Den tionde Yimbyvandringen - Bergsjön

Den 20 mars 2010 var det äntligen dags för en ny Yimbyvandring. Denna gång var vi drygt 20 personer som möttes upp i Bergsjön för att bekanta oss med området med stadsbyggnadsperspektivet som utgångspunkt. För några av deltagarna var Bergsjön en totalt ny upplevelse, medan andra hade erfarenheter av att arbeta och bo där.



Vandringen startade med en kort vandring runt Komettorget. Utgångspunkt var det program för sydöstra Bergsjön som Stadsbyggnadskontoret tog fram år 2008. Komettorget - konstaterades det - är i nuvarande stund inte mycket av ett torg, utan består mest av en vändslinga för spårvagnen, en liten supermarket och lite klassisk hus-i-park. Likheterna med Opaltorget - som Yimby besökte på sin senaste vandring - är slående.

Ett intressant tillskott på Komettorget är dock en relativt generöst tilltagen yta med odlingslotter, vilka ägs av Familjebostäder. I programmet för sydöstra Bergsjön talas det om att torgets roll som offentlig mötes- och kommunikationsplats bör förstärkas. Detta genom kompletteringsbebyggelse och förtätning som kan understödja öppnandet av nya butiker och "andra funktioner som kan vara kvällsöppna, t ex café, fastighetsskötarexpedition och liknande". Att låta busstrafiken passera genom torget och på så sätt knyta ihop detta med närliggande Rymdtorget nämns också som en del av programmet. Totalt kan programmet beröra 500-700 nya bostäder.



Efter besöket på Komettorget rörde vi oss bort till de klassiska miljonprogramshusen runt Kosmosgatan, som är ett av de två byggprojekt som det för nuvarande finns detaljplaner för i Bergsjön. Detaljplanen berör i kortast att bättre knyta ihop Komettorget med Kosmosgatan genom förbättring av nuvarande gångstråk, liksom att bygga till någon form av stadsvillor till de nu existerande miljonprogramshusen.

Några hundra meter bort från dessa hus kunde vi under vandringen skymta Bergsjövägen, den ringled som i klassisk SCAFT-anda, omgärdar hela Bergsjön. Som det ser ut nu avskärmar denna led Bergsjön från omkringliggande områden. I programmet finns det dock intressanta förslag kring att göra om delar av denna vältrafikerade led till en stadsgata, genom att den smalnas av och bebyggs med "stadsvillor" på båda sidor samt genom att trafikhastigheten sänks.

"Men varför lägga krut på att bebygga ett område som ligger en bit bort från en lite naturligare mötespunkt som Komettorget?" undrades det under vandringen. En möjlig förklaring till detta, spekulerades det, kan vara att man då får möjlighet att knyta samman det lite finare villaområdet som ligger i kanten på sjön Bergsjön, med miljonprogramsområdet vid Kosmosgatan och på så sätt kan skapa en stramare platsbildning mellan olika typer av områden.



Nästa stopp på vandringen var Rymdtorget, som ligger cirka 10 minuters promenad från Komettorget. Vandringen gick genom ett fint och kulligt skogsparti, vilket tydliggjorde hur nära skogen Bergsjön egentligen ligger. Det nämndes att Bergsjön verkligen har en resurs i denna närhet till skogen. Rymdtorget är så nära vi kommer ett "centrum" i Bergsjön.

I nuvarande stund består torget framförallt av en shopping mall innehållandes ett litet antal butiker, bibliotek, stadsdelhus samt en del föreningslokaler utspridda på bottenplan i omkringliggande bebyggelse. Torget, som det ser ut nu, kan sägas vara ganska levande, och med kompletterande bebyggelse och utökat antal lokaler i bottenplan skulle det finnas goda möjligheter för ett ännu mer levande gatuliv på torget.

Under vandringen observerade vi även den plats på Rymdtorget, där det eventuellt kommer att byggas ett nytt kulturhus (det gamla revs för ca ett halvår sedan, efter att varit oanvänt som kulturhus i åratal) liksom Svenska Kyrkans lokaler, vilka i nuvarande stund är ett av de få lite större samlingslokalerna för olika typer av aktiviteter i området.





För att ta oss från Rymdtorget till nästa "knytpunkt" på vandringen, spårvagnshållplatsen Teleskopgatan, var vi tvungna att ta oss över en större kulle beklädd av mindre villor och radhus. Det faktum att inte ens de personer på vandringen som jobbade eller bodde i området var säkra på hur vi skulle ta oss över denna kulle, visade tydligt hur Bergsjöns topografi segregerar stadsdelen i olika områden.

Denna segregering tar sig bland annat uttryck på så sätt att två områden som ligger bara några hundra meter från varandra kan befinna sig på helt olika platser på den socioekonomiska kartan, påpekade en person som deltog i vandring. I samband med att denna fråga diskuterades påpekades det också att det på grund av topografin förmodligen skulle vara bättre att jobba på att förstärka och förtäta nuvarande torgbildning i Bergsjön, snarare än att faktiskt försöka ge sig på att knyta ihop olika områden till en helhet.

Hur detta skulle gå till fanns det olika åsikter om. Som två ytterligheter kan man antingen jobba med att förstärka var och en av de fyra mindre "knytpunkter" som finns i området (Komettorget, Rymdtorget, Teleskopgatan och Gärdsås torg) eller lägga allt krut på att förtäta och stärka enbart en av dessa knytpunkter och då lättare åstadkomma en starkare stadskänsla på denna plats.

Någon menade att Teleskopgatan egentligen skulle vara ultimat att satsa på, eftersom detta område ligger mitt i Bergsjön och på så sätt knyter ihop spårväg och ringled på ett logiskt sätt. I nuvarande stund finns det dock - förutom en skolbyggnad, en idrottshall och en pizzeria - inte mycket till torg eller stadskänsla kring Teleskopgatan.



Efter att ha betat av ytterligare en kulle beklädd med skog och miljonprogramsbebyggelse befann vi oss vid Gärdsås Torg, och djur- och föreningsgården Galaxen, utanför vilken det strövade omkring hästar och andra djur. Någon av oss ställde frågan vad de i gruppen som inte nu bodde i Bergsjön, skulle behöva för att flytta dit.

Stadsdelen har i skrivande stund vissa kvaliteter, i form av närhet till naturen, en blandad befolkning och ett levande föreningsliv, påpekades det. Däremot är bristen på ett levande gatuliv, levande offentliga platser samt andra saker och göra påtaglig. Många grundläggande funktioner, som vårdcentral och liknande, saknas också. Men hur kan man då komma ett steg närmare dessa kvaliteter i Bergsjön? Området behöver förtätas påpekas det, för att få ett större underlag till att sådana funktioner ska kunna uppstå.

Men här räcker det inte med en förtätning som bygger på att bebyggelse smälls upp lite här och där över hela stadsdelen, eftersom man då skulle gå miste om många av de fördelar som förtätning kan ge. Istället borde man satsa på att koncentrera förtätning till någon av de knytpunkter som redan finns i Bergsjön, med fördel Rymdtorget eller Teleskopgatan. Att blanda olika typer av upplåtelseformer inom enskilda hus skulle här vara ett sätt att komma åt den segregation som idag existerar mellan olika områden inom Bergsjön.

Gott om föreningslokaler på gatuplan skulle i sin tur vara ett sätt att verkligen nyttja det stora värdet som Bergsjön har i sina drygt 60 föreningar och skapa ett levande och öppet kulturliv. Här har verkligen Bergsjön en stor resurs, men i nuvarande stund är dock en stor del av föreningarna utspridda i isolerade lokaler här och där, påpekade någon av vandrings-deltagarna.



Förslaget med tätare blandstads- och föreningskluster kompletterades med en diskussion kring andra sätt att öka områdets attraktivitet genom byggnation. Någon person i gruppen lyfte fram Familjebostäders nuvarande projekt med egenbyggen i området som ett gott exempel.

Andra liknande förslag berörde att bygga ekostad, att använda topografin på intressanta sätt genom att bygga terasslägenheter, liksom att överhuvudtaget använda sig av fler estetiskt annorlunda och intressanta arkitektoniska lösningar. Med sin skog och topografi är Bergsjön ett intressant område som öppnar upp för massa intressanta sätt att bygga på. Det gäller bara att nyttja förutsättningarna på rätt sätt.