta de uppenbara sanningarna, att våga svära i kyrkan och inte köpa allt paketerat och klart. Hela mitt liv ändrades när jag läste en bok "Hackers and Painters". Ett av budskapen var just att ständigt leta efter det som inte får sägas, ifrågasätta det som inte får ifrågasättas. Därför är jag i grunden positiv till ifrågasättandet.

Jag tycker att man ska angripa frågan med den ädla konsten matematik (om nu det finns kvar några i Sverige som behärskar konstformen vill säga). Vad kostar handikappsanpassningen? Jag är själv inte ett dugg insatt i det. För att kunna säga att detta är en bra eller en dålig lösning måste jag kunna veta vad det kostar, och också i relation till andra saker som driver upp kostnaden. Byggoligopolet driver upp kostnaden, parkeringsnormen likaså. Hur förhåller sig handikappsanpassningen till det?

För jag kan inte släppa känslan av att det känns som att det inte är den stora kostnaden, den stora boven. Men jag vet inte.

Däremot så är det idioti att kräva fullständig handikappsanpassning när det ska byggas lägenheter i vindsvåning på äldre fastigheter, samt att kräva att varje korridorsrum i en studentkorridor (ja, de existerar fortfarande) ska ha fullständig anpassning. Lösningen med en handikappsanpassad toalett per våning är ju ett exempel på en bra lösning förutsatt att inga rörelsehindrade bor där själva, för då ska ju den egna toaletten fungera. Men för besökare är det ju godtagbart.
 0
Johannes Westlund (17 Juli 2012 20:25):
För övrigt just om studentbostäder är det viktigt att påpeka att studenter inte är en homogen grupp ungdomar som just slutat gymnasiet. Det är exempelvis inte helt ovanligt att studenter har barn. Jag tycker att det är bra att det finns korridorsboende, för korridor har många bra kvaliteter. Men det passar inte alla som studerar som behöver bostad. Och även korridorer kan vara dyra att hyra, beroende på stad.
 0
Johan K. Sch. (18 Oktober 2012 11:25):
Om funktionshindrade upplevs som ett litet, besvärligt särintresse som lyckats genomdriva fördyrande krav genom sin kamp för likabehandling, ickediskrimering och tillgänglighet, skulle jag vilja komplettera med en annat särintresse som är betydligt större och mer inflytelserikt: Barnfamiljerna. Och intresset ljuger som bekant aldrig.

Den som tar sig runt i staden med barnvagn stöter på precis samma hinder som den rullstolsburne eller rollatorstödda och upplever hur en trapp till en butik, en höggolvad spårvagn, en avsaknad av hiss eller en alltför smal trottoar stänger ute.

Att anpassa städer och hus för "ganska få" funktionshindrade är också ett sätt att anpassa dem för "betydligt fler" familjer med barn.

Kanske tycker man att de funktionshindrades intressen inte väger upp andra hänsyn. Men vill man ha en levande stad där även barnfamiljer kan bo och verka får man också se till att de offentliga piskorna och morötterna uppmuntrar tillgänglighetsanpassning.

Annars är risken stor att de väljer att bosätta sig i radhusghetton, köra bil och handla på externa köpcentra (som f ö alltid tycks förrädiskt tillgängliga och barnvänliga, med hissar, ramper, amningssoffor, skötbord och barnmatsmikro).

Och vem blir då kvar i stan?

Erst kamen sie für die Behinderten,
Und ich habe nichts gesagt
Denn ich hatte keine Behinderung.

Dann kamen sie für die Familien,
Und ich habe nichts gesagt
Denn ich hatte keine Kinder.

Dann, kamen sie für mich
Und da gab es keinen Menschen
Der für mich etwas sagen konnte.

(fritt efter Martin Niemöller)
 0
Johannes Westlund (18 Oktober 2012 18:54):
Rörelsehindrade och barnfamiljer stöter inte alls på samma hinder i en stad. Jag har följt en serie på SVT nu om "ungdomar" (nåja personer mellan 18 och 35+) som i vuxen ålder blivit förlamade till olika grad. Att framföra en rullstol som väger cirka 100kg inklusive last och förare på kullersten är en helt annan sak än att dra en fjädrad barnvagn som väger 20-30kg. Att ta sig över en trottoarkant eller upp för en trapp låter sig göras med barnvagn, försök med rullstol. En låg kant kanske går bra, men att självständigt klara trappor och högre kanter går inte. Barnvagnen kan parkeras nere i en trappuppgång eller i avsett barnvagnsrum, sedan kan bebis lyftas upp för trapporna. Försök göra det som förlamad i rullstol.

Barnfamiljer kräver inte hiss och inte heller att en rullstol ska kunna vändas inne på toaletten eller i köket. De stora och tunga kraven om dimensioner, hiss och så vidare har ingenting med barnfamiljer att göra. I själva verket står de nästan i motsatsförhållande. Dimensionskraven och hisskrav och så vidare fördyrar byggprojekt, och barnfamiljer har en redan pressad ekonomi. Ytorna blir också svårare att utnyttja för barnfamiljerna. Där barnfamiljen kanske hade varit betjänt av ett större rum måste istället toaletten göras extra stor. Och så vidare.

Skälen till att barnfamiljer i hög grad väljer förortsutopia á la radhus är att staden av många har ansetts som olämplig att uppfostra barn i. Buller, dålig luft, säkerhetsaspekter, barnens möjlighet till rörlighet... Och så vidare anses bättre i radhusförorter. Verkligheten uttalar jag mig inte om och har i regel mycket lite att göra med vad folk tycker.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.