Utskrift från gbg2.yimby.se

Älvstranden utvecklas

Av Johannes Hulter 27 Februari 2012

142 kommentarer

Följ @yimbygbg

*EXTRA* Det går nu att se planen på kommunens hemsida *EXTRA*

Snart får de sällskap...

På torsdag 1 mars så kommer detaljplanen för Skeppsbron äääääntligen på utställning. Efter sju sorger och åtta bedrövelser så är nu projektet redo att genomföras. Den 1 mars kommer att bli en historisk dag för Göteborg. För första gången på hur länge som helst så har man nu en riktigt stadsmässig plan som bygger vidare på den täta, funktionsblandade kvartersstaden. Kinesiska Muren och Merkurhuset får dessutom stå kvar, så vi får en bra mix av gammal och ny bebyggelse.

Jag kommer att skicka en blomma till de ansvariga planarkitekterna som gjort ett riktigt hästjobb för att brotta igenom den här planen, jag uppmanar alla stadsvänner att göra likadant. Skicka gärna några uppmuntrande tillrop till våra politiker också så att de ser till att klubba igenom den här fullständigt lysande planen. Den 2 mars kan ni ta del av den färdiga planen på Älvrummet 11:45 - 12:45. Gå gärna dit och uttryck er glädje över att Göteborg äntligen får lite mer riktig stad.

Förhoppningsvis kan utvecklingen på Skeppsbron ge inspiration till utvecklingen av andra delar av staden. Norra Masthugget har redan fått en fin plan av Stadsbyggnadskontoret, nu gäller det bara att politikerna kastar vansinnesplanen från Riksbyggen i papperskorgen och sätter igång och bygger. Kan man bygga levande, blandstadskvarter på Skeppsbron så borde det ju gå att bygga levande blandstadskvarter på andra ställen.

BYGG!

SLÄNG!

Visionsarbetet med Centrala Älvstaden, som snart har pågått i två år och producerat kopiösa mängder visionära visionerande visioner, börjar så smått närma sig slutet. Det har blivit dags att komma fram till något konkret och användbart. Kanske kan man få lite inspiration av det konkreta stadsbyggandet på Skeppsbron.

Projektledaren Bo Aronsson verkar dock mer intresserad av att bevara Frihamnens öppna vidder, än att faktiskt bygga vidare på Göteborgs innerstad. I senaste numret av Miljöteknik lyfter han fram vikten av (har ni hört den förut?) "öppna platser". Trots att han ser ut att hålla på att blåsa bort i Göteborgsvädret önskar han sig ändå ännu fler "öppna platser":

“

Det gäller att inte överexploatera. Det kommersiella trycket är självklart stort, men både experter och medborgarna vill ha öppna tillgängliga platser mitt i staden, säger Bo Aronsson.

”

Ja, eller hur? Det verkligt viktiga är ju att inte "överexploatera" när man bebygger den mest centrala delen av landets näst största stad. Det vore ju verkligen en katastrof. Särskilt med tanke på att "öppna platser" är en sådan bristvara i tätorten Göteborg, som till 70 procent består av grönyta. Jag kommer osökt att tänka på ett citat av Jane Jacobs ur Death and Life of Great American Cities:

“

In orthodox city planning, neighborhood open spaces are venerated in an amazingly uncritical fashion. Ask a zoner about the improvements in progressive codes and he will cite incentives toward leaving more open space. Walk with a planner through a dispirited neighborhood and though it be already scabby with deserted parks and tired landscaping festooned with old Kleenex, he will envision a future of more open space.

More open space for what? For muggings? For bleak vacuums between buildings? Or for ordinary people to use and enjoy? But people do not use city open space just because it is there and because city planners and designers wish they would.

”

Så "öppna platser" i alla ära, men Frihamnen är naturligtvis en alldeles utmärkt plats att bygga en pendang till Skeppsbron på. Vattennivåerna är lika lite ett oöverkomligt problem där som här. Det har bl.a. Sweco visat med sina tre scenarier för Frihamnen, i projektet "Klimatanpassad stadsstruktur". Allt är möjligt. Det är vi som sätter gränserna för oss själva.

"ATTACK"

"RETRÄTT"

"FÖRSVAR"

Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, skeppsbron, frihamnen, blandstad

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, skeppsbron, frihamnen, blandstad

Skriv en kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

(syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.

Skriv in kommentar

Kommentarer:

Mats O. (27 Februari 2012 18:18):

http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/beskedet-om-%E..

Jan Jörnmark (27 Februari 2012 18:59):

Länken: "Ligger 17 år efter Malmö..." "Kan kanske börja säljas 2016/17..."

Och Skeppsbron - 13 år efter byggstart av tunneln har vi nått stadiet där man kan börja överklaga.

Det har verkligen gått osannolikt snett med utvecklingen här i stan.

Johannes Hulter (27 Februari 2012 19:06):

Men kan man sälja byggrätt utan detaljplan? Annars måste de ju fixa en detaljplan först och hur hade de tänkt klara av det till 2017? Det är ju bara fem år dit. Den tiden hinner man ju knappt ha en inledande workshop på...

Anders Norén (27 Februari 2012 19:28):

Skriva kontrakt om över- eller upplåtelse av mark kan man göra utan detaljplan. Det är t.o.m. mycket vanligt att detaljplan bara upprättas om man redan har ett färdigt avtal med en exploatör! Givetvis villkoras köpet med att en detaljplan faktiskt upprättas.

Johannes Hulter (27 Februari 2012 19:34):

Anders: Aha! Ja, då verkar det mer rimligt. Eller hur man nu ska se det... :)

Pär Ekström (27 Februari 2012 19:39):

Ryktet säger att det är alldeles för lite lägenheter. Skall bli skoj att se planen.

Göran Åhman (27 Februari 2012 22:03):

Puh...

Håkan Cullberg (27 Februari 2012 23:54):

Johannes@ att "bygga" glest och mer av öppna ytor mitt i centrala staden i Frihamnen. Är detta resultatet av alla internationella gäststyckares insatser. Bra Johannes att Du lyfter fram detta. Klart att vi ska ha öppna ytor, spännande rumsligheter, torg, gröna ytor, trädalléer på kajerna mm, men då mellan hus, byggnader och kvarter formade efter en organiskt växande stadplan, precis som i Venedig. Betr Skeppsbron, så kunde man naturligtvis ha ökat exploateringen i detta centrala läge, precis som jag föreslog att man skulle göra genom att bygga längre ut på pirerna och skapa våra nya hamnkvarter, precis som förr. De höga exploateringskostnaderna hade då slagits ut på en större byggnadsmassa. Man måste våga om man ska bygga stad. Ångesten tillhör förgången tid. Det är inte för sent att bygga mer på kajen utanför Skeppsbron. Gör ett kompletterande detaljplaneprogram och uttöka exploateringen - det behövs!

4 personer gillar detta

Olof Antonson (28 Februari 2012 00:56):

Skeppsbron har verkligen potential. Jag är särskilt nyfiken på terminalen för skärgårdstrafik. Det känns lite som att cirkeln är sluten: http://img194.imageshack.us/img194/3073/otterhall.jpg

4 personer gillar detta

Niklas Svensson (28 Februari 2012 10:15):

"Det gäller att inte överexploatera. Det kommersiella trycket är självklart stort, men både experter och medborgarna vill ha öppna tillgängliga platser mitt i staden, säger Bo Aronsson"

Komik på hög nivå. Undra vilka "experter" han hänvisar till, och vilket underlag han hämtat in från medborgarna för att kunna säga att vi vill ha massa öppna ytor överallt. Nu gäller det verkligen att hålla tillbaka de komersiella krafterna så de där hemska investeringarna hamnar på annan ort. Vi måste ju få lite kontrast till det enormt högexploaterade centrum vi har idag... tjena.

Visserligen skulle jag faktiskt kunna tänka mig att en hyfsat stor och högljudd del av invånarna i det till synes småbonniga Göteborg skulle säga sig vilja ha öppna platser och parker. Varje gång nåt planeras i centrala stan brukar det ju hojtas en hel del efter just öppna ytor, parker, promenadstråk och annat när folk drömmer sig bort till någon av den handfull varma lediga sommardagar då det ska sittas och slappa, strosas omkring, käkas glass, mysas, och kanske gås på nån typ av utomhuskalas. Man förundras över varför folk inte använder den stora uppsjö som redan finns av dessa saker innan de ska ha mer. Tycks alltid finnas en tro att nya öppna platser ska bli så mycket sjysstare och mer välanvända än de som redan finns. Det kopplas inte att det kanske är den öppna platsen som sådan ger tomhet, blåsighet, allmän ödslig oattraktivitet och sprider försämrad upplevd tillgänglighet i stan. Eller så ser man kanske helt enkelt inte skogen för alla träd.

Fredrik R (28 Februari 2012 10:48):

Jag tror att själva språket är en av Yimbys värsta fiender. Det är helt enkelt väldigt lätt att formulera sig på ett sätt som får tomma ytor att låta lockande för gemene man. "Luftigt" låter bra och "trångt" låter dåligt, trots att de flesta i praktiken tycker precis tvärtom.

Visserligen går det att hitta negativa ord om stora ytor, exempelvis "ödsligt", men motsvarande positiva ord om den täta staden växer tyvärr inte på träd.

1 person gillar detta

Patrik Höstmad (28 Februari 2012 11:04):

Fredrik: "Hållbar, stimulerande, trivsam, barnvänlig, vacker, tillgänglig, vindskyddad, ..."

Fredrik R (28 Februari 2012 11:07):

Patrik: Hehe, tack. Problemet är väl att det av de orden bara är "vindskyddad" som har en uppenbar koppling till tätheten. De andra kunde lika gärna en nimbyit använda om den glesa staden.

Jens Ekengren (28 Februari 2012 11:10):

GS (gammalt språk): "öde". NS (nyspråk): "luftigt".
GS: "nära". NS: "trångt".
GS: "inte gångavstånd". NS: "Bara tio minuter med bil!"
GS: "Snårskog", NS: "Ovärdeligt grönområde"

Fler exempel?

3 personer gillar detta

Jan Jörnmark (28 Februari 2012 13:00):

Sanningen är väl den att stan domineras politiskt av krafter som inte vill se ett alltför expansivt Göteborg. Läste häromsistens att Platzer vill bygga ett ordentligt höghus (drygt 20 våningar) i Norra Gårda, men fått signalerna politiskt och från SBK att dom "inte hade tid" med det just nu.

Oviljan från den politiska majoriteten till expansion blir väl ännu tydligare nere på Skeppsbron, där vi väl kommer att sluta med 350 nya lägnheter, vilket ger kanske 320 färdigställda framåt 2020 efter alla överklaganden. Över en 25 årig planeringstid ger det ett snitt på 13 färdigplanerade lägenheter/år.

Mats O. (28 Februari 2012 14:34):

Här vill ingen bygga.

"Jag tror att marknadskrafterna styr här litegrann"

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=10..

Daniel (28 Februari 2012 16:34):

Det kanske inte är särskilt produktivt att arbeta igenom en plan hela tiden för att några byggare har ändrat sig hela tiden.
Planen för Anders Personsgatan, inom kv. Norra Vulkan. Platzer har redan fått bygglov för detta projekt, men sedan kommer man springandes med ett tillägg att bygga på tomten bredvid så förstår jag att man tycker att dom kunde ha kommit med detta förslag på kv. Östra Vesta samtidigt som dom ansökte om ändring av kv. Norra Vulkan. Dessutom så kommer ju ett 20våningarshus att stjäla mycket tid och energi från kommunen då det precis har byggt dyra bostadsrätter precis bredvid.

Niklas Öhrström (28 Februari 2012 18:13):

På vilket sätt skulle öppna platser vara mer tillgängliga än gator? Om det hade varit frågan om befintliga grönområden som nu används till rekreation i stor omfattning så kan man ju förstå det.

Men så är det väl inte idag? Det låter nästan dummare än att inte bebygga Heden.

Fast en poäng är det förstås. En stad är inte bara exploatering. Det krävs ordentliga stråk och gator och dessa kräva sin bredd. Där stråken möts kan torg byggas (även om de inte måste vara överdimensionerade). Däremot kan man dra på ordentligt på det som är kvartersyta.

Angående Hammarkullen så är det väl en rätt tydlig signal om att staden är i skriande behov av en stadsplan som på allvar läker samman staden till en sammanhängande stad. Varför bygga så långt ut när det finns gigantiska ytor centralt?

Daniel Bergqvist (28 Februari 2012 21:30):

Ja vem initierade arbetet att konstruera en plan för exploatering i Hammarkullen? Baserat på vad? Politiskt floskler om integration? SBKs resurser är begränsade och det svider att höra att prioriteringsordningen är så katastrofalt dåligt underbyggd.

Krister (28 Februari 2012 21:56):

Bakgrunden till beslut om Hammarkullen:
Marken i Hammarkullen var näst intill gratis
Genom rationellt byggande kunde hyrorna hållas på rimlig nivå
Angereds centrum var redan byggt och Hammarkullen låg i närheten.

Krister (28 Februari 2012 22:01):

Rättelse: Angereds centrum byggdes efter Hammarkullen.

Daniel (28 Februari 2012 22:51):

Jag gissar på att arbetet med Hammarkullen har lite med vissas syn på integrationsarbetet. Det finns några som tror att integrationen löser sig så fort man bygger bostadsrätter bland hyresrätter. Sedan tänkte man inte på att någon måste vara intresserad av att köpa en bostad där också.
Yimby har lagt ner ganska mycket arbete på det som gjordes i Hammarkullen, och stadsplanearbetet kan inte fokuseras på några enstaka kvarter i Göteborg där hus redan står, utan det är hela kommunen som ska leva.

Mats O. (29 Februari 2012 06:51):

Daniel B

Det är väl allmänt känt att stadsbyggnad i Göteborg handlar om att bygga bostads- och äganderätter i nordost och hyreslägenheter i Askim/Billdal.
Så ser SBK:s prioriteringsordning ut nu. Centrum får vänta till 2017....

Mattias Bolander (29 Februari 2012 09:20):

Goteborg.se verkar ha uppdaterat dokumenten om Skeppsbron i dag:
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLL..

Johannes Hulter (29 Februari 2012 10:11):

Mattias: Tack för tipset! Det ser ju riktigt bra ut... :)

Håkan Cullberg (29 Februari 2012 12:22):

Kul att byggnaderna på Skeppsbron, verkar få riktiga tak - äntligen!

3 personer gillar detta

Daniel (29 Februari 2012 13:43):

Bra plan.

Synd bara att spårvägen är överklagad.

Olof Antonson (29 Februari 2012 13:56):

Jag kommer att korka upp en flaska champagne när väl spårvagnen dönar förbi kverulanterna på Surmunsgatan.

3 personer gillar detta

Agneta Wiberg (29 Februari 2012 14:26):

Skeppsbroförslaget ser väldigt trevligt ut. Särskilt gläder jag mig åt att Merkurhuset och Kinesiska Muren föreslås få vara kvar..Jag instämmer med Håkan Cullberg om att husen ser ut att få "riktiga" tak. Sedan är jag väldigt förtjust i när gavlarna på husen är mot vattnet. Jag hoppas på putsade hus oxå..

Fredrik R (29 Februari 2012 14:44):

Förlåt en okunnig, men vad är ett riktigt tak?

Johannes Hulter (29 Februari 2012 15:50):

Fredrik: Jag antar att de menar ett tak som inte är platt, googla "sadeltak".

Håkan Cullberg (29 Februari 2012 15:57):

Fredrik@ jag menar ett tak med rejäl lutning - sadeltak. Andra tak, som mer eller mindre platta tak kan också vara riktiga tak - rent tekniskt, men är ofta förknippade med modernismen och all dess "fyrkantiga lådor". De fyrkantiga lådorna i grått, vitt och rött byggs överallt i Sverige alldeles oavsett vilken landsända det gäller. Varje landskap/ort ska naturligtvis ta vara på sin byggnadstradition och utveckla den över tid. Takmaterial och färg är olika beroende på landsända.

2 personer gillar detta

Fredrik R (29 Februari 2012 16:06):

Håkan: Då är jag med. Vad beror egentligen modernismens platta tak på? Är det inte rätt dumt på våra snöiga breddgrader?

Karl Karl (29 Februari 2012 16:18):

Ser la mest jäkligt glest ut?

Johannes Hulter (29 Februari 2012 16:47):

Karlkarl: Menar du Skeppsbron? Glest är väl inte riktigt det ord som jag skulle använda, exploateringen är nog högre än på de flesta andra ställen i stan. Men om du tänker på området närmast kajen så gör det mig inget att man lämnar det ganska fritt för tillfället. Där finns det plats för nya hus om tio-tjugo år. Det är bara bra att man inte bygger allt på en gång.

Fredrik R (29 Februari 2012 16:58):

Johannes: Inte för att vara sån, men tror du verkligen att man kommer att få bygga ett endaste litet skjul framför någons framtida älvutsikt? Där har du nackdelen med att inte bygga allt på samma gång...

Olof Antonson (29 Februari 2012 17:02):

Antar att "glesheten" närmast vattnet hör ihop med att man vill få det till en sorts motsvarighet till Aker Brygge i Oslo: http://2.bp.blogspot.com/_L_KOKt6Ri6k/TUYm-61Of_I/AAAA..

I planen menar de att bebyggelsen bör trappas upp mot Otterhällan, och då ter det sig logiskt att placera lägre byggnader framför de högre.

1 person gillar detta

Johannes Hulter (29 Februari 2012 18:53):

Fredrik: det finns hus bakom de som byggs nu också, det märker man om inte annat när man läser samrådsredogörelsen... Men det gick ju att bygga iaf. Dessutom kommer det ju att byggas skjul vid kajen så din farhåga verkar ogrundad. :) Nu vänder vi blicken mot norra masthugget... :)

Johan (29 Februari 2012 19:04):

Ser gôrbra ut. Riktiga stadskvarter, småskalig fastighetsindelning, förbud mot bostäder i bottenplan, bevarande av både Merkur och Kinesiska muren. T.o.m. hålen i fasaderna mot älven är borta.
Enda felet jag kan se är några meningar i kvalitetsprogrammet om hur viktigt det är att majoriteten av husen inte försöker tävla mot fantastiska solitärer som Riverton och Rosenlundsverket. Alltså en direkt uppmaning om att arkitekturen ska vara slätstruken.
Whites förslag för Riverton ser rätt horribelt ut också.

Olof Antonson (29 Februari 2012 20:04):

@Johan: Antar att du menar Otterhall? Riverton känns inte riktigt som en "fantastisk solitär" i dagsläget :D

2 personer gillar detta

Johannes Hulter (29 Februari 2012 22:01):

Olof: Men det skulle kunna vara det. Om man bara plockade bort den den bruna plåten som man satte upp på fasaden någon gång på 80-talet. Det är ett riktigt snyggt hus under (du hade någon bild på det tror jag).

1 person gillar detta

Johan (29 Februari 2012 22:42):

@Olof: Nä, det var ju en smula ironiskt förstås. Men din missuppfattning kanske också var ironisk?
Som Johannes säger har byggnaden genomgått en stor försämring, men då behöll man i alla fall formerna. Det nuvarande förslaget är att förvandla Riverton till ett svart rätblock. Inga vinklar som över- eller understiger 90 grader får existera. White var uppenbarligen så nöjda med sin insats med Rättscentrumbyggnaden närmast Gamla Ullevi att man beslutade sig för reprisera den.

Olof Antonson (29 Februari 2012 22:53):

@Johan: Jag anade det, men kunde inte låta bli :)
Det är synd att byggnaden förvanskats till oigenkännlighet. I det äldre fotot/vykortet jag länkade (http://img194.imageshack.us/img194/3073/otterhall.jpg) ser byggnaden ut lite som Otterhalls lillebrorsa, och jag tycker mig kunna se liknande akroterier på taket. Om någon har tillgång till fler referensfoton så vore de trevligt.

Olof Antonson (29 Februari 2012 23:10):

Hittade detta fotot från 1939 på en tradera-auktion: http://uf.yimby.se/gbg/3c1bc5f5-c647-443f-9d4c-6a672b2..

Hade fel om akroterier på "Riverton", det var bara hörnena på räcket. Jämför med hur det ser ut 2012: http://s.yimby.se/gbg/274/b8235c6a-615c-11e1-9b41-a915..
Lite synd även att det läckra glaspartiet försvann från Otterhall - de runda fönstren längst upp. Kopparplåten är i och för sig ett ganska trevligt tillskott.

karl (1 Mars 2012 08:45):

@Johannes
Jag tycker först å främst att dözonen mellan husen och vattnet är väl bred. En andra lindholmsallé, fast med hus bara på ena sidan.
Dözonen kompletteras med relativt breda gator även på tvärsen och ytterligare en(fast med i mina ögon högre urban potential) boulevard bakom den enda raden med kvarter.

Ganska glest tycker jag följaktligen är en riktigt bra beskrivning.

Johannes Hulter (1 Mars 2012 08:53):

Karl: Vi kan väl enas om att kajområdet är glest planerat medan resten av området inte är det? Jag tycker det är att föredra att bebygga ena halvan tätt och lämna andra halvan öppen än att bebygga allt halvglest. Kajområdet finns ju kvar att exploatera i ett senare skede om man vill det, jag tycker det kan finnas en poäng i att inte ta allt på en gång (åldersblandad bebyggelse, Jane Jacobs blablabla).

1 person gillar detta

Peter B (1 Mars 2012 23:10):

Tycker man skulle kunna göra som i Frankfurt längs Main - anlägga en smal parkremsa precis vid vattnet (och fimpa miniparken) längs större delen av älvstränderna, istället för dessa evinnerliga, karga kajer : http://g.co/maps/w9p8y

Kungsparken nere vid vallgraven på somrarna är väl bland våra mest populära rekreationsstråk?

1 person gillar detta

Agneta Wiberg (2 Mars 2012 11:17):

Peter B. Jag tycker att man ska återställa hela kajen med dom vackra gatstenarna som bitvis finns kvar..Detta minner om äldre tider då kajen var en arbetsplats och dom bohuslänska stenarbetarnas slit. Dessutom är det oerhört vackert med väl utförd stensättning. Man får också en bättre direktkontakt med vattnet utan skymmande växtlighet. Gärna växtlighet men inte för nära kajen. Sedan.. bevare oss också från hemska moderna räcken längs kajkanten.

2 personer gillar detta

Agneta Wiberg (2 Mars 2012 11:38):

Angående "Riverton".. Den byggnaden var från början ett bostadshus. Sedan byggde man om huset till hotell.. Klädde det i den hemska bruna plåtfasaden. Mitt förslag är att ta bort plåten och låta huset återfå den ljust gråputsade fasaden som det hade ursprungligen. "Otterhall", var från början gulputsat..Sedan klädde man huset i koppar.Detta funkar väldigt bra, blir bara vackrare med tiden. Husen kallades för "Stora och Lilla Skyskrapan" Och är säkert tänkta att komplettera varandra..

2 personer gillar detta

Olof Antonson (2 Mars 2012 12:07):

Det verkar även som att det fanns planer på att bygga en pendang till Otterhall, ungefär som Kungstornen i Stockholm, men att dessa planer aldrig genomfördes.

Om man tillåts drömma lite: http://www.jeha.net/goteborg/visionOtterhall.jpg

2 personer gillar detta

Gunnar Einarsson (2 Mars 2012 12:48):

Olof, tack för att du hittade oljemålningen! Jag tycker fortfarande att det där borde byggas. Helt seriöst. Runda huset är ju ändå inget att direkt spara på.

1 person gillar detta

Johannes Hulter (2 Mars 2012 13:23):

Det var Jesper som hittade den där fantastiska visionen av Otterhällan i art deco, det är en muralmålning som finns i portuppgången till Kungsgatan 8 (tror jag det var...).

1 person gillar detta

Olof Antonson (2 Mars 2012 13:34):

Ja, det är Jespers bild. Det hade varit intressant att få veta mer om historien bakom.

Emanuel Alfredsson (2 Mars 2012 13:59):

Någon som på allvar vill återskapa visionen på SketchUp?
Vill gärna se det.

inb4 Painting got SWAG!

Agneta Wiberg (2 Mars 2012 17:56):

Jag är uppvuxen på Kungsgatan 8 Vad jag vet finns målningen fortfarande kvar.. Det fanns också en målning av den villa som fanns innan man byggde det huset. Tyvärr fattade inte dom som renoverade trappuppgången det så den målningen klistrades över med väggväv..Det ska finnas en annan målning på väggen mittemot oxå..Det är ett hamnmotiv på den..

Olof Antonson (3 Mars 2012 13:01):

Kenny Genborg skriver om Skeppsbron i sin blogg (och uppmärksammar Yimby): http://blogg.gp.se/kennygenborg/2012/03/02/vem-vill-ba..

Hundägare (4 Mars 2012 14:19):

Jag kommer att överklaga Skeppsbron. Det blir mycket trevligare (och skapar fler öppna hundrastarplättar) om vi river nuvarande bebyggelse och ersätter de med tre punkthus med garageportar mot gatan. Det blir en fin pendang mot Västra Eriksberg. Det går då även att göra en fin logga för området!

Jens Ekengren (6 Mars 2012 15:44):

Hundägare: med totalt fem hus, det mittersta ungefär dubbelt så högt som de yttre, kan vi få till en fin siluett som skulle kunna symbolisera alltför mångas inställning till sina medstadsbor...

Hundägare Surbrunnsgatan (16 Mars 2012 08:36):

Jag och vovven promenerar längs kajen varje morgon kl. 06.30.
Det har blivit mycket lugnare sedan Götatunneln byggdes. Riktigt mysig vårpromenad! Flera gräsplättar vore dock lämpligt.

Patrik Höstmad (15 April 2012 10:07):

Tydligen så kommer lägenheterna på Skeppsbron att bli väldigt dyra.

Det är komplicerat att bygga på redan använd mark som inte förberetts för dagens sätt att bygga. En massa ledningar i området som måste dras om då de nya byggnaderna har djupa parkeringsgarage i två plan under markytan. Kostnaderna för arbetet lednings(om)dragningar och översvämningssäkring har dragit iväg till det dubbla av vad som först uppskattades. Man befarar att det kan bli ännu fler utgifter då Götaverkens tidigare verksamhet i området kan föra med sig obehagliga överraskningar, t.ex. med storskalig sanering av förorenad mark som följd. Till detta kommer att kajen är förankrad med stag bakåt in i berget som går under hela området, vilka kommer behöva brytas för att få dit garagen. Merkurhuset är kvar som lågpunkt och än är det inte löst hur man kan undvika att det blir en vallgrav runt huset vid den nya extemhögvattennivån man ska beakta. Osv, osv, osv, ...

Idag är byggföretagens kostnad för mark och anläggningsarbetet per kvadratmeter lägenhetsyta på Skeppsbron ungefär dubbelt så dyrt som det hittills dyraste någon betalat (vilket är Stora Torp pga marken såldes på marknaden utifrån en form av anbudsförfarande och då är Stora Torp okomplicerat byggande på ett fält i ett mycket populärt område). Det hade behövts dubbelt så många våningar (ca 14 våningar) på Skeppsbron för att få ner priserna till det normala. Detta ville byggföretagen (liksom Yimby i yttrandet) ....och där om någonstans hade höga hus fungerat med Otterhälla som fond!

Jag ser en risk att Skeppsbron blir en besvikelse som kommer ses som ett segregerat reservat och därmed blir ett argument hos många mot fortsatt förtätning i centrum.

Man kan fråga sig varför kommunens politiker och planerare låter det bli så här? Förstår de inte? Eller är det så här de vill ha det?

Mats O. (15 April 2012 13:05):

Frågan är väl då om det blir dyrt eller jättedyrt att bo i dom nya bostäderna som byggs i Skeppsbron.

Personligen fattar jag inte grejen med att betala så mycket i månaden för sitt boende som till exempel hyresgästerna gör hos Kjell Andersson Byggnadsfirma AB (KAB) på Friggagatan. Men jag antar att det är val man gör under en period av sitt liv, några år kanske.

Själv betalar jag 50 kr i månaden per kvadratmeter i avgift för min bostadsrätt. Mer vill jag som normalinkomsttagare inte betala för mitt boende.

Olof Antonson (15 April 2012 15:45):

@Patrik: Det är så illa alltså? Låter onekligen som att det kan gå prestige i det här projektet, och att det kommer att kosta mer än det smakar.

Edit: Spontant tänker jag på byggnader med träkonstruktion. Det kanske hade varit något om det är såpass omständligt och oekonomiskt att bygga < 14 våningar?

Karl H (15 April 2012 16:14):

@Patrik: Det låter som om svaret är att inte bygga det där gigantiska P-garaget och låta folk som inte är beroende av bil flytta dit. Det vore även logiskt om man reflekterar över:
-hur centralt området ligger
-att vi bygger ovanligt bra kollektivtrafik (spårväg OCH färjeterminal) till området.

Vad jag förstår kommer Merkurhuset och Kinesiska muren få ta skiten för att byggnationerna blir så dyra eftersom de troligvis är upphovet till varför P-garaget har fått ett annat läge.

Sedan känns detta som en stadsarkitektfråga. Om Björn Siesjö vågar har han ju alla möjligheter att gå in och säga att: "vi ska bannemej inte ha något P-garage här om kostnaderna blir så höga som det blir!"

Det borde ju vara en viktig fråga att ge så många som möjligt chansen att ,rent ekonomiskt, kunna bo på Skeppsbron. Eller? Varför vänta med att säga detta om det är det man (i Bo Aronssons gäng) tänker med Centrala Älvstaden?

Mikael Kreutz (15 April 2012 19:59):

Mats O: Jag bor hos KAB på Friggagatan. Jag sökte lägenhet på Boplats i fyra år utan att få något, innan Friggagatan stod klart. Så när chansen på förstahandskontrakt äntligen dök upp tvekade jag inte en sekund. Visst är det lite dyrt (~180kr/kvm) men jag trivs väldigt bra och värderar det centrala läget, samt varmgaraget. Det är ju synd att ett så fantastiskt stadsbyggnadsprojekt har fått svärtat rykte p.g.a. bristfälligt utförande av vissa entreprenörer.

Karl H: Eller så kanske Siesjö kunde gå in och säga -"vi ska bannemej inte bygga lägre än 14 våningar!" Garaget behövs, kanske inte främst för de boende men för alla företag som finns i området och fyller upp den befintliga P-platsen.

Daniel Andersson (15 April 2012 20:50):

P-hus istället för P-garage?

Karl H (15 April 2012 22:55):

Mikael Kreutz: Det där med hushöjden har jag bara helt gett upp, men självklart får Siesjö säga det.

Om det nu är företag som behöver parkeringsplatserna och inte det boende är det väl rimligt att de får pröjsa kalaset och inte de som inte har bil men som köper en lägenhet här, eller?
Eller kommer det vara så att behovet av parkering inte är så stort i området när man är tvungen att pröjsa typ 50 spänn i timmen (idag 10kr/h) för att stå där?

Sven R (15 April 2012 23:26):

Har jag kommit till Nimby.se? Självklart är det dyrt att bygga längs älven. Det gick bra att bygga 7-våningshus med underjordiska garage på Eriksberg så det kommer säkert att funka på Skeppsbron också.

1 person gillar detta

Patrik Höstmad (15 April 2012 23:52):

Sven R: Det är ingen som betvivlar att det kommer att byggas och det är väl ingen som säger nej. Poängen är att ett och annat hus borde fått sticka upp mot 15-20 våningar för att få ner kostnaderna per kvadratmeter lägenhet. Särskilt som man nu tvingar fram två våningar underjordiskt garage och att byggnaderna ska ta en stor delen av kostnaden för infrastrukturen i marken. Ingen av bostäderna på Norra Älvstranden har varit i närheten av de byggkostnaderna per kvadratmeter lägenhet som Skeppsbron kommer att få. Självklart går det bygga billigare längs älven med fler våningsplan - och det hade varit önskvärt ur mångfaldssynpunkt.

1 person gillar detta

Daniel Andersson (16 April 2012 00:03):

Fler P-arkar längs kajen är en annan möjlighet. Fast då försvinner älvutsikten från de nya lägenheterna, så ett P-garage längre in på området är nog mer ekonomiskt. Eller så använder vi Götatunneln som parkeringsplats med hiss upp till Skeppsbron. (Längsgående parkering på vägens båda sidor i båda tunnlarna. Borde bli en hel del platser.)

Karl H (16 April 2012 00:08):

Sven:?
Lösningen är inte som på Eriksberg. Nu har man valt lägga P-garaget som en separat anläggning under kajen istället.

Det e la en rimlig fråga att dryfta om ett underjordiskt garage innebär klart mycket högre exploateringskostnader?
Det är väl rimligt att ställa frågan om vi verkligen skall bygga så mycket (dyra) parkeringsplatser om vi samtidigt bygger ut kollektivtrafiken? Är det NIMBYitiskt?

Varför kan vi inte bygga upphöjda innergårdar med två våningar p-yta under men lokaler utåt gatan om det blir sjukt mycket billigare?

Eller varför inte samla så stora P-anläggningar som denna närmare tunnelmynningen (Järnvågen) istället och då i form av P-hus?

Sven R (16 April 2012 00:46):

Patrik, "Poängen är att ett och annat hus borde fått sticka upp mot 15-20 våningar för att få ner kostnaderna per kvadratmeter lägenhet."

Ok. Tycker du att fasaderna ska vara av plåt också, apropå en tidigare diskussion vi hade? Då blir det ju ännu billigare. Min poäng är att det måste vara OK att projekt i innerstaden blir dyra, så länge de är möjliga att genomföra. Den typ av krasst ekonomiskt tänk du har riskerar bara att rättfärdiga massa billiga lösningar som förfular stadsbilden. T.ex så skulle en jämnhög husmassa på 14 våningar helt förta Otterhällans verkan som fond i stadsrummet.

Skeppsbron kommer även med en genomsnittlig höjd på sju våningar att bli en av stadens mest högexploaterade stadsdelar. Finns goda möjligheter att välja bra och dyra lösningar. T.ex så är det en självklarhet att man planerar ett stort p-garage eftersom det är en nödvändighet om det affärsidkare ska vilja finnas på Skeppsbron. Det finns inga andra p-garage i närheten när P-arken ryker.

Jag hade också gärna sett att ett och annat hus blivit 15-20 våningar högt. Men det är ju ett rent arkitektoniskt övervägande. Det är mycket tveksamt om kostnaden per m2 hade gått att få ner på det viset.

Sven R (16 April 2012 00:54):

Karl H:

Parkering ska finnas både under kaj och under husen. Ja om det går att göra sjukt mycket billigare och lika bra så finns det ju inget som hindrar detta. Jag tycker ändå att det är en stor skillnad på att ha parkering i samma hus som man bor/jobbar i eller om man måste promenera några kvarter bort. Jag förstår inte var detta överdrivna snåltänk kommer ifrån? Att ha parkering i källargarage blev standard redan på 60-talet och vi borde inte bygga sämre idag.

Ditt förslag att ha p-garage i markplanet med butiker utåt funkar inte, kvarteren är för små för att kunna rymma både och i samma plan. Och ditt förslag att bygga ett p-hus bakom Järntorget låter som slöseri med älvutsikt. Jag är ingen expert men man kan ju anta att den valda lösningen är ett sätt att hantera flera problem: parkering, översvämningsrisk och grundläggning på lera. Att låta parkeringsgaraget dubblera som kaj (eller om det är tvärtom) är ganska smart faktiskt.

Om jag har fattat det rätt så kommer det att bli ungefär lika många p-platser som finns idag, c:a 1200 st. Då tillkommer ändå ca 400 lägenheter och ca 30 000 m² hotell, kontor och
handel.

Patrik Höstmad (16 April 2012 07:35):

Sven, det var mycket åsikter jag fick mig tillskrivna :)

"Tycker du att fasaderna ska vara av plåt också, apropå en tidigare diskussion vi hade?" Nej.

Jag anser mig inte ha ett krasst ekonomiskt tänkande, möjligen ett krasst socialt tänkande. Det intressanta att här går i min mening ett krasst socialt tänkande (via ekonomi) hand i hand med ett krasst arkitektonisk tänkande angående hushöjder.
"Min poäng är att det måste vara OK att projekt i innerstaden blir dyra, så länge de är möjliga att genomföra." Är inte detta ett krasst eknonomiskt tänkande? Bara för att det är ekonomiskt möjligt att bygga dyrt är det OK att göra det?

Jag har inte förespråkat en jämnhög husmassa utan att enstaka hus ska få sticka upp. Jämnhögt på 14 våningar är lika illa som jämnhögt på 3 eller 7 eller you name it.

"Jag hade också gärna sett att ett och annat hus blivit 15-20 våningar högt. Men det är ju ett rent arkitektoniskt övervägande. Det är mycket tveksamt om kostnaden per m2 hade gått att få ner på det viset."
Att få ner kostnaden på det viset är exakt vad byggföretagen ville. Risken är dock nu att man nu väljer billiga lösningar på annat för att få något så när rimlig prissättning på en bostadsmarknad med utplanande/vikande priser. Det är är även möjligt att byggföretagen avvaktar att sätta spaden i marken. På grund av de höga kostnaderna per kvadratmeter lägenhet har Skeppsbron blivit ett riskprojekt.

"Att låta parkeringsgaraget dubblera som kaj (eller om det är tvärtom) är ganska smart faktiskt." Här håller jag helt med dig!

Sven R (16 April 2012 08:23):

Som sagt, det går inte att få ner genomsnittliga m2-kostnaden genom att vissa hus byggs 20-25 våningar höga. Betänk att det nybyggda höghuset vid vagnshallen i Gårda sänktes från 33 våningar till 13 av kostnadsskäl. Och ja, jag tycker att man bör kunna få bygga så dyrt man vill. I det här fallet handlar det dock inte om lyx utan bara att läget kräver dyra tekniska lösningar.

Patrik Andersson (16 April 2012 08:38):

Sven, det går visst att få ner kostnaden med vissa högre byggnader. Speciellt på Skeppsbro eftersom grundläggningen redan från början är så omfattade.

Sven R (16 April 2012 09:30):

Konstigt att så många höghus har kapats ner av kostnadsskäl då.

Daniel (16 April 2012 09:38):

Huset i Gårda sänktes av Mats Odell. Dom hann inte att gjuta Odellplattan.

Gunnar Einarsson (16 April 2012 09:44):

Omdragning av ledningar, storskalig sanering efter Keillers mekaniska, kajen förankrad med stag bak i berget...

Ja, men bygg då inga garage! Långt ifrån alla kör bil och vem vet om särskilt många ens kommer ha råd om ett par decennier. Det finns massor av potentiella byggprojekt i centrum, så varför måste två våningar garage prompt finnas just här? Varför inte bara hugga av den gordiska knuten?

Gunnar Einarsson (16 April 2012 09:56):

Sedan vill jag bara stämma in i Wibergs inlägg ovan (2 Mars 11:17). Vill också se att kajen bevaras som äkta Göteborgskaj med Bohusgatsten, pollare etc. Däremot tycker jag inte det behövs några grönområden alls. Detta är Skeppsbron med hög exploatering och dramatiska höjdskillnader upp mot Otterhällan. Renodla det istället.

Daniel Andersson (16 April 2012 10:49):

En pendang till Nordstans p-hus vid den västra tunnelmynningen vore logisk. Nordstan har 2700 P-platser; ett motsvarande hus skulle alltså kunna serva både Skeppsbron och en stor del av Norra Masthugget. Att man får gå en bit är i mitt tycke snarast en fördel: Det behövs för folkhälsan och gör också kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig. Naturligtvis skall det finnas handikapplatser på Skeppsbron, men de bör kunna gå att fixa i gaturummet.

Gunnar Einarsson (16 April 2012 11:01):

Agneta, Olof m.fl, så visionen av Otterhällan finns som väggmålning på Kungsgatan 8? Då måste jag gå dit och besöka!
Särskilt som det rörde sig om mer än fria fantasier. På grundval av 1915 års stadsplan tänkte man sig på 20-talet faktiskt ett antal imponerande skrapor här vars stadsbildsverkan undersöktes från stad och älv, skriver Garellick i Bilden av Göteborg I, s. 109. "På krönet tänkte man sig ett 18 våningars höghus", sannolikt med andra ord just det hus som står i blickfånget på bilden.

Sedan kom förstås den slätstrukna funkisen och förstörde alltihop, men tänk om man någon gång framöver ändå fick förverkliga dessa "ultramoderna" art deco-planer från förr. :)

Gunnar Einarsson (16 April 2012 11:16):

Daniel Andersson: Fast var exakt anser du att ett sådant P-hus bäst kan placeras? Direkt ovanför tunnelmynningen kanske, eller inne bland kvarteren?
Ser man på plankartan för norra Masthugget så utgör sträckan mellan Lagerhuset och tunnelmynningen ett litet murrigt område med betydande stadspotential, men området är som sagt litet.
http://gbg.yimby.se/Publishing/FileStore/211/4dabf95d-..
Risken är möjligen att ett P-hus skulle suga hela musten ur denna Järntorgets spännade baksida.

P.S: Sedan vill jag fästa uppmärksamheten på att SBK:s plan för Masthugget tycks innebära att ytterligare några äldre fastigheter i Pustervik rivs av någon anledning. Såvitt jag vet är de från 1800-talet. Förstår inte hur någon kan komma på tanken att riva gamla hus i dagsläget. Är illa nog att hälften av kvarteret revs så sent som i början av 90-talet.
Förvisso är hörnhuset Järntorgsgatan-Brogatan renoverat till oigenkännlighet, men ändå.

Daniel Andersson (16 April 2012 11:42):

@Gunnar Einarsson: Har ingen bestämd åsikt. Det är som du säger flera stråk som strålar samman bakom Folkets hus, så det är extra viktigt vad som händer där. Ett P-hus vore kanske fel då, även om jag föreställer mig att man kan använda första våningen till butiker/verksamheter.
I programmet för Norra Masthugget behandlas trafikplatsen vid tunnelmynningen ganska utförligt. Den har kapacitetsproblem och är en barriär i stadslandskapet. Planen är att bygga en till bro över Oscarsleden ett halvt kvarter längre västerut och leda trafiken i en cirkulation via båda broarna. Mellan broarna, över leden planeras ett hus (för att göra Järnvågsgatan mer stadsmässig och koppla bättre mot kajen). Det kanske vore en lämplig plats, det är ju ett väldigt utsatt läge?

Olof Antonson (16 April 2012 12:28):

Det är ett väldigt strategiskt läge vid Pustervik. Förhoppningsvis kan Skeppsbron, Kungs höjd och Järntorget knytas samman. Ett stort parkeringsgarage där har - beroende på placering - potential att fullkomligt fördärva de planerna.

Daniel (16 April 2012 15:20):

Ett problem med phus är att folk inte parkerar i dom i den omfattningen som alla vill. Folk klagar på att det inte finns parkeringsplatser i centrala Göteborg, samtidigt så gapar många parkeringshus tomma (t.ex. kaserntorget, pedagogen, osv.)

Gunnar Einarsson (16 April 2012 15:50):

Daniel Andersson: Det var precis den platsen jag tänkte på. Frågan är dock om vi vill ha ett parkeringshus mitt i fonden från Götaleden mot tunneln räknat. Andra placeringar i denna del av "Norra Masthugget" ger dock upphov till att flertalet gator bara får en levande sida (om än mildrat av eventuell lokalförekomst) och dessutom en trist motsatt fasad som de boende skall leva med.
Förstår logiken i att placera ett P-hus här nära Götatunnelns mynning, men det är ju ingen tvingande logik. Samtidigt har ju ett P-hus, som Olof säger, onekligen potentialen att fördärva hela den sammanlänkande potentialen i det känsliga området.
Föreslår att vi helt enkelt struntar i ersättning för Skeppsbrons två garageplan. De som flyttar in får väl ta P-platsbristen med i beräkningen.

Patrik Höstmad (16 April 2012 15:58):

Sven, kostnaden för markarbeten i området per lägenhetsyta minskar med ökad lägenhetsyta (vilket man kan åstadskomma med fler våningplan). Grundläggningskostnaden (+ lite annat) ökar generellt med antalet våningsplan. Frågan är då på vilket våningsplan som minimum för den totala kostnaden hamnar. Skeppsbron har så pass omfattande markarbeten och initial grundläggning att det minimumet hamnar på ett högt våningsplan.

Vad gäller det kapade våningarna i Gårda så har jag för mig att man slog i taket för vad investeringskostnaden fick vara i det aktuella projektet och mindre om det var lönsamt eller ej. Eller?

Karl H, mfl ang. diskussionen om bilparkering: Lösningen med p-garage under området är nog en ganska bra idé. Merkurhuset är på väg ner i leran och Kinesiska muren är på väg att flyta ut i Älven. Så flytande kan vi inte bygga idag. Dessutom är alla rörande överens om att vi måste förhålla oss till framtida extrema högvattenlägen. Lösningen blir att bygga en högre och extremt stabil grundkonstruktion som håller området med byggnader på plats och över högvattenlinjen. Då är det inte så stor merkostnad att göra denna grundkonstruktion ihålig för p-garage.

Jag tycker det mesta på Skeppsbron verkar vara bra genomtänkt förutom begränsningen på hushöjderna.

Gunnar Einarsson (16 April 2012 16:25):

Tittar på plankartan för Skeppsbron och tycker nog att den egentligen inte är så bra. Man har har expanderat markytan ut i älven för att anlägga platser utan motivering eller proveniens ("Nocken"), samt onödiga grön- och parkområden. Närmast älven ligger utslängda mindre båthusbyggnader (?) och vem har egentligen bett om badhus, "soltrappa" eller skridskobana? Vad skall allt det här gå på, något som i slutändan bara kommer att slå tillbaka som högre boendekostnader? Att helt utradera den gamla kajen är väl inte att ta hänsyn till befintliga stadsmiljöer?
http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjans..

Tvärtom hade jag endast velat ha följande: Återbyggnad av sammanlagt tre kvarter, varav två redan är delvis bebyggda (Merkur, Kinesiska muren), spårvagn längs Stora Badhusgatan i riktning mot Lilla Bommen (anslutning mot Södra Hamngatan är onödigt) och upprustning/återställande av den traditionella Skeppsbrokajen, möjligen med Träpiren återskapad. Allt det där "extra" behövs inte och får bara planprocessen att dra ut på tiden.

1 person gillar detta

Sven R (16 April 2012 18:55):

Gunnar, vad menar du med "samtliga tre kvarter"? Merkur och Kinesiska muren är två kvarter, men vilket är det tredje? Rosenlundsverket eller Keillers mek verkstad? Känns lite svårt att återföra dessa till sitt utseende från la belle epoque...

Gunnar Einarsson (16 April 2012 20:29):

Jag menar Keillers mekaniska verkstad, det stora kvarteret till höger, som sagt (på planen korsat av en spårvagnsdiagonal), men vars konturer syns tydligt på typ Google, Eniro eller Hitta. Eftersom företaget etablerades på 1840-talet och lokalerna revs först på 60-talet så hann de aldrig ersättas med något från la belle époque för oss att efterlikna.
Därmed inte sagt att vi inte själva kan se till att kvarteret för första gången uppfylls med idel tjusiga Jugendhus. ;)

1 person gillar detta

Karl H (18 Juni 2012 21:07):

Okej. Jag tar på mig Yimbygdräkten igen och vänder i frågan om P-hus. Håller med er Patrik och Sven att lösningen med ett underjordiskt garage som förstärker kajen är lysande.

Om man bygger hus ovanför p-garaget skulle det kunna bli briljant! ;-) 400 lägenheter skulle säkert bli 700 med en sådan lösning. För är det just en gigantiskt bred kaj med lite utströsslade småbyggnader på som symboliserar den täta blandstaden, egentligen?

Johannes Hulter (18 Juni 2012 21:45):

Karl h: Har du funderat på det sedan april? :)

1 person gillar detta

Karl H (18 Juni 2012 22:03):

Ja, men visst blev det en bra idé av det? ;)

1 person gillar detta

Karl H (18 Juni 2012 22:04):

Jag menar. Det är ju Skeppsbron vi snackar om. Det kan ju inte få gå hur fort som helst..

4 personer gillar detta

Sven R (3 Juli 2012 19:01):

http://www.gp.se/kulturnoje/1.994442-vettlosa-visioner..

Mark Isitt gillar inte vad han ser. Jag brukar gilla Isitts texter vars verbala svingar förtydligar en ståndpunkt. Men i det här fallet förstår jag inte riktigt vad hans svingar fyller för uppgift. Han kunde rita en skiss på hur det borde sett ut istället.

Sven R (3 Juli 2012 19:23):

T.ex skriver han att utomhusbaden borde byggas på Norra Älvstranden istället för att hamna i södersol. Ok, låt oss titta på en solstude:

http://farm8.staticflickr.com/7257/7495514142_b0c8e343..

Det här är mitt i sommaren kl 15. Inte ser det ut att bli någon brist på södersol.

En annan sak han är kritisk mot är att de s.k kajhusen ska bli upp mot sju våningar höga. Helt fel. Enligt plankartan kommer de bli mellan ett och fyra våningar höga. Ska man skriva artiklar i GP så kan man inte slarva med fakta på det viset.

Hans Jörgensen (3 Juli 2012 19:44):

Hans Jörgensen (3 Juli 2012 19:46):

Håller med där Sven. Och ju längre eftermiddan o kvällen lider desto mer sol får södra älvstranden. Norra sidan hamnar däremot mer i skugga framåt kvällen, åtminstone delvis.

Sven R (3 Juli 2012 20:13):

Japp, så är det ju Hans. Många tänker nog inte på att norrlägen kan vara bättre än söderlägen under ljumma sommarkvällar.

Johannes Hulter (3 Juli 2012 20:14):

Sven/hans: Instämmer. Mark är en uppfriskande röst men det här är osammanhängande. OK för att exploateringen borde varit högre, det köper jag. Men vad har han emot kvartersstad? Och argumentet emot (sic) affärer i botten - att det ligger "för nära" stan?

Jag har frågat honom vad hans alternativ är, för det är helt omöjligt att få en bild av hur han skulle vilja ha det istället.

Sven R (3 Juli 2012 20:28):

Ja visst Johannes. Tycker också att synpunkten om Merkurhusets och Kinesiska murens bevarande är onödigt gnäll. Vad är då vitsen med att ha en detaljplaneprocess allt ska vara färdigtänkt?

Den valda lösningen med bevarande blev inte perfekt ändå enligt mig. Jag tycker att båda husen borde rivas och återuppbyggas. Fast på en högre kajnivå och i linje med de andra nya husen längs en utflyttad kaj. Då kunde man höja Merkurhuset någon våning också. Den valda lösningen med olika nivåer och en bruten fasadlinje blir mindre bra tror jag.

Johannes Hulter (3 Juli 2012 21:03):

Sven: Ja, där håller jag ju med Mark. :) Helt meningslöst att börja tjafsa om det. Jan Jörnmark instämmer för övrigt (kanske något överraskande) i det, läs rapporten: http://www.levandestaden.se/index.php?special=download..

Sven R (3 Juli 2012 22:59):

Ok, jag sällar mig till er. Om alla tänker rätt från början så blir allt lättare. Jörnmark kanske kan skriva skriva nästa bok på detta tema.

1 person gillar detta

Gunnar Einarsson (4 Juli 2012 06:25):

Att riva Merkurhuset och Kinesiska muren är självklart helt uteslutet.

Dessutom vill jag som sagt bevara den historiska Skeppsbrokajen från mitten av 1800-talet och motsätter mig planerna på att fylla ut älven och bygga en helt ny kaj.
Det är viktigt att grundstrukturen i ett historiskt stadsområde bevaras, även om husen byts ut. Det vidmakthåller minne och igenkänning av platsen och infogar även nybyggen i en historisk identitär kontext.

De nu liggande planerna raderar ut allt detta (även om det är bra att de två resterande husen bevaras) och känslan man får är närmast att planerarna har saknat känning för och identifikation med innerstans historisk-kulturella rotsystem.

1 person gillar detta

Sven R (4 Juli 2012 06:56):

Jag förstår inte varför ni icke-arkitekter är så besatta av autencitet.

Gunnar Einarsson (4 Juli 2012 07:36):

Tja, kanske av samma anledning som vi inte ville att Le Corbusier skulle få fria händer i Gamla Stan. Var ett bra reprisprogram från 90-talet på SVT nyligen, "Kluven stad".

Att närgående konfronteras med det faktum att Gamla Stan har ett gäng medeltidshus med 1600-talsfasader är, även om man känner till det sedan innan, lite omtumlande för en göteborgare och gör en självklart grön av avund (vår stormaktsstad var som bekant byggd i trä och brann i omgångar).

Skulle dock vilja se den stockholmare som föreslog att byta ut Strandvägen mot en hög betongplatå avbruten av vattennära soltrappor i trä för nyligen inflyttade villaknösar. Den stockholmaren finns inte.

För den som är göteborgare sedan generationer tillbaka är det väl lite samma sak.

1 person gillar detta

Johannes Hulter (4 Juli 2012 08:04):

Sven: Hahaha, till skillnad från arkitekter menar du? :D

Sven R (4 Juli 2012 17:16):

Johannes: Ja precis! :-)

Gunnar: Det jag föreslår har inget med Le Corbusier att göra. Snarare påminner det ganska mycket om åtgärder som faktiskt har genomförts i Gamla stan. Kolla på det här t.ex:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Funckska_huset

Det finns visst något hus vid slottet som kapats en våning också. Min tanke är alltså att husen ska se ut ungefär som idag, fast flyttade.

Dyrt? Ja, naturligtvis blir det dyrt att montera ner fasadernas naturstens detaljer för att återuppbygga på ett modernt byggt hus. Men alternativet som nu verklar gälla kommer också att bli jättedyrt, grundförstärkning av hus med ruttnande rustbäddar. Husen är redan ordentligt skeva.

Fördelen blir också att husen kommer att hålla modern energistandard och andra moderna krav kan tillgodoses, tillgänglighet osv.

När det gäller kajen så tycker jag du överdriver värdet av autencitet. Stenblocken i skoningen kan ju återanvändas i kajens ny läge. Jag föreställer mig att utformningen av den nya kajen kommer att bli en blandning av traditionellt och modernt, ungefär som operakajen. Det viktigaste är att man använder ordentliga material, dvs natursten.

Och varför skulle inte det nya kunna vara autentiskt också? T.ex så byggde man ju en ny bro vid Rosenlund i samband mad Götatunnelbygget. Den ser väl helt ok ut.

Sven R (4 Juli 2012 17:19):

Exemplet från Gamla stan var från 1908 såg jag nu. Min poäng var iofs att många sådana här förändringar har skett relativt sent, ofta på 60-talet- Här är Räntmästarhusets remake på 60-talet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ntm%C3%A4starhuset

Hans Jörgensen (4 Juli 2012 18:49):

På tal om äldre hus (1600-tal) och Skeppsbron (Gbg), så ligger ju Residenset lite diskret i hörnet.

http://kartor.eniro.se/m/9tIXB

Jag har ofta tänkt att man borde få till den här platsen ordentligt så att det kan bli något av ett torg eller iallafall en publik yta. Gärna med grönska.
Idag är det mesta asfalterade ytor för trafik. Trotoarerna är smala och inbjuder inte precis till spontant häng.

Har inte detaljstuderat planen för Skeppsbron vad man vill göra med det här hörnet, men har inte sett något som liknar en publik plats.

Överhuvudtaget är det rätt sorgligt att så få hittar till den här delen av hamnkanalen. Det är ju verkligen stans finrum, men det ligger totalt i bakvatten för både hur turister och göteborgare rör sig.
Kontrasten mot folkvimlet i Brunnsparken-Östra Hamngatan-Avenyn är total. Många som bara är på kortare besök i stan har kanske aldrig satt sin fot i den här delen av centrum, utan det man har sett är Östra Nordstan, Drottningtorget, Brunnsparken, Arkaden, Kungsportsplatsen och Avenyn, dvs gatumiljöer som kanske inte är så originella, eller rent av trista (Brunnsparken). Fast Drottningtorget har väl ändå sträckt på sig med nya hotellet, liksom Kungsportsplatsen.

Det har ju snackats emellanåt om att få till stråk längs Stora Hamnkanalen från Brunnsparken ut mot Skeppsbron. Det må vara otillräckligt med ett stråk utan målpunkter - och det saknas idag förutom Kasinot och ett par restauranger. Men med ett bra promenadstråk kanske det i sig kan vara en målpunkt - ett ställe för häng ungefär som Lejontrappan är idag vid B-parken.

Den aktuella planen för Skeppsbron syftar väl till att ge åtminstone några målpunkter, så som trafikknutpunkten vid Stenpiren. Men det är också viktigt att det ges förutsättningar att stanna till i form av ytor som exempelvis en publik plats, pocket-park, eller liknande.

Gunnar Einarsson (5 Juli 2012 11:03):

Sven R, det handlar inte bara om stenblocken i kajen, det handlar inte minst om att bibehålla en kontinuitet i läge och orientering. Man skall kunna känna om hundra år att man går på samma stenar och samma kaj som när skutorna lade till här på 1800-talet och när skärgårdsbåtarna lade ut från Stenpiren (som i det nya förslaget blir halvt inbyggd och förfuskad). Det är sådant som skapar och vidmakthåller en stads identitet, även om de enskilda byggnaderna byts ut (vilket på Skeppsbron tyvärr har skett). Man skall inte heller över en generation behöva drabbas av minnesförlust om att hur var det här då när man var ung och inte kunna känna igen sig därför att själva marken man trampar på har genomgått seismiska förskjutningar. Nu är det inte jungfrulig mark vi skall bygga på utan en del av Göteborg innanför vallgraven. Då gäller ovanstånde desto mer, medan det i minmalt eller ej exploaterade ytterområden knappt hade haft någon betydelse alls.

Sedan låter det allvarligt med de ruttnande rustbäddarna, men alternativet till grundförstärkning låter inte heller vare sig billigt eller roligt: att bygga helt nya hus på en kraftigt utvidgad och förhöjd kaj, om än med de gamla fasaddetaljerna bevarade (vilket tacksamt noteras). Det är min bestämda åsikt att i en stad där 70% av den äldre bebyggelsen har utraderats, så skall vi inte fejka det om det kan undvikas och i själva verket borde inte rivning av äldre hus än ca 1930 överhuvudtaget tillåtas.

Ligger husen kvar på sin ursprungliga plats så behöver konsekvensen heller inte bli nedsänkning under gatuplan eftersom en ny, utvidgad, hög och dyr kaj inte behöver anläggas. Det borde som sagt tvärtom förhindras. Under tiden ligger konturerna av de tre rivna kvarteren kvar där de ligger. Bara att börja bygga!

1 person gillar detta

Gunnar Einarsson (5 Juli 2012 11:27):

Hans, tja, vad hade du konkret tänkt att göra för att skapa en publik yta vid residenset? Riva Restaurang Bamboo Mongolian Barbecue-huset?
Med tanke på att massiv byggpotential existerar i Nordstan runt operan och Nils Ericsonsplatsen samt i Gullbergsvass så får vi nog även dras med trafikflödet genom området.

Johannes Hulter (5 Juli 2012 11:34):

Sven: Kajens autenticitet bryr jag mig personligen inte mycket om. Kajer fylls ut, rivs och läggs om, det ligger i kajens natur, inget konstigt med det. Att spara Merkur och Kinesiska Muren har för mig ffa funktionella orsaker (även om jag precis som Gunnar tycker att man i princip aldrig ska riva hus äldre än 1930 om det inte är helt oundvikligt). Som de gamla hus de är kan de bidra med social, funktionell och estetisk variation i området, alltså precis det Yimby förespråkar. Att totalsanera eller totalrenovera dem - samtidigt som man bygger resten av området - omöjliggör en sådan variation. Om man absolut måste riva eller totalrenovera så bör man göra det om minst 10+ år, så inte alla fastigheter i området befinner sig på samma punkt i livscykeln. Urbana kalhyggen bör undvikas.

Gunnar Einarsson (5 Juli 2012 12:18):

Okej, man kanske inte skall övertrassera autenticitetsargumentet för risken finns ju alltid att man framstår som lite fnoskig och sentimental. Jag kan bara se att den lösning jag föreslår: bevara kajerna, inget mega underjordiskt garage, eventuellt spårvagn på Skeppsbron istället för Stora Badhusgatan och återbygg kvarteren från äldre stadsplan, både blir den enklaste vägen framåt samt den som tar störst hänsyn till den tradionella staden och dess historiska miljöer.

1 person gillar detta

Gunnar Einarsson (5 Juli 2012 19:34):

En annan sak som verkar lite märkligt med liggande plan är möjligen trafiklösningen. Trots avsevärd breddning rymmer Skeppsbrokajen bara vad som liknar en cykelbana. Eventuell gata blockeras dessutom av värmeverksparken. Anslutning till Masthamnsbron och Emigrantvägen i Masthugget saknas alltså och med andra ord kanaliseras all genomfartstrafik mot Stora Badhusgatan. Vad är tanken med detta?
http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjans..

Varför ha en tungt belastad gata istället för två med lagom trafik?

Mats O. (5 Juli 2012 20:43):

Gunnar

Det där med att ha tungt belastade gator samtidigt som vissa stängs av är något SBK fått på hjärnan.

Nu senast är det Södra Vägen som ska stängas av i olika riktningar. Istället kommer trafiken att ledas in på olika smågator som exempelvis Lorensbergsgatan.

För 20 år sedan kunde man köra bil längs hela Avenyn, från Götaplatsen till Kungsportsplatsen, vad var problemet med det ? Som liten tyckte jag faktiskt det var ganska kul att se raggarbilarna som cruisade Avenyn upp och ner på fredagkvällarna (1970-tal, tidigt 80-tal).

Åker man ner till Italien eller Spanien så är det ingen stadsarkitekt där som kommer på en massa fåniga ideér om att stänga av olika gator hit och dit. Istället får fotgängare och bilister samsas på dom (trånga) små gatorna tillsammans med parkerade bilar, uteserveringar och allsköns kommers och folkliv. Trafiken anpassar sig till detta och det bli inga höga hastigheter.

Varför kan vi inte ha så i Göteborg ?

Sven R (5 Juli 2012 22:28):

Gunnar, det blir konsekvensen av att Merkur o Kinesiska muren bevaras. Nytt o gammalt kommer att hamna på helt olika nivåer. Att lägga en "sunken garden" framför anses trevligare än att husen hamnar i en grop.

Hans Jörgensen (5 Juli 2012 22:29):

@Gunnar.

Skeppsbrohuset kommer finnas kvar enligt planen. Personligen hade jag nog önskat att dess dominerande intryck försvann, dvs att huset försvann eller byggdes om rejält på nåt sätt. I planen så gör de vissa justeringar på huset. Skulle gärna se att man försöker lätta upp dess dystra utstrålning med förändrade fasader, vad vet jag.

I allafall, det går att göra mycket av en liten plats med små medel, som exemplet från Köpenhamns äldre stadskärna:
http://kartor.eniro.se/m/9tmsq

Två träd med sittplatser omkring (sittplatser som inte är kopplade till café eller restaurang).

Skeppsbroplatsen, den del som inte upptas av vägytor, ser uta att vara ungefär lika stor:

http://kartor.eniro.se/m/9tmh6

I detaljplanen för Skepsbron är ritat en liten grön cirkel på denna plats. Kanske är möjlighetern ändå begränsade vad som går att göra. Eller att restaurangerna i Skeppsbrohuset kanske vill göra uteservering där.

Fast om det ska göras en lite större offentlig plats, då är väl platsen framför gamla hovrättshuset rätt given:
http://kartor.eniro.se/m/9tm6J

Kan tänkas vara en fortsättning av ett promenadstråk längs norra sidan av Hamnkanalen.

Hans Jörgensen (6 Juli 2012 09:22):

Fortsätter jämförelsen Kph - Gbg för hur det ser ut längs kanalen närmast Skeppsbron:

Kph (Ved Stranden)
http://kartor.eniro.se/m/9tTzb
Gbg (Norra Hamngatan)
http://kartor.eniro.se/m/9tTR6

... och på andra sidan kanalen:

Kph (Börsgade)
http://kartor.eniro.se/m/9tTtK
Gbg (Södra Hamngatan)
http://kartor.eniro.se/m/9tTXQ

En skillnad är förstås att kanalen i Köpenhamn är smalare än Stora Hamnkanalen. Men det ger ändå exempel på hur stor skillnad ganska små medel kan göra i gatukanten.

Olof Antonson (6 Juli 2012 21:03):

@Hans: Ganska uppenbart vad för sorts trafik vi har prioriterat i Göteborg ... Helt otroligt att det knappt går att promenera längs kajen. Mycket kan åstadkommas med små medel, precis som du säger.

I Gårda finns i och för sig ett föredömligt exempel: http://maps.google.se/?ll=57.702147,11.991717&spn=0.00..

Om planerna på att ändra spårvägsdragningen vid Drottningtorget blir verkligen kommer detta att kunna bli en trevlig plats: http://maps.google.se/?ll=57.707598,11.976031&spn=0.00..

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 07:51):

@ Mats,
Ja, verkligen! Fler raggarbilar på Avenyn! Hade nästan glömt detta. :)
Har också undrat lite över kommunens kringelkrokplanering. Syftet kanske är att bilar skall befinna sig i rörelse under maximalt med tid, i vilket fall så att säga "total trafikvolym" borde öka istället för tvärtom. Urbant verkar det i alla fall inte.

@ Sven,
Men man måste ju inte bygga en så hög kaj...

Sven R (7 Juli 2012 08:29):

Gunnar: Inte? Har du varit på platsen ifråga? Kajen lutar ju ner mot husen som är på väg att sjunka ner under havsnivån. Och havet ska samtidigt stiga sägs det. Acceptera den föreliggande verkligheten!

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 08:43):

@ Hans,
Just det, Skeppsbrohuset heter det ju! Själv tycker jag det i sin hårdhet dock är ganska coolt för att vara modernism, men jag hade beroende på vad det ersattes med förstås inte brytt mig något vidare om det och grannhuset revs. Hörde jag någon viska Louis Enders?
Då skulle också Stora Badhusgatan kunna breddas hela vägen från Surbrunnsgatan och förenkla för spårvagn. Med dagens gatubredd måste eventuella spår ligga i körfälten, det vill säga om man nu inte föredrar den planerade diagonalen genom Kvarteret Verkstaden eller spårvagn på Skeppsbron.

Bra där om Skeppsbroplatsen! Förvandlar rentav platsen till en "plats", och Packhusplatsen borde ju egentligen verkligen göras något åt, annat än att bara vara genomfartsled och bilförvaring, liksom tillgängligheten till Stora Hamnkanalen. Om det går ihop i det stora hela alltså.
Dels Södra Hamngatan, dels "Västra Ågatan" i framtiden (längs Mölndalsån mellan Valhalla och Ullevi) :) var det första jag tänkte på när jag såg den här bilden: http://kartor.eniro.se/m/9tTzb.

Nu skall ju enligt Skeppsbroplanerna spårvagn dock dras på Södra Hamngatan mellan Skeppsbroplatsen och Lilla Torget. Förstår inte riktigt hur de tänker. Var inte hela idén med spårvagn längs Skeppsbron att avlasta Brunnsparken genom att återuppliva sträckningen längs Packhuskajen?

Jag bara undrar.

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 09:13):

Sven, ryktet om havsnivåns stigning verkar överdrivet. Såg en artikel i GP häromdagen att vattennivån inne i hamnen skulle stiga med ett par meter på 300 år och detta var bara om de värsta klimatalarmistiska förutsägelserna slår in. Verkar lite väl avlägset och osäkert för att grunda en seriös stadsplanering på. Om 20 år är det väl något helt annat som gäller.

Förstår att det känns surt att husen fick stå kvar, men nej, rivning är som sagt helt uteslutet. Den nivåskillnad mellan kaj och byggnader som finns idag är inte dramatisk och skulle ha ringa betydelse vid en upprustning av Skeppsbron. Vi borde däremot se till att grundförstärkning sker snarast och görs ordentligt. Problematiken är ju inte ny heller. I Gamla Stan har man ju renoverat och stöttat upp husgrunder i decennier.

Och självklart skall vi ha en gata på Skeppsbron och inte nån malplacerad park! Att man planerar att utvidga kajen så våldsamt för att uppnå, ja vadå egentligen annat än en allmän trafikförsämring är ju anmärkningsvärt.

Krister (7 Juli 2012 09:15):

Saxat ur GP:
Om 300 år kan havsnivån på jorden ha stigit med fyra meter till följd av växthuseffekten, visar en studie i tidskriften Nature Climate Change.
En rejäl ökning jämfört med FN:s klimatråds prognos på en meters höjning till år 2300. Längre ner i artikeln sägs att detta ingår inte i planförutsättningarna för "Älvstaden."

Krister (7 Juli 2012 09:32):

Intressant artikel om motorvägsprojekt West Side Highway Manhattan:
http://www.preservenet.com/freeways/FreewaysWestSide.h..

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 09:56):

Krister, tack för att du letade upp GP-artikeln!

Mats O. (7 Juli 2012 10:08):

Krister: det känns ju samtidigt lite svårt för oss nu att planera för vad som kan hända om 300 år. Vi vet ju varken om Göteborg, svenskar eller mänskligheten finns kvar då.
För övrigt så mår man nog bäst om man inte grunnar för mycket vad som kan hända om 300 år... : )

Hans Jörgensen (7 Juli 2012 10:22):

300 år är klart en lång tid och sätter väl även planprocesser i perspektiv. Man undrar lite vad "vår" gamle kung (han som står staty på Gustav Adolfs torg) hade gjort idag med prognoserna om stigande havsnivå. Man kan väl ändå konstatera att då för 400 år sen lyckades de grundlägga stan med mycket bra hållbarhet trots de inte helt optimala förutsättningarna.
Om man vill kan man se det som ska göras nu med det nya Centrala Älvstaden (Frihamnen, Gullbergsvass, Ringön) som ett Göteborg 2.0 (elller egentligen 6.0, beroende på hur många föregångare vi räknar), där motsvarande bedrift ska försöka göras fast med framtidssäkring. Som jag tyckte i en annan tråd så är det väl lika bra att ta höjd för 3-4 meter högre vatten över så stor yta som möjligt. Så slipper vi flytta stan till Skaraslätten.

Hans Jörgensen (7 Juli 2012 10:52):

@Gunnar.
Håller med om spårvägen. Ser det som problematiskt att den ska gå på Södra Hamngatan. Bland annat därför att trots allt är utrymmeskrävande och att den kommer ge en viss barriäreffekt kring Skeppsbroplatsen. Och personligen tycker jag mig se att spårväg som rundar Residenset som störande i den här rätt känsliga men fantastiskt fina stadsmiljön (med risk att låta som nån slags Nimby).
Men framförallt som du säger att spårvägen med dragning Södra Hamngatan ändå måste in i getingboet vid Brunnsparken, som istället borde avlastas rejält.
Det rakaste vore att den fortsätter från Skeppsbron upp mot Lilla Bommen och vidare. Den skulle kunna gå längs Kvarnbergets fot fast några meter ovanför slättmarken vid Operan (där Sankt Eriksgatan skarvar upp i bergskanten), och därmed vara lite mindre "ivägen".

Hans Jörgensen (7 Juli 2012 11:23):

@Olof.
Ja Gårda-Mölndalsån är ett fint exempel. Förutom "Operakajen"-Packhuskajen är det det enda sammanhängande längre promenadstråk längs ett vattendrag i Göteborg på den sidan älven. Okej, Nya Allén mellan Storan och Rosenlundsbron är förstås ett fint parkstråk, 700 meter långt, jämfört med Gårdas 1.5 km (medräknat stråket i Norra Gårda). Men ändå ligger det i skuggan av evenemangstråket. Tyvärr är Gårda-stråket inte kopplat till vare sig Skånegatan eller Örgrytevägen (Liseberg, Gothia Towers etc). Har en känsla av att många av smultronställena i stan inte nås av besökare och turister, eller ens göteborgare.

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 12:12):

Hans Jörgensen:
"Det rakaste vore att den fortsätter från Skeppsbron upp mot Lilla Bommen och vidare. Den skulle kunna gå längs Kvarnbergets fot fast några meter ovanför slättmarken vid Operan (där Sankt Eriksgatan skarvar upp i bergskanten), och därmed vara lite mindre "ivägen"."

Det skulle den absolut kunna göra eftersom det var precis där på St Eriksgatans sluttning som spårvagnen gick förr i tiden. :)

För att ansluta lite till forumtråden om nya Göta Älvbron, så skulle linjen efter Lilla Bommen sedan kunna fortsätta på Kanaltorgsgatan (St Eriksgatan norr om Östra Nordstanskomplexet), Bergslagsgatan och upp på den nya bron, medan en annan linje tog av efter Kanaltorgsgatan och svängde söderut på Nils Ericsonsgatan till Drottningtorget.

Typ nåt sånt.

Gunnar Einarsson (7 Juli 2012 12:29):

@ Hans,
om jag förstod dig rätt så föreslår du att den meningslöst trädbevuxna sluttningen mellan St Eriksgatan och Götaleden muras upp och således breddar St Eriksgatans plattform betydligt för att rymma spårvagnen?
http://kartor.eniro.se/m/9th0d

Jag tänkte mig något liknande i Göta Älvbrotråden, fast tvärtom så att säga, breddning av gatan nedanför och uppmurning för att där få plats med vagnen. Frågan är dock om inte den traditionella placeringen av spårvägen är lite coolare.

Två allmänna frågor till forumet:

1) De karakteristiska murar med naturstensblock som med början på Carolux Rex finns överallt i Göteborg, men som nästan helt verkar ha slutat uppföras efter 30-talet, har de ett speciellt namn? Tycker detta är en bra tradition som klart borde återupplivas i stadsplaneringen. Inte minst ger de upphov till svårslagen utrymmesekonomi samtidigt som de är vackra. Alternativ till ombyggda Götatunnelsmynningar, någon?

2) Vad anser forumet om bilar och spårvagnar som delar samma körfält? Är det helt uteslutet vid nyanläggning av spårväg?

Sven R (9 Juli 2012 01:26):

Gunnar, du är en okonventionell arkitekt. Du börjar med lösningen, sedan väljer du förutsättningar som passar: ingen havsnivåhöjning, ingen privatbilism, obetydlliga sättningar på befintlig kaj. Sån lyx har inte praktiskt verksamma planerare. Om du inte behandlar verkliga förhållanden så kan man inte kalla det stadsplanering, då är det bara stadsdrömmeri.

Jag vet inte om mitt förslag är superbra men det försöker iallafall lösa existerande problem. Och Merkur o Kines blir kvar vilket jag tror alla vill. Det borde utredas och presenteras för politikerna.

Du tycker det är viktigt att kajer och gamla hus har gamla stenar på riktigt, även bakom sin yta. Men vad kommer folk då tycka om dina helt nya hus i historicerande jugentdräkt? I det perspektivet kan väl knappast min historieförfalskning vara nått att uppröras över.

Krister (9 Juli 2012 08:30):

Havsnivån kommer att stiga kontinueligt de närmaste 300 åren enl studien. Det innebär att den stiger ½ meter per 50 år. Således om studien stämmar har vi översvämning på vissa platser vid en västlig storm redan om 50 år om inga åtgärder vidtages. På Norra Älvstranden fick man grundförstärka några år efter de nya husen byggts efter sättningar. Risk finna att det blir samma sak på södra älvstranden och i övriga områden som skall bebyggas de närmaste 20 åren. Att blunda för detta verkar inte seriöst.

Gunnar Einarsson (9 Juli 2012 22:57):

Sven, det finns inget historicerande över min önskan att det byggdes Jugendhus eftersom det inte finns någon modern eller gammalmodig arkitektur, bara vacker och ful sådan. Beträffande trafiken så tycker jag att två gator hade varit en självklarhet, detta till skillnad från planen som vill göra om kajen till ett rent promenad- och parkstråk och göra Masthamnsbron mer eller mindre meningslös. Så att jag inte tar hänsyn till bilismen vet jag inte var du får ifrån.

EDIT: Sedan tycker jag inte att din idé är värdelös. Om enda alternativet hade varit rivning hade det klart varit att föredra.

Vi skall slutligen nog inte ha en klimathotsdebatt på Yimby. Låt mig bara medge att jag anser det vara ett område där det kan finnas anledning att vänta och se hellre än att köpa grisen i säcken. En ovanligt hög och bred kaj på Skeppsbron kommer för övrigt inte att lösa några översvämningsproblem om inte alla kajer längs älven byggs om på motsvarande sätt.

Karl H (20 Augusti 2012 23:25):

Okej. Nu har jag suttit och tänkt på det där garaget igen. Jag kan bara inte släppa det! :-)
Är det inte lite intressant att man kan tänka sig att bygga ett, enligt mig mätt, 350m långt garage som är 40-50m brett? - I lera på en brant bergsslänt.
Samtidigt är det "omöjligt" att bygga tunnelbana i lera genom staden för att det är så dyrt.

Karl H (20 Augusti 2012 23:32):

Skulle man bygga P-huset rätt ut i älven hade man kommit över till andra sidan..

Karl H (20 Augusti 2012 23:44):

JA. jag vet att det inte går att jämföra, men det är planerarnas övergripande mind set jag vill åt.
Vilken eller vilka investeringar är viktiga att göra nu som ger oss mest avkastning i framtiden? Självklart kan inte handläggarna för denna detaljplan belastas för att inte tänka strategiskt och få med helheten, men när skall Göteborg börja bygga på de mer självklara ställena?
OM vi vill tex. ha en kapacitetsstark kollektivtrafik (typ tunnelbana/light rail) var skall exploateringen ske så att hus och ny infrastruktur hjälps åt?

Håkan Tendell (21 Augusti 2012 12:54):

Beträffande underjordiska garage tycker jag i allmänhet att det är en strålande idé med sådana istället för att slösa bort markyta på p-platser, men efter att ha läst en massa inlägg här verkar det som att u-garage i just Skeppsbrofallet inte är så himla bra. Följden blir väl att man får bygga ett p-hus något västerut, och då tänker jag mig att detta p-hus kan bli en förebild för eventuella framtida p-hus i staden, nämligen att man ser till att det blir lokaler överallt i gatuplanet utom vid in- och utfarten. Då bibehålls ju i det närmaste känslan av riktig stad för fotgängaren som flanerar förbi eller till och med öppnar dörren till någon av butikerna och hör den plingade klockan. Ja, det kan ju naturligtvis vara en dörr till ett café också. Fasaden på p-huset bör utformas i någon slags pastisch så att även boende i husen runt omkring med glädje kan vila ögonen på automobilförvaringen när de lutar sig ut från sina franska balkonger.

Johannes Hulter (21 Augusti 2012 14:26):

Jag är väldigt mycket för marknadsmässigt avgiftsbelagda p-hus istället för dyra, subventionerade p-garage under mark. Och naturligtvis ska de vara urbant utformade precis som Håkan säger. Här är ett exempel: http://gbg.yimby.se/Publishing/FileStore/ccc06580-9f89..

Tror det var Mikael Kreutz som tipsade om detta.

Skriv en kommentar

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

42a Yimbyvandringen: Skanstorget

I går 20:05 av Jonas Wepsäläinen

Essä: Vad kan vi lära av Sune Malmquist?

8 Oktober 03:34 av Slope game

Inbjudan: stadsvandring i Brunnsbo söndag 22/9

26 September 17:52 av Olof Antonson

Slutbadat på Styrsö?

17 September 19:41 av Olof Antonson

Återbesök på Ulfsparregatan

16 September 21:20 av Olof Antonson

43e Yimbyvandringen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

26 Juni 19:40 av Alice Radomska

Fler..

Tweets av @yimbygbg

Infrastruktur/Göteborg

Högbana i Göteborg?

2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen

Allmänt

Uthyrningsdel

19 Mars 12:57 av Tom Keller

Arkitektur

Nytt hotell på Vasagatan 22

19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

Arkitektur

Welthauptstadt Germania vs. Berlin

6 Juli 2023 11:50 av Carl S

Allmänt/Göteborg

Göteborgsregionens folkmängd

10 November 2022 13:47 av Matthias H.

Forum

Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS-flöde

Twitter