Utskrift från gbg2.yimby.se
....

Krönika: 3,50 i takhöjd - ja tack!

Av Olle Jansson 19 Mars 2009
25 kommentarer
 
Det verkar vara lite segt på gepe-redaktionen. Det är kanske så man egentligen skall tolka den korta artikeln om en dyr lägenhet i Vasastan; journalisten sitter och slösurfar på Boplats Göteborg för att hitta något att skriva om.

På Boplats Göteborg ligger nu en central sexa för 21 000 kronor i månaden ute. Hyran är fortfarande preliminär men man får både fungerande kakelugn och diskmaskin. Och atmosfär får man anta. Rum i fil, vackra tak och parkettgolv utlovas i annonsen.

Kanske inte journalistikens finaste ögonblick att sitta och skriva artiklar om bostadsannonser, men i alla fall (att skriva ett blogginlägg om det är i sin tur kanske inte den så kallade bloggosfärens finaste ögonblick heller). Det låter måhända mycket med 21000 för sex rum på 244 kvadrat. Fast det är i och för sig sex rum, kanske något för ett kollektiv? Det blir ju bara lite drygt 4000 per skalle i snitt om man är fem och då för man ändå ett gemensamhetsrum över. Det är inte så fruktansvärt med beaktande av läget och annat:

Roland Jenefeldt jämför med nyproducerade lägenheter och konstaterar:
- De är nästan lika dyra per kvadratmeter men här får man kakelugnar, 3,50 i takhöjd och en unik hundraårig miljö.



Det här är faktiskt billigare än...

Min far hyrde under några år en lägenhet med utsikt mot Vasaplatsen. Takhöjden var sådan att man nästan fick näsblod; luften blev änna så tunn när det var så mycket rymd att fylla. Nuförtiden säljs nybyggda lägenheter med ord som öppen planlösning, ljust och luftigt men i princip aldrig med annat än 2,40 i takhöjd (dock så i Amhult!). Det är ingen slump att alla innertak är vita, det ger en känsla av rymd. Visuella effekter i all ära, men inget slår egentligen verkligheten.



...det här!

Satte med mig och slösurfade (sic!) på boplats och efter lite uträkningar visar det sig att det faktiskt blir billigare per kvadratmeter (för att inte tala om per kubikmeter!) än en hyreslägenhet i Trädgårdstaden Amhult. Nu skall jag inte hacka ner på trädgårdstaden som koncept och idé. Upptäckten tarvar dock en jämförelse av de kvalitéer som man som hyresgäst får i dessa båda exempel:

- Amhult är 12 km från Brunnsparken, Vasastaden 1 km
- Amhult har gräsmattor och buskiga klippor, Vasastaden har (i detta fall) utsikt mot Vasaparken
- Amhult har ICA Maxi, Vasastaden har innerstadens utbud av handel, matställen och kultur
- Amhult har impediment och rondeller, Vasastaden har spårvagnstrafik och gångavstånd
- Amhult har (faktiskt) 2,60 i takhöjd, Vasastaden 3,50
- Amhult har (antagligen) fuskparkett, Vasastaden har äkta parkett

Länge leve bruksvärdessystemet, jag flyttar imorgon! Under tiden undrar jag om någon kan låna mig en hundralapp till nästa vecka?
Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (19 Mars 2009 17:54):
Roligt och tänkvärt inlägg som vanligt Olle! Jag promenerade förbi PEAB:s säljmonter i Nordstan för ett par dagar sedan, där de desperat försökte sälja sina skokartongslägenheter i sina skokartongshus (bla Porslinsfabriken). Det gick inget vidare.

Men jag lade märke till att de lyfte fram takhöjden som sin unique selling point - 2,60. Wow, hela 20 cm över PBL:s minimikrav på bostäder. Jeez... Lägg på en meter så kan vi snacka. :)
 0
Olle Jansson (19 Mars 2009 18:29):
Det är la i och för sig roligt att de kommer på andra säljtekniker än att peka på att ens rikaste granne, som bor högst upp, i alla fall kommer att ha en vacker utsikt samt att det är lätt att ta sig därifrån.

Sedan är det la risk att det bara slår tillbaka genom att byggnaderna blir högra och därmed också får färre boende och i slutändan får vi än lägre befolkningstäthet i Sveriges Los Angeles.
 0
Johannes Hulter (19 Mars 2009 18:50):
Så länge byggnaderna blir högre så är det ju inga problem...
Å vi e la änna lilla London eller :)
 0
Olle Jansson (19 Mars 2009 18:55):
London begränsar som jag förstått det faktiskt sina byggnationer i stora delar av centrala London för att inte skymma siluetten av St Pauls...
 0
Johannes Hulter (19 Mars 2009 20:10):
@ olle: Det är ju det jag säger - vi e la änna lägre London :)
 0
Matthias H. (19 Mars 2009 20:11):
Det låter troligt för den syns fortfarande bra trots att det poppar upp höghus runt omkring men på behörigt avstånd då.
 0
Anders Gardebring (19 Mars 2009 23:16):
Tack för dagens garv. Själv byter jag inte bort mina pelare och 3 meters takhöjd (grov höftning) mot någon tråkig nyproducerad skokartong i första taget..
Det roliga är att nuförtiden ses sådant som lyx. Men när lägenheten jag bor i producerades 1932 var målgruppen alldeles "vanliga" barnfamiljer.
 0
Patrik Sterky (19 Mars 2009 23:27):
Har förstått det som att hög takhöjd i flerfamiljshus ger kraftigt ökade kostnader (hyror/pris). Antar att en av anledningarna beror på att byggnaderna ofta har en förutbestämd maxhöjd, så ett "nytt" hus får in 5 våningar där ett "gammalt" bara har 4. Dock har jag förstått det som att översta våningen, som inte behöver vara bärande, ofta har högre takhöjd även i nya lägenheter.
 0
Daniel A (20 Mars 2009 09:01):
Dom här barnrikehusen runt wieselgrensplatsen är ju ingen direkt avundsjuk på kanske om det skulle nymassproduceras såna, men faktum är att takhöjden i dom är ofta runt 2,70 och området är byggt i början på 40-talet. Och i kortedala har många lägenheter också samma takhöjd så det är väl ett senare fenomen att sänka takhöjden (70-80-talet).

Sedan får man inte glömma att bruksvärdessystem är reglerande när det gäller standard och placering. Låt oss säga att samma hus som står vid vasaplatsen också hade stått i angered så hade hyran i angered varit billigare. Många tror att det är samma hyra för samma lägenhet oavsett var den finns, men faktum är att det bara är stockholm som kör det systemet. I Göteborg så spelar läget roll och därmed är hyrorna högre i centrum än utanför i förhållande till standarden. Om man jämför en lägenhet i kortedala (julaftonsgatan) med en lägenhet på västanvindsgatan på hisingen så ligger hyran i kortedala på 3800 för 53m2, medan på hisingen är hyran 5600.

För övrigt så borde subventioneringarna till byggindustrin återinsättas när det gäller hyresrätter.
 0
Daniel A (20 Mars 2009 09:03):
Jag glömde säga att enl. bruksvärdessystemet så är standarden högre i amhult oavsett vad man personligen tycker :)
 0
Johannes Hulter (20 Mars 2009 10:00):
@ patrik: De arkitekter jag talat med menar att det inte kostar särskilt mycket i sig att ha högre takhöjd, men byggbolagen kan snåla in på det också eftersom det inte finns konkurrens. Däremot kan det förstås leda till mindre vinst om man har högre takhöjd istället för fler våningar (som i ditt exempel). Det är ju bl.a. därför vi borde tillåta varierade hushöjder, istället för att hålla oss kvar på 1800-tals nivå.

Sedan kan det ju faktiskt vara så att byggbolagen gör övervinster just nu, eftersom de kan producera med dålig kvalitet och ändå ta rejält betalt. Det är väl jättebra att byggbranschen tjänar pengar, men deras vinstmaximering är ju inget självändamål, poängen (för samhället) måste ju vara att vi får så bra stad som möjligt.

NCC vägrar bygga högre än 2,40 har jag hört, 2007 gjorde de sin största vinst i företagets historia - 2,3 miljarder. Kul för deras aktieägare - tråkigt för oss andra...
 0
Johannes Hulter (20 Mars 2009 10:05):
Det vore kul om någon som jobbar på PEAB, NCC eller SKANSKA hörde av sig med kommentarer på detta. Är det något vi missar här? Hur ser beräkningarna ut när man sätter takhöjd mm? Det vore intressant att få lite inside-information... :)
 0
Johannes Tirén (20 Mars 2009 13:05):
Skillnaden mellan 2.6 och 2.4 meter i nyproduktion är STOR (kanske för att vi är så vana vid 2.4). Syster och svåger har en ny bokloklägenhet med 2.6 meter i takhöjd. Det märks - och det gör det ännu mer förvånande att det inte utnyttjas mer! Det är ju inte en hel meter extra...
 0
Olle Jansson (20 Mars 2009 14:57):
Om man får lämna en oseriös kommentar så är det något roligt med ordet Boklok. Utöver att jag upplever det som att kombinera det sämsta av två världar, byggbarrack i skogen, så får ordet mig alltid i första hand att söka i mitt minne efter någon gammal mesoamerikansk gud. Eller kanske är det Molok jag tänker på...
 0
Johannes Hulter (20 Mars 2009 15:56):
@ johannes: Jag tar ju hellre 2,6 än 2,4. :) Tur att det är lagreglerat förresten, annars hade väl PEAB lockat oss med lyxiga takhöjder på 1,90 istället...
 0
Daniel Bergqvist (21 Mars 2009 12:41):
Härlig läsning :)
Uppenbarligen måste möjligheterna att bygga mer varierat (högre takhöjd och varierande hushöjder) utökas för att vi skall tillbaka till ett strålande 1800-tal. Risken är däremot att bostadsbyggarnas standardiserade huskroppar förblir konstanta, men kanske kan nya förordningar i alla fall skapa en efterfrågan på bostäder med högre takhöjd och därmed vända trenden.

Götabergsgatan: huset till vänster, närmast kameran, ägs av Akademiska Hus. Om jag inte missminer mig står huset delvis tomt och har gjort så i >1 år.
Akademiska Hus erövrar gamla hus i stadens centrala delar och minskar därmed utbudet av privatbostäder (med högt i tak!).
Akademiska Hus har en välfylld kassa och bord bidra till samhällskroppen genom att bygga egna lokaler till Göteborgs Universitetet istället för att ockupera kvarter efter kvarter. Vart har denna debatt tagit vägen?
 0
Olle Jansson (21 Mars 2009 13:29):
Akademiska hus är la egentligen lite utanför Yimbys område då det går in på ett annat politikområde. Personligen är jag dock kritisk mot hus Akademiska hus använder sin unika position med kunder som är juridiskt bundna till dem så att de kan ta ut högre hyror för att finansiera sitt egna slarviga fastighetsaffärer. Men det är alltså min personliga åsikt, inte yimbys.
 0
Daniel Bergqvist (21 Mars 2009 16:30):
# Olle,
Varför jag spontant tog upp Akademiska Hus och dess handlande som exempel är att ägarbilden och byggherrarnas agenda påverkar vår stads utformning och bef. lokalers nyttjande. På så sätt kan sådana frågor bli aktuella även på denna sajt, även om en sådan debatt är tämligen sekundär.
mvh
 0
Johannes Hulter (22 Mars 2009 21:06):
@ daniel: Jag förstår din poäng, och håller med. Men det leder nog tankarna fel att säga att vi ska ta oss "tillbaka till ett strålande 1800-tal". Det var *väldigt* mycket som inte var bra på 1800-talet. Jag skulle snarare säga att det gäller att förbättra det som finns, att gå framåt.

@ olle/daniel: Jag tycker nog att det går att ifrågasätta effekterna av Akademiska Hus ägarstrategier om de inverkar menligt på stadsliv mm, utan att man äventyrar Yimbys tvärpolitiska hållning.
 0
Matthias H. (22 Mars 2009 22:18):
Jag håller med dig Johannes. Att vi finns och tar upp sådana här saker ger dålig publicitet för företagen som vi prata om ovan.

Det viktiga för oss är att få ut budskapet till gemene person också, det är lite svårare. Om väldigt många skulle börja säga att vi accepterar inte takhöjder under 2,60, vi accepterar inte menlösa små gräsmattor, vi accepterar inte att det inte görs plats för lokaler i bottenvåningarna, då kan inte byggbolagen fortsätta för de kommer inte ha avsättning för sin produktion längre och Akademiska Hus måste för sitt ryktes skulle hjälpa till så att staden fungerar som staden ska göra.
 0
Daniel Bergqvist (23 Mars 2009 11:50):
# Johannes,
javisst leder det tankarna på villovägar att skriva "tillbaka till ett strålande 1800-tal" ;)
Vad jag ville säga är att 1800-talets utpräglade snickarglädje och konsthantverk satte sin prägel på såväl tunga stenhus i stadens centrum som på de små arbetarbostaderna i utkanten av staden. Med dass på gården och avsaknad av rinnande vatten var det svårt att uppskatta husens utsmycknad - då eftertraktades funktionalism och bekvämlighet. Idag, med "alla" tänkbara bekvämligheter inom husens väggar, är efterfrågan på husens skäl och identitet mycket stor.

Värdet på 1800-tals arkitektur är högt, men tanken på att bygga som då, förblir mer en "dröm". Varken pengar eller kunskap finns i tillräckligt stor utsträckning för att skapa lönsamhet. Således gäller det att bevara och i så stor mån det går förhindra att gamla fasader faller. Det gör exempelvis inte AH.

Akademiska Hus "missbrukar" äldre byggnader. I stort sett alla redarevillor mellan Götaplatsen och Näckrosdammen förvaltas av det statliga bolaget. De har delvis förstört det kulturvärde som finns i husen. De har moderniserats och anpassats till Universitetets behov. Både staten, kulturen och Universitet hade tjänat på om dessa hus hade varit privatbostäder/flerfamiljshus då AH istället byggt nya, moderna och flexibla lokaler med enda syfte att tjäna Universitetets behov.

(amen)
 0
Hans H (23 Mars 2009 13:42):
Om vi ska fortsätta gnälla på offentliga fastigheter i allmänhet och läroverk i synnerhet, fast ur ett YIMBY-perspektiv, så saknar de ju så gott som alltid lokaler i bottenplan. Ofta med en långt lägre exploateringstal än omgivande bebyggelse och dessutom ofta helt funktionsseparerade och kvartersskalan brukar vara på tok för stor. Däremot brukar de ligga i anslutning till befintlig bebyggelse...så ett rätt får de i alla fall.

Gissningvis ett arv av att de till stor del tillkommit under funkiserans glansdagar och att de fått mark tilldelad snarare än att de behövt betala för den, så att de inte haft ekonomiska incitament att bygga på höjden.

Men samtidigt får jag ge en liten bonus till chalmersområdet som på senare tid genomgått ett förtätningsprogram där de verkligen byggt på sina bakgårdar och gjort ett försök till campusbildning. Och området har i brist på tydlig styrning i planeringen fått en intresssant karaktär i de nedre delarna (nordost?), där det är mycket smala gränder och udda men lättnavigerad kvartersstruktur. Fast fortfarande med ett dåligt och otillgängligt gatuplan vad gäller lokaler.
 0
Johannes Hulter (23 Mars 2009 17:15):
@ hans h: Så sant, så sant! Direkt tänker man ju på Handelshögskolan och Samvetet som lyckats mura igen gatuplanet i ett enormt område i ett strategiskt läge mellan Vasa, Haga och Annedal. Tänk om man lagt in lokaler i gatuplanet där... yummy!
 0
Erik Sandblom (24 Mars 2009 12:45):
Lärosätena har ju en massa publika lokaler som skulle bli ännu bättre av att öppnas upp mot gatan. Det hålls intressanta föredrag i hörsalarna och föredragen är många gånger öppna för allmänheten. Kanske vore bra att kunna komma in från gatan, ungefär som på bio eller teater? Matställena på universiteten skulle också få fler kunder om de hade ingång mot gatan.

Ett steg vidare vore att barnbespisningen blev publik. Om även vuxna åt maten skulle kanske kvaliteten förbättras? Varför ska barn och äldre institutionaliseras helt och hållet, till och med när det är matrast? Jag tror det skulle skapa en smidigare övergång mellan barndomen och vuxenlivet om skolan/barnbespisningen även befolkades av normala, vanliga människor och inte bara av institutionaliserade personer. Vuxna skulle bli mindre rädda för "ungdomar" och "ungdomsgäng".
 0
Johannes Hulter (24 Mars 2009 13:33):
@ erik: Absolut! Det måste ju gå att mixa funktioner/människor bättre. På det viset lever kvarteren större del av dygnet. Nu slocknar ju hela områden när studenterna går hem.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper