Utskrift från gbg2.yimby.se
....

20:e Yimbyvandringen - Frihamnen & Kvillestan

 


 


Söndagen den 17 juni var vi drygt 45 stadsintresserade som, trots regntunga moln och blåst,  samlats vid Frihamnens spårvagnshållplats, för att promenera omkring längs kajer och öde asfaltsytor. Tidningen Metro hade tidigare i veckan uppmärksammat vår planerade vandring i Frihamnen, vilket gjorde det svårt att förutse hur många som skulle dyka upp. Särskilt i relation till väderleken och vår förra stadsvandring på Ringön som drog rekordmånga 60 deltagare, men där omkring hälften av de  var arkitekturstudenter med en skoluppgift för området.
 


(klicka för större)


När vi började vandra förbi magasinsbyggnaderna, och ut mot pirarna, slogs många av är hur stort området vid Frihamnen faktiskt är. Det blev även tydligt hur strategiskt området ligger, som en halvö mitt i älven, med innerstaden på ena sidan och den befintliga stadsbebyggelsen på centrala Hisingen på den andra. I dagsläget upplevs området som otillgängligt, och det finns få anledningar att befinna sig där. Utöver den övningskörande motorcyklisten och killar med en radiostyrd bil, såg vi en och annan taxi på väg mot den inhägnade racerbanan på Bananpiren.



(foto Håkan Cullberg)











När vi kommit längst ut på den mellersta piren passade vi på att visa upp bilder på olika stadsbyggnadsvisioner som funnits för Frihamnen. Arkitekt Håkan Cullberg (tack för lånet av några bilder!) tog tillfället i akt och berättade lite om sitt projekt Viking Green City. Den trista markparkeringen mellan de två lagerbyggnaderna förvandlas i hans vision till en göteborgsk variant av Markusplatsen i Venedig (samma mått), och en tät stadskärna tar form med kanaler, trädplanteringar och "kuben" som en ikonbyggnad längst ut på Bananpiren.









Frihamnens fiskeflotta låg inne.






När vi sedan fortsatte in längs kajen gick det att se den urbana vildmark som breder ut sig på piren vid Stena Railferrys område. Här kanske viss grönska kan tas tillvara och bli en framtida park? En person som bodde i närheten berättade att Lundbyhamnen är en populär plats bland fågelskådare, och att hamnbassängen används av pimpelfiskare på vintern.



"Porslinsfabriken" tornar upp sig likt en modern borg.






Utsikten över Frihamnen, Hamnbanan och Lundbyleden från gångbron.


Efter att ha diskuterat Porslinsfabrikens utformning tog vi den svajande gångbron över Lundbyleden in mot Brämaregården.



De här fasadplattorna är ett skämt. Kan verkligen inte förstå att man inte ens försökte knyta an till den tidigare fabriksbyggnaden genom att åtminstone använda tegel även in mot den äldre stadsmiljön i Brämaregården. Här måste måste staden ställa krav på byggaren. Se tidigare inlägg ang. detta.



St Matteuskyrkan på Herkulesgatan stod klar 1923, ritad av arkitekt Sigfrid Ericsson.


Sigfrid Ericsson har även ritat Brämaregårdens kyrka ett par kvarter bort, som stod klar 1925. Man kan verkligen se likheterna byggnaderna emellan.


Höghuset på "Porslinsfabriken" syns här från Herkulesgatan. Ett nytt litet landmärke i den här stadsdelen. (foto Håkan Cullberg)





Vi tog även en titt på de pampiga gamla direktörsbyggnaderna vid Rambergets fot, byggda under varvens storhetstid.


Landshövdingekvarter, tyvärr en bristvara i dagens nybyggnation.


Några av oss tog en fika på Memento på Hisingsgatan. Här med Venedig i bakgrunden. (foto Håkan Cullberg)


Vi avslutade vandringen på Kvilletorget, Hisingens enda torg och ett av få torg i Göteborg som faktiskt är helt omslutet av kvarter. Efter det fortsatte några av oss och fikade och diskuterade stadsplanering i ett par timmar till. Alltid lika kul med allas tankar och idéer! 

Tack till alla som följde med på denna spännande vandring i framtidens spår. Vi planerar fler vandringar längs centrala Älvstaden/norra älvstranden under sommaren. Väl mött då!

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Håkan Cullberg (2 Juli 2012 19:30):
Stort Tack Jesper Hallén och Olof Antonson, för detta fina reportage och för en väldigt trevlig, spännande och inspirerande stadsvandring. Vi var många som gillade detta.
 0
NoHo (3 Juli 2012 01:47):
När jag tittar på flygfotot över frihamnen blir jag otroligt förvånad över detta wasteland mitt i Göteborg. Massor av tillsynes ödsliga asfaltsplaner och lite här och där något som ser ut som gräsmattor med lite buskar.
Varför byggs inget på denna väldigt centrala plats? Finns det verksamheter kvar som stoppar upp? Är det för dyrt/olönsamt/svårt att exploatera marken?
Här i Stockholm finns snart inte en meter kvar av de gamla kajer som tidigare användes för frakt och industri, och.de få platser som finns kvar, Lindholmen och Värtan, är i planeringsstadiet.
Stockholm har på tio år genomgått en otrolig förändring, och just nu är staden i en omvälmningsprocess som inte haft sitt like sen 50/60-talet. Det knorras även här om att saker tar för lång tid, men jämfört med hur långsamt det verkar få i Göteborg, så tas besluten med raketfart här.
Min enkla undran är; varför tar allt sån tid i Göteborg, en stad jag faktiskt gillar:-)
 0
Sven R (3 Juli 2012 08:20):
Vad är det som har förändrats så otroligt i Stockholm de se senaste tio åren menar du? Jag följer byggutvecklingen hyfsat väl eftersom jag jobbar i branschen och visst har en del byggts. Men sammantaget tycker jag inte det har varit så särdeles mer intressant än det som byggts i Gbg. Det finns ju en anledning till att svenska arkitekter hellre åker till Köpenhamn än till Stockholm. Även Oslo har haft intressantare utveckling.

När det gäller Frihamnen så finns det nog flera anledningar till att den inte har omvandlats ännu. Senast idag skriver GP om översvämningsproblematiken.
 0
Johannes Hulter (3 Juli 2012 09:37):
Noho: Jag vet att du har en dragning åt lokalchauvinism men jag måste säga att jag finner det outsägligt ointressant och barnsligt att hålla på med den sortens "min stad (pappa) är starkare än din"-lek. Så jag väljer att bortse från den dimensionen i din kommentar.

Varför det inte hänt något på Frihamnen beror nog på att man i slutet av 80-talet gjorde valet att börja stadsbyggandet på Norra Älvstranden västerifrån, i Eriksberg. Det fanns ideer för Frihamnen men en kombination av beslutsångest, varvsnostalgi, oklarheter med GÄ-bron etc gjorde det enklare att börja från andra hållet. Det är möjligt att det finns fördelar med det också, på de senaste åren har förståelsen av hur man bygger stad växt snabbt. Hade man bebyggt Frihamnen på 90-talet hade det förmodligen blivit ett Södra Station av det, hade man byggt det på 00-talet hade det blivit Sannegårdshamnen.
 0
Niklas S (3 Juli 2012 12:57):
Det är sorgligt med den fasaden. Tidigare pågick här diskussioner om skönhetsråd, vilket jag då ställde mig negativ till, men med denna fasad i åtanke är det nästan så att jag ändrar mig. Kunde dom inte åtminstone valt fula/tråkiga plattor i olika färger?

Höghuset är dock grymt bra i mitt tycke med variation i fasaden bland annat. Sen är den ett välkommet höjdtillskott och landmärke som även knyter samman centrala delar av staden belägna på Hisingen med centrala delar på andra sidan älven i och med att den syns bra därifrån. Med lokaler i bottenvåningen hade höghuset fått full pott, fattar inte hur dom kan missa att ordna det med tanke på läget.
 0
Hans Jörgensen (3 Juli 2012 19:06):
Tack för vandringsrapporten.

Om översvämningsrisker:
Jag har aldrig fattat svårigheten i att förhindra eller lindra riskerna för det vid exploatering av helt nya områden (som Frihamnen). Det är väl bara att höja marknivån 3 meter om det är vad som behövs om 300 år (enligt artikeln i dagens GP). Det borde inte vara några som helst problem för ett nytt område.

I artikeln talas det om kostnader och utseende. Men kostnaden motsvarar ju en investering för flera hundra år framåt. Om man (kommunen) försöker se lite långsiktigt så kan det väl inte bli en oöverstiglig kostnad.
Sen det om utseende... vem tycker det och hur då?
Att det skulle vara 3-4 meter från gatunivå ner till vattenytan. Det finns väl liknande i rätt många "vattenstäder" i omvärlden, inte minst de med floder har ofta ett flertal meter i höjdskillnad.
Om man vill ha närmare vattenkontakt är det lätt löst; bara att lägga en nedre kaj någon meter över vattenytan, som tillåts svämma över vid högvatten. Trapporna mellan nedre och övre kaj blir till bra sittplatser.
Eftersom hela området höjs upp blir det inte fråga om någon mur/vall/sluttning (som det eventuellt får bli för den befintliga innerstaden).

Det är inte läge att ängslas om kostnader och utseende när höjda vattennivåer är ett reellt hot. Om man menar allvar med snacket om hållbarhet, vattenstad, och så videre, då får man sjutton bygga för det.

Och det borde gälla all nyexploatering i Centrala Älvstaden - Frihamnen, Ringön och Gullbergsvass. Det är som sagt ett område stort eller större än hela dagens innerstad. Man borde faktiskt se till att framtidssäkra hela klabbet; minst 3 meter över nuvarande vattennivå rakt över.

Det finns en till finess med detta: höjdförhållandena för Hisingsbron (Nya Göta Älvbron).
Genom en högre marknivå kan fallhöjden till brons topp vara lägre för samma segelfria höjd (vid dagens vattenivå).
Alternativt då att få högre segelfri höjd medan fallhöjden för trafikanterna upp på bron blir densamma eller t o m lite lägre. Om vi tar ex 13 meter segelfritt (som Vänersjöfarten tidigare anförde som absolut minimum), då skulle brohöjden från marknivå kunna hållas på 9-10 meter istället för 12 meter, vid en marknivå på 3-4 meter över dagens vattenyta. Vid ännu högre marknivå ökar förstås den effekten så att det från gatunivå börjar likna en lågbro.
 0
Sven R (3 Juli 2012 19:51):
Hans, håller i stor med dig. Det är inte rocket-science. Men trots allt är det en stor strategisk fråga som fastighetsbolagen vill ha svar på innan de pumpar in sina miljarder.

I Frihamnen är det inte så komplicerat att höja marken eftersom marken är obybyggd och avskuren från stan. Det går att bygga ut relativt fort. I Ringön och Gullbergsvass är det svårare att höja marken då områderna kommer att omvandlas under flera decennier. Eller?
 0
Johannes Hulter (3 Juli 2012 20:22):
Vi har ju ett mycket bättre läge än många andra städer i världen eftersom vi ganska enkelt (nåja, allt är relativt...) kan valla älven ute vid Älvsborgsbron. Vi måste ju ta hand om den stad vi redan har också. Men det ligger ju en bit fram i tiden...
 0
Hans Jörgensen (3 Juli 2012 20:22):
Jo det har du väl rätt i Sven, för delar av Ringön och Gullbergsvass, iallafall om man vill bevara några byggnader och inte totalsanera.
Till exempel de äldre byggnaderna på Holmen, främst då Pagogen och några till i närheten, de måste få vara kvar på nåt sätt. Frågan är hur de skulle te sig med någon meter högre marknivå omrking sig. Kanske kan ha en kompromiss för det området i form av att höja marknivån lite mindre där än i övrigt. De "moderna" husen på Holmen tror jag inte är nån katastrof att marknivån höjs ett par meter - ur ren visuell synpunkt. Övriga Gullbergsvass har väl inte heller mycket anmäkrningsvärda byggnader - jo "Vita Huset" såklart. Finns det ingen smart teknik för att "lyfta" äldre byggnader? Har det inte funnits idéer för Venedig genom åren hur hela stan skulle kunna lyftas underifrån med något sorts uppblåsning/tryck? Eller är det bara något jag minns från en gammal KalleAnkas Pocket kanske :)

EDIT: sen har vi förstås hela Centralstationen. Den ligger rätt långt från älven (~600 meter från läget för nya GötaÄlvbron). Kanske kan den förhöjda kanten succesivt sluttas ned så att den når nuvarande nivå vid C-stationen. Om alltså marken på Holmen höjs 2 meter, så blir sluttningen 3-4 promille bort till stationsområdet.

Skansen Lejonet ligger tryggt på sin klippa i minst lika lång tid som den funnits. Förr var den förresten halvt omgiven av vatten, syns på målningar så sent som 1800-talets mitt innan utfyllnaden (och kanske även landhöjning har påverkat).

Ringön har ju rätt mkt bebyggelse. Långt ifrån allt kommer sparas, men vi vill väl inte totalsanera där heller.
Fast den lär ändå behöva saneras m a p gifter i marken. Kan tänkas samordnas med en markhöjning?
 0
Sven R (3 Juli 2012 23:13):
Johannes, det komplicerar saken att Säveån, Mölndalsån och Göta älv fyller på med vatten ifrån andra hållet. Så jag vet inte om en "Gothenburg barrier" skulle hjälpa så mycket.
 0
Johannes Hulter (3 Juli 2012 23:25):
Sven: Det var faktiskt vad Moback själv tog upp när jag diskuterade frågan med honom. Men det går naturligtvis att valla längs med älven också. Det görs ju på många ställen i världen där man ligger nära eller under vattennivån. Passar ju bra för oss här i Nya Amsterdam... :)
 0
Magnus Blombergsson (3 Juli 2012 23:36):
Tack Jesper & Olof för att ni fixat.
En sak vi såg var att naturen snart tagit över den innersta piren. Snart är det naturreservat där, och inte tät blandstad. Att göra ingenting är inte alltid en bra lösning ;-)
 0
NoHo (4 Juli 2012 00:47):
Johannes: vad är det som är barnsligt med att konstatera att saker händer i Stockholm?
Jag har följt flera debatter här på yimby gbg, där det har uttryckts frustration en masse över att det går så långsamt med Skeppsbron, Frihamnen, Gullbergsvass, och hela Älvstaden.
Sven: jag förstår att du inte har koll på vad som händer i Stockholm, det är heller inte något jag begär.
 0
Sven R (4 Juli 2012 01:04):
NoHo, då kan ju du upplysa mig. Åter igen, vad är det som byggts i Stockholm de senaste tio åren som är så fantastiskt?
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2012 08:10):
Noho: Jag tyckte jag förklarade mycket klart och tydligt på vilket sätt det var barnsligt. Jag utgår från att du är genuint intresserad av Göteborgs stadsplaneringsfrågor och inte ute efter att trolla och flejma så jag ser fram emot kloka och sakliga kommentarer från din sida, befriade från pubertal stadschauvinism. Nu har du din chans! :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee