Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Valenkät 2010

 
Idag publicerar Yimby Göteborg sin valenkät. Vi ställde sex avgörande frågor om stadens utveckling. Det här var svaren som vi fick:

1.Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite och för dyrt. Hur tycker ni att vi ska åtgärda bostadsbristen i Göteborg?

Centerpartiet:
Börja bygg tätare och högre på platser där det går. Frihamnen är ett klockrent exempel på en centrumnära plats som är helt öde. Det handlar också om att tillhandahålla mark till byggföretagen. Vi satsar i vår budget 10 miljoner på att snabba upp handläggningstiderna och öka medborgarnas inflytande tidigt i processerna för att minska överklagandena. Men i slutändan handlar det inte bara om bostäder, det handlar om husbyggande där man ska kunna bo, arbeta, handla, roa sig m.m. Vi behöver förändra tankemönstren från siffror i antal bostäder till hur vi bygger en stad som fungerar hela dygnet.


Folkpartiet:
Vi kan bygga ytsnålare. Nya idéer som flexibelt byggande tex "flexibostäder" containers som man flytta för alla åldrar men exklusivt för yngre. Bygg bostäder på våra torg och bygg fler våningar ovanpå tex våra affärer som är låga som tex Kyrkbytorget. det behöver inte vara samma standard överallt. Se till att byggplaner som idag görs i detalj på Stadsbyggnadskontoret mycket mer kanutföras och  betalas av exploatören. Då ökar tempot på planeringen avsevärt och friställer resurser till programarbete m.m. Byggandet kan påbörjas tidigare eftersom det inte finns den broms som det finns idag i kapacitet.

Riv inte bra billiga och fungerande bostäder som i tex Gårda. Var varsam med renoveringar så vi inte upprepar de lyxsaneringar som gjordes på 70 -80 talet med påföljd att många fick flytta eftersom de inte hade råd att bo kvar. Många av landshövdingehusen revs. Det försvann mellan 10.000 - 15.000 små lägenheter.  Det måste naturligtvis byggas mycket nytt då vi får flyttkedjor som är bra och att vi får en omflyttning i beståndet. Det måste byggas många fler bostäder av olika slag. Hyresrätter - bostadsrätter- ägarlägenheter - egnahem (villor). Allt behöver byggas för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen. Vi måste bygga både för fattig och för rik.


Kristdemokraterna:
Bygg- och fastighetsbranschen måste bygga bostäder som folk har råd att bo i. Här har kommunen som dominerande markägare en nyckelroll. Mer mark till rimliga priser ska ges till fler bolag så att konkurrensen stimuleras. Byggbranschen måste skärpa sig just när det gäller produktionskostnaderna. Dessa är väldigt höga i Sverige jämfört med andra länder.


Miljöpartiet:
Vi vill bygga 2000 nya bostäder varje år och då främst hyresrätter i områden där sådana är sällsynta och på redan exploaterad mark. Bostadsbristen är inte bara en brist på bostäder utan har även en ekonomisk grund, det finns ett stort utbud för den som har råd och en fast inkomst. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om problemet inte till stor del beror på brist på arbete. För att lösa bostadsbristen för de som inte får banklån vill vi bygga fler hyresrätter. Men det är fortfarande ett problem att nybyggda lägenheter är dyra, även hyresrätter.


Moderaterna:
Göteborg växer och efterfrågan på bostäder är stor. Därför måste nybyggandet ökas kraftigt och snabbt. För att stimulera till ett ökat nybyggande krävs förändringar. Viktiga sådana är att byråkratin minskas inom plan- och byggprocessen. Planberedskapen ska ökas så att fler planer och bygglov tas fram. Det ska byggas resurssnålt och samtidigt miljöanpassat där miljöhänsyn och byggande ska gå hand i hand. Kommunen ska stödja, inte detaljstyra, de som vill bygga nytt, oavsett om det gäller företag eller enskilda. Den kommunala marktilldelningen måste öka där marken med fördel säljs i mindre områden för att öka konkurrensen och nå fler intressenter. Alla byggföretags intressen, stora som små, ska behandlas på samma sätt.

Nybyggandet i Göteborg ska grunda sig på variation och mångfald. God service, lättillgänglig information samt mindre byråkrati ska prägla kommunens hantering av mark- och byggärenden. Det krävs en ökad omsättning på tomtkön. Vi vill erbjuda och fördela minst 500 tomter per år. Vårt mål är att tillgodose behovet av fler bostäder och arbetsplatser i Göteborg genom att minska byråkratin i byggprocessen och ge alla byggföretags intressen - stora som små - samt enskilda, större möjligheter att utveckla staden.


Socialdemokraterna:
(S) har avgivit vallöfte om minst 10000 nya bostäder under nästa mandatperiod. För att nå detta måste de allmännyttiga och de privata bostadsföretagen öka tempot i produktionen, likväl som fler detaljplaner måste tas fram. Vi behöver dock en rödgrön regering för att återinföra investeringsstöden för byggande av små billiga hyresrätter.


Vänsterpartiet:
Vi vill bygga minst 3000 bostäder per år varav minst 1000 lägenheter i de kommunala bostadsbolagen. Vi har en rödgrön överenskommelse centralt om investeringsstöd som gör det möjligt att bygga billiga och klimatsmarta hyresrätter.


2. Göteborg är en delad stad. De socioekonomiska skillnaderna mellan nordost och sydväst är enorma. Hur tycker ni att vi ska minska den ekonomiska och etniska segregationen?

Centerpartiet
Mycket handlar om arbete och att människor först och främst ska få en inkomst. Men sedan kommer det som kanske berör YIMBY mer. För att människor inte ska ta sin inkomst och flytta krävs ett Göteborg där olika hus byggs med blandade upplåtelseformer och med varierad standard, så att det går att byta upp sig inom sitt eget område för att få behålla sin bekantskapskrets, skapa förebilder och i förlängningen skapa kapital som kan omsättas lokalt. Det behövs också byggas socialt för att ge möjligheter till möten i det lokala.


Folkpartiet
Ett sätt är att se till så att det finns alla olika boendeformer och prisbilder i varje stadsdel. Det måste finnas möjlighet att göra boendekarriär i sin egen stadsdel. Det skulle minska utflyttningen från de nordöstra stadsdelarna när man fått bättre ställt. Vi måste se till att det finns möjligheter att kunna bygga tex egnahem i nordost i mycket större utsträckning än idag. Det måste komma igång ett stort egnahemsbyggande och gärna med stor del av självbyggeri för att få ned kostnaderna. Om vi inte lyckats att höja statusen på dessa områden och ser till att det finns billiga centrala lägenheter också kommer skillnaden inte bara bestå utan öka i en takt vi inte kan föreställa oss. Det räcker inte bara med olika åtgärder hela tiden. Vi behöver en långsiktig planering av bostäder och arbete så att självkänslan återvänder hos många i de områden som idag har de största problemen.


Kristdemokraterna:
Kärnfrågan är sysselsättning. Om vi inte får fler personer i nordost i arbete kommer vi aldrig lyckas med integrationsarbetet. Med arbete kommer egenmakt, känslan av att vara behövd, gemenskap och språk.


Miljöpartiet: 
Vi vill bygga så det finns blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar. Men detta räcker på sikt inte eftersom de fattiga alltid hamnar utanför. Många av den nuvarande regeringens åtgärder har främjat de som redan har. Prioriteringen att hålla nere räntan leder till stigande bostadspriser vilket är positivt för de som äger en bostad, i synnerhet en riktigt dyr bostad. Borttagande av fastighetsskatten gynnade samma grupp, men vad man sällan pratar om är att detta är negativt för de som vill skaffa en ny bostad. Vi vill istället göra andra prioriteringar där nya gröna jobb skapas och fler arbeten inom de mjuka sektorerna. Arbetsgivaravgiften är exempel på hur man straffskattar arbeten vilket leder till att företagen hellre investerar i ny teknik. Ofta är det arbeten som inte kräver en kvalificerad arbetskraft som går förlorade på detta sätt och det är samtidigt just de yrkena som det är brist på.


Moderaterna:
Det största problemet är fattigdom och socioekonomisk segregation. Sydväst blir inte bättre för att fler fattiga flyttar dit. Nordost blir däremot bättre om de som har ett jobb och en stadig inkomst väljer att stanna kvar. Då måste vi inrikta satsningarna i de stadsdelar där utanförskapet är som störst och arbetsintensiteten som lägst. Det vill vi bland annat göra genom att införa så kallade nystartszoner, det vill säga möjlighet för företag upp till en viss storlek att få skattelättnader i form av reducerade skatter och arbetsgivaravgifter i områden med hög arbetslöshet när de etablerar verksamhet och anställer från området. Vi vill också genomföra stadsspecifika insatser riktade mot unga. Vi vill att Göteborg ska satsa 20 mkr för att ge vägledning och praktikplatser till unga.

Dessutom behöver trångboddheten brytas och det ska bli större möjlighet att göra boendekarriär i området. Det innebär att vi vill göra det möjligt att bygga 3 000 nya egna hem i områden med stor andel hyreslägenheter under de kommande fyra åren. Vi vill också göra det möjligt att disponera om lägenheter i allmännyttans bestånd, exempelvis slå ihop för att göra stora lägenheter för stora familjer för att på så vis minska trångboddheten.

Samtidigt måste det tas fram en upprustningsplan över lägenheterna i miljonprogramsområdet som ägs av allmännyttan. För att motverka otryggheten och brottsligheten i utsatta områden vill vi teckna centrala samverkansavtal mellan kommun, polis och andra viktiga samhällsaktörer. Det skulle innebära en samordning av polisens och stadens resurser för att effektivisera arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Göteborg. Prioriteringen ska ligga på insatser mot ungdomsproblem, våld och droger. Inom ramen för samverkansavtalet bör också inrymmas hur dialogsamtal mellan kommun, polis och boende kan utformas. Det bör ske i enlighet med den så kallade Manchester-modeller, även kallat “neighbourhood policing”.

En tredje komponent är nolltolerans mot klotter och skadegörelse. När det trasiga fönstret repareras så snart det gått sönder krossas färre fönster, skadegörelsen minskar och tryggheten ökar. Vi vill införa en 24-timmarsregel mot klotter och skadegörelse i Göteborg, där allt klotter ska saneras och skadegörelsen åtgärdas inom ett dygn från det att det anmäls till stadens servicenummer.


Socialdemokraterna:
Detta är en komplicerad fråga. För att motverka segregationen måste vi jobba på många olika plan. För det första måste vi fortsätta med att diversifiera uåpplåtelseformerna i de olika stadsdelarna. Kort sammanfattat: Mer hyresrätter i Askim och Centrum samt mer självägda bostäder i nordost. Men vi måste också satsa hårdare på skolorna i de utsatta områdena för att höja deras resultat och status. Vi vill införa ett integrationsråd med representanter från näringsliv, kommun och universitet som ska ha till uppgift att presentera förslag till kommunen på åtgärder.


Vänsterpartiet:
Vi måste vända blicken mot de största problemområdena, de mest segregrade stadsdelarna, som Örgryte, Torslanda, Askim och Älvsborg. Det mest karaktäristiska med segregationen i Göteborgsområdet är koncentrationen av småhus. I få städer i Europa har småhusägarna lika många småhusägare som grannar. Nästan alla andra städer är mer blandade. Villaområdena är betydligt mer ensidiga än miljonprogramsområdena. Därför kan i princip enbart hyresrätter komma på tal när det byggs nytt i överklassområdena.


3. Kommunen har en parkeringsnorm som kräver ett visst antal p-platser vid nybyggen. Tycker ni att en miniminivå av bilparkering ska vara ett krav för bygglov och ska den miniminivån ligga över genomsnittligt bilinnehav i området?

Centerpartiet:
Parkeringsnormen ska anpassas till det förväntade behovet där det byggs. Att ha en fast parkeringsnorm är stelbent och omodernt. Helst av allt skulle det vara upp till byggare och kunder att bestämma.


Folkpartiet: 
Vi vill inte att bilarnas ska stå på gatan om det inte är nödvändigt. Vi vet också att det är väldigt dyrt med att bygga parkeringsplatser under de nybyggda husen. Vi förordar att man bygger ett antal centrala parkeringshus som tex under Heden, Schillerska, Skanstorget. När man bygger nytt ska det ingå parkeringsplatser i centrala lägen. Samtidigt utgår man från något nytt och den som flyttar in vet om det finns parkering eller ej och inrättar sig efter det.


Kristdemokraterna:
Vi ska ha en flexibel parkeringspolitik i Göteborg som leder till att resmålet Göteborg inte hamnar på efterkälken samt att Göteborgarna ska ha rimliga avstånd mellan parkeringsplats och bostad.


Miljöpartiet: 
I den nya parkeringspolicyn har vi fått in att det ska kunna gå att bygga bostäder utan privata parkeringar. Vi menar att göteborgaren inte har ett behov av parkeringsplatser utan ett behov av kommunikationer och detta kan lösas på många sätt bl.a. med god kollektivtrafik.


Moderaterna: 
Vi vill inte att det ska bli färre parkeringsplatser i Göteborg. Däremot får de gärna ligga under mark, exempelvis i parkeringsgarage under Heden och Kungstorget. Vi tror på parkeringsplatsernas betydelse för handeln och turismens skull. När det gäller nybyggen så vill vi öka flexibiliteten och få igång byggandet av fler bostäder. En idé kan då vara att sätta en maxgräns per lägenhet istället för en minimigräns. Det skulle innebära att byggarna själva kan avgöra om och hur många parkeringsplatser som de vill bygga till varje lägenhet. Sannolikt skulle det innebära att utbudet på parkeringsplatser kan möta den faktiska efterfrågan.

Socialdemokraterna: 
Parkeringstalen bör reflektera den ambition som vi har långsiktigt med de olika trafikformerna vid nybyggnation. Det kan dels innebära att vi lyfter bort bilparkering till förmån för parkeringshus i områdets ytterkant, men det kan också vara att vi tar hänsyn till närhet till kollektivtrafikpunkter och gör en bedömning av enkelhet att välja buss eller spårvagn. Viktigt är också att lyfta fram parkeringsnorm och förvaringsplats för cyklar vid nybygge.


Vänsterpartiet: 
Nej. Vi vill ha en maximinivå i stället. Det skall inte vara tillåtet att bygga fler parkeringar än denna norm snarare än som i dag att det är tvingande att bygga minst ett antal parkeringar per bostad. I centrala stan och kollektivtrafiknära lägen skall parkeringsnormen vara riktigt låg. I många fall är det rimligt att bara upplåta parkeringsplats åt bilpooler och handikapparkeringar. Vi vill att så många parkeringar som möjligt skall förläggas under markytan.


4. Göteborg är en växande storstad. Biltrafiken har ökat mycket kraftigt sedan början av 1960-talet medan kollektivtrafikresandet nästan stått still. Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?


Centerpartiet: 
De kollektiva färdsätten bör uppmuntras ytterligare. Det är dags att dra de nya spårvagnslinjerna som diskuterats. Fler samåkningskörfält gör att en del bussfiler kan nyttjas bättre. Dessutom är det viktigt att skapa goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik i hela staden. Många cykelbanor slutar i ingenting och skyltningen är bristfällig. När det gäller biltrafiken är grundinställningen att vi inte ska ha så mycket bilar i centrala Göteborg. Men det är viktigt att tänka på hur vi bygger, på vissa håll kan ett gångfartsområde (gårdsgata) istället för gågata faktiskt vara trygghetsskapande genom att öka rörligheten, framförallt nattetid.


Folkpartiet:
Kollektivtrafiken måste öka mycket på biltrafikens bekostnad särskilt i centrala lägen. Kollektivtrafiken ska vara bekväm och med god turtäthet för att få folk att ställa bilen. Det är nödvändigt för att Göteborg ska utvecklas att kollektivtrafiken får en avsevärt större andel av trafikarbetet än idag. Se på Stockholm och Malmö som har nästan dubbelt så stor andel av trafiken som är kollektiv än Göteborg.


Kristdemokraterna:
Vår målsättning är att kollektivtrafiken ska ta ”marknadsandelar” från biltrafiken. Fler behöver välja kollektivtrafiken än vad som sker idag. Pendlingsresorna till och från Göteborg svarar för en stor den stor del av biltrafiken. Kan vi förmå dessa att välja kollektivtrafiken är det ett lyft. Byggandet av Västlänken är ett steg på vägen. Vidare måste kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Sist men inte minst kommer genomförandet av trängselavgifterna leda fler till kollektivtrafiken än tidigare.


Miljöpartiet: 
Det ska inte bli fler bilar. All trafik som tillkommer och helst ännu mer ske med kollektivtrafik, till detta vill vi se ett ökat cyklande och gående. Lyckas detta frigörs samtidigt stora ytor centralt för bostadsbyggande vilket i sig kan minska transportbehovet.


Moderaterna: 
Biltrafiken i centrum har gått ner stadigt sedan 1970-talet. Samtidigt har bilresandet i stort sett ökat mycket mer än kollektivtrafikresandet de senaste 40 åren, även om vi kan se ett trendbrott de senaste åren. Vi står bakom K2020 och tycker att det är ett viktigt mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Vi har en alldeles för låg resandeandel idag, i jämförelse med exempelvis Stockholm. Västlänken och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken är viktiga för att nå målet. Samtidigt behöver Göteborg förtätas så att resenärsunderlaget ökar. Vi är dock övertygade om att bilen fortfarande kommer att vara ett viktigt redskap för många människor att få vardagen att gå ihop och det ska vi ta i beaktande när vi utvecklar Göteborg.


Socialdemokraterna: 
Målet ligger fast på 40 procent av resandet ska ske med kollektivtrafik 2025. För att detta ska ske så börjar vi redan 2013 med en kraftig ökning av busstrafiken och bussframkomligheten. Västsvenska infrastrukturpaketet med bland annat västlänken och trängselskatterna kommer att ytterligare skapa incitament till kollektivtrafikanvändande. Ny spårvagnslinje mellan Lilla torget och Järntorget ligger också i planen.


Vänsterpartiet: 
Vi var som enda parti motståndare till kollektivtrafikprogrammet K2020 eftersom det innebär en planering för ökad biltrafik. I stället för en ambitionsnivå på 40 procent resor med kollektivtrafik föreslog Vänsterpartiet 50 procent och att K2020 skall syfta till att minska biltrafiken. Vi vill se en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och att man redan nästa år börjar projektera för spårvagn till Backa.


5. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad
betyder begreppet "blandstad" för er?


Centerpartiet: 
Det handlar om en kombination av funktionell, social och estetisk blandning. D.v.s. att det ska finnas byggnader med olika syften (bostäder, lokaler, kontor, nöje m.m.), för olika människor (från olika inkomstgrupper och med olika bakgrund, vilket gör att olika upplåtelseformer behövs) och de ska få se olika ut utseendemässigt (höga, arkitektoriskt, materialmässigt m.m.). För att det ska bli en blandstad krävs det att alla dessa tre samspelar inom ett begränsat område, det räcker inte att det finns det i enklaver på olika platser i staden. Det hela måste integreras och samspela för att uppnå begreppet blandstad.


Folkpartiet:
För Fp är blandstaden en stad där alla kan bo oavsett plånbokens storlek och där det finns arbetsplatser som är passande för stadsmiljön. Blandstaden är den hållbara staden som kan visa upp en blandning av olika bondeformer, olika miljöer och olika människor. Vem du än är är och var du än kommer ifrån är du välkommen i Folkpartiets Göteborg. Blandstaden kan också förutom blandningen på olika människor var blandat mellan boende och verksamheter. Det kan också göra staden mer kreativ och levande. För att blandstaden ska fungera ordentligt måste människor mötas i sitt närområde. Därför måste staden utformas så att det finn naturlig mötesplatser där man vill träffas . Först då uppnår vi den reala blandstaden.


Kristdemokraterna:
En bra balans mellan olika upplåtelseformer samt mellan arbetsplatser och bostäder i olika delar av stan.



Miljöpartiet: 
Att vi vill ha arbetsplatser, bostadsområden tillsammans med handel och kultur/nöjen/fritidsaktiviteter i områdena. Tung industri bör dock vara serparerat för sig.


Moderaterna: 
Vi vill att Göteborg ska innehålla ett brett utbud av energisnåla bostäder med olika upplåtelseformer och prisbild i samtliga stadsdelar. Detta innefattar hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och egnahem. Göteborg ska vara en öppen stad där stadsmiljön inbjuder till spännande möten på olika platser. Staden ska ha en levande och aktiv stadsmiljö dygnet runt.


Socialdemokraterna: 
Blandstad innebär för oss att vi skapar en hållbar stad. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Det är en stad där vi har balans mellan olika bostadstyper, upplåtelseformer och inte minst en god mix mellan bostad, affärs och kontorslokaler. En stad där människor möts bor och arbetar. En stad där liv och rörelse ingår som ett naturligt inslag under hela dagen. Blandstaden är också ett uttryck för att vi inte ska bygga enhetliga arkitektoniska "block" utan att få in olika tankar och uttryck i stadsrummet likväl som bygga en stad för hela vår demografi.


Vänsterpartiet: 
Att det finns olika typer av bostädet och olika upplåtelseformer i alla områden med närhet till affärer, service och arbetsplatser.



6. Hur tycker ni att vi ska stärka Göteborgs attraktivitet och självförtroende?

Centerpartiet: 
Det finns så oerhört mycket att lyfta. För självförtroendet måste vi ha fler saker att vara stolta över. Fler människor behöver arbete för att ha en egen inkomst, Göteborg ska vara möjligheternas stad. Men det behövs också saker som ger gemensamt självförtroende och stolthet. Något som gör Göteborg unikt, precis som operahuset i Sydney eller Frihetsgudinnan i New York, här har Frihamnen potential att bygga något oöverträffat i. Om göteborgarna utstrålar stolthet och självförtroende kommer hela vår stads attraktivitet att öka. Fler människor vill besöka oss och flytta hit. Då krävs det givetvis att det finns någonstans att bo, men de lösningarna har vi ju redan presenterat ovan.


Folkpartiet:
Genom att var lite kaxiga och visa på det vi är bra på. Vi har visat att vi är bra på evenemang. Då ska vi vara stolta över det. Vi ska bygga bort bostadsbristen för alla. För vår attraktivitet utåt måste det finnas bostäder om vi ska få folk som vill komma hit och jobba. Det måste finnas bostäder för studenter så att de vill komma hit och studera. Det måste finnas bostäder för alla de göteborgare som idag inte har någon bostad annars flyttar de till någon annan stad. Naturligtvis måste det finnas bra skolor bra dagis och en bra kollektivtrafik. Utöver detta så måste stadens ledning  var lyhörd mot sina medborgare samt mot omvärlden för att suga upp de strömningar som finns på ett tidigt stadium innan tåget har gått och vagnarna står kvar på perrongen. Vi ska vara en storstad med dess möjligheter men ha kvar den lilla stadens charm.


Kristdemokraterna:
Göteborg måste utvecklas som kunskapstad och skall ligga på framkant när det gäller socialt och ekologiskt hållbar stadsutveckling. Det nyligen startade MISTRA-centret är ett steg i rätt riktning på en sådan utveckling.


Miljöpartiet: 
För det första ska vi sluta förstöra det fina områden som finns. Sedan vill vi försköna staden genom att förnya gamla industriområden, parkeringsplatser mm med bostäder grönområden och mötesplatser. Bilparkeringarna bör minska och de som ska finnas kvar bör ner under jord. Markytan är för värdefull för att ödslas bort.


Moderaterna: 
De infrastrukturinvesteringar som nu står för dörren innebär en historisk satsning på Göteborgsregionen. Det kommer förstora arbetsmarknadsregionen. När fler väljer att flytta hit, studera, bo eller arbeta i Göteborg, kommer underlaget för kultur, nöje, restauranger och handel att öka. Vi kommer att få ett enormt uppsving, som kommer att stärka varumärket Göteborg. Vi har hamnat på efterkälken i förhållande till Malmö och Stockholm och det är hög tid att vi tar igen det försprånget. Samtidigt måste vi ha en fungerande välfärd, skola, trygghet och integration. Vi kan inte bara putsa på ytan och hålla innerstaden ren. Om Göteborgs attraktivitet och självförtroende ska öka måste vi ta ett rejält helhetsgrepp – ett Göteborgslyft.


Socialdemokraterna: 
Vi tror att Göteborgs och göteborgarnas självförtroende är gott. Under de närmaste tiotalet år så kommer staden att omstöpas med utbyggnad enligt infrastrukturpaketets intentioner likväl som byggande av den centrala älvstaden. Detta kommer att vara en mycket spännande tid i stadens historia med stark expansion. Vi tror att det därför är viktigt att föra dessa diskussioner dels för att visa vad som är på gång likväl för att få in fler personer tidigt i diskussionen om stadens gestaltning.


Vänsterpartiet:  Genom att göra Staden mer jämlik och jämställd. Genom att komma tillrätta med de problemtyngda överklassområdena och ha en stadsplanering som även tar hänsyn till barns och kvinnors behov och synpunkter. Med en offensiv arbetsmarknadspolitik, ökad kvallité i välfärden och offentliga investeringar skapar vi jobb till fler.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (16 September 2010 10:31):
Tänk att enigheten kunde vara så stor.
Fast egentligen sade inte svaren särskilt mycket... är lite besviken faktiskt. Vissa fördomar infriades
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 10:34):
@ daniel: Nåja, vissa överraskningar finns ändå. Att moderaterna är för att omvandla p-normen till en maxgräns t.ex. Det hade jag inte trott.
 0
Erik Sandblom (16 September 2010 11:07):
Johannes, du vet väl att Yimby är en testbana för moderaternas nya stadspolitik ;-)
 0
JK (16 September 2010 11:21):
Jisses, att centerpartiet skulle sjunga Yimbys lov var lite av en skräll. Men kul!
Man kanske får överväga centern i Göteborg ändå, trots att de är ett reformerat bondeparti. Om inte Johannes lyckas vrida om armen på sina partikamrater och få dem att inse vad det är som gäller förstås. =) Johannes - tar du över policybesluten för de här frågorna any time soon?
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 11:44):
@ jk: Nu är jag ju lite partisk... Men jag tycker sossarnas svar är väldigt bra. Jag tror medvetenheten om de urbana aspekterna ökat oerhört under de senaste åren (gäller nog alla partier). Jämför med vår enkät för två år sedan: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​byggnadsnamndens-​svar_​584.​.​.​

Jag hoppas att Yimby har haft en liten del i den utvecklingen... :)
 0
Jens Ekengren (16 September 2010 12:37):
En del svar är fortfarande lite "dåliga" ur Yimby-perspektiv. Det verkar ju dock lovande, det känns som de är bättre på att (låta som de kan) ta nya grepp.

Cynikern i mig säger att det är svar som låter bra i våra öron och att det kommer bli väldigt lite reell skillnad, men jag blir gärna överraskad :)
 0
Hannes Johansson (16 September 2010 13:35):
Man får ju hoppas att det är en verklig medvetenhet om stadsbyggnadsfrågor som ökat, och inte bara en medvetenhet om hur man fiskar röster hos Yimby... ;)
 0
Håkan Cullberg (16 September 2010 15:42):
Spännande att läsa var partierna står i frågan om vår stads utveckling.

Kul att några visar att man är med på Yimby-tåget och har börjat inse Yimbys verkliga roll som en stor kraft i utvecklingen av Göteborg. Svaren är av stort allmänintresse. Vore kul om stadens stora tidning kunde referera detta innehåll i sin helhet. Vem tar den kontakten? Alla Göteborgare bör känna till detta, inte bara alla de som är med i och följer debatten på Yimby
 0
Emmali Jansson (16 September 2010 18:15):
För mig som sitter i byggnadsnämnden kom det som en fullkomlig nyhet att M skulle ens kunna fundera på en maximinivå av parkeringsplatser. Annars brukar de vara bra bilkramare.

Ärligt talat, att enigheten kring målen är stor är väl inte så himla förvånande. Vad som är intressant är vilka medel som ska användas för att ex få till stånd alla nya bostäder. När vissa partier bara vill ha ineffektiva punkthus, sällan vill ställa krav på lokaler i bostadshus, yrkar på fler parkeringar och inte vill upprätta någon form av politik för att stimulera byggandet av hyresrätter, tycker inte jag att det är trovärdigt att fabulera fram ett mål om blandstad utan bostadsbrist.

/Emmali
 0
Håkan Cullberg (16 September 2010 18:37):
@Emmali:
Vilka är de partier som vill ha inneffektiva punkthus?
Vilka är de partier som sällan vill ställa krav på lokaler i bostadshus?
Vilka är de partier som inte vill stimulera byggandet av hyresrätter?
Vilka är de partier som fabulerar fram ett mål om en blandstad?

Tacksam för svar!
 0
Jensa (16 September 2010 21:15):
Som vanligt på YimbyGbg är den underliggande attityden i 2/5 frågor hur man ska minska biltrafiken. Nu har väl inte jag som inte är medlem någon rätt att komma och påtala hur ni ska ställa era frågor, men om man verkligen har mer tät blandstad i fokus så undrar man ju varför man formulerar tex:
"4. Göteborg är ... Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?"

istället för nåt i stil med:
"Göteborg är ... Hur tycker ni att man kan förändra sättet på vilket Göteborg planeras och byggs för att ge bättre förutsättningar för fler att välja alternativ till bilen?"

På vilket sätt är mindre bilism ett argument för just tät blandstad om man endå tycker att det höga bilberoendet ska lösas genom att bygga färre parkeringar, anlägga biltullar och allmänt försvåra för bilar? Det kan man lika gärna göra om man bygger hus-i-park. Men utglesningen verkar ju inte vara ett så stort problem för Yimby-iter eftersom det endå inte tycks vara något som helst problem att cykla nån mil per dag.
 0
Krister Malmqvist (16 September 2010 21:22):
Nya Friggagatan är mörk och tråkig. är det så Ni vill ha tät blandstad?
 0
Mattias Bolander (16 September 2010 21:42):
Om man bortser från den smala GC-banan, så verkar Friggagatan blir riktigt bra, tycker jag.
 0
Olof Antonson (16 September 2010 22:02): Online
@Krister: Det är väl inte färdigt än? Vänta tills affärerna och de boende flyttar in. Jag är övertygad om att det är en avsevärd förbättring jämfört med innan. Även om husen kanske inte är världens roligaste, så är de rejäla och stadsmässiga!


@Jensa: Yimby är för tät blandstad, det är vårt huvudmål och frågan vi driver. Göteborg slutade bygga sin stenstad i samband med funktionalismens genombrott, och senare blev bilen var mans angelägenhet. Den typ av stadsplanering som Göteborg bedrivit förutsätter bilen, medan en tät blandstad inte gör det, eftersom det fanns täta städer innan bilen uppfanns.

Det är dock inte bilen i sig som är problemet, och vi kan inte bortse från den i dagens samhälle, även om det ofta kan låta så. Det är främst den ensidiga satsning som skett - och fortsätter att ske - där staden helt och hållet utformas för att tillgodose bilens behov, snarare än människornas, som är problemet.

Det vi åstadkommit är en mängd bostadsområden som inte besitter några egentliga kvaliteter i sig själva, de är varken stad eller natur - det sämsta av två världar kan tyckas - och förutsätter en biltur för att införskaffa en liter mjölk. Är det ett självändamål att ha stora vägar och köra bil? Vi är insocialiserade i ett bilsamhälle, så det är onekligen svårt att föreställa sig andra alternativ. Jag ser hellre att vi återupptar stadsbyggandet, vilket på sikt minskar behovet av långväga transporter. Modernismens planeringsideal är förhoppningsvis en parentes.




Bilen är ett utmärkt redskap på landsbygden. Men som persontransport i stadsmiljö? Vad är i så fall nästa steg, när vi spritt ut staden ännu mer, att pendla in till stan med ett eget cessna-plan, likt Egyptens gräshoppor?
 0
Emmali Jansson (16 September 2010 22:25):
Håkan: Det är säkert olika svar beroende på vem du frågar, andra partiers företrädare (eller kanske du själv) har antagligen andra synpunkter. Jag ser det som så här.

- Vilka är de partier som vill ha inneffektiva punkthus?
Jag skulle säga S, M, FP och KD. Nu senast på Bjurslättsplan är det punkthus som gäller, fast vi gröna försökt få till hus utmed vägen för ett bättre stadsrum.

- Vilka är de partier som sällan vill ställa krav på lokaler i bostadshus? Se ovan. Exemplifieras även med husen vid fd Synvillan, Danska vägen och hur många andra projekt som helst.

- Vilka är de partier som inte vill stimulera byggandet av hyresrätter? M, KD, FP, C. Sedan de fick regeringsmakten har andelen hyresrätter sjunkit och jag har inte lyckats få fram något politiskt styrmedel från dem som skulle stimulera byggandet av hyresrätter. Möjligen marknadshyror (om man nu menar att det skulle stimulera till byggande av hyresrätter), men jag vet inte hur deras förslag ser ut på den punkten.

- Vilka är de partier som fabulerar fram ett mål om en blandstad? Ffa M, FP, S, KD som gillar blandstad i detaljplanen, men som inte i tillräcklig grad driver det i konkreta beslut. Ex genom att driva mer externhandel i Högsbo industriområde/Sisjön/Fässbergsdalen och mer ensidigt bostäder vis fd synvillan och Kviberg.
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 22:56):
@ jensa: Trafikplaneringen (bilplaneringen) har styrt stadsplaneringen under många decennier, därför är det inte konstigt att frågan om parkering och trafik är central. Till skillnad från vissa andra uppskattar jag livliga stadsgator med mycket biltrafik (typ Övre Husargatan, Friggagatan). Bullret och avgaserna stör mig inte heller. Att staden glesas ut och separeras pga bilanpassning stör mig dock. Det förhindrar nämligen byggandet av den täta, funktionsblandade staden som är Yimbys mål.

@ krister: Nya Friggagatan är fantastisk. Det är så jag vill ha det. Jag föreslår att du inte flyttar dit om du inte gillar det, du kommer inte att ha några problem att hitta ett lämpligt boende någon annanstans.

@ emmali: Vi bör definitivt följa upp partiernas agerande i bl.a. Byggnadsnämnd framöver och stämma av mot svaren i enkäten.
 0
Matthias H. (16 September 2010 23:18):
Friggagatan var en mycket cool gata tidigare. Den har tappat en del av det men den har inte blivit sämre utan snarare ännu mer storstadsaktig vilket jag älskar.

Slutna kvarter i 8-10 våningar bör vara standard framöver. Kvarteret Odin t ex får gärna fungera som en mall men nybyggena har också blivit bättre än vad jag trodde.
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 23:28):
@ matthias: Eller hur! Jag trodde inte heller att det skulle bli bra men mina förväntningar har verkligen överträffats. :)
 0
Daniel Sjölund (16 September 2010 23:30):
Nya Friggagatans proportioner, hushöjd kontra markyta, är något unikt i Göteborg. Den typen av stadsgator vill jag se mer av!

Oavsett vilka som vinner valet hoppas jag att YimbyGBG kontinuerligt kommer att stämma av deras stadsbyggnadslöften så att de är infriade i god tid innan mandatperioden är över.
 0
Hannes Johansson (16 September 2010 23:39):
@Jensa: Som jag ser det så ser Yimby inget egenvärde alls i att minska just biltrafiken. Det som jag tror gör att Yimby indirekt tar ställning emot dagens nivå på och prioritering av biltrafik är främst följande punkter:

- Ett starkt fokus på privatbilism som transportmedel leder till större avstånd och därmed utglesad stad. Det är emot Yimbys ståndpunkter om täthet.

- Ett starkt fokus på privatbilism som transportmedel leder till att funktionssegregering blir genomförtbart. Det är emot Yimbys ståndpunkter funktionsblandning.

- Ett starkt fokus på privatbilism som transportmedel leder till att infrastrukturkostnader för att anlägga nya, perifera bostadsområden blir mycket höga. Det innebär mindre pengar till stadsbyggnad, vilket är emot Yimbys alla ståndpunkter.

- Ett starkt fokus på privatbilism leder till lokalt försämrade miljöer (luftvärden, buller osv) vilket förhindrar etablering av bostäder och verksamhet i vissa starkt utsatta områden.

- Ett starkt fokus på privatbilism som transportmedel leder till ökade behov av parkeringsplatser och ytor för trafikapparater och vägar. Det skapar stora barriärer i stadsbebyggelsen och tar stora ytor i anspråk som kunde använts till stadsbyggande. Det är emot Yimbys mål om en integrerad, tät blandstad.

Om du kan beskriva en väg kring alla de här problemen med bibehållen nivå på och prioritering av biltrafik så kan du ju gärna beskriva den, för då är jag övertygad om att yimbyiter skulle lyssna. Att minska biltrafiken är som sagt inget självändamål ur yimbyistisk synvinkel, men det verkar mycket svårt att uppnå Yimbys mål med den nivå på biltrafiken som finns i Göteborg idag.
 0
Jensa (17 September 2010 02:46):
@Olof: "Den typ av stadsplanering som Göteborg bedrivit förutsätter bilen, medan en tät blandstad inte gör det..." - exakt min poäng.

@Johannes: Då är vi extremt överens i sak.
Frågan är då vad som är bilanpassning. Det var inte för att det var för lätt att ha bil i tät blandstad som man började sprida ut städerna, utan tvärt om.

@Hannes: Du löser inte problemet med en bilberoende gles periferi genom att heja på allt tänkbart som gör det så dåligt som möjligt för de som har bil att bo, arbeta, shoppa, roa sig, osv i den täta blandstaden. Min lösning: Sluta fokusera på att det är antalet bilar på en gata som avgör om det är bra stad. Bygg tät blandstad så får du det mesta av lösningen på det verkliga problemet på köpet.
 0
Hannes Johansson (17 September 2010 07:34):
@Jensa: Visst. Jag förstår bara inte vart du fått idén om att Yimby skulle ha den hållningen du påstår. Vi är emot att bygga mer av den glesa bilstaden på den täta blandstadens bekostnad. Vi är för att omvandla vissa bilberoende, glesa områden och i den mån det är möjligt även trafikområden till tät blandstad. Inte det du säger ovan.
 0
Rickard Nordin (17 September 2010 08:35):
@Emmalie - De subventioner du pratar om var inneffektiva och gick mest till byggbolagens vinster. Men OM man nu antar att de faktiskt funkar och kollar er riksbudget mot era mål om nybyggda lägenheter så är ju era subventioner en spottstyver per kvm. Frågar du dessutom byggbolagen handlar det mycket om långa handläggningstider, krångel, överklaganden och dyra/svåråtkomliga tomter.

Det är ju trots allt Mp+S som styr i Gbg, om ni värnar den täta blandstaden så hårt, varför lyckas ni då inte bättre i förhandlingarna?

@Johannes - Tyvärr kan man ju inte följa upp vårt track-record i byggnadsnämnden, eftersom vi inte sitter där (än). Men under den kommande mandatperioden vore det onekligen ett mycket intressant arbete ;-)
 0
Daniel (17 September 2010 10:00):
@Rickard.

Det finns många olika sätt att finansiera sin ekonomi när det gäller byggnation. Anledningen till att man bygger mest bostadsrätter nu för tiden är att man vill ha tillbaka pengarna direkt. Det är inte heller ett effektivt system för det stänger ute en massa människor. Inte heller marknadshyra är effektivt för det stänger också ute människor som inte har råd med dom avgifter som bestäms när det är brist på bostäder. Dom såkallade spridningseffekterna många tror sker när man bygger nytt och folk lämnar det gamla har faktiskt inte heller uppstått i hög grad (om man tar Norra Älvstranden som exempel så trodde man att en massa äldre människor från villor och gamla lägenheter skulle vilja flytta in i dessa nybyggda områden, men det visade sig vara barnfamiljer där föräldrarna är akademiker som flyttade in. Detta är också den anledningen till att det finns få förskolor på norra älvstranden. Dom gamla bor kvar i sina bostäder och inga billiga bostäder frigjordes bara för att man byggde nytt).
 0
Johannes Hulter (17 September 2010 10:29):
@ jensa: Så du anser inte att en hög p-norm (boende och besökare) utgör ett hinder för att bygga tätt (antal personer/ha)? Och du anser inte att dyra källarpakeringar driver upp priserna i projekten och därigenom minskar förutsättningen för social blandning? Eller?
 0
Christopher (17 September 2010 23:53):
Emmali Jansson: Högerns politik bygger på att motivera privata verksamheter att investera i bostadsbyggandet, istället för att låta staten ligga ute med välfärdspengarna. Att antalet nybyggda bostäder minskat under regeringens makthavande ligger till grund i att de privata aktörerna drabbats hårt av de besparingsåtgärder som tvingats göras under lågkonjunkturen som en följd av begränsad konsumtion. Kan även tilläggas att bostadsbristen var ungefär den samma under vänsterns tid vid makten, skillnaden är dock att vänstern satt tio år vid makten varav de flesta år under högkonjunktur. Tycker även att det är lite tråkigt att du sågar alla partier utom V och MP på ett annars politiskt neutralt nätverk. MP har ju till skillnad från S & M inte varit speciellt högljuda vad gäller stadsplaneringsfrågor innan valåret.
 0
Jensa (18 September 2010 14:53):
@Johannes: En "hög" p-norm (beroende på vad man menar med "hög") kan utgöra ett hinder, visst (Men Göteborg har inte högre, utan lägre p-norm än de flesta städer. Det som skiljer ut Göteborg är antalet ytparkeringsfält, vilka för min del mer än gärna får flyttas till p-hus med lokaler i bottenplan).

Enligt vad Malmö har utrett i sin p-policy för 2010 ökar byggkostnaden med endast 4% vid p-norm 1.0 när parkeringen läggs i p-hus i blandad stadsbebyggelse. Vid underjordiskt garage med 12%. Detta är byggkostnaden, men sedan genererar parkeringarna intäkter. Hyror har dessutom inte så mycket med byggkostnad att göra (vid hyresreglering sätts brukshyra oavsett byggkostnad). Lägre byggkostnader innebär ökad vinst för byggbolaget, men i låg omfattning lägre hyror.

Eller som Malmö stad konstaterar:
"En justering av parkeringsnormen har en liten påverkan på den totala byggkostnaden. En inriktning mot billigare och effektivare parkeringslösningar ger bättre effekt. I vilken grad minskade byggkostnader kommer de boende till del är dock
oklart."

Nej Johannes, jag kan inte se detta som en central nyckelfråga, utan en ganska marginell, för att få mer tät blandstad. (Den stora boven när det gäller social blandning är totalsaneringsivern). Och i den mån det är ett problem så inte ett som gör det värt priset att separera bort bilister från blandstaden och förvisa dem till den glesa perfierin där de garanterat kör oftare och längre, och som bonus ser till att externhandeln hålls med extra feta plånböcker. Men om man är allmänt emot bilar så förstår jag åtminstone varför man argumenterar hårt om detta.

@Hannes: Sista stycket ovan och de saker jag nämner i mina tidigare inlägg är mitt svar på din fråga.
 0
Daniel Andersson (18 September 2010 16:33):
@Jensa: Det du säger är i praktiken att ickebilister i stan skall subventionera parkering för bilister eftersom fler annars bosätter sig utanför stan och då kör mer bil. Du har en viss poäng i den synpunkten. Men, en rimligare syn på detta är att bilister som vill (tex pga lägre p-kostnader) gärna får bosätta sig utanför stan, men att de då skall betala kostnaden för de infartsleder som krävs samt att störningar från trafiken i centrala delar begränsas genom tex vägavgifter. Även förhöjda kostnader för kollektivtrafik (som krävs för tex ungdomar och äldre) i dessa glesa områden bör bekostas av de bilister som orsakat utglesningen.
Frågan är om det då blir biligare, ens för bilister, att bo i den glesa periferin än i den täta staden.
 0
Johannes Hulter (18 September 2010 17:51):
@ jensa: Intressant! Har du en länk till den utredningen? Tillverkningskostnader ger förstås inte direkt utslag på pris, varken åt ena eller andra hållet. Men lägre tillverkningskostnader ger möjlighet till vinst på lägre prisnivåer. Dessutom är det väl ett rimligt antagande att avsaknad av källarparkeringsplats påverka priset för bostaden?

Vi har varit inne på exakt samma fråga här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​9/​skeppsbron-​presenteras_​752.​.​

Dessutom undrar jag fortfarande över täthets-aspekten, hur tätt kan vi leva (på gator och i bostäder) om alla har varsin bil? Vad säger du?
 0
Erik Sandblom (18 September 2010 20:54):
Jensa, utredningen i Malmö kom fram till att p-hus kostar 120 000 kr per plats medan underjordiska garage kostar 250 000-450 000 kr per plats. Sen säger de att man kan sänka kostnaderna genom att samutnyttja 30% av platserna. Då kostar det bara 84 000 kr per lägenhet i byggkostnad, men samtidigt kan bara 70% av lägenheterna ha en bil stående hemma 24/7. Så det motsvarar en p-norm på 0,7. Kostnaderna kan sänkas ytterligare genom bilpool, det vill säga att hushållen inte disponerar egen bil.

Även med denna lösning får man en hög månadskostnad, 1500 kr/månad per plats i p-hus enligt Malmös utredning. Eller 1000 kr per månad och lägenhet vid 30% samutnyttjande. Se sidan 8:

http:​/​/​www.​malmo.​se/​Medborgare/​Bo-​-​bygga/​Bygga-​nytt-​-​-​.​.​

Även om man bortser från bygg- och totalkostnaden så tar varje p-plats 25 kvadratmeter yta, om man räknar in utrymmet för att svänga i och ur rutan. Det är lika mycket som en studentlägenhet eller ett kontor. Man får välja mellan ett hus med 200 p-platser, eller 200 studentlägenheter, eller 70 vanliga lägenheter utan p-platser.
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Parkeringsnorm

Samutnyttjande och bilpool är förstås jättebra men i slutändan är man ändå tillbaka till ruta ett. Parkering är dyrt och ytkrävande, de flesta vill inte betala vad det kostar, och kommunen bör sluta tvinga fram platser.
 0
Jensa (19 September 2010 10:43):
@Daniel: Nej, det är inte riktigt det jag säger. Om det stora problemet som YimbyGbg ser är några % utebliven vinst för byggbolaget och eventuellt någon % högre hyror så får man väl dra in nån 100-lapp mer i månaden för p-platserna för att kompensera. Och är millimeterrättvisan värd att bilister bildar egna communities i kranskommunerna om man har mer tät blandstad i fokus? Kranskommunerna är bara att gratulera till den ökade skattekraften med ditt förslag, för varför ska de stanna inom Göteborgs kommungräns? Vad kostar det blandstadsborna? Vad kostar det blandstadsborna att köpkraft hamnar i Allum istället för att komma de lokala handlarna till godo? Är detta "orättvisa subventionerande" så gravt att en bilist i blandstaden ska ses som tärande, dvs kostar mer än den ger tillbaka och hellre ska bort?

@Erik: Just det. Och det motsvarar 4% resp 12% av byggkostnaden. Vad är det för fel med att boendeparkeringar som står tomma på dagen samutnyttjas som företags- eller kundparkering? Det är väl smart att den som vill kan upplåta sin p-plats till andra dagtid? 1000 resp 1500kr/mån tycker du (något förvånande) är högt. Det tycker inte jag, det är ungefär vad det kostar. P-hus Avenyn tex tar 1800kr/mån för 24/7 eller 700 för kväll/natt/helg och timpris 20kr.

I ett effektivt p-hus kommer du ner under 20kvm. Sen får du också en extravåning (20% extra i ett 5-våningshus) eftersom du kan ha uteplatser på taket (och inte ens den mest desperata student skulle acceptera en lägenhet utan väggar och tak va?). För att inte jämföra äpplen och päron får du räkna med biytor (korridorer, väggar, osv) när du räknar studentlägenheter och kontorsbås också, inte bara när du räknar p-platser. Och när du säger "studentlägenhet" menar du studentkorridor. Tittar du på studenlägenheter hittar du knappt något under ca 30kvm boyta (exkl biyta). Ett p-hus med 200 platser motsvarar inte ens i närheten ett hus med 200 studentlägenheter. P-hus Nordstan tex har 2700 platser. Menar du på allvar att man skulle kunna bygga 2700 studentlägenheter (ca 35-40% av SGS totala bestånd i hela Göteborg) eller 945 "vanliga lägenheter" (ca 60% av totala antalet i hela nya området Kvillebäcken) i denna 6 våningars kvartersstora huskropp? Man kan alltid ställa allting mot något annat, och tycker man någots blotta existens är ett problem så är det klart att även 1kvm är för mycket yta.

@Johannes: Jag hade läst den i pappersformat men Erik ger länken. Jag säger inte att alla ska ha var sin bil, och i tät blandstad kommer många inte ens att vilja ha det. Det jag säger är att det går ut över blandstaden om alla som vill/behöver ha eller vara där med bil ska motas bort. Och diskussionen på YimbyGbg ger starkt intrycket att för de flesta medlemmar är det viktigare att vara emot bilar än att få mer tät blandstad. Andra stycket i mitt svar till Erik får stå som svar på din fråga i övrigt.

P.S. Och Erik, om man refererar till källor är det snyggare om det inte är en Wikipedia-sida som man själv skrivit och som i sin tur saknar källanvisningar. Antibil-kampanjen bedriver du även på Wikipedia.
 0
Johannes Hulter (19 September 2010 11:02):
@ jensa: Tack för att du bidrar till diskussionen med kloka synpunkter! Genom ditt eget bidrag så minskas ju "intrycket att för de flesta medlemmar är det viktigare att vara emot bilar än att få mer tät blandstad". Om ingen kommer med motargument så är det ju inte så konstigt att de inte hörs, inte sant? :)

Vad tycker du själv vore ett lämpligt p-tal (som inte skulle förhindra en hög täthet)? Vad tycker du om moderaternas förslag att införa en maxnorm istället och låta byggare och andra bestämma hur många p-platser man ska bygga? Mao låta "marknaden" bestämma?
 0
Erik Sandblom (19 September 2010 11:09):
Jensa, Wikipedia-artikeln bygger på fakta från Stockholms markkontor, Malmös parkeringspolicy och Lunds planeringshandbok. Det framgår av källförteckningen (avsnittet "Källhänvisningar"). Du vet väl att alla kan ändra på Wikipedia, så gör det om du hittar fel.

Jag håller som sagt med om att samutnyttjande är bra och visst låter 4% lite, men som du ser i Malmös parkeringspolicy så gäller det byggkostnaden och inte totalkostnaden. Räknar man med driftkostnad och markpris kostar det 1500 kr per plats och månad, men i verkligheten betalar bilisterna mycket mindre än så. Det är bara i centrala områden som p-hus Avenyn och centralstationen som man betalar så mycket.

De flesta studentlägenheter jag sett är ganska små. Visa gärna en källa som styrker att de är större än 25 kvm inklusive trappor mm.
 0
Hannes Johansson (19 September 2010 12:10):
@Jensa: Säg att vi bibehåller en p-norm på ca 0,7-1,0 på de nybyggnationer som görs i centrum, när vi ska bygga ut den täta blandstaden där. Tror du då att det är rimligt att dessa platser också kommer utnyttjas? Jag tror det eftersom jag antar att det inte finns så många outnyttjade bilplatser i stan, men jag är inte säker.

Hur som helst, om dessa bilplatser också utnyttjas, tror du att dessa bilägare då kommer bidra till en ökad biltrafik i stan? Jag antar det, i alla fall. Kommer det leda till ett utökat behov av ytkrävande infrastruktur, som vägar och besöksparkeringar? Jag tror defintivt det, om än kanske inte i en enorm skala. Man kan ju fråga hur stor effekten skulle bli, det skulle vara intressant att dyka djupare och ta fram lite siffror.

Skulle det gå att sälja eller hyra ut nybyggda lägenheter till personer som inte har bil, eller personer som kan tänka sig att sälja bilen om de kan få en central lägenhet? Åtminstone tillräckligt många lägenheter för att kunna ha ett lägre antal bilplatser än 0,7-1,0 per bostad? Jag är ganska övertygad om det. Om inte annat så borde man ju kunna tillåta exploatörerna själva att klara av frågan istället för att ha en undre gräns.

Om nu mina teorier stämmer, att man skulle kunna sälja eller hyra ut en större mängd lägenheter till människor utan bil, så borde ju det betyda att ytor och kapital skulle frigöras till förmån för ännu mer tät blandstad. Att dessa billösa människor flyttar in i central blandstad, skulle det verkligen innebära att fler människor än nu "tvingas" ta sina bilar ut till Allum eller att flytta ut till kranskommunerna? Jag förstår inte riktigt den logiken.

Som sagt, att ta bort p-normen som en undre gräns vid nybyggnation handlar ju inte om att tvinga iväg några nuvarande bilägare. Att vilja fokusera mer på alternativa transportmedel vid den fortsatta utvecklingen av staden innebär ju inte att man låser in dem som nu har bil. Det betyder inte ens att man inte ska bygga några nya vägar alls för privatbilism. Det handlar bara om ett litet (eller kanske ganska stort, vad vet jag...) fokusskifte.

Att ta bort p-normen handlar ju inte i mina ögon om att inskränka nuvarande bilisters friheter. Det handlar om att inte tvinga fram ett fortsatt fokus på ny bilism. Jag tror väldigt få, om någon, medlemmar på Yimby önskar helt ta bort all biltrafik. Hur som helst är det åtminstone inte den ståndpunkt Yimby som intresseorganisation representerar.

Frågan om trängselskatten är inte heller något som Yimby starkt positionerat sig i. Jag är övertygad om att åsikterna går isär ganska mycket bland Yimbys medlemmar där. Själv är jag något ambivalent i frågan.

Slutligen skulle jag vilja fråga vad du tror att den glesa staden vi har idag har för koppling till privatbilismen, och om man kan fortsätta ha samma fokus på privatbilism men ändå bygga den täta blandstad som Yimby vill ha?

Och nej, inga frågor här ovan är retoriska eller sarkastiska, jag är genuint intresserad av svar :)
 0
Krister (19 September 2010 13:09):
Det är redan nästan omöjligt att hitta p-plats i centrum. Byggs inga nya p-platser finns ingen möjlighet att med bil åka till centrum. Då måste det byggas stora pendelparkeringar vid spårvägen ute i förorterna så att man kan ställa bilen där och ta vagnen in till centrum. Det finns många äldre som inte orkar gå 1 km till närmaste spårvagns- eller busshållplats.
 0
Jensa (19 September 2010 13:21):
@Johannes: Absolut, försöker därför här dra mitt lilla strå till diskussionen :) (men kan inte gå med i nätverket som det ser ut nu eftersom jag inte kan ställa mig bakom den samlade bild det förmedlar). Jag tycker ca 0,8-1,0 per bostad (inkl besöksparkeringar till bostäderna) verkar ligga ganska rätt i blandstad, också beroende på tex närhet till STOR kollektivtrafikhållplats (egentligen helt enkelt hur många som kommer vilja/behöva ha bil, parkering ska inte vara ett hinder för en bilist som vill ha kvar sin bil men ställa om från totalt bilberoende i kranskommunen till ett mindre bilberoende i blandstaden eller åka till blandstadens handlare istället för externhandelsplatsen).

Att låta marknaden styra är jag i princip absolut för (enl stycket ovan), men man får komma ihåg att vi har ett planmonopol och det kan lätt bli skevt om man ensamt lyfter ur parkeringar ur detta samtidigt som allt annat detaljplaneras. Har funderat en hel del kring detta och inte ännu kommit fram till vad jag själv tycker, så det blir tyvärr inget bättre svar än så från mig.

@Erik: Jag missade noten i källhänvisningarna på wikipedia-sidan. Mitt misstag, ber om ursäkt.

Driftskostnaden täcks av intäkter på den nivå vi diskuterat ovan. Om det tas ut för låga priser på p-plats i periferin är det väl det man ska angripa? Det löses väl inte på något sätt genom att göra det svårare för bilister i den täta blandstaden?

http:​/​/​www.​sgsstudentbostader.​se/​se/​bo-​hos-​sgs/​vara-​om.​.​
Bläddra omkring bland objekten. Av de som är lägenheter är en majoritet >25kvm även utan biytor medräknade. De riktigt små är studentkorridorsrum.

@Hannes: Jag får läsa igenom din lite längre kommentar och svara vid senare tillfälle. Hinner tyvärr inte nu (kanske hittar du sålänge delvis mina svar i det jag skriver ovan).
 0
Hannes Johansson (19 September 2010 15:08):
@Jensa: Jag tycker väl förvisso att du delvis svarar i tidigare och även senaste inlägg, men det är ett par saker jag inte förstår.

Jag är med på att du inte tycker att man skall försvåra för bilister i stan till varje pris och att det vore negativt om bilister valde att söka sig bort från stan till externa köpcentrum. Jag vet inte riktigt vad i Yimbys ståndpunkter du tycker visar en sådan inställning, dock.

Jag förstår inte riktigt hur du menar att en lägre p-norm (eller ett avskaffande av p-norm som undre gräns och ett införande av marknadsanpassning) skulle inskränka nuvarande bilisters friheter. Tror du inte att det finns tillräckligt med folk som inte behöver/vill ha bilen i ett centralt läge för att kunna sälja eller hyra ut lägenheter med lägre p-norm, eller vari ligger problemet? Eller tycker du att det är ett egenvärde att folk kör/äger bil i centrala stan?
 0
Johannes Hulter (19 September 2010 15:30):
@ jensa: Det är alltid välkommet med olika perspektiv i nätverket, men du ska naturligtvis bara vara medlem om du tycker det känns rätt och om du delar nätverkets ståndpunkter. Alldeles oavsett hur du gör med det så uppskattas det att du tar dig tid att delta i diskussionerna här på sidan. :)
 0
Erik Sandblom (17 Oktober 2010 15:56):
@Jensa Hm, på Volrat Tham och Ostkupan är studentrummen 12-14 kvm, så det verkar som att rummen inklusive andel i kök och toa får plats på 25 kvm.

http:​/​/​www.​sgsstudentbostader.​se/​se/​bo-​hos-​sgs/​vara-​om.​.​
 0
Jensa (18 Oktober 2010 11:41):
@Erik: Jo, det var ju det jag sa. Rum i studentkorridor är så små, inte studentlägenhter. Man kan ju säkert hitta nån student som bor på 5kvm inhyrd någonstans, men vad är poängen? Gör en reality-check och tänk på hur du skulle klämma in 2700 studentbostäder i ett 6 våningars kvartersstort hus (exemplet p-hus Nordstan). Blir nog jättepopulärt, speciellt de typ 90% av rummen som tex inte får något fönster. Några hundra som bor på taket blir nog nöjdast av alla. Brandmyndigheten har säkert inga invändningar heller.

Om du lyckas lösa det ska jag erkänna att jag blir mycket imponerad! Men du, om alla studenter kan inkvarteras så kompakt, kan vi då få unna oss att ta ett kvarter i anspråk till ett p-hus också :)
 0
Mats O. (20 Oktober 2010 20:47):
Till Johannes eller den ansvarige för yimby-gbg, hur kommer det sig att Sverigedemokraterna saknas i valenkäten ? Dom fanns ju representerade även under förra mandatperioden i kommunfullmäktige.

(Lite inaktuellt nu i o f s.)
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 20:59):
@ mats o.: Vi skickade ut enkäten till SD också, men de valde att inte svara.

Nästa gång blir det Vägvalet också... :)
 0
Mats O. (20 Oktober 2010 21:23):
Ok , tack för svaret
 0
Erik Sandblom (23 Oktober 2010 19:19):
@ Jensa, "Gör en reality-check och tänk på hur du skulle klämma in 2700 studentbostäder i ett 6 våningars kvartersstort hus (exemplet p-hus Nordstan)."

P-huset i Nordstan tycks vara ett av få lönsamma parkeringsanläggningar, det kostar 1500-2000 kronor i månaden att parkera där. Men skulle man vilja bygga studentrum där så skulle dessa kunna byggas med fönster längs husets ytterkant. Husets "innanmäte" skulle kunna utnyttjas som lokaler. Är det inte så de flesta hus i området ser ut, att det är stora lokalytor utan fönster?
 0
Jensa (24 Oktober 2010 18:51):
Vad jag gör ovan är att bemöta ditt allmäna påstående "Man får välja mellan ett hus med 200 p-platser, eller 200 studentlägenheter, eller 70 vanliga lägenheter utan p-platser".

Men förstår jag dig rätt har du nu ändrat dig till att man kan bygga ett betydligt lägre antal lägenheter och fylla innanmätet med lokaler? Ok, fine, visst kan man göra det. Frågan blir ju då varför man inte gör så i fler bostadshus? Menar du att konceptet bara är gångbart på tomter där det nu finns p-hus?

Ang lönsamhet gjorde Göteborgs Stads Parkerings AB ett resultat på 39 milj förra året. I samma storleksordning som de vinster de gjort hela 2000-talet. Att de privata företag som driver p-anläggningar skulle förlora pengar men endå fortsätta år efter år som någon form av välgörenhet åt de som parkerar är väl inte så troligt. Så en så dålig affär kan det inte vara.
 0
Erik Sandblom (24 Oktober 2010 19:11):
@ Jensa, ja, jag kanske borde skrivit "Man får välja mellan ett hus med 200 p-platser, eller 200 studentrum, eller 200 kontorsrum"? Jag är ingen expert på fastigheter men man pratar ju om tredimensionella fastigheter. Om man tillåter det så blir det antagligen lättare att blanda verksamheter i samma hus.

Att parkeringsbolag går med vinst trots låga priser beror antagligen på att de får parkeringsytorna billigt. Fastighetsägarna har ju inte så mycket val, parkeringsytan får inte användas till annat och inte heller bebyggas.

Vi borde nog skilja på korttidsparkering och långtidsparkering. Korttidsparkering tycks vara lönsam i många fall (man får in minst 50 kr per dag och plats) och bidrar till stadslivet genom att locka folk. Men långtidsparkering tycks inte gå runt och bidrar inte till stadslivet. Det fungerar mer som förvaring av sånt som inte används. Jag ser ingen anledning att kräva bilparkering som villkor för bygglov.
 0
Jensa (24 Oktober 2010 21:23):
@Erik: Och vem är det som skänker bort mark billigare till parkeringsbolag än till andra exploatörer? Det låter som en ny mutskandal isåfall :)

Tvärt emot dig anser jag att boendeparkering i allra högsta grad bidrar till stadslivet. Att ha en stad för billösa, och en periferi med bostäder och köplador vid motorleder för bilister, där människor lever separerade baserat på bilinnehav, är inget jag kan se något positivt med.

Att långtidsparkeringar agerar förvar åt sådant som inte används ligger väl visserligen i sakens natur (precis som lägenheter agerar förvar åt ens tillhörigheter hela dagarna när man är på jobbet). Men när det gäller parkeringar finns stora möjligheter att använda ytan effektivare än idag genom samutnyttjande (boendeparkering på kvällar/helger, korttids- eller arbetsparkering på dagtid). Kanske är vi en aning överens om åtminstone något där.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.