Utskrift från gbg2.yimby.se
....

YimbyGBG lämnar yttrande om Centralposthuset

 


Idag lämnar YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Centralposthuset.

Vi ställer oss positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag att utveckla Centralposthuset. Göteborg är i trängande behov av fler dynamiska och levande stadsmiljöer med intressant arkitektur. För att säkerställa ett gott resultat är dock vissa grundläggande justeringar av detaljplaneförslaget nödvändiga. YimbyGBG rekommenderar följande ändringar i detaljplanen:

1. Den föreslagna tillbyggnaden tillåts bli avsevärt högre.

2. Den arkitektoniska gestaltningen tillåts bli mer uttrycksfull.

3. Tydligare säkerställande av publika funktioner tillgängliga från alla sidor av Centralposthuset.

Läs förslaget till detaljplan

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är positiva till att ambitionen att bygga till och utveckla Centralposthuset. Området har länge haft karaktären av baksida och trafikkarusell. Det är beklagligt eftersom detta centrala område har alla förutsättningar att bli en levande del av innerstaden. Området har även en enorm utvecklingspotential med tanke på det framtida byggandet av Västlänken. YimbyGBG är mycket positiva till Stadsbyggnadskontorets målsättning att i framtiden kompletteringsbebygga omgivande tomter med riktiga stadskvarter. Vi ser den föreslagna detaljplanen som ett led i detta arbete.

På en så strategisk plats i staden, precis bredvid Drottningtorget och Centralstationen, är det särskilt avgörande att den arkitektoniska utformningen är av högsta kvalitet. Centralposthuset är det första intrycket av vår stad för många besökare. Det finns därför all anledning att satsa på en verkligt häpnadsväckande arkitektonisk upplevelse. Tyvärr når den föreslagna tillbyggnaden inte riktigt upp till den nivån. Det verkar som om utgångspunkten för arkitekternas arbete har varit att försöka gömma undan tillbyggnaden så mycket som möjligt. Resultatet har blivit en arkitektur som inte vågar sticka ut, som inte vågar utmana, som inte vågar synas.

YimbyGBG vill föreslå ett helt annat förhållningssätt. Istället för att försöka tona ner, gömma undan och krympa ihop borde man våga satsa på en stolt, vacker och fantasifull tillbyggnad. Vi efterlyser en tillbyggnad som inte är rädd för att märkas och som tillför nya, oanade kvaliteter till den befintliga bebyggelsen. Den föreslagna tillbyggnaden håller god kvalitet och är ett lovvärt avsteg från det mest rutinartade formspråket, men det vore ändå önskvärt att bygga avsevärt högre och betydligt mer uttrycksfullt. Centralposthuset är samtida med de första amerikanska skyskraporna, som t.ex. det nygotiska Woolworth Building (fig. 1). Att komplettera byggnadens klassicistiska fasad med en tillbyggnad i historisk stil skulle kunna ge stora skönhetsvärden, vilket får anses vara viktigare än en strikt anpassning till modernismens estetiska dogmer.



Fig. 1-2: Woolworth Building (Cass Gilbert) och Chrysler Building (William van Alen)

Ett annat alternativ kunde vara att ge arkitekterna friare tyglar och låta dem arbeta fram innovativa och oväntade koncept. Med modern teknik och nya material finns det knappt några gränser för vad man kan åstadkomma, förutsatt att man frigör ekonomiska och administrativa resurser och tillåter en smula nytänkande (fig. 3-4).



Fig. 3-4: Hearst Tower (Norman Foster) och MoMA Tower (Jean Nouvel)

Det är också viktigt att så mycket som möjligt av den ursprungliga byggnaden bevaras. Ombyggnaden av det tidigare Sociala Huset, där Pedagogen numera ligger, är ett bra exempel på att det går att bygga nytt utan att förstöra det gamla. Bortsett från de gestaltningsmässiga aspekterna på tillbyggnaden är YimbyGBG överlag positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag. Det är gediget och väl genomtänkt. Det hade dock varit önskvärt med ett tydligare säkerställande av tillgången till publika lokaler i huset.

De verksamheter (Teater UNO, Restaurang Persian Palace etc) som tidigare hade lokaler längs med Centralposthusets sidor gav ett stort bidrag till den urbana miljön och känslan av trygghet i området. Det är viktigt att den nya ägaren tar sitt ansvar och ser till att alla sidor av Centralposthuset erbjuder publika och tillgängliga funktioner. Stadsbyggnadskontoret är uppenbarligen överens med YimbyGBG på denna punkt. Ur detaljplaneförslaget:

När området öster om posthuset bebyggs med en bangårdsförbindelse och nya kvarter bör ambitionen vara att skapa en framsida även där, med en platsbildning i fonden på Odinsgatan. Hotellet och nya kvarter skapar förutsättningar för en attraktiv och levande plats, en ny cykelbana som planeras i Odinsgatan bidrar också positivt till möjligheterna. Tillsvidare kommer området dock att domineras av trafikytor. Platsen mellan posthuset och parkeringsdäcket kan däremot fungera som en lugnare och mer attraktiv plats för uteservering och vistelse, redan innan hela området är ”färdigt”. På Stampgatan söder om posthuset kan nuvarande lastzon/angöringsficka tas bort och trottoaren breddas för att möjliggöra uteservering här.

YimbyGBG är eniga med Stadsbyggnadskontoret om vikten av levande stadsmiljöer längs med alla gator och hade därför som sagt gärna sett en tydligare reglering i detaljplanen i linje med detta. Fromma förhoppningar väger tyvärr ofta lätt i stadsbyggnadssammanhang.

YimbyGBG invänder mycket starkt mot de remissinstanser, framför allt Förvaltnings AB Framtiden och Trafiknämnden, som förespråkar en rivning av Stampen 2:1 (fig. 5). Rivningen skulle ge plats för 55 nya parkeringsplatser. Resonemanget är minst sagt underligt. Det aktuella området är ett av de bäst kollektivtrafikförsörjda i hela landet. Värdefull central mark har bättre användningsområden än som förvaringsplats för bilar. Trafiknämndens och Framtidens yrkande står också i direkt motsättning mot de ambitioner som uttrycks i K2020. De aktuella remissinstanserna borde allvarligt överväga om de verkligen på bästa sätt tillvaratar medborgarnas intressen genom att ersätta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med parkeringsgarage. Vid en fortsatt utbyggnad av området kommer dessutom Stampen 2:1 att på ett utmärkt sätt komplettera den nya, blandade kvartersbebyggelsen. YimbyGBG ställer sig följaktligen helhjärtat bakom den bedömning som Stadsbyggnadskontoret gör i denna fråga.



Fig. 5: Stampen 2:1
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Gardebring (11 November 2008 11:21):
Ett alldeles lysande yttrande! :)
 0
mhean (11 November 2008 11:41):
Håller med Anders. Du skriver så bra Johannes.
 0
Johannes Hulter (11 November 2008 11:51):
@ anders/mhean: Tack! Försökte få med de kloka synpunkter som kom in under diskussionen här på hemsidan. Ser fram emot fler idéer och förslag - vi har numera ett forum för våra arbetsgrupper, gå in där och bidra med kommentarer etc. Ju fler kockar desto bättre soppa...
 0
Daniel (11 November 2008 13:24):
Gulligt :)
Men jag vill faktiskt poängtera att det är inte från Odinsgatan är tänker sig höghuset i planeringen, utan hur det kommer att se ut från Brunnsparken.
Det är därför man försöker gömma det så mycket som möjligt.

Sedan håller jag med om att det är en tråkig trafikkarusell som hade behövt livas upp med nåt mer spektakulärt och passande samt även göras nånting åt korvkioskens ingenmansland.
Dessutom borde man hindra en ev. rivning av VGJ:s stationshus.
Det huset behöv för att rama inplatsen och göra den mer samlad.
Viadukt över järnvägen... tja... trafiken måste ju ta vägen nånstans. Gillar inte idén, men vad ska man göra ibland.
Dessa ramper kommer inte att bli snygga. Dom olika förslagen visar på en rampstart nånstans mellan strax efter spårvagnsspåren på stampgatan och vid hotellet beroende på hur man vill göra.
 0
mhean (11 November 2008 14:53):
Daniel, dom flesta här är nog medvetna om att motståndet mot högdelen beror på att vyn från exempelvis Lilla Torget kommer ändras. Men ärligt talat, ska inte en stad förändras någon gång då och då?
 0
Daniel (11 November 2008 15:08):
Jodå... en stad ska få ändra sig. och att inte följa planerna är bara kul. För hade alla följt alla planer så hade posthuset inte funnits överhuvudtaget för där skulle odinsgatan börjat.
Det finns ju massor utav såna olagliga handlingar.
Man kommer väl ihåg hur det var när Gamla Ullevi skulle byggas nytt. Det visade sig ju att allt var ett svartbygge som inte följde planerna.
Jag hade gärna sett ett spektakulärt bygge där, men jag vill också veta var gränsen går för var man kan placera höghus eller inte.
 0
Patrik Sterky (11 November 2008 16:47):
Jag är kluven i frågan, antingen borde man minska byggnadens höjd så den inte sticker upp bakom posthuset om man står och spanar ut över hamnbasängen eller så borde man bygga något högt och spektakulärt. Just nu känns det lite mitt i mellan...

Ett riktigt högt hus skulle, tillsammans med bangårdsviadukten och ett högt hus på andra sidan vid Gullbergsvass, skapa en välkomnande port till Göteborg när man anländer med tåget.
 0
Anders Gardebring (11 November 2008 19:43):
"Just nu känns det lite mitt i mellan"

Svensk stadsplanering i sitt esse. Vi kan inte bestämma oss, så vi kompromissar och gör alla missnöjda...
 0
Nicke (11 November 2008 19:52):
Kan inte ungå att tänka på Grand Central Terminal (GCT) i New York i detta sammanhang.

En mycket vacker äldre monumental byggnad med massor av historia, och inte helt olikt posthuset i karaktär. Intressant är just hur den stora kontrasten till omgivande höga och moderna byggnader får GCT att så skarpt stå ut och bli ett blickfång. Det hade inte varit alls lika slående utan denna kontrast. Bra exempel på att lägre byggnader inte på något sätt behöver drunkna om de omges av högre/större, utan det kan snarare vara precis tvärt om (Old State House i Boston är f.ö. ett annat bra exempel).

Med tanke på den kommande viadukten är också Park Ave Viaduct intressant. Den går över 42nd Street, runt GCT ett plan upp och sedan igenom Helmsley Building tillbaka ner i gatuplanet. Rent av vacker skulle jag säga, och ger en extra dimension i stadsbilden snarare än att vara en barriär. Nog kan man bygga viadukter utan att de är fula eller stör stadsflödet om man vågar klättra ur den fyrkantiga lådan och höjer ribban lite.
http:​/​/​www.​nyc-​architecture.​com/​MID/​MID0​31.​htm

Inne i fundamentet under viadukten (mot 42nd St) ligger också en restaurang mot gatan. Från samma stad kommer ett annat exempel på det. I valven under Queensboro Bridge finns en riktigt storslagen restaurang (http:​/​/​www.​guastavinos.​com/​photos.​html). Lika dramatiska och fina valv lär vi inte få under en modern viadukt i Götet, men iden att utnyttja utrymmet under såsom i exemplen oven tycker jag är lysande (förutsatt att man klarar bygga/isolera ner ljudnivån under till acceptabel nivå - vilket man uppenbarligen kan i New York).
 0
Daniel S (11 November 2008 21:36):
Kan bara hålla med dig Johannes. Rakt av.
och..
..kan bara hålla med dig Nicke. Rakt av.
..Patrik, vilken bra idé!

Sammnaställer jag era tankar och adderar lite fantasi är ju den kommande viadukten en ännu mer intressant fråga. Tänk vilka möjligheter det finns att faktiskt bygga en av världens (ok, iallafall Sveriges) finaste och spektakulära viadukter!

Jag frågar mig:
Måste en viadukt "bara" vara en viadukt för spårvagnar och övriga fordon?
Vad är det som säger att vi inte kan integrera byggnad och gata?
Vad är det som säger att vi inte kan slänga upp två hus på vardera sida om bangården som agerar pyloner för vår viadukt (hängbro)?
Vad är det som säger att vi inte inte kan bygga in publika lokaler under den ramp som uppstår vid Polhemsplatsen?

Det har ju förekommit tidigare tom. i Sverige: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Kungstornen
Varför integrerar man inte husbyggnad och väg/gata/park oftare?
Beror detta på att trafikplaneraren har en beställare (tex. Trafikkontoret) och arkitekten annan (tex. privat byggherre, SBK mfl.)?
Vill inte dessa beställare samma sak med Göteborg?
 0
Sven R (11 November 2008 22:27):
Intressanta tankar om bangårdsviadukten. Att gifta ihop byggnad och bro skulle kunna bli spännande.

En reflektion angående skyskraportna i art deco. Det kan ju tyckas vara lite "too much". Fast faktiskt så har Scandic ett ganska intressant hörn mot Polhemsplatsen, det ser ut som ett litet torn i art deco. Semrén & Månsson skulle enkelt kunna göra om sitt hotelltorn på liknande sätt, förläng hissen upp till en kul uppglasad skybar. Det är trist med höghus som har helt platt tak, det ser stubbigt ut.
 0
Anders Gardebring (12 November 2008 09:48):
Nicke:
"vilket man uppenbarligen kan i New York"

New York finns inte. Fråga David Grossman, krönikor i Stockholm city:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​8/​11/​city-​revisited_​648.​html

Det är märkligt vilken begränsad världsbild som många tyvärr har. Inställningen verkar vara att allt som kräver den minsta ansträngning och avsteg från fyrkantiga sockerbitar i skogen är "omöjligt".
 0
Peter B (12 November 2008 10:06):
Visst är höjden tråkig. Men jag håller nog inte med om att det vore bättre att inte bygga högt alls. Jag tror att för varje 14-våningshus som byggs centralt höjs den allmänna acceptansen för att bygga ett 50-våningars dito en smula. En stad som aldrig byggt ett halvhögt hus bygger sällan plötsligt ett jättehögt.

Däremot vore ju en ny fasad extremt önskvärt. Den här sortens icke-arkitektur ser vi ju överallt just nu. Just dom oregelbundna fönstren har jag personligen väldigt svårt för.
 0
Johannes Hulter (12 November 2008 13:32):
Tycker iofs att idén om en urbaniserad viadukt låter häftig men hoppas nog ändå att de sänker bangården så det blir en gata istället. Jag är allergisk mot planskiljande (ovan jord).

Bangårdssänkningen ligger inte inom ramen för Västlänk-projektet verkar det som, men de kommer att välja det alternativ som passar bäst för det - Haga-Korsvägen med nordligt stationsläge. Däckar man över bangården blir det mycket mark över till nya stadskvarter.

Kolla Banverkets rumssyntaxanalys: http:​/​/​www.​banverket.​se/​pages/​4341/​UR_​18_​Stationslagen.​.​
 0
Olle Jansson (12 November 2008 14:04):
För mig får de gärna bygga hur högt de vill och grunden tillåter.

Nu över till ett stickspår [notera götelaborgshumor) och Johannes länk; verkligen intressant. Antar förstås att det kastar en del, men varför ser man inte fler analyser av det slaget från SBK? Innehåller en del insiktsfulla kommentarer baserade på seriös rumssyntaxanalys och inte bara allmänt tyckande, som ofta blir fallet i detaljplaner. Som till exempel av Kungshöjd/Otterhällan, Centralstationen, Nya Allén...
 0
Johannes Hulter (12 November 2008 14:35):
@ olle: De behövs la "seriös runs-syntaxanalys" så nära Odinsgatan [mer gbg-humor...].

Rumssyntax-analys är ett mkt intressant område. Sådana försök att kvantifiera stadskvaliteter behövs om man ska få någon vettig diskussion. Annars blir det bara löst tyckande och mer strösselplanering där det bara är renderingarna som är fulla med folkliv. Förr eller senare måste man inse att det finns ett samband mellan den spatiala strukturen och den socioekonomiska.
 0
Mikael Kreutz (12 November 2008 14:40):
Underbart att Banverket i alla fall har utrett en överdäckning av hela bangården. Hade varit helt fantastiskt om planen sattes i verket.
 0
Sven R (12 November 2008 16:26):
En säkning av bangården... Tänk vad mycket värdefull mark de skulle kunna sälja som hjälpte till att finansiera överdäckningen. Och tänk vad mycket tät stad man skulle kunna bygga ovanpå. Det skulle göra stationens nåbar inom bara något hundratal meter, med ökat kollektivresande till föjld. Och det samhällsekonomiska värdet av detta är ju enormt.

Om Göteborgs planerare är lite smarta så ser de potentialen i att förskjuta stadskärnan till "stationsstaden". Här skulle man kunna bygga med en skala som inte finns i den gamla stadskärnan.

Jag var i Stockholm nyligen och såg hur mycket gallerior det har byggts överallt i stadskärnan och i närförorterna. I Gbg är det inte så. Här har handelsexpansionen bara hamnat i externa köpcentrum. Det är ett systemfel, vi måste låta stadutvecklingen (handel är nyckelkomponenten) hända närmare folk. Närmare den täta staden.
 0
Nicholas Lusack (13 November 2008 15:15):
Tycker att förslaget på ett mycket tydligt sätt exemplifierar småstadens definition av höghus/skyskrapa. Först kvarter Venus nu detta!? Återigen får den vackra skapelsen(?) vid högsbo torg stå modell för hur småstaden Göteborg ska bygga högt.

Stans sk första höghus däremot som har kinesiska inslag (vid Riverton/Otterhällan)uppvisar hyfsad yttre arkitektur, sen dess går den byggnadsestetiska kurvan rakt ner - Varför? Vi måste ha nått den visionslösa absoluta botten när en pengastinn privat investerare vill sikta högt och bidra till att gbg drar sig ur småstadssegmentet och blir en riktig storstad. Förslaget kommer att slaktas fram och tillbaks tills Petters aktieportfölj ätits upp av finanskrisen.....och då är allt han får en vertikalt stående skolåda som varken är utmanande eller i klinch med befintlig byggnad. Stackars Petter A Stordalen......och stackars Göteborg...

Vill passa på och jämföra med ett riktigt lyckat område - Carnegies gamla industriområde vid klippan. Mycket bra gjort, ett högre hus som passar in i den kulturhistoriskt mkt viktiga miljön och ett bra exempel på hur en ny ( i det här fallet hög - gud förbjude) byggnadsskapelse framhäver den äldre bebyggelsen. Ta en tur med Stena eller annant rederi och blicka ut över stans senast lyckade stadsbyggnadsprojekt. Det brutna taket på höghusdelen gör en enorm skillnad. Tänk om även posthuset tillåts kompletteras med andra rundare former än den absoluta skolådeformen, till och med en romb skulle vara bättre...
I love Klippan
 0
mhean (13 November 2008 15:29):
Håller med dig Nicholas, mycket snyggt höghus i Klippan. Håller med dig i din kritik i övrigt också.

Hade jag varit Petter hade jag nog dragit mig ur affären. Det skulle kanske kunna fungera som ett uppvaknande för Byggnadsnämnden då dom märker att ingen utomlands/utomsocknes vill etablera sig i lagomstaden Götelaborg.
 0
Jesper Hallén (13 November 2008 16:33):
Appropå höghus och Otterhällan så har någon haft stora visioner på det området. Denna vackra väggmålning hittar man i entrén till Kungsgatan 8:
http:​/​/​www.​jeha.​net/​goteborg/​visionOtterhall.​jpg

Några sådana skyskrapor hade inte varit dumt!
 0
Sven R (13 November 2008 20:21):
Jag gillar Otterhällan. Det ser ut lite som Manhattans sydspets med de stora husen som tornar upp sig på berget. Men Södra älvstranden kommer förmodligen att bebyggas med ganska höga hus, kanske 8-12 våningar. Då kommer tyvärr husen på berget att se mindre ut än idag och effekten försvinner.

Men man skulle kunna utveckla vårt Manhattan genom att bygga 2-3 höghus vid det runda huset, antingen på gården eller genom att riva vissa delar av rundeln. Och sedan vore det bra om den nya bebyggelsen vid Södra älvstranden fick en bra koppling upp mot Otterhällan. Kanske med en hiss ungefär som Katarinahissen i Stockholm.

Konstigt att inte något av arkitektförslagen spånade på detta. Jag tycker den senaste Slussentävlingen i Stockholm var mycket bra då helt nya idéer dök upp. Främst tänker jag på Nouvels överdäckade broar som omskapar platsen helt. En sådan tävling skulle jag vilja se om Södra Älvstranden också. Det är inte nödvändigt med internationalla topp-arkitekter, hellre att många förslag från svenska arkitekter kommer in där de uppmanas att ta ut svängarna i skissartade förslag.
 0
Daniel S (13 November 2008 21:16):
Ang. väggmålningen på Kungsgatan:
Är detta ett typiskt svenskt sätt att bygga högre hus på? Tittar man runt i Stockholm och Göteborg hittar man de högre husen på kullarna/bergen. På ett sätt gillar jag det. De skulle bara stå så tätt som på väggmålningen..
 0
Sven R (13 November 2008 22:39):
Förr var det förmodligen så, man ville markera landskapets form genom höga hus. Exempel i Göteborg är t.ex Masthuggskyrkan och Norra Guldhedens punkthus. Men idag tror jag nästan det är tvärtom. Exempel är Västra Eriksberg där de höga husen placeras nere vid kajen. Man skulle kunna byggt punkthusen uppe i på Kvarnberget i Färjenäsparken istället och fått en intressant stadsiluett. Och de boende hade fått en fantastisk utsikt mot både havet och staden. Men som bekant så är det tabu att såga ner skog i staden...

Det här skulle kunna vara något för Yimby att försöka ändra på. Vi har fortfarande många berg som bara väntar på att bebyggas, främst på Hisingen. Bergen funkar ändå inte så bra till rekreation eftersom det sällan finns bra vägar upp på bergen. Exploatering behöver inte betyda att all lummighet på dem försvinner. Bättre vägar upp betyder också att vi kommer att göra fler utsiktsplatser tillgängliga för göteborgarna.
 0
Jesper Hallén (13 November 2008 22:51):
När oljan tar slut kan vi bygga fin stad på kullarna vid dagens raffinaderier. Vi borde bygga mer stad vid havet, vi som kallas staden vid havet.

Det är synd att den här tabun att såga ned skog och växtlighet i stan lever kvar. Man verkar tro att det är brist på parker i Göteborg, när det snarare är brist på stad. Eftersom göteborgarna älskar att köra bil så behövs faktiskt inga parker, går fort att köra ut till säve och sniffa ko.
 0
Sven R (14 November 2008 01:35):
Visst! För ett par år sedan så ville GP ha förslag på hur man skulle kunna göra Götaplatsen bättre, det bästa förslaget skulle publiceras. Jag skickade in ett förslag och hoppades att de skulle välja mitt. Men nej, de valde en tants förslag. Och vad föreslog hon? Jo att Götaplatsen skulle bli en park! Herregud, hur tänkte människan? Det finns parker ett stenkast ifrån Götaplatsen i alla riktningar. Lorenbergsparken, Himlabacken, Näckrosdammen. Kan inte torgen få vara just torg?
 0
Patrik Sterky (14 November 2008 12:51):
@ Johannes: Jag delar delvis din åsikt om en nedsänkt bangård, men det är väldigt viktigt att man planerar området så man har marginal för fler tåg i framtiden, vilket kan vara svårt om man gräver ner allt. Vet att man diskuterar hur man skall göra vid Sthlm C i framtiden, nu när man planerar överbyggnad, då man tror det kommer behövas fler perronglägen i framtiden (t ex spår i två plan). Ser även gärna att man har kvar utrymme för att sänka ner spårvagnen under centrum (infart från snabbspåret?) den dagen det blir aktuellt.

Då en nedsänkning av säcken endast kan ske efter Västlänken är byggd (kapacitetsfråga på centralen), tycker jag det är bättre (och mer sannolikt att det blir gjort) att jobba för en bangårdsviadukt kopplad till en ny Götaälvbro och det bostadsområde som blir i Gullvbergsvass.
 0
Johannes Hulter (14 November 2008 15:18):
@ patrik: En sänkning ligger som sagt inte i Västlänken-projektet, så det blir en senare fråga. En koppling mellan Polhemsplatsen och den nya Göta Älvbron behöver du nog inte oroa dig för, det verkar alla utgå från att det blir.

Frågan är hur permanent den kopplingen ska göras och hur den ska se ut. En renodlad bilbro vore olyckligt. Det måste bli en förbindelse som gynnar GC+kollektivtrafik.
 0
Erik Sandblom (14 November 2008 16:07):
Jesper, parkerna kommer ju användas mer när man förtätar stan. Jag ser gärna att man bygger fler hus runt Ramberget t ex, men ska man bygga på själva berget får man vara lite försiktig tycker jag.

Sen tar jag friheten att upprepa att sålänge vi inte får en politisk enighet om att biltrafiken måste minska i Göteborg, så kommer folk associera nya hus med ökad biltrafik, mer asfalt, mer buller och mer utsläpp. Jag är inte mot att man bygger hus intill t ex Skansberget, men jag är övertygad om att de flesta, med rätta, associerar fler hus med ökad biltrafik.
 0
Daniel S (14 November 2008 16:41):
@Jesper: Ja, Varje gång jag åker den långa vägen ut till Smitska udden, sätter mig på en klippa och tittar ut över skärgården frågar jag mig detta:
"Varför förtätar vi Angered när det är stadsdelarna Näset/Frölunda/Tynnered/Önnered mfl. som har närheten till det som (för mig) är unikt med Göteborg. Havet, solnedgången, klipporna mm. mm."
Där är jag mycket avundsjuk på Malmö som har Västra hamnen..
..dit går du en kväll på sommarhalvåret, tar med dig en bok/fiskespöt/vänner/en kall/köper en latte och njuter av solnedgången samtidigt som du tar ett dopp i ljuva 18 grader.
 0
Daniel S (14 November 2008 16:42):
@Johannes: Förlåt. Jag kom hyfsat utanför ämnet.. ;)
 0
Jesper Hallén (14 November 2008 17:07):
Erik, jag håller med om Ramberget, iallafall toppområdet och Keillers park bör vara fria från större bebyggelse. Däremot en liten paviljong/restaurang (eller megakatedral) skulle passa bra där. Det är nog stans vackraste väg i alla fall.

Ja tät stad närmare havet vore inte fel. Bygger man då även högt så behöver man ju inte bege sig jättelångt för att få havsutsikt. Sjöbergen tillexempel.
 0
Johannes Hulter (14 November 2008 17:45):
@ daniel: Nemas problemas. :)
Men ni får ju gärna lägga upp trådar på forumet om det är något ni fördjupa er i... ;)
 0
Olle Jansson (16 November 2008 18:31):
Det var något i tidningen om att bygga en restaurang/fik på toppen av Ramberget för några veckor sedan. Så länge detta etablissemang inte monopoliserar utsikten och platsen fullständigt är jag helt för det.
 0
Christopher S (14 April 2010 19:56):
Göteborg i ett nötskal. Samtidigt som man vill bevara gamla kulturarv och minska antalet bilar i staden vill man motsägelsefullt riva den gamla fina byggnaden på bilden, samma tjafs om pakeringsplatser hör vi i planerarna för nya bostadsområdet i södra örgryte. Vad gäller höghuset tycker jag att det låter bra med undantag för fasaden precis som ni säger borde ha en klassisk look som för tankarna till de äldre stadsdelarna och framför allt posthuset
 0
Bengt Svensson (14 April 2010 23:41):
Tack Johannes för ett strålande yttrande!
 0
Johannes Hulter (15 April 2010 00:00):
@ christpher: Så sant, så sant...

@ bengt: Tack, men det är ett kollektivt arbete!
 0
Jan Jörnmark (11 Juni 2010 11:23):
Lustigt hur man först kan göra allt för att sänka förslaget med ett par hyfsat smäckra torn i samspel, för att sedan skylla på arkitekter som "kränker" byggnader. Det man har fått är ju helt enkelt den vanliga tjocka och stubbliknande PBL-lösningen.

http:​/​/​blogg.​gp.​se/​ledarbloggen/​20​10​/​0​5/​28/​kan-​det-​bli.​.​

Naturligtvis fanns det arkitekter som var med och skrev ned det som hade kunnat bli intressant, men helt klart var det inte dom som sedan fick rita det som byggde på minsta gemensam nämnare logiken.

Tänker ibland att arkitekter är Sveriges mest missförstådda yrkesgrupp.
 0
Olof Antonson (11 Juni 2010 16:21): Online
Man blir ganska matt när man tänker på det.

Hade jag fått bestämma så: http:​/​/​www.​bc.​edu/​bc_​org/​avp/​cas/​fnart/​fa267/​20​th/​sing.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.