Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Läget på Lindholmen

 
Lindholmen är som bekant ett snabbt expanderande teknikkluster beläget centralt på Norra Älvstranden. Runt 18000 personer arbetar eller studerar där, och uthyrningen av nya kontorsytor går till och med fortare än man hade räknat med. Lindholmen har även kommit att bli något av en symbol för Kunskapsstaden Göteborg, som sedan en tid växer fram i varvsstadens spillror. Att Göteborgs näringsliv diversifieras är nyttigt - att lägga äggen i fler korgar är oftast klokt och så även i stadsekonomi.

Det blev nyligen klart att det nya hotell som varit på gång kommer att byggas. Radisson Blu Riverside Hotel kommer det heta, och bygger gör Skanska. Själva hotellet finns det inte så mycket att säga om: det blir åtta till tio våningar högt och kommer rymma 266 rum, spaanläggning och restaurang med plats för uteservering vid vattnet. Huset i sig kommer vara friliggande och inte integrerat i en kvartersstruktur, och mellan Lindholmen Science Park och hotellet saknas tydliga gaturum. Men å andra sidan, är man granne till Lindholmen Science Park och Chalmers, är kanske inte det heller en varken rimlig eller önskvärd målsättning. Man hoppas i alla fall att hotellets arkitektur, med huskroppen "hängande" över bassängen, kommer göra det till ett landmärke och en destination.



Radisson Blu Riverside Hotel på Lindholmen.

Väster om hotellet vill man bygga ett parkeringshus med två plan under mark och fyra ovan. Detta har dock skjutits på framtiden, och tills vidare får man hålla till godo med Lindholmens många markbelägna parkeringsplatser. Rör vi oss ytterligare en tomt västerut har man där reserverat platsen för vad som har varit tänk att bli ett högre landmärke. Om man följer resonemanget för formgivningen av Kuggen så kan man dock fråga sig om det kommer bli något 30-våningshus på Lindholmen: Kuggen gjordes nämligen medvetet låg för att inte "dominera" stadsbilden allt för mycket.

Kuggen ja. Denna spektakulära byggnad, som ska länka ihop Chalmers campus med näringslivets Science Park, börjar närma sig ett färdigställande. Man kan följa utvecklingen via webcam här, och därvid notera att färgen på fasaden snart är på plats. Även Kuggen har ju i princip noll stadsmässighet, i och med att den i sin form och friliggande struktur inte skapar något tydligt stadsrum - men det är i alla fall en riktigt spektakulär, prisbelönt kontorsbyggnad som sticker ut ur mängden!

Hoppar vi till andra sidan av hotellet så hamnar vi i korsningen Lindholmsallén - Götaverksgatan. Här gapar det i dagsläget tomt, men det vill danska arkitektfirman C.F. Möller ändra på. Man vill där bygga ett bostadsområde med "utsikt till så många som möjligt". Tittar man på skisserna så ser man att de inte skojar heller, siktlinjernas prioritet går inte att ta miste på. Däremot tror jag att en besökare i bostadsområdet mycket lätt kommer att ta miste på vart hon eller han egentligen är på väg, med tanke på den mycket otydliga och förvirrande gatustruktur man föreslår (till förmån för både siktlinjer och en viss illusion av att befinna sig i ett lite "lummigt" och avsides område, antar jag).



Antistad i Lindholmen Centrum.

Man kan säga mycket om ovanstående förslag till bostadsområde, förutom att det är mycket bra att balansera proportionen bostäder i förhållande till arbetsplatser på Lindholmen. En första invändning är att man över huvud taget bygger ett "bostadsområde" och inte ett stadskvarter. Det är oklart om man kommer tvinga eller ens medge några publika lokaler i bottenvåningen, men även om man på ett par ställen skulle smälla in ett par sådana (man kan ju ana att de tänker sig ett par mysiga uteserveringar längs vattnet åtminstone), så inser man lätt att det likväl inte kommer bli något stadskvarter. Gatustrukturen är uppbruten och otydlig, och bildar inget tydligt gatu- eller stadsrum, och är antagligen rentav utformad för att förhindra eller åtminstone döja människoflöden, snarare än att uppmuntra dem. Området ser dessutom ut att bli utifrånmatat med biltrafik - så vi har här alltså en gedigen upprepning av samma misstag som man redan begått längre västerut vid Eriksberg.

En annan sak som nämns i artikeln jag länkar till ovan, är följande citat: "Stadsbyggnadskontoret håller nu på att ta fram en detaljplan för området, med utgångspunkt i arkitektbyråns skisser." En ganska konstig arbetsprocess, kan tyckas. Det låter naturligtvis mer rimligt att stadsbyggnadskontoret håller i taktpinnen, definierar den stadsstruktur man vill ha, och sedan låter exploatörerna anpassa sig efter detta. Istället verkar man göra tvärtom och försöka anpassa staden efter exploatörernas önskemål (som vi inte får glömma är att ge utsikt till så många som möjligt; att locka köpstarka kunder ur Segment A). Att alla ska ha fin utsikt är faktiskt ett problem i sig, ur integrationsperspektiv, eftersom att man då skapar bostäder som i princip ligger i samma (höga) prissegment. Hade man slutit strukturen lite mer, mot allén och Götaverksgatan åtminstone, hade man dels kunnat få in fler lägenheter, och dels skapat större prisvaration om inte alla hade optimala siktlinjer.

Vi har även talat mycket om Lindholmsalléns monumentala proportioner. För att skapa något slags stadsrum vore det önskvärt med en motsvarande monumental inramning av allén. Detta åstadkommer med största sannolikhet inte de ganska låga byggnader man föreslår i ovanstående förslag. Dessutom har man uppbruten struktur, med mellanrum mellan husen längs allén. Dessa läggs då till den redan nu uppbrutna bebyggelse vi har längs allén åt sydväst: det u-formade studenthuset och de två punkthus som kommer möta Ceresgatan i det nya bostadsområde som byggs i alléns södra ände.

Istället borde man försöka täta till gaturummet med byggnation av det lite mer monumentala slaget, för att matcha alléns proportioner. Därför föreslår jag att man fyller igen mellanrummen längs åtminstone Lindholmsallén och Götaverksgatan, som man kan anta skulle kunna fungera som framtida huvudstråk i området. Lägg dessutom till några våningar på husen längs Lindholmsallén för att matcha dess proportioner - på andra sidan gatan är det ju dessutom bara de parkerade bilarna som mister sina fina siktlinjer från parkeringen. Och varför ligger husen indragna flera meter från den redan abnormt breda allén? Svaret har antagligen någonting med insyn att göra, och väldigt lite med stadsmässighet att göra. Hur som helst kan det bli svårt att göra några större ändringar i arkitektbyråns förslag, SBK får helt enkelt jobba på att anpassa stadsplaneringen därefter - det finns ju bostäder som måste säljas och vinster som måste maximeras!



Kunde man inte åtminstone fylla igen ett par av mellanrummen för att skapa ett gaturum?

På norra sidan Lindholmsallén är det också saker på gång. Kanozi presenterar ett förslag på bebyggelse kring framtidens Karlavagnsplatsen. Man föreslår en urban tyngdpunkt och stadsmässig bebyggelse. Det låter utmärkt! Skissen framstår annars mer som en optisk synvilla än en arkitekturskiss, men det kan säkert bli häftigt och bra. Man blir dock lite orolig av att se att de omkringliggande (vita) husen även de har en uppbruten struktur längs allén, med fler mellanrum som resultat. Dessa u-formade huskroppar har naturligtvis en mycket logisk förklaring: siktlinjer. Det är mycket som offras på siktlinjernas altare i den här staden, det är ett som är säkert. Förhoppningsvis ingår dock inte de husen i Kanozis förslag, utan figurerar kanske mest som en kuliss i skissen.



Kan någon förklara vilket hus som står var?

Så, efter denna lilla bitska genomgång, vilken övergripande form antar nu det som växer fram på Lindholmen? En sak som är tydlig är att det kompletteras med fler och fler bostäder, och det är bra. En annan sak som också blir mer och mer framträdande är att dessa bostäder antagligen kommer skjutas till i form av mer eller mindre monofunktionella bostadsområden med "utsikt till så många som möjligt" som tyngst vägande faktor. Vidare är det alltjämt så att man bygger en fortsatt segregerad stadsdel med extrem tyngdpunkt på kontor i en del områden och en del bostadsområden utspridda mellan mellan dessa.

Såvitt jag kan se så är ingen större blandning av funktioner på kvartersnivå att vänta i framtiden heller, och Lindholmsallén kommer nog dessvärre även i fortsättningen framstå som någon slags mutant omringad av förvirrade kluster av bostads- och kontorsöar. Om man inte ändrar riktning, förstås, och låter stadsbyggnadskontoret planera för en integrerad stadsdel.

UPPDATERING: Jag har fått klargjort för mig att p-huset till väster om hotellet inte alls har "skjutits på framtiden", som jag skrivit i inlägget. För att klargöra det missförståndet: Man inväntar i nuläget en parkeringsutredning för området, och därefter ta ett styrelsebeslut om en eventuell investering.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (24 Januari 2011 09:02):
På vissa ställen så passar u-formade hus, på andra ställen inte, såsom här. Dessutom är detta med siktlinjer och insynsskyddat rent ut sagt löjigt. Om man har lokaler i bottenplan så försvinner insynen från gatan, och har man olika takhöjder i husen så försvinner insynen från varandra också.

Jag var och tittade på en lägenhet i porslinsfabriken för skojs skull. Om man bortser från att standarden på lägenheten påminde väldigt mycket om min gamla lägenhet i Lövgärdet, så var det lite roligt att höra försäljningsargumenten med utsikten. Alltså, man såg ju jättelångt bort, men jag hade hellre sett hus från köksbordet än slyområden, bangårdar, motorvägar, brunnsbo, reningsverk och industriområden och avfallsförbränningsanläggning. Det var som att betala för att titta på en soptunna. Och dessa siktlinjer på Lindholmen. Dom kommer att betala dyra pengar för att titta på Stena Danmarksterminal.
 0
Mats O. (24 Januari 2011 11:05):
@ Daniel

Utsikt över (små)skalig industriell verksamhet har ju sin charm. För 10 år sedan bodde jag i Kortedala och min utsikt från vardagsrummet var en skogsdunge och några parkerade bilar. "Been there, done that". Hellre då Stenabåtar och godståg på väg till hamnområdet. Men vi gillar ju olika !!

Jag noterar också att Veidekke är först ut med att sälja 75 lägenheter i Kvillebäcken, etapp 1. Försäljningen har varit igång i två veckor men ingen har tecknat sig. Ingen rusning direkt ?
 0
Daniel (24 Januari 2011 11:32):
@Mats

Detta med Kvillebäcken visar att vi har ingen egentlig bostadsbrist i Göteborg, men däremot har vi brist på bostäder med rimliga priser. Men nya regler inom bostadsbyggande, ändrad fastighetsskatt och slarv inom byggindustrin gör att dom inte vill bygga billigt. Men marknaden för 1,5 miljonerslägenheterna kan nog ses som mättad snart, medan 700000lägenheterna skulle ha en stor potential, om byggbolagen hade velat bygga det.
 0
Jan Jörnmark (24 Januari 2011 13:25):
Ja, det där ser ju inte alls bra ut. Nu reder det säkert upp sig, men skulle det visa sig vara problematiskt att exploatera Kvillebäcken så har GBG verkligen bekymmer.

http:​/​/​veidekkebostad.​se/​kvillebacken/​prislista/​
 0
Sven.R (24 Januari 2011 16:58):
Om det hade varit rusning efter bostadsrätterna så hade priset varit satt för lågt. Klart vi har en stor bostadsbrist.
 0
Matthias H. (24 Januari 2011 18:23):
Kanske Jan menar att det inte finns tillräckligt med kapitalstarka köpare i vår region och det är ju ett svaghetstecken. Det här med flyttkedjor är nog bara giltigt upp till en viss nivå och den nivån av jättedyra nya lägenheter kanske är nådd i Göteborg.

Vilket i o f sig kanske är bra, Veidekke o övriga kanske måste behöva tänka om eller rättare sagt våra politiker kanske måste göra det.
 0
Jan Jörnmark (24 Januari 2011 19:50):
Tar vi lgh 11402 i Veidekkes nybygga som exempel kommer vi fram till följande siffror: 75 kvm, pris 2,5 miljoner avgift 4400.
Vi räknar på 2,5 mille, 4% ränta. Ger 100 tusen om året i ränta, minus 30% ränteavdrag = 70 tusen i ränta/år=6000 i månaden.

Ger oss då en månadskostnad på 10 500. Det ger en kostnad per år på ca 1700 kr/kvadrat, vilket är i princip detsamma som hyran i Poseidons nybygge på Norra Gårda.

På Norra Gårda kom ju också Poseidon fram till att det inte fanns tillräckligt med efterfrågan på HR för att kunna bygga ett 30-våningshus, varefter de helt sonika kapade kåken till 13 våningar.

Det jag menar är enkelt: har inte Gbg efterfrågan till den här typen av normalprissatta nybyggen växer vi uppenbart så långsamt att nybyggnationen riskerar att hotas.
 0
Matthias H. (24 Januari 2011 20:26):
Om man tittar på Poseidons hemsida verkar dock 13-våningshuset fyllts fort. Jag tror att Poseidon skulle fixat även ett 30-våningshus om dom bara avvaktat lite. När dom bestämde sig för att kapa det såg det väl som mörkast ut vad gäller ekonomin. Nu e de ju bättre tider verkar det som.
 0
Johan (24 Januari 2011 20:56):
Tycker att kritiken är lite väl hård, även om jag håller med om allt som sägs. Lindholmen är det område på Norra Älvstranden som är mest levande och som har störst chanser att uppnå blandstadsmålet. Eftersom man redan har ett fungerande verksamhetsområde är det bara att komplettera med bostäder för att få funktionsblandning, åtminstone på stadsdelsnivå. Att det skulle gå att komplettera med verksamheter i Sannegården för att upppnå samma grad av funktionsblandning är mycket mer osannolikt. Men självklart är funktionsblandning på stadsdelsnivå otillräckligt, helst bör den ske på kvartersnivå. Det sgs-hus som ligger vid Lindholmsallén har flera lokaler och grannhuset som är under uppförande kommer också att få lokaler, så funktionsblandning på kvartersnivå kommer faktiskt också att ske.

Det huvudsakliga problem som kvarstår är då Lindholmsalléns groteska dimensioner, och den barriär den utgör. Till att börja med borde man åtminstone såga ner den häck som skiljer trottoaren närmast husen från cykelbanan och resten av allén. Vad gäller husens närhet till gatan, deras höjd och om de ska vara i kvarter så är jag överens med skribenten på alla områden. Men C.F. Möllers förslag är faktiskt inte så illa på dessa punkter. Husen mot gatan är tio våningar höga, och förslaget utgör i princip ett kvarter, om än uppbrutet. SBK bör i sin vidarebehandling först och främst till att husen får lokaler (vilket jag inte betvivlar att de kommer att få), sedan se till att husen hamnar så nära gatan som möjligt, och till slut sluta kvarteret. Se där! Plötsligt har vi en utmärkt blandstadsförslag.
 0
Johan (24 Januari 2011 21:00):
@Jan

En hyresrätt med en viss kvadratmeterkostnad är långt mer efterfrågad än en bostadsrätt med samma kvadratmeterkostnad. Hade veidekke lagt upp dessa bostäder som hyresrätter på boplats för en vecka sen hade förmodligen alla varit uthyrda nu.
 0
Hannes Johansson (24 Januari 2011 21:38):
@Johan: Kritiken kan tyckas vara ganska hård, jag håller med. Jag ska inte sticka under stolen med att en viss frustration uppstår över att stadsplaneringen i sin helhet har så många brister och att de förslag och planer jag diskuterar här egentligen kanske uppvisar relativt mildra symptom. Att stadsplaneringen är som den är, är ju trots allt inte helt och hållet C.F. Möllers eller någon annan enskild arkitektfirmas fel (även om arkitekternas inställning kanske är en delvis bidragande orsak i vissa fall).

Men jag vill påpeka att det är just de problem som du nämner, som jag lyfter fram som negativa i arikeln. Fixar man det som du säger - drar fram husen till gatan, sluter kvarteret mot allén och Götaverksgatan (eller åtminstone allén), och kräver lokalanpassning i bottenplan - så skulle jag inte framfört kritiken. Vad gäller hushöjd så är det inte brist på höjd jag ser som ett problem utan främst glesheten mellan husen. Jag säger ingenstans att förslaget inte har några som helst meriter eller att C.F. Möller är totalt inkompetenta, eller något i den stilen. Det är vissa specifika problem jag ser, och dem går att åtgärda, om viljan finns.

Man kan argumentera för att Lindholmen kanske är det bästa på Norra Älvstranden hittills och har bäst potential att bli ännu bättre - men det tycker jag tyvärr snarare är ett ganska sorgligt statement om övriga Norra Älvstranden. Lindholmen är extremt funktionssegregerat inom stadsdelen som ju är stor nog för att segregeringen ska bli kännbar.

Det finns lokaler i bottenvåningen på SGS-huset och kommer finnas i husen mot Ceresgatan - detta är jättebra! Det är mindre bra att båda dessa kvarter är uppbrutna mot allén och därför bryter stadsmässigheten och det stadsrum man hade kunnat skapa längs allén. Förhoppningsvis blir det som du säger, att man kommer tvinga lokalanpassning även i det nya kvarteret, och i så fall är det mycket bra! Jag har dock inte sett någonting nämnas om detta, men det kan vara så att det redan är bestämt utan att jag vet det - i så fall är hotet om igenmurad bottenvåning mot gatan undanvärjt och vi kan vara lite gladare! Blir det inte så kommer detta kvarter antagligen bli en sovstad av rang.
 0
Daniel (25 Januari 2011 09:15):
Kan säga att dom där lokalerna i SGS-huset går väldigt dåligt. Det finns liksom inga kunder, vilket kan avskräcka framtida byggare att ha lokaler i sina hus.
Sedan kanske man ska titta på hyressättningen för är den för hög så kan affärsidkarna likaväl vara hemma och arbetslösa samt sparka sig trötta istället för skillnaden skulle inte vara så stor.

Till sist är det här med bostäder alldeles för höga kostnader på. Veidekkes hus, som kommer att vara ett väldigt standardiserat hus, kommer medianinkomstagarna inte att ha råd med. Det är ju inget bygge för folket utan för dom kapitalstarka, även om lägenheterna påminner om Angered invändigt.

I en sann marknadsekonomi så är allt en fråga om tillgång, efterfrågan och vad folk är villiga att betala. Är tillgången låg och efterfrågan hög så betalar folk mer. Problemet är nog att byggarna vill hålla uppe efterfrågan genom att hålla nere tillgången så att folk betalar mer.
 0
Jan Jörnmark (25 Januari 2011 10:36):
Veidekke ska ju också konkurrera med de fina lägenheter som säljs i det nyrenoverade landshövdingehuset på Herkulesgatan
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​7/​fasaden-​skiner-​igen_​884.​ht.​.​

De två lägenheterna som var ute för 18 000 kronor kvadraten förra veckan försvann omedelbart, och de (sannolikt lyckliga) köparna kan bo flera tusen kronor billigare än de som kommer att köpa Veidekkes lägenheter under resten av 2011. Ett råd - köp alltid begagnat om det går.

Apropå medianinkomsttagare kan man väl säga att en månadskostnad/hyra på 10-11000 väl är vad en medelinkomstfamilj anses klara idag. En inkomst på 24000 och en deltidsinkomst på 14000 ger totalt cirka 38000, vilket efter skatt ger en nettoinkomst på drygt 31000 (enl 2011 års skattetabell). Man kan väl säga att hyrorna/br-priserna är väl anpassade till eftefrågebilden.

Antar att problemet så här långt är att området "inte finns", vilket nos skapar tveksamhet och oro hos de potentiella köparna: "Kommer någon egentligen att vilja bo här..."
 0
Andreas (25 Januari 2011 10:50):
Ett stort problem med älvstranden är väl (makt)förhållandet mellan Stadsbyggnadskontoret och "Älvstranden Avveckling". Är det någon som har bra kunskap om detta så tror jag det kan tillföra något till diskussionen. Jag har för mig att Johannes har skrivit något om detta för längesedan. Jag tycker förövrigt att det är konstigt att man kan göra en så bra detaljplan till skeppsbron och sen bara skita i Norra älvstranden. I detaljplanen till skeppsbron har man ju faktiskt planerat och diskuterat Stad. På Norra älvstranden är det väl näringslivet som styr, som den förre VD:n i Älvstranden AB erkände, och de tänker bara på sitt klusterbildande.
 0
Daniel (25 Januari 2011 10:53):
@Jan.

Medianinkomsterna ligger runt där, 22000 för killar och 16500 för kvinnor bland dom yrkesarbetande.
Det tråkiga med ditt resonemang är att man kan inte bo själv, utan man kan flytta hemifrån först när man flyttar ihop med någon. En två ger en boendekostnad på 10000 och en etta 6700 med avbetalning på 50 år. Vet att det finns folk som har en boendekostnad på 7000 i månaden och dom tycker att dom aldrig har råd med något.
 0
Jan Jörnmark (25 Januari 2011 11:21):
Daniel, det är inte ett resonemang, det är ett räkneexempel. Tittar man på Veidekke modellen i länken finns det flera lägenheter som hamnar på kostnader i intervallet 7000-8000 och alltså kan bebos av ensamstående med lön runt 25000.

Men problemet med bostadsbrist och höga hyror och priser är sannnerligen inte nytt. Själv har jag bott med någon/några ända sedan -79. Manskollektiv eller olika kvinnor. Kan inte komma på något tillfälle man skulle haft råd att bo ensam.
Utom möjligen nuförtiden och nu har jag så mycket barn att alla alternativ känns absurda.
 0
Daniel (25 Januari 2011 14:49):
@Jan.

Om man kan hosta upp kontantinsatsen förstås :)
 0
Olle Jansson (25 Januari 2011 14:50):
Köpa begagnad, vad menar du Jan? Vem vill ha trälister och sådant omodernt när man kan lägga på femtio procent på priset och få härliga, moderna platslister, nya fönster utan persienner (som kan stänga ute solljuset!) och putsade ytterväggar av frigolit?

Nej, ärligt talat så förstår jag faktiskt inte varför många eftertraktar nya lägenheter. Efter ett par år har fräschören tynat bort och kvar står man med en i många avseenden undermålig produkt. Med köks- och badrumsrenoveringar slår en lägenhet med några decennier på nacken ett standard-nybygge i nio fall av tio.
 0
Mats O. (25 Januari 2011 15:18):
Olle, plastlisterna är ju vanligt förekommande i miljonprogrammets lägenheter. Jag tänker på dom som sitter runt dörrkarmarna. Dessa är förbjudna idag. Börjar det brinna i en sån lägenhet så är det röken från plastlisterna som dödar den boende först.

Beträffande försäljningen i Kvillebäcken så tror jag intresserade spekulanter ligger och lurpassar lite. Närmast i etapp 1 kommer förutom Veidekke också NCC (BR), Älvstranden Utveckling (BR och HR?), Ivar Kjellberg (?) och Wallenstam (HR). Man vill kolla in konkurrenternas priser och planlösningar.

Däremot är det förvånande att inte dom små lägenheterna, 1:or och 2:or tecknats. Små lägenheter brukar vara poulärast.
 0
Hannes Johansson (25 Januari 2011 15:33):
Självklart går det trögt för restauranger och annan kommersiell service på Lindholmen idag. På en yta av ca 0,78 kvkm (http:​/​/​www.​hannesjohansson.​se/​yimby3.​png) är de enda bostäderna i princip studenthuset vid Lindholmsallén (385 studentbostäder) och om man även räknar med de studentbostäder som ligger vid Gamla Ceresgatan får man ytterligare 70 studentbostäder. Alltså, ungefär 0.0005 bostäder per kvadratmeter. Analysen haltar såklart, men man kan ju i alla fall lätt konstatera att det är extremt låg befolkningstäthet i området.

Däremot jobbar och studerar ca 18000 människor inom samma område. Det är alltså även en extrem tyngdpunkt på kontor och skollokaler i området. Därför finns det gott om folk som äter lunch där mitt på dagarna, medan det ligger totalt öde på kvällarna och helgerna.

Lunchätarna utgör inte heller idealmålgruppen för kommersiella verksamheter, eftersom

a) många av studenterna i området äter sannolikt i skolornas matsalar

b) denna målgrupp endast är åtkomliga vid lunchtid på veckodagar så att det inte bildas något kontiunerligt kundunderlag

c) många av de som jobbar där äter sannolikt på restauranger och caféer inne i kontorsbyggnaderna eller på företagsrestauranger

d) den målgrupp som finns i området är generellt mellan 20-65 år, vilket också är den målgrupp som oftast använder bil - det är därför rimligt att anta att en stor del av de som jobbar där inte går ut i området och "shoppar" efter jobbet, utan de tar sannolikt istället svängen om ett bilinriktat köpcentrum (kanske Eriksbergs eller Sannegårdens, som ju ligger i närheten?)

e) studenter är ofta inte en särskilt köpstark målgrupp inom för restauranger och liknande service

Ja, listan kan säkert göras längre. Poängen är dock att det är ett extremt segregerat område eftersom huvuddelen av de boende är studenter idag, och för att de flesta som rör sig i området är där av samma syften: att arbeta eller studera. För att ett område ska leva upp måste det ju finnas en genomströmning av olika sorters människor som besöker området av olika anledningar under olika tider på dygnet. Det är väldigt basic Jane Jacobs, och Lindholmen verkar ju vara ett praktexempel på att hennes teori stämmer.
 0
Jan Jörnmark (25 Januari 2011 16:57):
Kontantinsatsen är nog detsamma som topplån med föräldraborgen i många fall. Det är därför jag räknade med full belåning och så hög ränta som 4% i mitt exempel ovan.
Och detta med plastlister - jag blir gång efter annan förvånad när jag ser hur dom bygger. Grymmaste tyckte jag var ombyggnaden av Oktanten i Majorna: den hade också fått känslan av Plastic Fantastic när dom var klara.
 0
karl (25 Januari 2011 19:45):
Angående cf möller.
Jag ser vissa brister i byggnadsstrukturen, exempelvis hade man nog kunnat sikta mot en något högre täthet, framförallt kanske då i de ytor som ligger närmast den kringliggande infrastrukturen.
Dessutom saknar jag i bilderna något som ser ut som lokaler, egentligen både mot vattnet och lindholmsallén.

Bortsett det så tycker jag att det planmässigt ser ut som ett av de mer intressanta projekten i Göteborg på det senaste.
Jag tycker mej se en hög arkitektonisk ambition.
Jag tror att det kan bli intressanta och bra levnadsmiljöer.
Jag tror inte att det skulle vara svårt att knö in lokaler mot lindholmsallén och husen ligger i liv med Allén vilket också ger möjlighet till ett bättre gaturum där.

Den enda lösningen behöver faktiskt inte vara det klassiska kvarteret.
 0
Hannes Johansson (25 Januari 2011 20:05):
@Karl: Det klassiska kvarteret är inte ett självändamål, lika lite som någon annan bebyggelsestruktur. Det intressanta är vilka miljöer som skapas, vad för (stads)liv bebyggelsen ger förutsättningar för.

Så, i det aktuella förslaget från C.F. Möller till exempel, vad talar emot en klassisk kvartersutformning? Tja, om det skulle vara ett helt slutet kvarter skulle ju en del av bostäderna mot Lindholmsallén få sämre siktlinjer ner mot vattnet och sämre solvinklar, helt klart. Det problemet kunde man undvika om man enbart hade slutit kvarteret mot Lindholmsallén och kanske även mot Götaverksgatan. Man kan kanske även tycka att det hade varit negativt att få en omsluten innergård. Byggherrarna skulle kanske inte heller vara så intresserade av att bygga billigare lägenheter.

Vad talar för klassisk kvartersstruktur? Tja, man hade kunnat få in fler bostäder. Det är positivt både eftersom att det råder stor bostadsbrist som bara kan väntas bli värre, och man hade dessutom skapat ett större underlag för service och verksamheter i området.

Att vissa lägenheter skulle få lite sämre siktlinjer och solvinklar skulle även innebära potentiellt större prisvariation, och då skulle människor med lite lägre inkomst kunna bosätta sig där och vi skulle få mer social integrering.

Vi skulle få tydligt definierade gaturum där bebyggelsen möter gatan istället för att fjärma sig från den. Det skulle uppmuntra till mer liv och rörelse, eftersom gatan skulle upplevas som mer lättorienterad och mindre privat.

Jag har säkert missat punkter, både på plus- och minussidan. Men låt oss tala om vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive struktur, efter bästa förmåga. Klassisk kvartersstruktur behöver inte vara det bästa, men det kan mycket väl visa sig vara det bästa. Att inte bygga ett klassiskt kvarter är inte heller det ett självändamål. Dessutom behöver man som sagt inte renodla: flytta in byggnaderna till gatan och slut gaturummet mot de större gatorna, så skulle det vara ett stort steg framåt (i mina ögon).
 0
karl (25 Januari 2011 21:16):
Visst, men om prioriteten hade varit maximalt antal lägenheter/yta så hade man också kunnat lösa det genom förtätning av den struktur som nu används.
Inte lika mycket? jasså.... ja, jag har bara tre års arkitektstudier bakom mig så jag ska inte blanda mig i den diskussionen för mycket men jag har faktiskt, fullt ärligt inte sett fakta som tydligt och bestämt visat Det Slutna Kvarterets absoluta överlägsenhet vad gäller det.
ofta ja,
alltid.... knappast.

Med det sagt så är ju jag givetvis i många situationer (liksom för övrigt... vilket jag antar borde glädja er... en (såvitt jag kan bedöma) majoritet av sveriges unga arkitekter) en stor förespråkare av kvartersstaden!

Men ju mer jag tänker på det, desto mer måste jag känna att om det är i någon situation man ska ha en perforerad byggnadsstruktur, såsom CF möllers, så är det just i gränszoner mot kvalitativ natur såsom Vatten eller kanske park/skog.
Täthet, kvarter och så vidare finns det gott om plats för även på andra sidan Lindholmsallén som även de genom CF möllers förslag skulle kunna få en trevlig relation till vattnet.

Angående relationen till gatan tycker jag att du Hannes, är lite oklar.
Förslaget har såvitt jag kan se en ganska hög slutenhut mot gatan, samtidigt som det ger en HÖG variation vilket både Jane Jacobs och Jan Gehl hade gillat.
Förslaget har dessutom hus i liv med gatan, vilket också är bra.

Det negativa som jag kan se här, förutom givetvis den eventuella bristen på Lokaler, är då snarare att Allén tillåts vara så bred som den är men det antar jag har att göra med plankrav från SBK och/eller buller.
 0
Byggherren (25 Januari 2011 22:00):
Olle 14:50. Angående att köpa nyproducerat. Själv har jag svängt om och ser inte varför man inte skulle köpa nyproducerat, det finns många fördelar. Lägre energiförbrukning, garantier, inget renoveringsbehov, fasta priser, ändamålsenliga bostäder. Priserna på begagnat-marknaden i attraktiva lägen blir ofta högre med budgivningar än vad motsvarande nyproducerade lägenheter kostar.
 0
Hannes Johansson (25 Januari 2011 22:06):
@Karl: Att maximera antalet lägenheter per kvadratmeter är knappast en önskvärd målsättning, det råder inte tvivel om. Det är naturligtvis inte en tillräcklig parameter.

Vidare behöver vi inte diskutera om Det Slutna Kvarteret alltid är överlägset - det tror jag knappast att någon på Yimby har påstått. Men det är oviktigt. Det finns ingen stadsbyggnadsparadigm som alltid är bäst i alla lägen. Vi kan diskutera för- och nackdelar från fall till fall. Här har jag argumenterat för de för- och nackdelar jag kan se med aktuellt förslag.

Jag har inte ett enda års arkitektstudier att skryta om, det påstår jag absolut inte. Däremot tror jag inte det är nödvändigt att ha många års erfarenhet av arkitektyrket för att dra den enkla slutsatsen att om man hade byggt tätare (alltså fyllt igen vissa luckor i strukturen), så hade det i princip blivit fler lägenheter.

Återigen, att maximera antalet lägenheter är inte ett självändamål. Man måste ta utmaningen att nå en balans mellan att skapa trivsamma boendemiljöer och att skapa tillräckligt underlag för verksamheter och service samtidigt som man tillgodoser behovet av bostad för så många som möjligt.

Du tycker att förslaget har en relativt hög slutenhet mot gatan, och jag antar att det är upp till var och en att bedöma. Jämför man med till exempel punkthus i Högsbo, ja då håller jag med dig. Jämför du med Linnégatan, Haga eller Vasastan, så tycker jag att förslaget har relativt låg slutenhet mot gatan. Särskilt kanske längs Götaverksgatan är det ju relativt mycket tomrum i förhållande till ytan på huskropparna. Efter en snabb bedömning med ögonmåttet ser förhållandet ut att vara ungefär 2:3.

Visserligen är det precis som du skriver kanske önskvärt med variation i horisontell led, men eftersom husens fasader är i princip identiska och alla huskroppar mer eller mindre identiska, kan man ju ifrågasätta hur variationsrikt förslaget är.

Dessutom skulle jag gärna se att husen flyttar fram mot Lindholmsallén. Det känns inte som att det borde bero på buller från allén.

Som jag sagt tidigare i inlägget och tråden: Hade man ökat tätheten mot Lindholmsallén och Götaverksgatan så hade mycket varit vunnet, och man hade kunnat ha kvar den fina relationen till vattnet. Och så är det ju självklart ett krav att det blir lokalanpassade bottenvåningar, det skulle vara skillnaden mellan ett stadsmässigt fiasko och en stadsmässig vinst.
 0
karl (25 Januari 2011 22:36):
"Hade man ökat tätheten mot Lindholmsallén och Götaverksgatan så hade mycket varit vunnet, och man hade kunnat ha kvar den fina relationen till vattnet."

hur behåller man relationen till vattnet genom en vägg av hus?

-För övrigt så känner jag att vi ändå är ganska nära varandra här, måste bara påpeka att jag alls inte tycker det är självklart att man får ett högre exponeringstal om man sluter en struktur. Sluter du strukturen kan du inte( utsikt, ljus etc etc.) bebygga lika tätt inne i strukturen(där blir du ju tvungen till mer innergård i kvartersvarianten även om du givetvis KAN bebygga innergården så kan du inte göra det lika tätt som om kringliggande byggnader är perforerade.).

"Återigen, att maximera antalet lägenheter är inte ett självändamål. Man måste ta utmaningen att nå en balans mellan att skapa trivsamma boendemiljöer och att skapa tillräckligt underlag för verksamheter och service samtidigt som man tillgodoser behovet av bostad för så många som möjligt."

bra sagt, underlaget till Service borde lätt kunna åstadkommas av redan befintliga arbetsplatser tillsammans med byggnation av de GIGANTISKA parkeringsytor som finns över Allén, brassa på med De Slutna Kvarteren där och låt CF Möllers nyskapande hus ge dem en vacker relation till vattnet.

Jag antar fortfarande att buller är skälet, Jag kan inte se att danskarna skulle gjort så annars. Vägen är hårt trafikerad vid kontorsöppning och kontorsstängning. (korkad tidpunkt att mäta då de boende också lär vara på jobbet då men det är så det funkar)
jag tror knappast motivationen är karl marx allee i alla fall vilket man annars skulle kunna misstänka.
 0
Hannes Johansson (25 Januari 2011 23:12):
@Karl: Byggnaderna mot Lindholmsallén och Götaverksgatan är ju "längst bak", hade man slutit mot dessa gator hade man inte skymt sikten för de andra husen.

Och ja, om du ska ha samma antal soltimmar(minuter) i varje lägenhet som i det perforerade alternativet, skulle du få ha större innergård och därmed kanske inte fler lägenheter per yta. Men frågan är om alla lägenheter måste ha så mycket sol? Solvinklar och utsikt tycks vara den i särklass högsta prioriteten i stadsbyggnad i Göteborg idag. Är det verkligen nödvändigt? Att maximera solvinklarna och siktlinjerna kan rimligtvis inte heller vara en fullgod målsättning, lika lite som att maximera antalet lägenheter per yta är det.

Problemet är bara att nästa byggherre/arkitektkontor som ska bygga på andra sidan Lindholmsallén antagligen OCKSÅ kommer att vilja bygga dyra fina lägenheter med bra solvinklar och siktlinjer ner till vattnet. Och så får man en dominoeffekt där alla säger att "ja visst, allt det där andra är säkert bra, men just häääär behöver vi väl inte bygga så när vi kan få så fina solvinklar...". Man ska alltid bygga det där andra någon annanstans, för just här passar det inte riktigt av godtycklig anledning.

En anledning som skulle kunna förklara varför man väljer att dra in husen sådär, förutom buller, är att man kanske inte alls har tänkt sig lokalanpassade bottenvåningar, och därför vill skydda bostäderna från insikt.
 0
Johannes Hulter (25 Januari 2011 23:27):
@ karl/hannes: Intressanta resonemang, bra poänger båda två. bara en tanke vad gäller buller, det måste väl vara mer effektivt att sluta kvarteret mot bullerkällan än att dra in husen några meter om man vill förhindra buller?
 0
Johannes Hulter (26 Januari 2011 00:04):
Jag blev lite nyfiken så jag klippte och klistrade lite... Såhär skulle det sett ut om man lagt husen längs med tomtgränsen istället: http:​/​/​img80​8.​imageshack.​us/​img80​8/​4241/​cfmlleryimby.​j.​.​

Naturligtvis skiljer sig lägenhetslösningar, trapphus, hissar etc åt beroende på typologi så det här är ju bara ruff. Men det känns ändå som det pekar i en tydlig riktning...

Och så vill jag påpeka en sak som ingen tagit upp - pleeeeease think of the children. Borde inte de få en fin innergård att leka på? Just sayin... :)
 0
Hannes Johansson (26 Januari 2011 00:18):
Jag vet inte om jag är för misstänksam, men visst kan det väl vara så att arkitekter kanske tycker att det är lite... tråkigt... att bygga kvarter. Titta på Johannes bild ovan. Det ger ju onekligen ett lite mer nyfiket intryck att vrida och vända på byggnaderna och skapa intressanta mönster, osv.

Men jag tycker att arkitekter har ett ansvar att inte se sina byggprojekt som en gigantisk canvas för att skapa ett konstverk - man har en skyldighet att också ha i åtanke att hundratusentals människor faktiskt påverkas av vad det är för typ av stad man bygger. Så, även om en detaljplan ser häftig ut - hur funkar den egentligen i ett större perspektiv, vad för stad skapar den? Vad för större, ackumulativa effekter får den?

Så, kvartersstad - tråkigare struktur för arkitekterna att rita? Möjligtvis, i vissa fall, för vissa arkitekter. Men roligare och mer hållbar stad att bo i? Ja, jag tror det, i många fall...
 0
Johannes Hulter (26 Januari 2011 01:07):
@ hannes: Hus i kvartersstad behöver inte vara tråkigare än utströsslade: http:​/​/​www.​dcs.​warwick.​ac.​uk/​_​_​_​TILDE_​_​_​doron/​gaudi1.​JPG

Ha en tajt och logisk plan och låt sedan arkitekterna freaka loss så länge de håller sig inom planen. Det blir kul... :)
 0
Emanuel Alfredsson (26 Januari 2011 04:58):
@karl, hur behåller man relationen till vattnet genom en vägg av hus?

Genom en välplanerad och regelbunden gatustruktur och heloffentliga bryggor dikt an till huskroppen och vattnet. Planerar man väl kan man få lite Smögen-känsla även här i Göteborg.
 0
Johannes Hulter (26 Januari 2011 09:00):
@ emanuel: Du har naturligtvis rätt men jag har en känsla av att karl med "reltionen till vattnet" menar huruvida man kan se vattnet från Lindholmsallén (stämmer det karl?). Nu kan man förstås ifrågasätta om just den visuella kontakten är det bästa måttet på en meningsfull "relation" men alldeles oavsett så är det väl tveksamt om CF Möllers förslag kommer att ge så mycket mer visuell kontakt med vattnet från Lindholmsallén, det ligger ju hus i vägen även i deras förslag.

Jfr: http:​/​/​img80​8.​imageshack.​us/​img80​8/​4241/​cfmlleryimby.​j.​.​
 0
Hannes Johansson (26 Januari 2011 09:05):
Varje siktlinje från Lindholmsallén blockeras effektivt i CF Möllers förslag av någon byggnad. Ja, varje "stråk" inom kvarteret slutar också i någon byggnad. Hur som helst tror jag att en fungerande stadsbebyggelse skänker mer till Lindholmsallén än några glimtar av bassängen.
 0
Olle Jansson (26 Januari 2011 09:32):
Byggherren: Jo. Sedan rör jag mig på hyresmarknaden och där är nybyggt föga mer än att dra Svarte Petter. Bruksvärdet på den nybyggda lägenheten är oftast löjligt överskattat (i jämförelse med en äldre lägenhet). I alla fall så länge man inte bor i en fastighet där ägaren bara tar upp hyran och låter såväl bruks- som fastighetsvärdet depravera.
 0
karl (26 Januari 2011 09:35):
Ja precis Johannes, självklart kan man få en fin relation med vatten genom en kvartersstruktur, det är ju bara att kolla på Köpenhamns Gamla bebyggelse!
Men varenda kotte förstår ju att det är lättare att se och röra sej mot vatten om du bryter upp stadsstrukturen ytterligare.
Kanske inte alltid önskvärt men...lättare helt klart.

Sen tror jag att Hannes delvis har rätt om uttråkningen bland arkitekter.
Om det är något dåligt? det tror inte jag.
Jag är övertygad om att kvarteret(ursäkta mej Johannes och jag förstår att du inte menade så...) som Johannes ritade in, hade upplevts strorskaligt och tråkigt i verkligheten, framförallt om det varit den enda typen av byggnad som byggts!

Men Hannes, vad är det i förslaget som inte gör det till en "fungerande stadsbebyggelse"?
Bristen på täthet? För i så fall håller jag med dig.
Bristen på lokaler mot huvudstråk? i så fall håller jag också med.
Men stadsbyggnadsprincipen? Jag köper det inte.
 0
karl (26 Januari 2011 09:37):
Förresten, jag rekomenderar starkt en promenad i http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IRUlu
som också ligger mycket nära Lindholmen.

Inte ett kvarter eller sluten gård i hela området, ändå upplevs och används husens baksidor som just det.
 0
Matthias H. (26 Januari 2011 09:55):
Ja, som vanligt kan man väl konstatera att alla icke slutna-kvartersförslag som kommer fram hade kunnat varit intressanta om vi endast tidigare hade byggt slutna kvarter. Men eftersom slutna kvarter inte blivit byggt sen 1920-talet i Göteborg (i Kungsbacka har Söderstaden faktiskt vuxit fram fantastiskt senaste åren) så tycker jag att alla icke-slutnakvartersförslag som kommer fram är fel fel fel.
 0
Johannes Hulter (26 Januari 2011 10:02):
@ karl: Vad gäller storskaligheten så tror jag (jag är inte heller arkitektutbildad) att det mer har med den estetiska gestaltningen (och fastighetsindelningen) att göra än med typologin.

Det är tio byggnader som ingår i kvarteret, om de får samma estetiska gestaltning (färg, form, material etc) så kommer kvarteret som helhet att upplevas storskaligt, oavsett om de tio byggnaderna ligger efter varandra i ett slutet kvarter eller är utströsslade.

Hade tio olika arkitekter och byggare fått varsitt hus att gestalta oberoende av varandra så hade sannolikt kvarteret som helhet upplevts som mer småskaligt. Problemet tror jag alltså mer har att göra med att man detaljdesignar hela kvarter åt gången, inte själva typologin.
 0
Johannes Hulter (26 Januari 2011 10:08):
@ karl: Sedan tror jag inte heller att "öppningar" och tomma ytor nödvändigtvis befordrar stråkbildning. Tomma ytor kan faktiskt fungera som barriärer, hur kontrintuitivt det än kan låta, medan fasta strukturer kan fånga upp, koncentrera och leda flöden.

EDIT: ...och vill man absolut möjliggöra passager genom kvarteret så går ju det att ordna även med ett slutet kvarter. Det är bara att lägga in X antal portar (beroende på hur perforerat det ska vara). Å andra sidan lär ju fastighetsägarna försöka bomma igen alla passager ändå, oavsett typologi.
 0
Daniel (26 Januari 2011 10:30):
@Karl.

Området känns tät därför att husens småskalighet gör att man placerar husen närmare. Men dagens krav på att bilar måste få plats överallt gör att man inte kan bygga så, utan det blir mer http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IRP1c
Och då har detta område ändå en täthet när det gäller parkeringsplatser på c:a 0,3-0,5.
Man kan ju tänka sig områden som har en täthet på 1,4.
Enligt dagens standard skulle antalet parkeringar behöva ökas med 50%. Särskilt när man numera resonerar i att 0,6 är lågt vi nybyggnation.
 0
Daniel (26 Januari 2011 10:48):
Jag tror att man kanske ska bryta upp husets fasader lite. Om man tittar i stan så delar t.ex. västra hamngatan 4 och 6 på samma trapphus, men husen är i helt olika stilar. När man byggde det nya huset vid gamla Grand Hotell Höglund så gav man huset en lite småskalighet genom att bryta upp fasaden i olika tegelfärger. Det finns säkerligen dom som tycker att detta byter mot Ordning-och-reda-estetiken, men ger ett behagligare intryck. Man kan göra göra som på t.ex. Östergatan i Kungsbacka där ett hus ser ut som tre hus med olika hushöjd och stilar.
 0
Jan Jörnmark (26 Januari 2011 11:50):
Daniel - få hus har väckt en sådan argsint debatt i arkitektkretsar som när man byggde nytt 1975 nere vid gamla Hotell Haglund (gula fastigheten på Södra Hamngatan vid Brunnsparken).

Orsaken var att de fejkade och brutna fasaderna bröt mot funktionalismens grundprinciper, och just här i Gbg hade ju betongfunktionalismen fått ett av sina starkaste fästen. Några av de som ledde kritiken har fortfarande inflytelserika positioner vad gäller arkitektonisk utformning här i staden. Har själv en personlig övertygelse om att det är de övervintrade 70-tals debattörer som gett oss en så utarmad arkitektur här i stan. Dessutom har deras ständiga kritik mot satsningar i centrum hjälpt till att sprida ut staden ytterligare.
 0
Daniel (26 Januari 2011 14:08):
@jan - Betong/batongfunktionalism. Uppenbarligen var inte folk förtjusta i detta hus, utan ville säkerligen hellre att det skulle vara i samma stil som den arkitektoriska pärla som står på paralellgatan bakom. Ett intressant hus på Lindholmen ang. 70-talsstilen är huset som Eriksson ligger i. Jag tänker på ikoner såsom Östra Sjukhuset, Gårdsten, Hjällbo, Mandolingatan när jag ser Erikssons hus.
 0
karl (26 Januari 2011 21:08):
@Daniel
Husen på platsen jag pekade på är faktiskt rätt nybyggda. De må ge intryck av annat och de är uppblandade med annat, men gamla är de inte. Så du har faktiskt HELT fel angående parkeringsnormerna där.
 0
Daniel (26 Januari 2011 22:03):
@Karl Vissa av husen där är rätt gamla, och vissa är byggda runt 1990-2000. Dom har anpassat sig till ett befintligt gatunät, men tyvärr sätts det större krav på antalet parkeringsplatser nu än då. Nu har ju var och varannat hus underjordiskt garage iofs, men man vill inte ha ett sådant gatunät. Sedan är området mysigt, men i praktiken är det totaldött.
 0
karl (26 Januari 2011 22:50):
@daniel

jasså, såvittjagvet har man de senaste åren sänkt parkeringsnormen i centrala Göteborg....
Du är ute och cyklar, inget fel med det....jag gillar cyklar, men sluta försvara dig med dumheter. Husen du pekade på som ett exempel på hur "det måste bli idag" Funkislammeller? När tror du de byggdes?

totaldött? Ja det kan man ju å andra sidan säga om större delen av kungsladugård också dagtid, bortsett då från ett par "stråk" som eventuellt har folkliv.
Trots Kungsladugårds högre exploatering.
 0
Olof Antonson (27 Januari 2011 01:04):
Vi borde använda oss av den struktur som bäst genererar stadsmässighet. Vi har inte brist på hus-i-park, däremot har vi brist på stad. Arkitekter och andra har ett ansvar, de skall formge ett fysiskt rum, vilket på ett eller annat sätt påverkar oss alla. Det håller inte att upprepa modernistiska dogmer likt ett mantra. Det finns ingenting som säger att det måste vara så. Lindholmsallén borde hitta sina förebilder i till exempel Friggatan snarare än Pruit-Igoe.
 0
Daniel (27 Januari 2011 07:32):
@Karl

När det gäller parkeringsnormen så har den sjunkit dom aboslut senaste åren, men är högre än när husen på lindholmsberget byggdes. Området runt Flunsåsparken är nästan normgivande idag av arkitekter. Husen ska stå i raka led och på ett sett som minskar insynen och maximerar utsikten. Det är fortfarande funkisstilen som gäller med putsfasad. Gärna med några utspridda punkthus. Kolla på Kvibergs Ängar.

Och när det gäller att området är totaltdött så vill jag likna Lindholmsberget med områden såsom Eklanda i Mölndal och Torslanda Trädgårdsstad. Jag har gått och upplevt området i Lindholmen och var gång jag varit där så har jag inte träffat på någon människa förutom framför bion. På den punkten så finns det egentligen en skillnad. I Eklanda och Torslanda så finns åtminstone lekande barn.
 0
Ozzy (27 Januari 2011 08:16):
Daniel: "Men dagens krav på att bilar måste få plats överallt gör att man inte kan bygga så"

Du har helt fel. Det som Gbgs stadsbyggnad går ut på är att bilar ska bort från stadsrummen och istället koncentreras till ständigt växande motorleder. Det finns få städer som jobbat så hårt med genomfarsförbud, SCAFT, gågator, sänkta p-normer, sänkt kapacitet, osv som Gbg. Effekten har självklart blivit mer motorledstrafik och ett exceptionellt starkt uppbyggande av bostäder, handel, etc i utkanter och kranskommuner istället. Se Möllers förslag som diskuteras, området är bilfritt SCAFT i miniformat. Utströsslingen har absolut ingenting att göra med att ge bilar plats, utan det Hannes skriver om, nämligen öppenhet, utsikter och ljusvinklar.

Att man idag skulle behöva bygga som på kartan du länkar till för att få plats med bilar framstår som ganska löjligt om du tittar på hur det området ser ut. Utglesningen beror till 95% på gräsmattor, dvs att få öppenhet. Det hade gått utmärkt att bygga som området Karl länkar karta till, men man gör det inte för att man vill ha mer öppenhet mellan husen. Hade det området planerats från scratch idag hade gaturummen varit desamma, men området mer "utdraget" med mer utrymme och öppenhet mellan husen. Det är inte alls pga att ge bilar mer plats man inte planerar så idag.
 0
Johannes Hulter (27 Januari 2011 09:01):
En fråga om CF Möllers kvarter, som jag förstått det kommer väl allt att ligga ett halvplan upp (därav trapporna) och anledningen till det är väl att det blir parkeringsgarage under hela kvarteret, antar jag?

Någon som vet?
 0
Olle Jansson (27 Januari 2011 10:49):
Också tänkt på det där, Johannes. Hur skall det egentligen se ut från gatuplan? Ni vet, det där perspektivet som som vi som inte åker helikopter till arbete, skola eller mataffären har i vår tillvaro. Vet inte om jag, om jag skulle bo där, skulle uppskatta att hundratals slipsnissar och skolungar genar genom kvarteret och min bakgård varje dag. Skall det till inglasningar och portat för att hålla folk ute? Den aspekten är ju tämligen viktig för att utemiljön skall bli lyckad även för de som bara bryr sig om solvinklar och utsikt(som bekant överlever arkitektens idealkund på fotosyntes).
 0
karl (27 Januari 2011 13:00):
Och förövrigt daniel, förklara för mej varför en parkeringsnorm på 1 skulle kräva mer plats? Längsparkering i gata såsom på lindholmsberget löser ju det utan problem. tvärställd parkering i gata och du når betydligt högre.
 0
Daniel (27 Januari 2011 13:39):
Alla bilar måste få plats någonstans. Och när det gäller bilparkering så är varken parkerarna eller staden särskilt förtjust i gatuparkering, av anledningar såsom snöröjning, gatubredd, plåtskador, svårt att hitta en parkeringsplats m.m. Därför vill folk "äga" en parkeringsplats. Givetvis är det det också så att husen blir glesar pga arkitekter tolkningar av bullernivåer m.m.

jag kan nog rekommendera er att lära känna trafikplanerare så märker ni varför jag har dom åsikterna som jag har. Jag kan erkänna att det inte är några bra åsikter, men det är åsikterna som man planerar efter i dagens samhälle. Jag ska ge er en referenspunkt ang att man vill att bilarna ska få ta större plats och det är tingstadsmotet. Dagens Tingstadsmot är det inga större problem med o.s.v. Men nu när Marieholmstunneln ska byggas så ska man förlänga ramperna och förstora radien på kurvorna trots att man beräknar att det ska vara samma trafik.

Och min kritik till Lindholmen var att bilarna inte kommer att få plats för att gatorna är för smala och inga parkeringar får plats på tomterna. Lindholmen är ett renodlat bostadsområde utan verksamheter i princip. Breddar man gatorna måste husens höjd öka för att behålla propotionerna
 0
Daniel (27 Januari 2011 13:40):
Detta är för övrigt mitt sista inlägg i debatten då den ändå inte kommer att komma någonstans.
 0
Mattias (27 Januari 2011 14:42):
Jan m.fl.

Jag tror problemet med Kvillebäcken är att det är ett rövarområde som inte riktigt lockar "Svenne-banan". När det väl står ett par hundra nya lägenheter där kommer nog intresset vara större. Jag finner liknande problem med det andra "K-området", Kviberg. Mycket kan sägas om Gamlestaden men det är emellanåt ett riktigt otrevligt område på den tiden jag bodde i GBG.
 0
Johannes Hulter (27 Januari 2011 14:48):
Som sagt, är det någon som vet om det blir p-garage en halvtrappa ner i CF Möller-kvarteret så säg till. (Cecilia S. where you at?) Det finns en planskiss på CF möllers hemsida men upplösningen är inte den bästa. Dock ser det ut som det blir lokaler mot Lindholmsallén och det är ju trevligt... :)
 0
Sven R (27 Januari 2011 14:49):
Jan J, jag har läst det nummer av tidningen Arkitektur från 70-talet där Johannes Olivegrens hus på Södra Hamngatan togs upp. Kritiken är egentligen inte bunden till funktionalismen. Hade Olivegren ritat liknande hus i Beaux art-eran på 1800-talet (Grand Hotel Haglund var från denna tid) så hade kritiken varit sju resor värre. Kritiken var och är relevant ur ett formalt perspektiv.

Och jag är ganska säker på att de som kritiserade Olivegrens hus är för trötta/för döda för att bry sig om Göteborgs stadsbyggande idag. Dagens debattörer var studenter på 60- och 70-talet då postmodernism var det hippaste som fanns. Dom är präglade av kritiken mot modernismen och rivningsraseriet.
 0
Olof Antonson (27 Januari 2011 17:43):
@Sven: Samtidigt måste väl de (debattörerna) ändå vara en produkt av just modernismen? Är det inte ganska märkligt att vi går från modernism till postmodernism för att sedan landa i en sorts nymodernism igen (som aldrig lär ta slut)? Är vi fullärda nu? I fysiken talas det om acceleration och retardation, jag tror bestämt att arkitekturen retarderar. Förhoppningsvis hamnar vi tillslut någonstans innan 1930 ...
 0
Daniel (28 Januari 2011 10:34):
@JOhannes.

projektet ska innehålla 275 parkeringsplatser. Ingång antagligen där den röda pilen är?

ca. 37.000 m2 bostäder, 5500 m2 kommersiella och 29.000 m2 kontor, även underjordisk parkering med ca. 275 platser) står det på möllers hemsida.

Peab som bygger det, så det blir bostadsrätter.
 0
Olle Jansson (28 Januari 2011 13:45):
Här får vi en bild från markplan för projektet:

http:​/​/​www.​cfmoller.​com/​imgintra/​Harbour-​Stones-​Lindho.​.​

Även om texten om projektet på hemsidan innehåller vanliga nyckelgreppen maximerade solvinklar och naturlig skala så nämns även begreppet intimitet. Det är möjligen det som bilden ovan försöker förmedla. OM det byggs som det ser ut på bilden och OM det sedan faktiskt fungerar, kanske det faktiskt skulle kunna bidra med något som i mångt och mycket saknas vid Lindholmsallén och i modern stadsplanering överhuvudtaget (vilket ju även poängteras i diskussionen), nämligen intimitet i stadsrummet.

Jag måste helt enkelt backa och bli lite mer positiv till projektet. I alla fall om de i slutändan kommer att upplevas som tre kvarter med enligt Camillo Sitte-anda.
 0
Johannes Hulter (28 Januari 2011 14:58):
@ olle: Ja, låt oss vara positiva! :)

Bilden du länkar föreställer väl projektet från söder/vattnet antar jag? Så uppenbarligen ligger hela kvarteret på ett sluttande plan - tanken verkar vara att folk ska gå upp för trapporna vid Lindholmsallén och sedan strosa ned mot vattnet. Får se om det funkar. Jag skulle nog inte hoppas på att just cyklister (som på bilden) kommer att ta den vägen...
 0
Daniel (28 Januari 2011 15:29):
Man får inte glömma att bilden är en säljbild, ungefär som den här bilden:
http:​/​/​media2.​compro.​se/​19422/​images/​obj/​bilder/​grand_​.​.​

Med tanke på hur den korsningen ser ut så är jag förvånad över alla som strosar omkring där rätt trafikfarligt.
 0
Olle Jansson (31 Januari 2011 09:53):
Ja, det är klart att det är en säljbild. Minst hälften av människorna behöver antagligen sorteras bort (cyklisterna inte minst).

Vad jag ville peka på var det att ett område som från luften ser ut som ett miljonprogramskvarter faktiskt inte nödvändigtvis behöver se ut så från marken. Nu måste vi tänka på att detta är i ett tidigt skede. Idéskissen kommer att förvrängas i kontakt med den verklighet som är Göteborgsk förhandlingsplanering.

Det finns två åtminstone vägar som det kan gå. Det ena är lite Vancoverism light där husen byggs på höjden över ett gatuplan som är närmare en stads och där de nedre våningarna faktiskt får lite mer innehåll än parkeringar. Det andra - och tyvärr troliga - är att det inte kommer att finnas något intresse för lokaler eller kontor och det hela utmynnar i otydliga gaturum som kommer att bemötas med galler och avstängningar för att folk inte skall traska runt på deras grönskande impediment-gårdar.
 0
Daniel (31 Januari 2011 10:46):
Det man kan arbeta för är att den ena luckan åtminstånde blir 1-2 våningar hög och innehåller kommersiell verksamhet? Den gulliga trappan som finns där kommer säkerligen få en skylt som berättar att det är privat område (ungefär som Gårda Terass, blå skylt under kameraskylten http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IwG7V).Frågan är om man vill ha kvar trappan då eller kommer allt att få samma betydelse som upphöjningen vid Hjalmar Brantingsplatsen?
 0
Cecilia Strömer (2 Februari 2011 15:57):
Hej
Såg en fråga till mej lite sent ang parkeringsgarage under kvarteren. Det är tänkt att vara p-garage en nivå ner men samtidigt behöver enténivån till husen höjas för att komma till +12.80 m. Därav trapporna på illustrationen. Detta med höjderna får naturligtvis studeras närmare i detaljplanen. ut mot befintliga gator ex Götaverksgatan och Lindholmsallén tittar vi på en lösning där lokalerna har sin entré på bef nivå för att slippa konstiga tillgänglighetslösningar med ramper mm. Men då måste vi kunna säkra översvämningsnivån inne i huset. Även nerfarter i garage måste kunna säkras med ex port eller tröskel.

Cykelgarage diskuterar vi att inte lägga en nivå ner utan att det kanske är trevligare att ha i marknivå (om vi får plats, inte klart).

Till kvarteret på östra sidan Götaverksgatan tittar vi inte på garagelösning utan vill samutnyttja p-platser som finns i byggnad M2.

Hoppas det var lite svar på frågan.
Hälsningar
Cecilia
 0
Johannes Hulter (4 Februari 2011 12:34):
@ cecilia: Tack! Så kontentan är att det är garage ett halvplan upp (och ned) från gatuplan? Varför inte lägga hela garaget i markplan men använda delen mot gatan för lokaler? Eller blir det för lite p-platser då?
 0
Jens Ekengren (6 Februari 2011 17:08):
Blir det inte problem med översvämningsskydd av lokalerna då?
 0
Cecilia Strömer (7 Februari 2011 07:29):
Hej igen
Johannes: det finns flera skäl till att ha garage i halvkällare, översväming, grundläggning, att vi ändå måste ta bort förorenade massor mm.
Jens: jo det blir problem med översväming precis som jag skrev. Men för att få en bra tillgänglighet ut mot gatan går det att lösa med översvämningsskydd inne i lokalen istället.
 0
Johannes Hulter (7 Februari 2011 12:07):
@ cecilia: Jag är ingen arkitekt/byggare så jag litar på vad du säger. :) Jag har bara svårt att se på vilket sätt blir det enklare eller billigare med halvkällare än markplan. Vad jag förstått är det dyrare att bygga "neråt" än "uppåt".

På vilket sätt skyddar halvkällare bättre mot översvämning, det borde väl vara tvärtom? Och grundläggning och sanering måste ni väl göra alldeles oavsett?

Är det någon arkitekt/byggare där ute som kan förklara? :)
 0
Daniel (7 Februari 2011 12:37):
När jag tänker halvkällare som parkeringsgarage, så tänker jag på lösningar såsom garaget på 2:a långgatan och dylika arkitektoniska "pärlor". NU ligger ju det garaget 1 våning ned, men risken är stor att en halvtrappa ned får fönster mot gatan.

Garageportar är för övrigt jättefula sår i fasader.
 0
Johannes Hulter (7 Februari 2011 16:52):
@ daniel: Absolut. Vad jag inte förstår i det här fallet är vad man vinner på att sänka ned garaget en halv våning. Jag kan förstå om man sänker ned det en hel våning, då får man en våning i gatuplan för lokaler etc. Men en halv våning? Förvisso hamnar bottenlägenheterna en halvvåning upp vilket ger mer insynsskydd = högre priser. Men en hel våning upp skulle ju ännu bättre insynsskydd = ännu högre priser. Och det kan väl knappast vara billigare eller enklare att bygga en halvvåning ner i marken, då skulle ju alla parkeringshus ligga en halvvåning ner. Byggde man istället "parkeringsgaraget" i markplan så skulle man relativt enkelt kunna omvandla delar av det till lokaler i framtiden. Särskilt om man la på några decimeter i takhöjd.
 0
Daniel Andersson (7 Februari 2011 19:17):
@Johannes: Kan det inte vara så att planbestämmelserna ofta anger max byggnadshöjd (från marknivån) och att byggbolaget vill pressa in så många våningar sopm möjligt under den höjden? Även låg takhöjd inom husen kan delvis motiveras utifrån sådana hänsyn.
 0
Olof Antonson (7 Februari 2011 20:18):
Frågan är hur högt byggbolagen skulle vilja bygga om de fick?
Känns rätt byråkratiskt att reglera hushöjden på det viset, särskilt i relation till Lindholmsalléns gigantiska storlek. Men det har väl med solvinklar att göra antar jag.
 0
Johannes Hulter (7 Februari 2011 21:23):
@ daniel/olof: Jag vet inte, detaljplanen är ju inte apriori, utan ett resultat av förhandlingsplanering (vad byggarna vill göra minus vad planerarna inte kan acceptera). Här rör det sig om max 2 meter, det måste ju vara enklare att bara ändra på nuffran i planen än att gräva ned hela huset någon meter. Det kan inte göra någon större skillnad för solvinklarna heller.

Kanske är det helt enkelt en vanesak, man är inriktad på att göra källargarage (för "så ska det vara") och sedan kommer man på att man bara behöver sänka det halvvägs (vilket blir billigare och lägenheterna kommer högre upp) och då gör man det.

Eller så är det något annat... :)
 0
Daniel (8 Februari 2011 14:41):
Det blir nästan motiverat att bygga ett p-hus brevid bakom en del hus.

För övrigt så undrar jag hur källargaragen brevid lyckas?
 0
Chrille (17 Februari 2011 23:22):
Jag tycker att det är KATASTROF att man inte bygger bostäder formade längs med allén hela vägen på båda sidorna! Snacka om bortkastad yta med stora parkeringar på båda sidorna.
Nej, bygg som jag beskrev och bottenvåningarna fylls med restauranger, affärer och så vidare. Det finns ju en enorm potential att skapa en fin stadskänsla. Ibland undrar jag om de som fattar beslut vet om att GBG är en storstad och inte Norrköping vi pratar om.
 0
karl (24 Februari 2011 14:20):
Skulle inte lindholmsaleen kunna ges en ny slogan?

"Nordens Karl-Marx Allee" t ex.

http:​/​/​tinyurl.​com/​6dkp3cl
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.